…og knuser deg om du raper ved middagsbordet. Lukter fjerten din død og begravelse blir det et helvete, og er du på en eller annen måte i nærheten av uakseptabel i din oppførsel kobler han inn et jævlig instant-karma troll. Er det rart folk er ateister?

Himmel och helvete är temat för veckans musikfoto, vilket passar mig perfekt eftersom vi har religionstema i skolan just nu. Igår var vi till exempel i katolska kyrkan på studiebesök. Inte för att vi pratade så mycket om himlen och helvetet, men det är ju ändå där alla ska hamna till slut enligt dem. Så för att få höra Hole spela i himlen så gäller det att dricka duktigt av nattvardsvinet (dvs Kristi blod) och se till att hålla dig i celibat om du är präst. Lever du däremot promiskuöst eller gifter dig med någon av samma kön så blir det Horrorpops istället, och det är ju inte fy skam det heller. (Ja, det var mest sånt vi pratade om, men det säger kanske mer om oss som klass än om katolska kyrkan.)

Hole: Heaven Tonight. En av mina favoritlåtar alla kategorier, från plattan Celebrity Skin. Texten i videon stämmer inte riktigt, så det räcker att lyssna.

Horrorpops: Psychobithes Outta Hell. Psychobilly!

Och upphovet till hela konceptet:

Familjen innan mig fick en klipsk idé och slängde upp ett gäng spottar under köksskåpen. Så där, bara, hepp! Vad säger elektrikerförbundet? Hyresvärden sa då ingenting, skiten gick igenom besiktningen innan avflyttning och jag får stå ut med dem eller riva ner och stå ut med fem snitsiga hålformationer under skåpen. Pest eller kolera. Som vanligt alltså.

Dessa lampor sitter i en väggkontakt med två uttag, varav det ena alltså ockuperas av själva lampkontakten. I det andra uttaget pågår ett ständigt manövrerande av kontakter eftersom både kaffebryggaren, vattenkokaren, stavmixern (ja, ibland måste man göra barnmat), kaffemaskinen, brödrosten och elvispen används flitigt i mitt hushåll. Framför detta uttag har det tills i dag suttit en plupp vars enda uppgift varit att hålla ordning på alla sladdar till lampjävlarna, men det har inte fungerat, så dess funktion har snarare varit att skada mina arma knogar varje gång kontakter ska i och ur detta uttag från helvetet.

I dag tröttnade jag ur å det grövsta på den där jävla pluppen, för att inte tala om hur jävla idiotiskt det är att montera bara TVÅ uttag, när man kan räkna ut med arslet att en helt vanlig familj, bortskämd med en ständig ström av pålitlig och förbannat billig el ser till att skaffa sig så många strömkrävande maskiner som möjligt, som kräver minst SJU uttag. Men det var inte det allt handlade om i dag.

I alla fall. När jag skulle dra ut pluppen hittade jag två till som inte heller gjorde någon nytta, och tänkte att jag kan lika gärna dra ut dem också när jag ändå håller på. Noterar i förbifarten att de sitter rakt ovanför knivstället men tänker att jag är stor och borde kunna fixa det utan att ta bort mina (nyslipade, vad är oddsen?) knivar innan jag börjar. Jävla jävla Jenny. Självklart drar jag ut pluppen rakt ner på knivarna, skär upp inte mindre TRE hål i min höger knoge, vrålar till av smärta och vad gör jag? Jo, förvirrad, förblindad av smärtan vrider jag om kniven i eländet och kör in den nyutdragna spiken rakt in i vänster handflata där den fläker upp ett häftigt fem millimeter djupt sår rakt in i köttet. Så jävla jävla ont. Så jävla onödigt.

Jag är skittrött på mig själv nu. Plus att jag har ont i händerna och mitt kök fortfarande ser ut som en påse skridskor.

Jag satt just och random googlade runt lite och fann den amerikanska sidan protestwarrior.com vars fyndiga slogan lyder “fighting the left… doing the right”

Welcome to ProtestWarrior.com, a website created to help arm the liberty-loving silent majority with ammo — ammo that strikes at the intellectual solar plexus of the Left.

Ska man skratta eller gråta?

Besök deras sida nu och slut upp i kampen på vänstern! En stor portion humor utlovas!

(Jag är så glad att jag kan blunda så att USA slutar existera, om än bara för en stund)

Jag är ganska låg just nu, och jag orkar inte längre hålla på som jag gör!
Jag är så trött på en del människor som är helt oförbätterliga!
Det är bara tomma ord och ingen handling alls! Det är jag som ger och ger och jag får inte ett endaste litet skit tbx! Inte något!!!
Det är väl som min vän sa, varför gör jag så mycket för de som inte kan ta emot det på rätt sätt och som bara får dig att må dåligt!
Jag vet inte hur dessa människor fungerar alls känns det som? Jag trodde det men det visar sig att allt endast upprepar sig, om och om igen och nu orkar jag inte mer helt enkelt!
Jag skiter i dem!!!!
Vill de ha min vänskap så får de fanimej bevisa det, och då utan en massa tomma ord, utan endast genom handling! Och de har jävligt mycket att ge igen innan jag tror på dem igen!
Vet inte om jag någonsin kommer tro på dem igen!?

Jag är hemma igen.. det blev en liten tur till Göteborg.. och ett besök uppe på avdelning 37…

Jag blev inskriven av syster C och så fick jag träffa plastikkirurgen M…

Sen började helvetet… det sanna helvetet.. och det är fortfarande jobbigt att skriva ner det som hände..

En sak vet jag i alla fall.. jag vill aldrig mer ha något att göra med min onkolog.. för nu har han bränt sina skepp… bränt sina broar.. och dessutom har han skitit i det blå skåpet…
Jag vill aldrig mer se hans nunna… För gör jag det så vet jag inte vad jag gör… de får helt enkelt skaffa mig en ny onkolog… vad det kosta vill.. jag har rätt som patient att få byta doktor.. även om det bara finns en.. för regionen är stor.. och det finns andra i regionen… Det är bara för sjukhuset att se till att få dit en annan.. för jag vägrar träffa åbäket fler gånger…. Han kan ta sitt pick och pack och dra till något varmare ställe..

Jag har svårt för ordet hat och att hata någon.. men det finns faktiskt ett par personer som jag hatar.. Vilka personer det är jag hatar.. så kommer här en lista.. och jag skriver också varför jag hatar dem…

1. Adolf Hitler - för vad han gjorde mot många av Europas befolkning.. och då inte bara judarna, utan också homosexuella, romer, oliktänkande och förståndshandikappade på olika sätt…
2. Idi Amin – och det han gjorde mot sitt eget folk i Uganda…
3. De människor som tycker och tänker att alla andra ska tycka och tänka som dem.. och det som gör sig roliga på andras bekostnad…
4. Min onkolog (J-H S) – för all den smärta och besvikelse som han givit mig..

Det gör ont.. det svider.. det smärtar… även om jag nu har dubbel förtur till operation.. så gör det ändå ont… det svider.. det smärtar..

