[id slideshare = 794967 & doc = hezkuntzarenarazoetaerronkakinformazioare-1227807785585070-8]

Sjekk ut “den nye” bloggen min på blogg.no hvis du vil!!

//Karosi…

Nå nærmer det seg IKT-eksamen med stormskritt. På mandag skjer det.. HJELP! Det blir spennende å se hva slags oppgaver vi får, og hvordan det går;)

Så er i full gang med lesing av teori og utprøving av ulike programmer og funksjoner!

Skolelederkonferansen “Skolen i digital utvikling“ ble arrangert 12. og 13. november 2009

Alle presentasjonene fra konferansen er nå lagt tilgjengelig på: www.skoleledelse.no/

I dag er det faktisk den siste “skoledagen” før eksamensperioden begynner! Dvs siste dag med undervisning/forelesning. Og ikke nok med at det er en fin tanke i seg selv, er det <3matte<3 som er faget i dag! Så hittil ligger alt an til å bli en bra fredag.

Men fram til matta bynner har jeg tenkt å skrive notater i rle. Har tenkt! Får se hva det blir til. Har jo IKT- eksamen til mandag allerede, så kanskje kjekt å øve litt til den. Det er litt trist at IKT er ferdig nå til jul, synes det har vært utrolig gøy og lærerikt! Men jeg har planer om ta en eksamen til IKT til sommeren, dvs eksamen i “Pedagogisk bruk av IKT”. Håper det bare blir satt opp en eksamen i det, så MELD dere på folkens!!! (Men ikke for mange da, da blir det ikke noe av…) Så, NOEN av dere (ikke det at det vil “sprenge” lista med de få sjeler som leser bloggen min… haha) MELD dere på eksamen i “Pedagogisk bruk av IKT”!!!

Øvde litt på eksamen i går og vett, så her kan du se hva jeg lagde:

PS. 007 er liksomkandidatnummeret mitt

Al menos, es lo que se le escapó anoche en Londres a un miembro, con perdón, del equipo de marketing de Maemo, durante una reunión oficial en torno al N900. Aunque a Nokia le debe de estar costando lo suyo plantearse, simplemente, dejar de lado su Symbian, 2012 parece incluso tarde teniendo en cuenta que la experiencia de usuario en Maemo es considerablemente mejor.

Hva synes du om bildet mitt? Trollet er skummelt, er det ikke?

Her er oppgaveteksten:

A) Sett først inn bildet bro.jpg. Sett deretter inn bildene bukk.jpg i tre forskjellige størrelser på broen. Den minste bukkene bruse skal plasseres til venstre på broen. Den mellomste bukkene bruse skal plasseres på toppen av broen. Den mellomste bukkene bruse skal være dobbelt så stor som den minste bukkene bruse. Den største bukkene bruse skal plasseres til høyre på broen. Den største bukkene bruse skal være dobbelt så stor som den mellomste bukkene bruse. Hver Bukk skal settes inn som eget lag i bildet og navngis i lag-oversikten. Alle bukkene skal ha føttene/kloven på broen. Det vil si at den minste- og største bukkene bruse må roteres.

  B) Tegn et troll. Plasser det som eget lag under broen i bilde bro.jpg. kall laget troll. Trollet skal fylle hele høyden under broen (se eksempelbilde).

 C) Tegn inn en gul sol som et eget lag. Laget skal ha navnet sol. Plasser solen øverst til venstre på bildet. Prøv å få solen helt sirkelformet.

 D) Plasser inn bilde sky.jpg som eget lag delvis bak solen du lagde i oppgave C. Skyen skal være like høy som solen. Laget skal hete sky.

 E) Skriv inn De tre bukkene bruse med blå farge og skrifttypen/fonten COMIC SANS MS.. Skriften skal strekke i hele bildet bro.jpg sin bredde. Bokstavhøyden skal vær fra bunnen av bilde bro.jpg opp til brofestet ved skyggen av broen.

 Det ferdige bildet skal nå bestå av 8 lag. Du skal lagre bilde i filtype XCF (Gimp xcf image) slik at lagene blir intakte. Filen skal hete bukkenebruse og lagres i mappen N:\Oppgave 2\.

