Här kommer en dikt som är tillägnad ett band som jag håller väldigt varmt om hjärtat, nämligen Lasse Stefanz..

Anders vid sin keyboard står, många klanger han ger. Glimten han i ögat har.
Christer (JC) svängig gittarist han är, skriver låtar som få. Alla ett leende får.
Olle en klangig stämma har, trummar smått till sången. Alla sjunger med.
Gunnar trummar som få, guldklave han fått för sin svängiga rytmik.
Lasses ljuva stämma får en att rysa, händer svänger i luften.
Hasse med sin saxofon får det att klinga, man svävar.

Lägga ihop alla dessa klanger man får ljuv musik. Alla står o sjunger med till dessa toner. Många ljuva år det gått, flera komma skall. Killar med hatt o boots, de två grammisar fått. Generationer kommer för att dansa o lyssna till killarnas musik. Sista väggrinden ej öppen än för dessa killar.

Keep it up boys!

So es ist wieder soweit ich fange wieder an an meinem Blog zu schreiben. Ihr hab ja schon lange nichts von mir gehört, ich fragt euch sicher wieso, dies beruht einfach auf meiner faulen seite die mir inne wohnt. Die wohl leider viel kürzer kommen sollte als sie es in wirklichkeit tut. Aber das ändert sich jetzt (Achtung! keine Garantie auf diesen Selbstversuch) ich fange heute damit an indem ich wieder was in meinen Blog schreibe, weite mein raus aus der Faulheit Programm am Montag auf Sport aus (Fahrrad kaufen und wenn möglich auch fahren) und VERSUCHE es in der Schule die demnächst wieder beginnt, auf den Unterricht auszuweiten. Denn ich merke immer mehr mit steigendem alter , dass man nicht weit kommt ohne das man auch was tut(:D Der spruch des Jahres )

Laptop marca HASSE Modelo FU-541

Diseño elegante con tapa color plateado texturado. Con bolso obsequio y más.

Características…

Procesador:
INTEL DUAL CORE T4200 2.0GHz

Pantalla:
15.4″ PULGADAS, BRILLANTE

Memoria RAM:
2 GB DDR2

Disco duro:
SATA 160GB

Unidad óptica:
Grabadora DVD-RW

Lector de tarjetas de memoria 4 en 1

WIFI (Red inalámbrica)

Puertos USB x4

Video SIS M672

Teclado en Español

Batería de seis celdas

Incluye bolso HASSE de obsequio!

Si al comprar contratas el TECNOSEGURO LAPTOP, lo haces al 75% de su valor (25% FREE).

Garantía de un año.

Incluye sistema operativo y software básico para las tareas mas comunes.

Dolares 600

SOLAMENTE CONTADO PREPAGO AL ENCARGAR

PONTE EN CONTACTO YA, NO LO DUDES MÁS.

Jaha så i går kväll var det dags för kräftkoket! Linus hade en del svårigheter att hitta till killen han skulle köpa dem av i Älvsjö och det höll nästan på att sluta i skilsmässa men tillslut kom han på rätt väg och senare hem med kräftorna. Linus och Andreas höll på i drygt 3 timmar  och gissa om det stinker krondill hemma hos oss nu. Ikväll smäller det, då ska vi äta kräftor och ha trevligt tillsammans med några av våra käraste vänner. Lea ska vara hemma hos Mojja och morfar så hon kommer att ha det toppen. Tjing.

… Mårten “Maestro” Ekman.

Första pris är Mårtens favoritsajt i bokform, Urban Dictionary. Fast han verkar kunna merparten by heart, så boken är väl inte helt nödvändig.

Varför han vann? Jo, grabben vann bästa nya profilbild på Facebook. Resultatet hittar du här.

Maestro har många favoriter på UD, men en av de mer tryckbara är den här:

Apocalypse sex

passionate but ultimately meaningless lovemaking, often with casual acquaintances, inspired by emotional bonding during or after an epic disaster

After a few warm beers, Jessica and I groped our way through the darkness and humid heat to the ruins of her burnt-out apartment building, where, to nobody’s greater surprise than ours, we ended up engaging in apocalypse sex.

Mer hittar du här.

Å här har du ett informativt teve-inslag om Mårten och hans mindre begåvade släktningar.