Jag vet inte hur många tårar som har trillat sedan igår.. Jag vet hur ont det känns i själen.. hur det smärtar i min själ att jag inte får bli hel än på ett tag.. att jag åter igen måste stå i kö.. Fast jag har dubbel förtur.. så känns det ändå.. för i kö står jag.. och det lär jag få göra ett tag.. för inte 17 lär jag bli opererad i morgon…

Dessutom blir det absolut inte den operation jag ville ha.. och den jag faktiskt blivit lovad… utan det blir en operation som min kropp hade klarat.. och hade jag vetat detta innan så hade jag redan varit opererad och inte behövt vänta i 1½ år på något som jag i slutänden inte fick… för att vissa personer inte kan lyfta en telefonlur och ringa ett visst nummer för att på detta sättet kontrollera att det är ok.. nä.. det är för mycket jobb.. istället säger man okej till patienten så den får kliva upp kl. 05.15 och ta taxin 06.25 till stan för att sedan ta en buss i 3 timmar lite drygt för att upptäcka att det inte blir den operation som patienten väntat på i 1½ år… för att patienten har fått fyra små metastaser i skelettet.. så det är bara för patienten att försöka ta sig tillbaka samma väg.. samma buss.. och samma taxiresa.. fast omvänt.. För han behöver inte bry sig.. utan det är inte han som råkar illa ut.. det är inte han som blir besviken.. det är inte han som har problem med kroppen och därmed svårt att ta sig upp på bussen.. det är inte hans tid.. det är min.. det är en hel dag i mitt liv som gått till spillo… det är jag som blev besviken.. och väldigt lurad.. för att han den där som sa “en elak liten jävel” om min knöl i bröstet… och när jag frågade igen så sa han “elak som fan”.. det var personen som skickar mig till Sahlgrenska.. en liten enkel resa på 20 mil.. för det är inte hans kropp.. det är inte han som drabbas…

Det är jag.. det är patienten.. det är bara “den där cancersjuka kvinnan”.. ja, nästa gång kan vi försöka skicka henne till Uppsala och se om hon går på det en gång till.. Tjohoo.. vad det är roligt att skicka små sargade kvinnliga patienter än hit och än dit.. och så kan jag sitta här och gotta mig åt att de far land och rike kring och förlorar värdefull tid för dem.. för de lär inte få de det vill ha ändå.. tjohoo va kul jag har..

Jag får alltså inte min diep Lambå.. Utan nu blir det silicon och med expanderprotes.. fast jag är strålad så gör de så här.. och det blir på KSS.. så jag behöver inte åka till Sahlgrenska.. Fast jag ska be att få storleken större på tuttarna.. för de får det faktiskt ge mig som kompensation på detta helvete jag har haft sista dygnet..

Finns det någon som kan hjälpa mig att anmäla läkare!!!

Läs även andra bloggares åsikter om pysan, helvete, smärta, svider, ont, själ, läkare, onkolog, blå skåp, skita, brännt broar, expanderprotes, silicon, bröst, anmälan, Sahlgrenska, väntan, dubbel förtur, kö, hatar, människor, åbäke, bränt skepp, byta läkare, patient

Om ett par timmar börjar min vidriga bussresa till Oslo. Min ipod är knas och datorns batteritid är under all kritik, så stolsryggen ska få sig en rejäl match i arga leken.
Men när jag väl kommer fram blir det nog både en och två fester i smurflandet Norge. Stöter jag på sagoröfven från bilden så åker han på en tjottablängare mellan lysmaskarna så att han får åka pling-plong-taxi till plåsterhuset.

Tur och retur kostade resan 666 kr.

Jag bara måste dela med mig av denna berättelse som väl säger en del om ComHem. Det är Lisa som kommenterat min ComHem Story:

Bra att du inte ger dig! Själv orkade jag tyvärr inte driva mitt Comhem-bråk vidare.

Jag företrädde för tre år sedan min då 95-årige farfar som var bredbandskund hos Comhem.
Han använde inte bredbandet, men hade av misstag skrivit under en lapp som de skickat hem till honom om att förlänga abonnemanget ytterligare ett år.

På grund av åldern började han bli orolig, och hade sedan några månader tillbaka fått för sig att någon kunde bryta sig in i hans dator via bredbandet. Jag tror det var ett minne från 1990-talets modemkapare som spökade.
Farfar ringde mig allt oftare om detta, allt mer bekymrad. Till slut var vi i en situation där denna oro upptog en ganska stor del av hans tid och energi, och det gjorde mig ont att höra. Jag lovade därför att få abonnemanget avklippt så att farfar skulle kunna koppla av.

Men – nej, sa Comhem, det gick inte. Farfar hade nämligen, enligt deras uppgifter, ”skrivit ett brev” om att han ville abonnemanget förlängt, och därför skulle det löpa ett år till. Jag påpekade att han inte alls skrivit något brev, utan återsänt en liten färdigtryckt lapp med ett erbjudande om förlängning – ett erbjudande som han inte hade förstått. Jag förklarade att farfar var 95 år gammal och snurrig. Jag berättade ocskå att han var orolig och rädd och att det var viktigt för hans välmående att få bredbandet avstängt. Jag erbjöd mig även att betala halva återstående perioden, bara de omedelbart stängde av bredbandet.

Jag trodde såklart att kvinnan jag pratade med skulle förstå. Jag menar – vi är ju alla människor, vi har alla äldre släktingar och vi vet alla att folk som regel inte klarar att hålla stenkoll på sina papper när de fyllt 95.

Men icke. Det var som att prata med en vägg. Comhems kundtjänst hade noll, verkligen noll empati. Det var helt sjukt – det spelade ingen som helst roll vad jag sa. Och när jag bad att få prata med ansvarig chef fick jag blank nej.

Efter en del bråk lyckades jag iallafall få dem att stänga av abonnemanget – i utbyte mot att jag själv betalade vartenda öre som det återstående årets abonnemang skulle ha kostat min farfar.

Min farfars sinnesfrid var väl värd den tusenlappen, men Comhems bemötande var smått chockartat för mig. Jag har aldrig blivit så gräsligt bemött av ett företag, och jag kommer aldrig, aldrig att köpa någon tjänst av Comhem. Nånsin. Det går ju inte att ha en relation med ett företag där folk inte beter sig som människor.

Någon gång i fjol höst ringde en telefonförsäljare hem till mig och erbjöd mig bredband och telefoni via ComHem. Vanligtvis avspisar jag telefonförsäljare ganska brutalt, enligt mina barn. Men eftersom jag tröttnat på Bredbandsbolaget och deras inte helt tillfredsställande tjänster och ändå tänkt byta till annan leverantör tog jag samtalet för att höra vad hon kunde erbjuda.
Viktigt för mig var att försäkra mig om att de skulle leverera bättre, högre hastighet och mer upptid än Bredbandsbolaget, något som kvinnan i luren lovade. Så jag tecknade mig för ett års bundet abonnemang, för både bredband och telefoni, trots att det var dyrare än Bredbandsbolaget.

Redan från början krånglade det. Det krånglade så pass mycket att jag inte vågade säga upp bredbandet från Bredbandsbolaget, för att försäkra mig om att åtminstone en av mina leverantörer funkade. Men jag trodde att det hade att göra med hur jag dragit kablar och kopplat hemma. Efter några månaders felsökning och byte och flytt av rauter och kablar fick jag nog.

I april en dag när jag försökte jobba utan framgång eftersom både Bredbandsbolaget och ComHem låg nere tog jag mig i kragen och ringde ComHem. Här ska sägas att jag tycker att telefonsamtal är jobbiga, att jag tycker att det är jobbigt att klaga (jag har aldrig lämnat tillbaks en felande vara) och jag är rädd för att vara till besvär.