 F) Slå sammen lagene på bildet i oppgave E. Kall filen ferdig_bilde og lagre den i JPG-format med en oppløsning på 1024*768. Bildet skal lagres i N:\Oppgave 2\.

Sitter og øver på gamle eksamensoppgaver som forberedelse til IKT- eksamen om dagen, som jeg har nevnt tidligere. Gjør dem “fort og gæli” for rett å slett å se hvor mye tid jeg bruker per eksamen dersom jeg gjør det jeg må, men ikke legger så mye i det. Bildet under bærer sterkt preg av “fort og gæli”- metoden, dersom du zoomer inn og ser på de dårlige utklippingene mine. Men oppgaven ble i hvertfall utført på ca. 15- 20 min. Så det er jeg fornøyd med. Under står de kravene som er i bildebehandlingsoppgaven. (GIMP er det programmet jeg brukte.)Oppgavebeskrivelse:

1. Bildet Fredriksten.jpg skal være bakgrunnen i denne oppgaven. Det ferdige bildet skal inneholde 3 nisser. Kopier derfor nissen på bildet. Plasser en nisse nærmere kamera enn den nissen som står i originalbildet. Plasser den andre nissen lengre vekk, enn den nissen som står i originalbildet. Alle nissene skal lene seg med armen på rekkverket og ha benene på bakken. Nissen nærnest skal være størst. Nissen skal limes inn i eget lag. Laget skal hete ”nær nisse” Den originale nissen i midten skal være den mellomste i størrelse. Og Nissen lengst vekk skal være minst. Nissen lengst vekk skal limes inn i eget lag som du kaller ”fjern nisse”
2. Skriv inn ”God Jul” med rød farge og skrifttypen/fonten Arial Bold. Skriv inn teksten med store bokstaver på himmelen oppe til høyre på bildet.
3. Fargelegg juletreet i bildet ”juletre.jpg” grønt, og sett det inn som eget lag nede til høyre i bildet  ”fredriksten.jpg”. Laget skal hete ”juletre”
4. Klipp ut munningsilden fra kanonen i bildet ”kanon.jpg”. Munningsilden skal gå bak nærmeste nisse, men foran midterste nisse. Plasser ilden i naturlig vinkel ut av løpet på den nærmeste kanonen.
5. Det ferdige bildet skal nå bestå av 6 lag. Du skal lagre bilde i filtype XCF (Gimp xcf image) slik at lagene blir intakte. Filen skal hete godjul og lagres i mappen N:\Oppgave 5\.
6. Slå sammen lagene på bildet i oppgave E. Kall filen ”jul” og lagre den i JPG-format med en oppløsning på 1600*1200 piksler. Bildet skal lagres i N:\Oppgave 5\.

Hva synes du om innsastsen min? Øver du til eksamen om dagen? Og hvilke eksamener øver du i så fall til?

Mit dem aktuellsten Call ruft das ZIT wieder einmal die Wiener (Multi)Media Szene zur Einreichung von Projektvorschlägen auf. Der Call ist ab sofort bis einschließlich 9. März 2010 offen. Die Ausschreibung erfolgt im Rahmen der Förderlinie Innovation und setzt ihren Schwerpunkt auf die Themen

-          Bewegtbild

-          Mobiles Internet

-          Gaming.

Das ZIT nennt folgende Beispiele als passende Projektbereiche: Streaming Media-Technologien, Digital Cinema, (Digitale) Kameratechnik, Mobile TV, Internet TV, Neue Services und Content „made for mobile“, Serious Games, Location based Services, 3D-Film etc.

Einreichen können Wiener KMUs, die Produkt-, Verfahrens- oder Dienstleistungsinnovationen in den genannten  Schwerpunkten planen. Voraussetzung ist jedenfalls die wirtschaftliche Verwertbarkeit sowie ein schlüssiges Geschäftsmodell.

Die Förderquote liegt bei 35% für kleine Unternehmen, mittlere Unternehmen bekommen 25% Zuschuss zu den eingereichten Projektkosten.  Die besten drei Projekte erhalten zusätzlich Preisgelder in Höhe von Euro 15.000, 10.000 bzw. 5.000. Die Ausschreibung enthält auch einen Frauenförder-Aspekt: Projekte die von einer Frau geleitet werden erhalten einen zusätzlichen Bonus von Euro 10.000.

