Snart ska Liberala ungdomsförbundet ha kongress och på denna ska man revidera organisationens handlingsprogram. Jag tänkte dela med mig av årets motioner och de motionssvar som kommer från förbundsstyrelsen. Klicka på länkarna nedan för att komma åt dem:

Motioner
Motionssvar

Trevlig läsning!

Hejsan kära läsare,
När nu handlingsprogrammet är presenterat tänkte jag påbörja lite smått att analysera räddningstjänstens roll i Sigtuna kommun.
Att tolka uppgiften från Lärstödscentrum så skall jag se över huruvida räddningstjänsten lever upp till kraven som ställs enligt Lagen om Skydd mot Olyckor. Om jag reagerar på något som man utför trots saknad av krav enligt LSO så kommer även det att presenteras.

Till att börja med kommer jag att utgå från handlingsprogrammet, men ska även försöka komma åt ytterligare information. Bland annat genom att söka via kommunhuset och vända mig direkt till räddningstjänsten.

Stöter jag på något under tiden kommer detta självklart att rapporteras, i annat fall räknar jag med att leverera ett inlägg efter helgen om inte annat dyker upp. I morgon onsdag är det som bekant Nyårsafton med den obligatoriska efterföljande Nyårsdagen, och därefter ska det till en flytt för mig under helgen.

Därför vill jag med en gång önska alla ett gott nytt år och en trevlig fortsättning.

Med vänliga hälsningar.

Hejsan kära läsare,

Nedan kommer jag att presentera Sigtuna kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor lite mer ingående.

Handlingsprogrammet är uppdelat i 5 huvudkapitel:
* Uppgifter och mål
* Beskrivning av förmåga före insats
* Beskrivning av förmåga under insats
* Beskrivning av förmåga efter insats
* Bilaga

Uppgifter och mål
Här presenteras bland annat anledningen till varför kommunen ansvarar för ett handlingsprogram och hur man definierar räddningstjänst. Man nämner att Sigtuna kommuns vision är att man skall ha en trygg och säker miljö för de som bor, arbetar och vistas i kommunen. Som mål har man bland annat att antalet olyckor som kan leda till räddningstjänst inom två år skall minska och att kommunen skall minska risken för bränder i bostäder med inledande särskilt fokus på flerbostadshus samt särskilda boenden för äldre och funktionshindrade samt att antalet anlagda bränder i kommunen kontinuerligt skall minska.

Vid en översiktlig riskanalys är slutsatsen att det förekommer verksamheter i och kring kommunen där en olycka kan medföra stora konsekvenser för människor, egendom eller miljö. Däribland stora allmänna samlingslokaler, en kriminalvårdsanläggning, person- och godstrafik längs järnvägen m.m.

Man har med en viss sammanfattning av larmstatistik i handlingsprogrammet, där man utgår från två olika perioder om 18 månader samt 36 månader som sedan räknats om till ett årsgenomsnitt. Den är inte helt aktuell i dagsläget utan sträcker sig som längst ända bak till 2000. Jag anser att det är acceptabelt för att få fram ett värde, och handlingsprogrammet jag behandlar är framtaget 2004.

Antalet trafikolyckor per år i Sigtuna kommun har minskat från 101 till 95 per år, däremot har antalet skadade och omkomna personer i samband med trafikolyckor ökat från 90 till 99 per år. Antalet bostadsbränder har ökat från 22 till 27 per år, vilket ger oss nyckeltalen 1,44 respektive 1,73 per 1000 bostäder i kommunen. Lyckligtvis har här antalet skadade och omkomna personer minskat från 5 till 2 per år.

Beskrivning av förmåga före insats
Räddningstjänstens förebyggande arbete uppdelas i processområden och utförarområden. För varje område finns en processansvarig som ansvarar för att definiera, planera och följa upp arbetet. Utförarna är de operativa styrkorna som med stöd av brandinspektörer genomför tillsyn, information och utbildning. Inom räddningstjänsten skall det dagligen förekomma aktiviteter som kan härledas till information eller rådgivning till allmänheten. Det kan till exempel vara att samtliga femteklasser får årligen ett besök av något av skiftlagen. Man erbjuder också extern utbildning i form av till exempel grundkurs i akutsjukvård, brandskyddsutbildning och HAK.

Vidare presenterar man också här om samverkan med andra myndigheter, hur man är en del av samhällsplaneringen och byggprocessen och en definition av tillsyn och vilka som omfattas. Man redogör också för vilka grundkompetenser räddningstjänstens personal skall ha för respektive tjänst.