Flickan i luren säger åt mig att jag måste göra en felanmälan.
– ja men det är det jag gör nu
– men nu måste mäta din hastighet för bredbandet på bredbandskollen
– men hur ska jag kunna göra det när mitt bredband ligger nere?
– du måste i alla fall mäta hastigheten vid tre olika tidpunkter och rapportera för att jag ska kunna lägga in en felanmälan
– men det går ju inte, och jag behöver mitt bredband NU för att kunna jobba
– men då får du gå in på bredbandskollen…
– jag vill att ni skickar hem nån till mig för att kolla vad som är fel
– det kan vi inte göra om du inte gör en felanmälan
– men det här är en felanmälan

Jag tappade tålamodet och höjde rösten och var arg. Till slut gick hon med på att ändå lägga in en anmälan till teknikerna som åker hem till folk och kollar läget.

Jag väntade. Och väntade. Och väntade. Ingen hörde av sig.

I juni ringde jag igen, för att det inte fungerade. Inte heller telefonen fungerade vid det här laget. Inte alls. Det har inte gått att ringa ut eller in sedan i somras, med några få tillfälliga undantag där i juni och början av juli. Den här gången sa jag bara att jag ville avsluta mina abonnemang och fick till svar att de var bundna. Men ett avtal är väl bindande från båda parter? Inte bara den som betalar? De ska väl leverera?

Hur som helst. I augusti tog jag kontakt igen, fick samma svar och blev hänvisad först från kundtjänst till support, därifrån till abonnemangsärenden och tillbaks till supporten. Då tog jag kontakt med Samuel som twittrar åt ComHem. Han var hjälpsam. Jag mejlade honom och berättade min story. Han sa att det var illa och att han kunde se till att nån kom hem till mig och kollade. Men vid det laget hade jag tröttnat fullständigt och sa att jag inte vill ha nån som kommer hit, jag vill bara avsluta mina abonnemang och ha pengarna tillbaks. Han hänvisade mig då till en reklammationssida med ett formulär som jag länge gruvat mig för att fylla i då det känns fyrkantigt och man fick ha för få ord, men igår gjorde jag det.

Och får till svar att jag inte kan reklammera UTAN ATT FÖRST GÖRA EN FELANMÄLAN.

Så jag ringde upp, och fick kontakt med någon på kundrelationer. Hon sa att jag inte hade gjort någon felanmälan och samtalet i april fanns inte antecknat i deras logg. Och så började hon dra alltihop från början. Jag tappade besinningen. Blev tokig, ledsen och arg. Skrek åt henne men försökte också sansat att förklara min sits och att det inte är mitt problem att dom inte har koll. Till slut slängde jag på luren.

Kort därefter kom ett mejl från nån annan på kundrelationer som säger att mitt abonnemang är uppsagt från den 31 oktober men att jag bara kan få pengar tillbaks från och med idag. IDAG. För att det inte går att visa att det varit något fel tidigare. En stilla undran är då varför de inte kunde tillmötesgå mig på det sättet redan i augusti när jag ville säga upp mina abonnemang? För att kunna lura mig på ytterligare några månaders abonnemangsavgift för en ickefungerande tjänst?

Jag svarade att jag inte finner mig i det. Att jag vill ha tillbaks varenda krona jag betalt för min hemtelefon under de månader den varit obrukbar, och för bredbandet och helst också för mina mobilräkningar eftersom jag tvingats använda den dyrare mobilen då hemtelefonen inte fungerat.

Då blir jag erbjuden ett telefonsamtal där någon förklarar bakgrunden till beslutet för mig.

Jag vill inte ha någon jävla bakgrund förklarad, jag har hört den förr. Jag vill ha pengarna tillbaks.
Hör ni det, kukfuckingjävlabajscomhem?

Uppdatering: Blev precis uppringd av ComHems pressansvariga Maria Stråhle. Hon undrade över vad jag är missnöjd med, vad jag vill att ComHem ska göra hon lovade ta det vidare och återkomma i morgon. Fortsättning följer alltså…

Uppdatering två: eftersom många verkar klicka sig direkt in i detta inlägg och verkar missa uppföljningen – den finns här. ComHem backar alltså och ger mig pengarna tillbaks.

Min bil är nu i bilhimmeln!

Tack till er som röstat än sålänge, det underlättar när jag ska beställa materialet

Mina händer vill inte alls, det är straffet för att man gör det man inte borde..
Men men, ska försöka mig på att vakna till liv innan det känns som hela dan gått åt helvete

Ikväll blir det jobb!

Okej. Så här står det på GAIS hemsida.

GAIS vill som avslutning och i det här sammanhanget be våra supportrar, samarbetspartners, publik och övriga grönsvarta vänner om ursäkt för den mentala stress som hanteringen av Wanderson do Carmos arbets- och uppehållstillstånd har inneburit. gais.se

Jo, tro fan att ni ska be om ursäkt. Att dessutom bli hånad på jobbet utav alla stolpflyttsfuskare (vilket dessutom är ett medvetet fusk), ja man kan ju faktiskt skjuta sig själv för mindre. Nu ska i alla fall hela saken vara utagerad och inget (sportsligt i alla fall) straff kan utdelas, då matcherna antingen preskriberats eller att han faktiskt varit disponibel för spel trots att tillståndet blev klart först i dag. Jösses så mycket ståhej för ingenting. Hrm.

För ett par dagar sedan var jag inne på elins blogg och såg att hon blivit sårad av någon. Jag skickade ett sms till henne och fick till svar att det var jag som sårat henne!!!!
Och det för att jag startat en ny blogg utan att säga det till henne! Hallå eller!!!???
Jag har försökt prata med henne, men vad har hon gjort? Skitit att svara överhuvudtaget! Är det mitt fel då? Skärp dig!
Dessutom så skrev hon så absurt att hon trodde vi var vänner och att nu skulle hon glömma mig! Alltså vad fan e det för fel på människan?
Vänner???? Så som hon behandlat mig den senaste tiden så trodde jag faktiskt att även hon fattat att så beter man sig inte mot någon man vill fortsätta kalla vän!
kan hon inte få in i sin skalle hur jävla sjukt hon behandlat mig och rent ut sagt för jävla elakt så kan jag inget göra åt det hela för då är hon rent ut sagt sjuk på något allvarligt sätt!
Herregud så förbannad jag blir på henne när jag läser sådan skit! Hon blir sårad för en skitsak, men att hon sårat mig i princip konstant på det ena sättet värre än det andra, och sedan avslutat allt genom att behandla mig obstinat och elakt och vräkt ur sig saker man inte ens säger till en ovän, hur fan kan man med då att sitta sedan och ha mage att tycka synd om sig själv för en sådan skitsak! Rent ut sagt absurt!
Men det bevisar för mig bara att allt jag sagt om henne stämmer så jävla väl! Hon är en sådan egoist och så sjukt orättvis att hon inte kan se sina egna jävla misstag! Hon är så förblindad av sitt sjuka sätt att hon tycker inte ens att hon gör fel och absolut inte märker hur djupt hon sårar!

Nä, väx upp för fan lilla naiva flicka!

Det bästa nu är att jag träffat Sindy och hon känns nästan overklig i jämförelse! Egentligen lite som elin en gång kändes då hon betedde sig normalt, fast på ett betydligt mognare sätt!
Så allt som elin nu gör stöter jag bort som vatten på en gås, det påverkar mig noll!
Och trots att jag visar nu en sida där jag bryr mig och frågade hur hon blivit sårad så fattar hon inte sitt eget bästa och bemöter mig rätt!