Si bé avui és un nom pràcticament desconegut, en el seu temps Johann Adolf Hasse (1699 – 1783) va ser un dels compositors d’opera seria més populars. Nascut prop d’Hamburg, la seva carrera es va desenvolupar entre Alemanya i Itàlia, especialment a les ciutats de Nàpols (on va aconseguir la fama), Dresden i Venècia. Era un gran amic de Metastasio, l’influent llibretista, i la seva muller era la cantant Faustina Bordoni, que va estrenar diverses òperes de Händel.

Hasse va ser un autor enormement prolífic, amb una seixantena de peces per a l’escena (entre òperes i intermezzi), un gran nombre d’oratoris i cantates i altres obres instrumentals, especialment per a flauta. El seu estil estava dominat per la recerca de la bellesa del cant, al qual tot hi estava subordinat. Era molt popular entre els cantants per la seva capacitat d’adaptar les composicions a les seves capacitats vocals, i ell mateix sembla ser que era un bon tenor.

El Requiem en do major és una obra de maduresa, composta en un temps de fortes turbulències. El 1756 el seu patró, l’Elector de Saxònia, va traslladar-se de Dresden a Polònia per la Guerra dels set anys, i el compositor va viure uns anys d’exili entre Varsòvia i Itàlia. A la tornada, el 1763, es van trobar una ciutat en ruïnes, amb el teatre d’òpera, la casa de compositor i la biblioteca on es guardaven moltes de les seves partitures, destruïdes. El nou elector, a més, va reduir el pressupost artístic al mínim i va acomiadar Hasse i la seva dona amb dos anys d’indemnització. Quan estaven a punt de marxar cap a Nàpols, l’elector va morir de verola i Hasse va rebre l’encàrrec d’escriure l’obra funerària.

Formalment el Rèquiem de Hasse segueix l’estructura normal de la missa de difunts: Introitus, Kyrie, Sequentia (dividida en vuit blocs), Offertorium, Sanctus, Benedictus, Agnus Dei i Communio, amb l’originalitat que al final es repeteix l’Introitus. La peça està escrita per una orquestra àmplia, cor i quatre solistes.

Allò que distingeix aquest Rèquiem de molts altres és el seu caràcter marcadament operístic. No en el sentit que hi donem a l’obra homònima de Verdi, sinó a la línia vocal dels solistes. Escoltem per exemple Inter oves locum praesto, que recull les estrofes quizena a dissetena de la Sequentia.

I finalment el bellíssim Agnus Dei, amb les dues veus femenines.

Djursholm den 27 mars 2009

Kvalitetsbloggarna Nyhetstorken och En Hermeles Dagbok fusioneras

Nyhetstorken, som levererar underhållning för bland annat nätet, har inlett diskussioner om ett samgående med En Hermeles Dagbok.

Den nybildade koncernen får namnet En Hermeles Nyhetstork. Logotypen blir en Maraboustork iförd hatt.

Nyhetstorken erbjuder aktieägarna i En Hermels Dagbok att köpa samtliga aktier i bolaget mot en betalning genom emission av aktier Nyhetstorken. Går affären igenom kommer aktieägarna i En Hermeles Dagbok att äga cirka 88 procent av det sammanslagna bolaget och aktieägarna i Nyhetstorken resterande 12 procent. Styrelsen och aktieägare i En Hermeles Dagbok som äger mer än 50 procent av rösterna i bolaget ser positivt på fortsatta diskussioner, enligt Nyhetstorken. En fusion mellan Nyhetstorken och En Hermels Dagbok kan bli klar under andra kvartalet. Nyhetstorken kommer att genomföra en apportemission om 374 miljoner aktier till En Hermeles Dagbok om fusionen mellan bolagen går igenom.

“Jag vill betona att det är ett väldigt tidigt skede men styrelserna är överens om samgåendet och om de finansiella förhållandena. Om allt går som vi hoppas är affären klar under andra kvartalet”, säger Nyhetstorkens vd Mårten Hasse Ekman till Nyhetsbyrån Direkt.

Till styrelseordförande föreslås Wanja Lundby-Wedin.

Vid Nyhetstorkens bolagsstämma på tisdag ska bolaget även klubba igenom en företrädesemission. Totalt ökar antalet aktier till 52 miljoner aktier. Swedbank har varit Nyhetstorkens rådgivare i affären och Hagströmer & Qviberg har varit En Hermeles Daboks rådgivare.

Nyhetstorken och En Hermels Dagbok har redan i dagsläget flera samarbeten.