Insgesamt stehen Euro 1 Mio. für den Call zur Verfügung, die maximale Fördersumme ist mit Euro 250.000 beschränkt.

Die Info-Veranstaltung zum Call findet Anfang nächsten Jahres am 14. Januar 2010, 10.00 Uhr bis 12.00 Uhr im Media Quarter Marx 2 statt.

Sitter og jobber med gamle IKT- eksamener nå (siden IKT- eksamen nærmer seg med stormskritt), og siden alle (!!Seriøst, det har jeg aldri vært borti før…) grupperomma er opptatt, sitter jeg på en stol i gangen med min kjære pc på fanget. Og mens jeg sitter og redigerer bilder av ditt’n og datt’n hører jeg med ett toner fra flygelet i underetasjen. En flink pianist (NN) sitter og brer sine(sannsynligvis lange, smidige…argh, det går faktisk an å spille piano med korte fingre også!) pianofingre over tangentene, så “Bryllup på Trollhaugen”s vakre sammensatte toner strømmer ut, i beste “Edward Grieg”-stil. Ordentlig koselig egentlig! Dessuten minner det meg om da jeg en gang tilbake i tiden spilte dette stykket så fingrene spratt(ja, jeg har korte fingre…) hos min koselige, og alltid hyggelige pianolærerinne. Tihi

Hørt stykket før? Se/hør på klippet under, det er et fint stykke (og legg merke til de irriterende lange fingrene…(altså det er ikke irriterende fingre, men det er litt urettferdig at noen slipper å få strekning i sener og div kroppsinventar av å spille))

Yes, ny pc... ehm...

Huff… Vet ikke helt hvor jeg skal starte. Eneste jeg kan si er at jeg satt kaffen i halsen og holdt på å dette av stolen når jeg leste dette.

PC’er til politikerne

Finnes det faktisk politikere per dags dato som ikke har en pc, og ikke har følger med hva som skjer i hverdagen? Det er mer som skjer i verden enn hva Aust-Agder Blad klarer å hoste opp og TV2 nyhetene viser. Men, dette er vel igjen et bevis på hvorfor Risør henger etter på det meste og ikke undersøker litt på hva som har gått galt og hva som har vært prøvd tidligere i andre kommuner.

Hva er det neste? Datakortet og kursing om hvordan bruke Internett og e-post?

Lykke til kjære politikere!

1.Zein da webquest baten helburua? Zer bultzatzen du? Ze estrategia erabiltzen dira?

Ikasleek beraiek ikertzea da, eskura duten informazioa eraldatuz eta talde lanean ezagutza eraikiz.

Erabiltzen diren estrategiak praktikotasuna bultzatzeko sortutakoak dira.

2. Webquest baten atal bakoitzak ze ezaugarri bete behar ditu?

1.Sarrera= erakargarria

2.Atazak= zehatza eta argia

3.Prozesua= pausu guztiak ondo azaldu behar dira

4.Ebaluazioa= ebaluatzeko irizpideak aurrez ondo zehaztuak izan behar dira.

5.Ondorioak= ikaste prozesu horren sentsazio on bat utzi behar du.

3. Zein da atal bakoitzaren helburua?

1.Sarrera= Sarreratxo bat, non, gaiari hasiera bat ematen zaion, zeri buruz doan, modu orokorrean aipatuz. Hau gaiarekiko lehenengo kontaktua izanik.

2.Ataza= Atal honetan gaiaren bidez lortu nahi diren helburu eta konpetentziak azaltzen dira.

3.Prozesua= Finkatutako helburu eta konpetentziak lortzeko hainbat ariketa nola egin aipatzen du.

4.Ebaluazioa= Bertan, kontutan hartuko diren ebaluazio irizpide desberdinak azaltzen dira.

5.Ondorioa= Azken atal honetan, agurra eta zorionak agertzen dira.

4. Ze baliabide erabili daitezke webquest baten? Nolakoak izan behar dira baliabide hauek?

Orokorrean ikusten den irudia da garrantzitsuena, begitik sartu behar baita. Beraz, letra motak, koloreak, ipinitako irudiak, informazioa, … zaindu behar dira.