Så, jag känner än mer för att bara radera denna bloggen nu för att sudda ut denna delaen av mitt liv på så många sätt som möjligt för jag vill inte ha henne kvar i min skalle alls efter henne vedervärdiga sätt mot mig nu!
hade hon skött detta så som jag föreslog så hade jag gärna haft kvar de bra åren i mitt minne, men nu vill jag radera allt! Jag kommer bara komma ihåg alltför mycket negativt bara så det är lika bra!

Och som hon själv skrev i sin blogg; Det är väl bara att glömma bort dig nu då!

Även detta inlägg kommer bli långt, och jag kommer inte ta upp allt, utan bara det mest väsentliga!

Om ni läst de senaste inläggen så vet ni hur det ser ut till en liten del, men långt ifrån allt!

Igår kom elin hit och jag fick reda på något som hon gjort som både gjorde mig rasande och enormt ledsen! Jag trodde aldrig att hon skulle kunna göra något sådant, men nu var det gjort och därmed förstod jag att allt egentligen var över!

Men, efter en väldigt het stund av ilska och besvikelse så visade hon återigen att hon ångrade sig så djupt men jag kunde inte tro henne!
Hon visade dock det på ett sätt där hon verkligen ville ha allt ogjort och skämdes fruktansvärt! Hon sa att hon var beredd att göra precis vad som helst om det så vore helt orimliga saker att hon ville få en chans till att visa sig värdig mig och min vänskap!

Jag testade det lite och insåg att hon faktiskt var beredd att göra det!
Jag släppte lite på min vrede och vi åkte till trädgården med hundarna!
Där pratade vi väldigt förståndigt och lugnt och jag förklarade att jag förstod henne på ett helt nytt sätt vad som händer henne då hon hamnar i sina panikkänslor! Och hur vi skulle hitta tbx till det då vi återigen kan prata med varandra!
Jag förklarade hur hon skulle försöka hantera saker för att må bra, och hon tyckte att allt lätt väldigt bra och ganska enkelt att följa!
Jag förklarade även vad jag tänkt hur vi skulle göra för att hitta tbx till oss och då kanske om allt gick superbra så kanske kanske vi skulle kunna hitta tbx så mycket att ett förhållande blev möjligt återigen!
Jag tror att det va ett ärligt sätt att för oss båda hitta dit och det sa även hon att så kände hon oxå! Hon förklarade även på ett sätt hur hon såg på detta som visade hennes rätta sida och att detta va det sätt som hon ville och trodde på! Och hur hon sade det gjorde att jag insåg att detta verkligen var det hon ville! För att hon vill ha ett förhållande med mig vetjag, och det vet hon oxå, men det som hon känner är just tvivel som grundas på gamla saker och som egentligen är fel att ta med i beräkningen! Men skulle vi göra såhär så skulle det ske på ett sätt där tvivlen fick svar att de inte va relevanta!
Så visst vet hon att ett förhållande med mig är vad hon vill ha, hon vet just nu inte bara HUR!
Detta borde hon tänka! Att hon ständigt nu visar att hon egentligen vill att vi skall vara ihop borde vara så tydliga signaler att det råder det inget tvivel om! Men eftersom det inte funkar så borde hon försöka komma underfund med HUR hon skall göra för att det skulle kunna fungera!
INTE att det har varit si och så och då fungerade det inte! Vakna upp nu och fatta att om du låter bli att göra just det som inte fungerade så har du ju eliminerat de riskerna och DÅ kan det fungera igen! Så jävla enkelt att räkna ut!
och eftersom hon verkligen vill ha ett förhållande med mig, även om hon tvivlar, så borde hon äntligen fatta att om hon inte skärper till sig så kommer aldrig kunna få det hon vill! Så vad gör man då? Jo för fan, man skärper sig och ser till att låta det ske på ett sätt som man kan hantera! Man kastar sig inte helt ogenomtänkt in i det igen och hamnar där man INTE FÅR hamna, då gör man bara om samma misstag om och om igen! Så ett försiktigare sätt är ju det man skall göra det på då! Ett sätt som man VET att man klarar av, och låta det gå ett tag INNAN man blir ihop igen med försiktighet och låta sig själv få en chans att känna efter hur känslor och allt annat växer fram av sig självt igen! Gör man så, ja då sker det mesta automatiskt sedan!
Och det jag förklarade för henne igår var just detta, och just detta tyckte hon lät så bra och förklarade att detta kunde hon utan att känna panik! Men hennes panik nu beror på annat, men det fattar hon inte utan då är det såklart det jag sagt och föreslagit som får henne att känna panik!
Hon begriper inte att det är när hon är med mig som hennes rätta jag finns, och när hon inte är det så dyker hennes destruktiva sida fram! Och hon skulle lätt kunna hantera den nu om hon bara lät det hela flyta på! LÄTT!
Och då skulle chansen hon verkligen vill ha vara fullt möjlig!
För om jag får en liten jävla chans någon gång att vara mot henne som jag vill och sopm hon behöver, så skulle allt ske så, men jag får aldrig en susning av en chans som är längre än en dag ungefär! Att hon inte begriper att man KAN inte bygga upp allt på en enda dag är så sjukt!
Skulle hon bara slappna av, hantera sina tankar med en smula framtidstro och låta mig visa henne hur det skulle bli så hade hon snabbt hamnat i rätt spår igen, både med känslorna hon har för mig och även sitt välbefinnande i övrigt oxå!
Men jag kan inte vara mer än människa och just nu krävs det uppenbarligen mer än så för att få henne att förstå sitt eget bästa!
Jag visste dock att hon ff befinner sig där då hon kommer känna tvivel och tänka på sitt destruktiva sätt, men jag vet att det skulle jag kunna bemöta nu!
Det hängde bara på en sak nu, och det var att hon inte hamnade i en ny panikkänsla direkt!

Hon åkte hem, men sa att hon skulle komma imorgon! Jag sa att jag ville inte det för det fanns för mycket kvar av min vrede och det fanns saker hon var på väg att göra fel redan! Men hon sa att hon kommer ändå! Och hon sa det med samma bestämda ton som hon gjorde förr och då visste jag att så tänkte hon!
Men jag visste redan då att detta skulle inte ske! Och jag visste redan då varför det inte skulle ske!
Nu så har jag svaret och jag hade helt rätt som vanligt! Och även skälet!