Beskrivning av förmåga under insats
I Sigtuna kommun är kommunstyrelsen ansvarig politisk nämnd för räddningstjänst och delegerar till räddningschefen att leda den uttryckande verksamheten samt i övrigt svara för den verksamhet som kommunstyrelsen beslutar. Dimensioneringen av räddningstjänsten baseras på hotbilden, skyddsvärden, insatssvårigheter i kommunen, sannolikheten för behov av två samtidiga räddningsinsatser samt sannolikheten för att någon styrka är insatt i räddningsinsatser utanför Sigtuna kommun. Med detta sagt presenterar man att målet för Sigtuna kommun är att hålla en minibemanning dygnet runt bestående av totalt en insatsledare och två styrkeledare samt tio brandmän. Man anger också att anspänningstiden inom Märsta/Arlanda skall hållas till 90 sekunder och med hjälp av deltidsbrandmän till 5 minuter inom Sigtuna. Man skriver att 84 % av befolkningen nås inom 10 minuter från utryckning.

Här presenterar man också mer ingående samarbetet som efter nyår kommer att ingå i Attunda Brandförsvar, men vid skrivande punkt fortfarande anges vid namn Rädd-Sam-Norr.

I händelse av allvarliga olyckor eller hotande krigshandling skall de som bor eller vistas i området kunna varnas och informeras, detta med hjälp av ett s.k. tyfonsystem.

Vattenreservoarer och brandposter behandlas också, såväl som krisberedskap och psykiskt och socialt omhändertagande.

Beskrivning av förmåga efter insats
När en räddningsinsats är avslutad skall kommunen se till att olyckan undersöks för att i skälig omfattning klarlägga orsakerna till olyckan, dess förlopp och hur insatsen har genomförts. Detta skall med hjälp av bearbetning, extern statistik och anpassning leda till mer effektiv internutbildning, bättre utrustning, eventuellt ändrad taktik och därmed en bättre räddningstjänst.

Bilaga
Under det här kapitlet finner man en karta som redogör för hur man beräknar insatstiderna runtom i kommunen.

Mina åsikter kring Sigtuna kommuns handlingsprogram är att det är omfattande och utarbetat. Jag tycker det mest väsentliga tas med, och nu återstår det bara att se efter om dessa uppgifter verkligen efterlevs inom räddningstjänsten. Önskar du läsa handlingsprogrammet finner du det i sin helhet här.

** Edit: Som ni ser har jag valt att lägga till flöden till höger för att lättare kunna hantera övriga bloggar. Har jag stavat ert namn fel eller kanske till och med tagit helt fel på person så är det bara att påpeka det i en kommentar så åtgärdar jag det snabbast möjligt.

Med vänliga hälsningar.

Hejsan kära läsare,

Som bekant var det tänkt att jag i torsdags skulle sätta mig ner och ta del av kommunfullmäktige som då sammanträdde, riktigt så blev det inte. På grund av någon för mig ännu okänd anledning fick jag aldrig någon bild på streamen, utan var begränsad till enbart ljud. Detta gjorde att jag istället valde att titta på senaste sammanträdet som var 081127.

Som jag uppfattade det så gick det hela ut på att folk mer eller mindre pläderade fram och tillbaka för vad man presenterade för åhörarna, och innehållet den här aftonen var till stor del tillägnat kommunens planering av bostäder.

Nåväl, jag tror att jag skaffat mig en ganska klar bild av organisationen i kommunen och tvivlar inte på att den kommer att stärkas ytterligare vartefter mitt arbete fortlöper.

Min egentliga tanke idag var att redogöra lite om Sigtuna kommuns handlingsprogram, men på grund av olika anledningar hinner jag inte riktigt färdigställa det inlägget utan det får ligga kvar tills jag hinner reda ut allt.

Jag räknar med att vara tillbaka framför tangentbordet om en vecka, därmed vill jag önska Er alla en riktigt god jul.

Med vänliga hälsningar.

Hejsan kära läsare,

I torsdags (11/12) höll Tomas Roland en liten föreläsning om kommunala handlingsprogram i skydd mot olyckor, där han bland annat redogjorde för hur det fungerade med Räddningstjänstelagen kontra Lagen om Skydd mot Olyckor.

Utöver det så har jag sedan i fredags suttit och kikat runt lite på Sigtuna kommuns hemsida och kommit över dess handlingsprogram i skydd mot olyckor, vilket jag planerar att sätta mig in i ytterligare inom ett par dagar.