För mer information var vänlig kontakta:

Wanja Lundby-Wedin, styrelseproffs, 0706 49 2 606

Bernt Hermele, grundare En Hermeles Dagbok, 0734 444 776

 Mårten Hasse Ekman, grundare Nyhetstorken, 0709 297 357

http://www.nyhetstorken.blogspot.com/

http://bernthermele.wordpress.com/

Jag lade mig i soffan och satte på datorn, jag hade nämnligen bestämt mig för att blogga lite grann

Förvåning blev total när man märkte att jag faktiskt kom ihåg lösenordet

Doppade digestivekexet i kaffet och smaskade lite för mig själv

Stängde ögonen och letade efter något att skriva om

Öppnade ögonen, fixerade blicken på skärmen

Suck

Jag kommer inte på någonting

]]> http://tunnbrodsrulle.wordpress.com/2009/02/16/grattis-alskling/ Mon, 16 Feb 2009 20:20:49 +0000 Ebba http://tunnbrodsrulle.wordpress.com/2009/02/16/grattis-alskling/

I dag fyller Hasse år! Grattis älskling!
Puss

Det har blivit dåligt med uppdaterande här innan och under helgen. Helgen bestod av kalasande, festande och bakfylla.
I lördags firade jag och Hasse våra födelsedagar. Det var också dagen då svärmor och svärmor träffades för första gången. Men det gick bra och det var ju inte så mycket att oroa sig för, som jag inbillade mig.

I dag gjorde Hasse och jag ett besök på Village som har öppnat på Drottninggatan. Det slutade med att jag nu har utökat teförrådet med ytterligare ett te. Dagens fynd blev Kanelbulle Te, ett svart te från Collins Art Tea. Gott! Så nu finns det inte mindre än 14 sorters te i skafferiet. Jag vet, jag är en “Te-oman”.

//E

I fredags vad måttet rågat. Jag hade, efter en lång tid med ovårdad hårväxt stigit in hos barberaren och sade

- Nu jävlar måste någon ta tag i saker och ting!

Jag blev placerad i en stol, och en äldre herre fattade saxen och började förfiningen av en pojkspoling.

En halvtimme senare var han klar, och ett sådant jobb han hade gjort.

Nu har klarat av den första delen i mitt stora uppdrag. Nu ska jag bara hitta ett jobb också.

 Hasses fundering:

Hasse:  – Har man kaniner ute i Älvdalen? Är inte det lite kallt?
Jag: - Men det finns ju vilda kaniner och harar.
Hasse: – Jo, men jag menar civila kaniner, de är ju så klena.
Jag: - Civila kaniner??!! *asg*

Nu börjar frågorna komma och sms:en och samtalen att trilla in. Den ständiga frågan: “Vad önskar ni er i födelsedagspresent?”

Så för att ingen ska behöva fundera mer så kommer här svaret.

Jag önskar mig presentkort på kläder, då jag är i stort behov av en ny garderob. Just nu känns H&M och Vero Moda aktuellt. Men självklart går det bra med andra ställen också.
Jag har ju också börjat samtal på Astrid Lindgrens filmer. (Den röda serien, då det tydligen även finns en blå?) Än så länge har jag bara Madicken på Junibacken, Du är inte klok Madicken och Ronja Rövardotter. Så någon av de övriga 20 filmerna är varmt välkomna till den blivande samlingen.

Jag kommer inte att fira den 13:de som jag brukar göra. Då Hasse fyller den 16:de så firar vi tillsammans den 14:e februari. Så vill man inte köpa något till enbart mig eller till enbart Hasse så går det alldeless utmärkt att köpa något gemensamt. Då önskar vi oss fyrkantiga, svarta assietter (20×20 cm) och tallrikar (26×26 cm) från Höganäs.  Även svarta fyrkantiga skålar (40 cl) är varmt välkommet. Just nu är assietter och djupa skålar mest behövligt.

Och för er som inte vill köpa något alls, så är ni självklart välkomna ändå.

//E

Alltså, jag hatar, hatar, HATAR att vara körkyld!

Ändå sedan söndag förmiddag har jag haft ont i halsen och varit hängig, men när jag vaknade i morse så kändes det som om min hals hade krymt med minst en decimeter! När jag satte mig vid frukost bordet för att avnjuta veckans första klunk med kaffe så vrider sig min hals i smärta och bara ber om död!

Det absolut värsta är det faktum att det gör ont varje gång man sväljer, så man blir uppmärksammad av hur många gånger om dagen man faktiskt sväljer, sen blir det svårt att sova därför att det gör ont och det har följder i sig med ett jävligt dåligt humör hela dagen.