Jag har nu pratat med henne och förklarat för henne att nu finns det endast en chans kvar att rädda det som rädda går! Och det på ett helt annat sätt än alla tidigare försök! Detta var faktiskt något som vi borde gjort för länge sedan för det hade redan då varit ett sätt som kunde rädda så mycket mer än vad det skulle nu!
Jag försökte förklara för henne att detta som nu skulle ske handlade inte om några måsten och krav utan om något helt annat, men för att det skulle vara möjligt att genomföra pga hur hon fungerar så var vi tvugna att träffas! Och det för att hon skall känna på ett sätt som hon inte kan genom telefon!
Men nu befinner hon sig återigen där då hon vare sig kan tänka, inse sanningen, förstå vad saker och ting innebär och främst där hon inte fattar vad fan hon själv vill! Hon är destruktiv mot sig själv och andra och fattar inte alls att det bara beror på att hon mår som hon gör nu! Och risken med att bara vara obstinat och dum, den fattar hon inte alls!
Det tråkiga är att hon fullständigt skiter i vad hon orsakar andra utan bara bryr sig om sig själv, och det otroliga nu då, att hon inte ens själv vill det hon orsakar! Inte då hon kommit ur sin panik!
Trots att jag skulle kunna hjälpa henne att rädda mer än bara min vänskap, utan en annan vänskap i framtiden så inte ens det bryr hon sig om, utan även den vänskapen skiter hon i nu! Jag vet att den vänskapen betyder en hel del för henne, och även om jag anser att den är osund nu, så kan den bli bra, men hon kan inte hantera det så den kan bli det, och inte heller den personen kan det! Men med min hjälp så skulle hon kunna få rätsida på den igen så de blev vänner igen på sikt!
Trots att hon vet att jag inte gillar den personen, och ÄNDÅ erbjuder henne min hjälp så hon inte mister även den vänskapen, och hon vet mycket väl att jag är mer än kapabel att klara av det, så skiter hon i det! Mig spelar det absolut ingen roll för jag anser att detta är en falsk människa och som har problem långt mer än vad han själv inser, och den enda annledningen till att jag vill hjälpa henne är för att hon vill ha denne vän kvar och om hon skulle mista även den vänskapen så skulle det påverka henne på så sätt att hon mådde dåligt, och det är den och endast den orsaken, alltså ren och skär empati som gör att jag erbjuder min hjälp!
En annan sak hon sa till mig som känns jävligt konstig är detta, att han får mig att må dåligt, men det gör inte du!
Jag sade till henne att för fan, du har sagt massor med gånger att jag bara får dig att må dåligt!
Hon förklarade att ja, men det va bara då hon va arg och att sedan gick det över, men att det gjorde det inte med honom, han fick henne att må dåkigt hela tiden och att det inte gick över!
Varför i jösse namn lägger hon större sympati för honom då än mig??? Det är ta mig fan obegripligt!
Men vill hon inte inse detta så får hon skylla sig själv helt enkelt och sedan se att jag återigen hade rätt vad det gäller dem!

Men det går inte att prata med en sådan människa som befinner sig i en sådan destuktiv självförnekelse! Och då kan jag inget mer göra än att släppa allt och låta mina känslor hon tvingar fram ta över!
De känslorna är allt annat äm trevliga och jag kommer inte orka stå emot att saker sker! Så det får helt enkelt ske för jag orkar inte längre bry mig om en människa som fullt medvetet kan göra andra så illa som hon gör, och sedan bara strunta i att ta sitt ansvar! Det går inte och det fattar vem som helst!
Men nu har hon gjort så hemska och fruktansvärda saker så resultatet blir därefter!

Att jag har en ängels tålamod med henne inser hon inte och tar inte alls emot något med tacksamhet för att jag inte bara skiter i allt utan försöker göra så allt kan bli så bra det nu kan bli! Det finns inte en levande själ som gett henne så många chanser som jag ger henne, och jag gör det endast av ett enda skäl nu, och det är att jag vet att hon vill ha kvar mig i sitt liv i någon form!
Men då måste hon oxå göra sitt, och det var att komma hit, inte ett skit mer så hade allt kunnat bli bra! Och det hade inte bara blivit bra på sikt, utan hon hade omedelbart mått bra och sedan behållt detta ÄVEN då hon kom hem, och sedan fortsatt må bra trots att vi inte var i samma rum! Detta hade inte kunnat misslyckas!
Så att hon väljer att vara hemma och sura och må dåligt, och skapa en situation mellan oss som hon absolut inte vill ha, framför en där hon omedelbart mått bra och sedan fortsatt få henne att må bra av för alltid och även på sikt föra oss närmare varandra på ett sätt som är helt nytt, och med nya förutsättningar där vi båda haft lika stort utrymme, det begriper jag inte alls!!!???
Jag inser nu efter det senaste samtalet att jag kan stånga mig blodig men hennes stupida sida är som vanligt orubblig! Så jag ger upp och låter henne stå sina kast! Jag kan inte längre göra mig illa så mycket för någon som bara vill mig illa!
Men det är hon som styr över sitt liv, och just nu till viss del mitt eftersom hon nu skapat detta helvete som är påväg att bryta ut!

Jag kan inte längre ta minsta hänsyn till henne och hennes dumheter och korkade sätt att hantera saker och människor, så jag tänker helt enkelt bemöta allt detta på ett lika omoget och idiotiskt sätt som hon gör! Jag skiter faktiskt i att jag sänker min nivå till hennes och beter mig oerhört dumt nu!
Hon har skapat detta och då får hon skörda det oxå!

Jag kommer i princip avsluta denna bloggen nu och börja på en ny där det bara handlar om mitt liv som jag hoppas kommer starta nu! Och då menar jag ett liv där elin inte längre finns i mitt liv på något sätt!
Jag kommer se till med alla medel jag kan nu att förstöra totalt allt som finns och kan ske mellan oss nu så jag aldrig mer kommer frestas av att hon vill ha någon kontakt med mig igen!
Jag vet att det kommer inte dröja länge innan hon ångrar sig och vill träffa mig igen, men jag kan inte lita på henne alls längre och även om hon skulle bli fan så mycket bättre människa så vet jag att hon ändå KAN bete sig som ett svin och det vill jag aldrig mer riskera att utasätta mig för! ALDRIG!
Så jag kommer helt enkelt förhindra henne från att ens vilja prata med mig igen! Jag kommer förstöra allt på ett sådant sätt nu att det enda hon kommer känna när hon tänker på mig är HAT! Och det är min enda räddning nu! Jag måste verkligen få henne att hata mig så mycket att hon aldrig, aldrig mer vill ens höra mitt namn!
Och det kan jag se till att så blir det!

elin, jag ber redan nu om ursäkt för allt som jag måste göra nu även om jag vet att du aldrig kan förlåta mig och jag är faktiskt inte ute efter det heller då när det väl skett!

Så förlåt mig!

Tillägg; Jag önskar att verkligheten var helt annorlunda och att detta gick att stoppa innan det är försent!
Jag ger sällan upp hoppet, så visst, sker ett under nu så…

Risken är stor att detta blir lååångt! haha

Jag skall ändå försöka hålla det så kort som det går!
Det har varit en otroligt dum tid det senaste mellan mig och elin, och det mesta beror på att vi fastnat i något som vi inte kunnat ta oss ur mest beroende på att hon inte riktigt förstår saker och hur hon själv fungerar!
Jag känner henne och med min förståelse och erfarenhet så förstår jag henne mer än hon själv, avsevärt mer!
Därför har jag haft ett enormt tålamod!

Den senaste tiden har hon visat tydliga och många signaler på att hon känner starkt för mig, och den allra senaste även att hon vill ha tbx mig!
Jag har varit rädd för detta för jag vet hur svag jag är för henne och framförallt hur empatisk jag är för henne. Jag vet att om hon visar en sida som väcker min empati så gör jag saker jag inte vill för att jag känner så för henne!
Detta var det jag var mest rädd för då jag verkligen inte ville att vi skulle bli tillsammans igen, men jag visste att väckte hon min empati så skulle jag falla dit!