Nu på torsdag (18/12) är det sammanträde med kommunfullmäktige, något som jag kommer ta del av via webb-TV. Detta hoppas jag kommer ge mig en lite tydligare bild på hur organisationen i kommunen fungerar. Här kan Du ta del av en illustrationskarta som beskriver de olika nämnder och förvaltningar som finns inom kommunen.

Därmed tänkte jag runda av detta inlägg med att blicka framåt mot torsdag, då jag förhoppningsvis kan presentera mer ingående hur man utformat sitt handlingsprogram inom kommunen, och kanske även ett par kommentarer för sammanträdet.

Med vänliga hälsningar.

Et budget sikrer planlægningen

Et budget er broen mellem målsætningen og de overordnede, langsigtede strategier på den ene side og de daglige, operative handlinger på den anden side. Et budget binder nutid og fremtid sammen i et forsøg på at sikre, at virksomheden udvikler sig som planlagt.

Et budget er traditionelt defineret som et dokument, der indeholder en økonomisk konsekvensbeskrivelse af det handlingsprogram, som virksomheden under en række nærmere fastlagte forudsætninger ønsker at iværksætte for en kommende periode.

Budgettet benævnes undertiden også fremtidens regnskab, idet det med baggrund i regnskabets kontoplan beskriver de forventede økonomiske konsekvenser af virksomhedens planer for en kommende periode.

Et budget er mere end tal

Budgettering er dog mere end tal, skemaer og budgetrapporter. Budgettering kan bestå i alt fra en passiv fremskrivning af sidste års regnskab til en aktiv planlægning af de aktiviteter, man ønsker at gennemføre under inddragelse af hele organisationens medarbejderstab og under hensyntagen til målsætningen og udviklingen iøvrigt.

Budgettet kan rigtigt anvendt opfylde flere formål samtidigt. Det kan være en ren passiv prognosemodel, som det er tilfældet med fremskrivningen af sidste års regnskab. Men dertil kan det yderligere være en koordinerende og motiverende mekanisme, som tilfældet er, når hele organisationen og dens fremtid inddrages i budgetarbejdet.

Alla kommuner säger sig vilja göra mycket för sina ungdomar, men ungdomspolitik är mycket mer än fritidsgårdar, föreningsbidrag, skolplan för grundskola och gymnasium och några sommarjobb. Alltså är det inte särskilt bra bevänt med kommunernas ungdomspolitik, alltså drar en och annan igång projekt för att bli bättre.

I gårdagens DN fanns en stor artikel om ett demokratiprojekt för ungdomar i Nacka och att många kommuner vill göra likadant. I Karlskrona hade man ett precis likadant projekt förra sommaren, kallat Var god tag plats. Ungdomarna som deltog kom med flera härliga påverkansförslag, som dom ville ha realiserade inför eller allra senast under 2008.

Man ville till exempel ha nya mötesplatser, ett nytt virtuellt forum, att Var god tag plats skulle återkomma, insyn i skolbudgeten, en särskilt budget till ungdomars egna projekt och en checklista för att säkerställa att vid alla beslut som rör ungdomar ska unga ha medverkat före, under och efter beslutsprocessen. Bra förslag, självklara och några prövade med gott resultat på andra håll.

Lätt pinsamt med andra ord. Pinsamt också därför att det i Karlskrona genom åren skrivits motioner och pratats barnkonvention och ungdomspolitik och startats projekt både här och där. Men det blir mest A, aldrig B. Man provar mest, kommer sällan till sånt skott att det även gäller över tid.

Och det fortsätter så. Ungdomars förslag tas med rejäla nypor salt och behandlas från horisonter som tycker sig veta bättre. Så säger till exempel Idrotts och fritidsnämnden nej till idén om en anställd med uppdrag att jobba för att öka ungas intresse för samhällsfrågor, därför att det går lika bra med en ungdomspolitisk representant på varje förvaltning. Och i stället för fler Var god tag plats, kan elevråden utbildas i barnkonventionen.

Inte ens på fullmäktiget i veckan som gick och med budgetdirektiv för nästa år på dagordningen, pratades det ungdomspolitik och handlingsprogram. Inte heller sökmotorn på kommunens nya hemsida ger liv i frågan. Inga träffar på demokratiprojekt, inga på ungdomspolitiskt och handlingsprogram, inga på förslag, till, ungdomspolitiskt och handlingsprogram.

Fast i skolplanerna pratas det. Om delaktighet, ansvar och respekt, om beslut som ska tas nära dom som berörs, om stimulans till nytänkande.

Men i verkligheten blir det projekt. Inte fortsättning, uppföljning och utveckling av ungdomars egna idéer. Och inte i denna kungens tid.