Det hela blir inte värre av att jag tvingar mig själv att gå upp vid sju, bara för att komma till skolan och se att jag inte har lektion förän efter lunch. Den lektionen varade i sisådär tjugo minuter.

Jag kunde ha spenderat hela dagen i sängen!!!!

En sista sak:  Varför vågar inte mattanterna krydda den vegitariska maten?

Total kross från Morgan Alling – en 40 poängare och han lämnade en drös vänsterfötter bakom sig i racet mot lets dance titeln.

Annars var kvällens program det bästa hittills, till och med Kitty hade kastat betongdojjorna och följde faktiskt med sin partner bra denna kväll.

Cool-Jan fick kvällens sämsta poäng, men ändå … han slår ju Hasse och George sju kvällar i veckan på sitt sätt att behärska scenen.  Vicken snubbe!

George åker nästa vecka – tyvärr så finns det noll charm där och det betyder rätt mycket.

Topptrion såhär långt är:

Morgan Alling
Laila Bagge
Magnus Samuelsson

Jag har tidigare (1 2) presenterat Hasse för er, min före detta jobbarkompis. Det finns mer att berätta.

Han var lite kriminell, Hasse. Jag tror inte att han berättade allt för oss, för en del saker skämdes nog till och med han för. Men han var ju inte hämmad precis, så det kom ju fram ett och annat vid fikabordssnacket.

Dels brände han ju sprit hemma, men det var nog mest för husbehov. Problemet med det var nog främst att han – då tillgången var så stor – drack långt mer än vad som var bra för honom. Ibland kom han riktigt bakfull till jobbet och var då en bedrövlig syn, som vi ju är i det tillståndet. Han berättade en gång om hur han varit på bäverjakt till skidor med en jaktkompis i samma eländiga skick. Kallsvettig och matt drog han sig fram i djupsnön och kollapsade nästan när de äntligen var tillbaka vid bilen.

Där tyckte vi nästan synd om honom. Men egentligen fick han väl skylla sig själv, eller hur?

Tillbaka till Hasses kriminella belastning. Han åkte dit en gång och ställdes inför rätta för häleri, tror jag det var. Det var någon som stulit något och så skulle Hasse försöka sälja det vidare. Det var nog inte första gången, men nu åkte han dit och fick visst villkorlig dom.

En annan gång körde han för fort. Ja, det gör vi väl alla ibland, men Hasse lyckades på något sätt göra det till ett riktigt brott det också. För när han upptäckte att det var en poliskontroll längre fram på vägen, då saktade han inte skuldmedvetet ner och hoppades att de skulle ha missat att mäta hastigheten, som väl de flesta skulle ha gjort. Nej, Hasse stampade gasen i botten!

Han drog förbi snutarna som en pil och innan de hann in i sina bilar för att ta upp jakten hade han redan svängt av in till sitt bostadsområde, parkerat, rusat in, låst dörren och fällt ner persiennerna. Sedan satt han väl där med bultande hjärta och hoppades att de inte skulle ha hunnit ta registreringsnumret.

Den gången hade han tur. Snutarna måste ha blivit helt perplexa.

Jodå, han var en riktig vilde och är det väl fortfarande, var han nu är.

Apropå skjutande kom Hasse tidigt i kontakt med vapen, då han i yngre tonåren gick med i FBU (Frivillig befälsutbildning) på regementet. Där fick man lära sig att skjuta och förstås träffa vänner (oj, förlåt). Men det var slappa tider, på sjuttiotalet när detta begav sig. Ungarna kunde ta med sig AK4:an hem, hängande på ryggen där de satt på moppen. Sa Hasse till mig, i alla fall.

Sedermera blev han jägare, vilket förmodligen var alldeles rätt för honom. Nyttigt att röra sig i skog och natur, bra med nånting vettigt att fokusera sin energi på och ett bra socialt umgänge. För Hasse har tendenser att spåra ur ibland. Spriten, humöret och låga trösklar mot att begå lagöverträdelser har orsakat honom en hel del problem i livet. Men också en del att berätta om och förundras över för oss andra.

Bara en anekdot innan jag avslutar för den här gången. Hasse var med i ett jaktlag som hade tillgång till en stuga ute i skogen, där de brukade spela kort och supa när det var älgjakt. En dag skulle han och en annan jägarkompis dit i något ärende, men upptäckte att det var andra där på tomten. En familj hade satt sig på bryggan nere vid sjön, för de tyckte väl att det var ett trevligt utflyktsställe.