För två veckor sedan började hon både visa ömhet och saknad, och hon visade massor med plötslig förståelse för hur hemsk hon varit mot mig, och ville till varje pris ändra på detta för att få mig som sin vän igen!
Att det var mer än så bakom det hela ville hon inte inse!
Hon hade blivit tillsammans med en vän till henne, och hela den historien har jag förutspått till punkt och pricka i ett år nu! Så detta var ingen överraskning, och inte heller vad som stod närmast på tur!
Hon förklarade sina tvivel över detta förhållande och bad mig om hjälp!
Jag sade att om jag skall ge hjälp så måste hon förstå en gång för alla att jag haft rätt hela tiden och då förstå att det enda sättet jag skulle kunna hjälpa henne var att hon verkligen tog åt sig av min hjälp!
Hon kom fram till att hon inte var kär i honom och ville göra slut!
Och hon ville ha min hjälp med att göra det!
Samtidigt som jag förstod vad hon var ute efter så trodde jag att jag skulle kunna styra upp detta så det inte blev så, och hon själv var som vanligt i sitt stadie av förnekelse så hon kan inte tyda vare sig tankar eller sina känslor och än mindre tolka dem!
Hon förklarade hur hon tänkt göra och frågade ständigt om det var bra, jag hjälpte henne så det blev bättre för att minimera risken att de skulle bli ovänner osv. för jag vet att hon vill ha honom som vän.
De skulle på fest EFTER det att hon bestämt sig för att göra slut och jag avrådde henne från det för jag ansåg att det skulle vara ett svek mot honom, och jag tycker inte om sådant även om denne person är en jag inte ens tycker om! Man gör inte så, men det är upp till henne, och jag sa då hur jag tyckte hon skulle göra för att bete sig så korrekt som möjligt i den situationen, men så skedde inte heller!
Dagen efter gjorde slag i saken och det gick bra.
Dagen efter kom hon hem till mig och vi festade lite och pratade på ett sätt vi inte kunnat på ett år, och annledningen till det var just detta att hon ville visa sig så bra som möjligt för att jag skulle vilja ha tbx henne!
Men hon påstår att så är det “nog” inte, men jag vet och beviset kom med en gång!
Jag sade till henne att den dagen du vill att vi skall försöka igen så skriv på din blogg såhär; Jag vill ha tbx min älskade Tommu!
När jag ser det så skall jag känna efter lovade jag och beroende på min dåvarande situation så skulle jag då säga ja eller nej!
Efter en stund så frågade jag henne om hon var där redan nu att hon ville ha ett förhållande med mig? Jag tror det svarade hon!
Jag hade redan fallit dit empatiskt och visste att jag skulle falla dit helt, men jag försökte då säga hur vi skulle göra för att inte falla tbx i gamla spår, men då avbröt hon och började prata på sitt gamla vanliga sätt igen och jag sade då att vi struntar i det för jag hör att det inte går!
Hon blev ledsen eller bestört och gick ut till min dator och skrev i sin blogg just det jag sagt och lade till; Jag vet inte om jag kan göra allt perfekt, men jag lovar att göra mitt absolut bästa för att det skall bli så jävla bra som möjligt!
Jag ville inte läsa det för jag ville inte det skulle gå till såhär, men hon var väldigt bestämd och visade en säkerhet i sitt beslut så jag gjorde det, och jag sade till henne att ok, vi kör nu då.
Jag sade lite av vad jag tänkt för att det skulle fungera men inte allt för det verkade då inte behövas, hon var såpass mycket tbx till sitt gamla jag så jag var dum nog att tro på allt!

Kvällen och natten fortsatte med ganska mycket sex och allt kändes helt ok! Faktiskt mer än ok just för att hon även i allt sex vi hade visade hon även där en otrolig vilja att visa mig att hon verkligen ville detta! Det var länge sedan just dessa känslor fanns där när vi har sex, och jag märkte sent på natten på henne hur uppdämt detta varit och att hon då fick ett enormt utlopp för just det! Jag kände just då att detta är en otroligt bra chans vi har nu när hon äntligen är som hon varit förr! Jag mådde skitbra just då och mina känslor för henne gjorde ett stort skutt framåt!
Även dagen efter kändes väldigt bra och hon visade endast positiva känslor och var väldigt bra!

Men så hände det igen, redan på väg hem kom hennes tvivel och negativa tankar och då är det kört!
Och dagen efter hade hon tagit bort inlägget från sin blogg med den sorgliga förklaringen att hon inte ville göra honom ledsen eftersom det gått så kort tid efter det att hon gjort slut med honom, att hon sårade mig genom att ta bort det fattade hon inte alls, och därmed hade hon redan sumpat denna chans!
Jag försökte ändå att hålla detta vid liv, men jag märkte så tydliga signaler på henne att det var en lönlös kamp!

Hur är man skapt när man gör så? För mig är det obegripligt att missbruka andra människors känslor och mänsklighet på det viset!
Det var inte jag som ville att vi skulle bli tillsammans igen, det var hon. Och det var inte jag som ville det redan nu, det var hon. Och ändå så gör hon såhär!
Fullständigt obegripligt och grymt!
Dessutom så blev det som vanligt, jag är trevlig, försöker göra allt lättare och är uppmuntrande på ett gulligt sätt, men jag bemöts av otrevlighet och elakheter och ett fullständigt svinigt beteende!
Inte tt otrevligt ord har kommit från mig och ändå behandlar hon mig så när det är HON som tagit ett beslut att vi skall försöka!
Att hon inte ens inser hur fruktansvärt fel och hemskt hon betett sig är faktiskt det värsta av allt, för det omöjliggör en lösning som vore bäst för oss båda!
Hon måste helt enkelt inse att man inte kan göra såhär utan att ens prata med varandra innan och då träffas och göra det! Hon har inte sagt något alls!
Logiken i detta finns inte, och att hon inte för en sekund ens försöker inse sitt sätt och försöker göra det absolut bästa är för mig obegripligt!!!

Återigen så är både hennes ord och löften tomma! Inte ett smack har hon gjort som hon sa, lovar att göra sitt absolut bästa, inte en enda gång!
Varför får människan aldrig dåligt samvete? Jag skulle skämmas något fruktansvärt om jag i princip lurat en människa att gå med på något sådant, säga dessa saker, och sedan bara fullständigt skita i det, och avsluta det hela med att bete sig fullständigt sannslöst illa och ha noll förståelse!
Jag skulle skämmas så enormt att jag skulle aldrig kunna se denna människa i ögonen igen och det skulle plåga mitt samvete dygnet runt under en väldigt lång tid!
Jag skulle gjort ALLT för att få denna människas förlåtelse!
Hon gör inget alls och det bekommer henne inte ens!
Hon anser inte ens att hon gjort något fel!
Fruktansvärt tragiskt! jag tycker innerst inne synd om henne för detta kommer slå tbx mot henne gång på gång i livet!

Nu är situationen minst sagt riktigt pissig och jag väger mellan att försöka göra det bästa av den eller falla dit för mina känslor som är ganska hatiska just nu!
Jag kan säga att i skrivande stund beror det helt och hållet på henne nu hur framtiden blir! Jag har ett mycket bra förslag, men det kräver att hon visar en vilja och förstår att hon måste sluta bete sig som hon gör och börja bete sig som hon gjort de senaste veckorna igen! jag tvivlar just nu på det och då kan jag inte hjälpa det, då kommer hatet bara växa pga min enorma besvikelse över detta sjuka svek!

Idag avgörs vår framtid för alltid i princip!

En tur til Helvete for å se på Jettegrytene som ble erodert under istiden for 10 000 år siden! Faktisk et ganske fantastisk skue!