Letra mota argia eta aldi berean erakargarria izan behar da, bai forma eta eduki aldetik ere.

Koloreak ez dira ilunak izan behar, hauek erakargarri eta bizi-biziak izan behar dira.

Irudiak aldiz, argiak izan behar dira, hauen konplexutasuna erabiltzailearen adinaren araberakoa izan behar da.

Informazioa hurbila izan behar da, argia, zehatza eta motza.

Bideo, abesti …, azken finean, multimedia baliabideekin erakargarritasuna bilatu behar da.

Dagens samhälle kan etiketteras olika, men två distinkta karaktärsdrag är dess nätverksstruktur och IKT som bakomliggande nödvändiga förutsättningar. Men platsar verkligen folkbiblioteken i dagens samhälle annat än som reliker över en förgången tid? Som bok- och folklivsmuséer för en period då biblioteken hade informationsmonopol och då medborgarna ännu inte hade tillgång till Internet hemma eller i mobilen? Detta inlägg kan uppfattas som provocerande, det skall medges. Det som stimulerade mig till att skriva detta, var dock vissa artiklar om IKT och samhällsnytta, varav några går att läsa nedan. Inlägget är också ett fördjupande komplement till mitt tidigare inlägg.

En modell för utveckling är det hegelianska schemat med tes-antites-syntes som jag gärna förfäktar. Om man sätter in folkbiblioteket i detta så har det förgångna mött verkligheten och utvecklats till intressanta synteser på några viktiga områden som själva folkbibliotekens bildande, bibliotekens digitalisering och datorisering samt bibliotekslagen. Detta är tyvärr allt som jag kan komma på upp till dags dato. Pinsamt nog har det sociala nätverkandet och sociala medier inte mött tesen om biblioteket och bildat en fruktbar syntes eller snarare den digitala verkligheten med ett radikalt annorlunda förhållningssätt till information och med sina förändrade användar- och kommunikationsbeteenden har ännu inte vunnit insteg i 2000-talets bibliotekssyntes.

Vilka är de gängse etiketterna på vad ett bibliotek är? Ett bibliotek idag är någonting fysiskt och uteslutande fysiskt där information, kultur, lärcentra, mötesplats, demokrati och folkbildning kan sägas beskriva , mer eller mindre uttömmande, detta fysiska. Det digitala är bara ett bihang för det är det fysiska biblioteket som är det “riktiga” biblioteket. Biblioteken har också en digital front d.v.s. sin hemsida som inte är så lätt att hitta till alla gånger, vilket i sin tur innebär att man tappar en stor del av sina besökare. De riktigt föredömliga biblioteken har också t.ex. Facebook-konton eller Twitter-flöden man kan följa. Men låt oss återgå till det stora flertalet. Med utgångspunkt i nätverkandet och IKT, skall jag som skattebetalare behöva betala för de fysiska folkbiblioteken? Absolut inte. De har spelat ut sin roll i 2000-talets Sverige och är, menar jag, fullkomligt överflödiga som en aktiv del i dagens samhälle. De kostar bara pengar som skulle kunnat användas till äldre, handikappade och våra barn och unga.

Har biblioteken informations- eller kulturmonopol. Svar nej. Lärcentra då? Nja, som Du ser så behövs det inga bibliotek, bara en utbildningsanordnare, en lämplig mobiltelefon och en mobiloperatör. Demokrati då? Hur då? Sociala medier kan ju fylla detta genom att skapa en gemensam grund. och ge ökad kulturell kompetens och tolerans på ett globalt plan. Men folkbildningen då? Tja, exakt vilken roll har de fysiska biblioteken i folkbildningen? Just det. Jag säger bara wikipedia och folksonomier. Men de gamla och de handikappade? Behöver inte de ha det fysiska biblioteket? Nej, med hjälp av servicehemmet eller syncentralen kan de ju via TPB, få hjälp att fylla sina minneskort till Daisyspelarna.

Låt oss våga tänka tanken fullt ut: fysiska folkbibliotek behövs inte. Eller?

//BloggNisse