Hasse och polaren ville bli av med besökarna. Men i stället för att gå ner och be dem åka därifrån tog de fram lerduvekastaren och hagelbössorna. (Ni ser vad som är på gång, eller hur?) Sedan skickade de ut en efter en av de där lertallrikarna över sjön och sköt så det stod härliga till. Smulorna av lerduvor regnade ner över den tidigare så stilla vattenytan och det var helt plötsligt inte alls lika trevligt att fika på bryggan längre. Inkräktarna packade snabbt ihop och åkte.

Det är i alla fall vad Hasse berättade på jobbet.

Jag hade en jobbarkompis en gång, vi kan kalla honom för Hasse. Han var en sådan som hellre hittade på djävulskap än att jobba. Till exempel kunde han limma fast folks kaffemuggar vid bordet med superlim. Han fyllde arbetshandskar med fett när de vände rygen till. Hissade upp sparkcyklar i telfern. Alltid var det nåt.

Det var ganska fascinerande att jobba ihop med Hasse. Själv tror jag faktiskt jag klarade mig från att bli utsatt för hans påhitt, så vitt jag minns i alla fall. Andra blev desto mer drabbade.

Han hade också en hel massa historier att berätta. En fikapaus med Hasse blev ofta rätt så lång. Jag ska försöka dela med mig av några av hans dråpligheter. Som den om när han satt ute på sin altan och groggade, men blev störd av att en kråka satte sig på plasttaket. Kråkan drog näbben mot det korrugerade taket så det smattrade. Fram och tillbaka. Fram och tillbaka. Till slut tröttnade den druckne Hasse på kråkdjäveln, smög in efter bössan och sköt fågeln. Rakt genom taket.

Mer kommer.

This afternoon I spent the afternoon in the lovely company of little Hasse and her proud parents, Kris & Lien.
We really had a great time trying lots of different things for the pictures and even strolled outside for something extra. I didn’t even have time to go through all the pictures yet but I really couldn’t resist posting a little preview.

The proud parents

One of my favourite pictures of the day.

And sometimes Hasse had the last word…

Som ni säkert har märkt så har jag hamnat i bloggtorka. Jag har haft en period då jag inte kännt att jag haft något att skriva. Men idag så kom något upp som gjorde att jag bara var tvungen att skriva ett inlägg.

Utanför fönstret öser regnet ner och har gjort så hela dagen. Då passar vi på att boka tvättstugan och tömma tvättkorgen. Av någon anledning så ligger mina tåstrumpor som har regnbågens alla färger, alltid kvar i botten och har gjort så i minst en månad nu. De strumporna vågar jag inte tvätta tillsammans med några andra kläder och jag tycker det är onödigt att bara tvätta det paret i en egen maskin. Jag skulle kunna tvätta de för hand men är nog för lat för att ta tag i saken. Så därför blir de kvar i botten.

När tvätten från de första maskinerna hade torkat så langade hasse alla t-shits och toppar till mig och jag hängde upp de på galjar. Vi har alla våra kläder i klädkammaren och hans j*kla tröjor tar upp 2 tredjedelar av den, men jag är inte bitter. Jag börjar hänga in hans tröjor och efter ett tag säger han: “Färgkod!”. “Va?” säger jag. “Har du aldrig märkt att jag alltid hänger kläderna efter färg? Då är det enklare att hitta dom”. Visst har jag sett att alla hans blå tröjor hänger bredvid varann men jag har inte tänkt så mycket på det. Jag skrattar lite åt honom sedan säger han: “Har du aldrig märkt att jag hänger dina kläder efter färg också?
Jag själv hänger alltid upp mina kläder efter ordningen jag använder de i. Kläder jag aldrig använder hänger längst in mot väggen och kläder jag använder mer ofta hänger i mitten. Eftersom Hasse har sorterat mina kläder efter färg så har de hamnat bland kläderna jag aldrig använder och där jag heller aldrig letar. Så nu hittade jag flera toppar som jag har saknat ett tag.
Vi har varit tillsammans i nio månader snart och jag har inte märkt detta förrän nu.

Nu har jag läst ut den tredje och sista boken i Stieg Larssons Milleniumserie. För er som inte har läst de så kan jag varmt rekommendera dom.

//E