Det går till en viss gräns, och den gräns hos mig är väldigt avlägsen, men när någon nått dit främst för att de bahandlat mig riktigt falskt och illa, då kommer hatet! Och då kommer det som en storm!!!
Där är jag nu, och jag känner för första gången på drygt 15 år ett enormt hat!
Jag kan inte påstå att jag gillar att känna så, men jag rår inte för det, och det kommer växa sig starkare och starkare!
Den människa nu som jag känner så för är den andra i hela mitt liv som jag kommit att hata, för jag anser att hat är så starkt att det är sjukt långt ifrån att bara tycka illa om någon!
Och jag försöker ALLTID se till att det aldrig hamnar där då risken för hat ens uppstår, men ibland så kan jag inte styra undan det och de som orsakar det då är faktiskt värda att hatas!
Det är människor som gör så sjukt illa någon och sedan inte ens har förstånd nog att vare sig be om ursäkt, rätta till saken och behandla den de skadat väldigt ödmjukt överhuvudtaget.
DE är sådana fullständigt vedervärdiga människor som väcker ett hat! Och de kommer väcka hat hos många fler, så de får sitt straff så småningom! Vem vill vara vän med en hatad människa?
Det värsta för dem själva är att de inte inser sanningen, hur hemska de är utan tycker att de har rätt och fattar inte alls hur illa de beter sig!

Denna människa som är så låg och sjukligt falsk kommer nu bara veta i resten av sitt liv att det enda som finns kvar är ett stort och evigt hat!

Hon har sårat, skadat, bedragit, svikt, ljugit, manipulerat och behandlat mig svinigt till en sådan grad att en normal människa hade lidit enormt av dåligt samvete i resten av sitt liv, men denna “varelse” känner inget sådant, därför uppstår ett sådant enormt hat!

Helt ärligt så kommer hon sakna både mig och hundarna!

Helt ärligt så behöver hon mig, massor, och det vet hon!

Helt ärligt så blir mitt liv utan henne en befrielse!

Helt ärligt så behandlar ingen mig så ostraffat, så konsekvenserna kommer svida riktigt jävla rejält!!!

Inte som kola alltså, utan som “OH FUDGE” eller “MOTHER FUDGER”. Typ som den skitfåniga svenska “Häll vete i degen” (helvete) och andra omskrivningar. Tyvärr är de svenska ungefär lika coola som häll-vete. Jag gillar fudge. Mother fudger. Fudge you.

Hela grejen med svordomen i rubriken ser ni på klockslaget detta inlägg kommer upp. Jag vaknade för en timma sen av att Rifa prompt skulle ha mat och gå ut. Viktig detalj i ekvationen är att jag somnade 5. Självförvållat må vara men det suger ändå, för nu kan jag inte somna om hur trött jag än är.

Fudge you life.

När skall jag lära mig att lyssna på mig själv? Tydligen aldrig!

Jag har nu insett att även detta som skett de senaste dagarna även det var ett falskspel utan dess like och med en grymhet jag aldrig råkat ut för innan i mitt liv!
Jag inser att allt hon sagt och gjort är så falskt och att syftet endast varit återigen att få precis det hon ville och det är att få träffa valparna, inget annat!
Ok, kanske att få mig som vän på sikt lr något sådant, men det har inte varit huvudsaken. Men jag tvivlar på det, förmodligen var det hundarna som hon vill åt!?
När hon märkte att det skulle krävas mer av henne började hon visa klara signaler på känslor och slutligen när hon märkte att det gav respons så uttalade hon dem även.
Jag gick på detta i det närmaste helt och hållet för jag trodde verkligen att hon var på väg att ändras för det verkade så när jag hörde en del saker hon sa så bra och var så mjuk och fin, men nu inser jag att hon är så slug och endast falsk!

När jag nu insåg detta slutligen så blev jag enormt sårad!
Jag borde fattat det redan tidigare idag för det var så likt hennes vanliga fulspel, men dum som jag är så valde jag att återigen inte lyssna på mina varningsklockor! IDIOTTOMMY!
Redan när hon sa att hon skulle följa med honom på festen så borde jag fattat, men jag köpte hennes story om att hon ville vara snäll!
Sedan kom nästa när hon sa att hon skulle dricka, men bara lite! Då började jag fatta, men ändå inte fullt ut. Hon skulle inte alls dricka bara lite det visste jag!
Men när jag fick beviset på hennes fulspel, att hon var full som ett ägg, lr fejkade det, då gick allt upp helt och hållet för mig och jag insåg allt med en så klarhet att jag blev så besviken att jag undrade över vad jag kände!

Jag fattade detta; Hon hade planerat detta helt och hållet bara för en enda orsak! Hon skulle visst supa till på riktigt, lr säga det iaf efteråt iaf, och hon visste precis vad som skulle ske hela kvällen, allt var planerat till punkt och pricka! Och även efterspelet har hon planerat!
Hon visste att om hon blev full, lr kunde skylla på det, så skulle de ha sex, och hon skulle sedan kunna säga till mig att det va inte alls planerat utan det bara blev så eftersom hon var så full och blev kåt och kunde inte säga nej bara för att hon var så kåt och full!
Hon ville helt enkelt bara knulla!!!!
Jag fattade det när jag fick hennes fejkade sms!
Att jag är säker på allt detta råder det inget tvivel om för jag provade att ringa, men då svarade hon inte, och när jag skickade ett sms så kom inget då heller, så då visste jag att hennes vanliga jag var tbx i full kraft! Jävla svinfitta!

Sedan dagen efter så skulle det komma en massa dåliga förklaringar på att hon inte alls vill göra slut längre för att han är si och så och hon känner si och så!

Ja det kan tyckas som att jag är svartsjuk och det var min första tanke oxå! Jag visste att jag började få känslor igen för henne, men dessa var endast på vänskapsnivå, så df blev jag lite undrande!?
Jag var faktiskt påväg att bryta allt med Marlene bara för att få vänskapen med elin! Jävla tur att jag inte hann göra det!!!
Men när jag tänkte lite så kom jag underfund med att det inte handlade om svartsjuka utan om att jag blivit utnyttjad som vän och bedragen och totalt lurad!
Detta liknade svartsjuka!
Vad spelade det för roll då om hon söp sig full och knullade? Jo, eftersom hon suttit och bett om min hjälp och varit som hon var för att vinna min vänskap och pratat med mig om råd osv, så hjälpte jag ju henne, och så mycket att när hon då gör såhär så blir det bara ett stort svek! Ett så fruktansvärt sätt bara att manipulera mig, och df spelar det en enorm roll!
Hon utnytjade mig och sa saker som var så falska för att nå sitt mål, df spelar det en jävla roll!
Alltså, hon visste precis vad hon skulle säga och göra för att få min vänskap, och hon kom på att detta med att göra slut med honom var ett bra sätt att få min hjälp och på så sätt vinna mitt förtroende för henne! Då skulle hon kunna prata med mig på ett sådant sätt att jag skulle närma mig henne, och slutligen då oxå visa känslor för att få mig dit oxå då mina känslor kom fram!
DÄRFÖR SPELAR DETTA EN SÅ JÄVLA STOR ROLL!

Varför bete sig så? Jag fattar faktiskt inte det alls? Jag kommer inte på en enda orsak!?
Vore det inte bättre att säga att hon inte alls skulle göra slut med honom så kunde hon knulla på som fan i all oändlighet utan att det spelat mig någon roll!
Nej, det enda jag kommer på, och så är det såklart, är att hon vill ha mig trånande efter henne! Hon vill att jag skall få känslor igen för henne för det är som vanligt hennes ego det handlar om exakt som innan!!!
Så jävla dum jag är som inte fattade det med en gång!!!

Hon är så falsk och svekfull så det finns ingen i min värld som kommer i närheten!
Hon är fruktansvärt grym mot mig när hon gör såhär, och jag kommer ALDRIG glömma denna grymhet!
Nu har hon skitit i det blå skåpet så det står härliga till, och då får hon slutligen det hon förtjänar!

Jag kommer stöta bort henne totalt! Jag vet inte om jag klarar det med en gång utan att prata med henne, men jag skall försöka!
Men en sak inser jag verkligen nu och det är att jag aldrig mer skall tro på ett enda ord från henne!

Tack och lov att jag inte lät detta gå så långt att vi träffades på måndag och jag berättadet jag då skulle, och tack och lov att jag inte låtit henne se inlägget “matte”!!!!

Dö nu för fan för gott jävla grymma “människa”!

Varförvarförvarförvarför gör jag som jag gör? Varför är jag så jävla dumsnäll? Varför ger jag till de som inte bryr sig? Varför ger jag till de som aldrig ger tbx?
Varför gör jag saker som gör mig illa? Varför fattar jag inte att en del utnyttjar mig? Varför inser jag inte att en del kommer bara fortsätta göra mig illa? Varför inser jag att en del aldrig kommer ge tbx? Varför gör jag inte slag i saken trots att jag inser att en del bara verkar bry sig för att få som de vill och bara en kort stund sedan är de tbx där igen och bara tar och gör mig illa? Varför ger jag dessa flera chanser????

Jag hatar mig själv och nu mår jag så jävla dåligt igen så nu om någon gång borde jag verkligen sluta ge dessa parasiter! Jag tar livet av mig!!!!

Va kul det är när man ger folk en chans till! Främst när de varken förtjänar det eller bryr sig om att ta den!
Jag blir faktiskt mer trött på mig själv som gör det än de som skiter i att inse att nu har de en chans och borde ta den till varje pris! Främst för att de kanske verkligen vill ha den men skiter i den för fruktansvärt banala saker som absolut inte borde vara vare sig ett hinder eller något att bry sig om ens att betänka som ett hinder!
Då känner man verkligen hur de skiter i en och den chans man ger dem!
Och ännu mer när man redan bestämt en sak, och då säger sedan att det går inte via ett sms, inte ens ringa, utan ett sms, och ursäkten är ” jag skall träna”!!! VA!!!!!!!???
Så förbannat jävla fult och rent ut sagt svinigt att jag förundras över hur man är funtad i skallen om man ens kan tänka en sådan tanke och än mindre genomför den! Det finns inte i min värld ens att bete sig så jävla illa! Detta är dessutom något man kan göra vilken annan dag som helst, eller tom. klämma in tillsammans med det man bestämt!
Nä, en del människor är och förblir ovärdiga att få sådana chanser! Och chansen var ju att detta var en helt ny chans till min vänskap! En nystart för att försöka vara de vänner som vi skulle kunna vara!
Frågan jag ställer mig då är, är inte min vänskap värd mer än ett träningspass? Tydligen inte! Tack för det! Skall man känna sig värdelös eller skall man tycka att denne helt enkelt är ett svin som inte förtjänar min vänskap? Behöver jag svara?
Jag vet mitt värde, och får det bekräftat med ord som, du är underbar och du är den snällaste jag stött på! ganska exakt de ord som denne människa sa om mig för ett tag sedan! Så jag är densamma, men uppenbarligen inte denna som blivit något obeskrivbart!
Så jag klarar mig!
Det lite underliga i det hela är oxå att det som de förlorar på det är så mycket mer som DE vill ha! Och i detta fallet förlorar denna person otroligt mycket som denne ville ha, mer än denne någonsin kunde räkna ut! Men jag sa till denne att det kommer MER under kvällen som kommer göra dig MYCKET GLAD, och ändå så beter sig denne så!!
Hur är man skapt då?
Inser man aldrig att man mister allt detta genom att bete sig så?
För mig är det fullkomligt obegripligt hur man dels kan vara så dum, och dels hur man kan vara så rent ut sagt, otacksam!!!???

Jag vet att denna människa hade verkligen velat detta, och än mer den ena av de saker som jag skulle erbjuda, det är jag så säker på att det råder inga tvivel om det för denne har sagt det åtskilliga gånger!
Den andra saken jag skulle förklara och, kalla det erbjuda är fel, men jag gör det ändå, är även det en sak som denne verkligen velat ha, men kanske inte blivit så enormt glad av som det första, inte nu, men om ett tag!

Så att då en del människor gör såhär är för mig ett mysterium!
Hur kan man missbruka en annan människa så mycket?
Hur kan man bete sig så illa utan att få dåligt samvete?
Och hur kan man vara så korkad att man inte förstår vad man missar genom sitt korkade sätt?
Jag begriper det inte!!!???
Ok, hade skälet att ställa in det man bestämt varit av en art som var rimlig så hade jag kunnat förstå det, men då ringer man och säger detta och frågar om det är ok att göra det en annan dag, inte skicka ett sketet sms, och i det inte ens fråga om det är ok, inte fråga om vi kan göra det en annan dag, ingenting.
Då är det fan inte ok, och då får man fanimej ta konsekvenserna av det och inse att nu sumpade jag min sista chans!
Denna människa tänker tyvärr inte så, och det kommer denna gång få de konsekvenser som sig bör då man gör så!
MAN GÖR HELT ENKELT INTE SÅ!

Tänk såhär människa; Är ett träningspass viktigare än vår vänskap? Fan man skall inte behöva säga detta en gång!!! Jävla basic hur man beter sig helt enkelt!

Det lite lustiga, eller det är allt annat än lustigt, är att innan jag gav denne denna chansen och vi då bestämde det vi gjorde, så frågade jag om denne insett sina tidigare fel och om denne nu ansåg sig vara redo för att börja om och då på ett helt korekt sätt? Svaret var, JA!
Så sjukt så sjukt! Så sjuk människa som gör så! Ja, jag anser denne vara sjuk eftersom detta sker som det gör och så ofta!
Men var sjuk då, men inte i min närhet och inte ens i min vetskap!
BORT BORT BORT!!!!

Nej, jag skall skärpa mig och ge folk det som de förtjänar! Missbrukar de min genorositet så illa så kommer inga fler chanser! Jag måste sluta vara så förbannat empatisk och givmild! Jag är bara korkat empatisk, och det gör mig bara besviken på människor som bara missbrukar det!
Jag borde inte må dåligt av sådant här, men det gör jag och det måste jag oxå sluta känna!
Jag måste bli betydligt hårdare mot de som systematiskt missbrukar mig!
De som gör det av andra skäl som att de inte kan hantera det av vissa skäl är det en annan sak med, och en sådan finns det nu och denne uppskattar iaf min genorositet och blir glad och tacksam över att jag inte bara skiter i denne!
Då kan jag ge igen, och igen!
Men de som bara nonchalant spottar åt mig skall jag nu sätta hårt mot hårt, och bli som förr!
Då fick de en chans, och ibland två, sedan stängde jag ute dem för gott!

Så blir det nu! Jag är trött på svinaktiga människor och jag är trött på mig själv som ger dessa svin chanser!

Tyvärr så påverkar inte detta bara mig, utan mina hundar oxå! På det sättet att jag får ett sämre tålamod och humör mot dem! Jag hatar denna människa för det!

Nog med det nu!

Arg och besviken! Och en “vän” fattigare!