Innan jag blev inlagd på barn och ungdoms psykitriatiska ungdoms kliniken hade jag skurit mig djupt. Jag var inte ensam hemma, men jag hade plåster och makeu-pads i i mitt rum.Jag var förbered på att det skulle bli djupt och det blev det. Jag visste inte om det skulle behövas att sys. Det blödde under dagen.
Jag berättade för min kontaktperson om min tankar om att ta mitt liv, hur jag så gärna ville känna något vasst längre in i min arm. Att jag inte längre fantiserade om det.
Personalen på korttidsboendet fick vara med mig nästan konstant, de ville hjälpa mig, men jag var bortkopplad från livet. Jag blev svårare att få kontakt med.
Jag grät i dygn, samtidigt i sekunder kunde jag gå upp i varv och skratta ett skratt (eller om det var ett ångestskratt, sedan tillbaks.
Fick akut-besök till min läkare på BUP. Vi diskuterade (eller snarare hon) om hur vi skulle göra.
Vi hade sänkt risperdal, vi var nere på 0 mg. Fick istället en hög dos på abilify.
Blev inlagd på Barn och Ungdoms psykitriatiska kliniken.
Vad skulle man annars göra mig lilla sängliggande Vanjavit?

Trodde jag skulle få ett par dagars lugn nu när mamma är hemma och får all hjälp hon kan få… men icke då… eller rättare sagt: ordinerad vila!

Har haft ont i halsen lite av o till nån vecka, men aldrig mer än 2 dagar i sträck. När jag vaknade igår eftermiddag efter att ha sovit middag upptäckte jag att rösten var borta! Eftersom halsen kändes lite svullen tog jag hostmedicin och panodil innan jag la mig för natten.

Vaknade halv sex i morse av att halsen gjorde fruktansvärt ont. Rösten hade heller inte återinfunnit sig under natten. Eftersom det var riktigt jobbigt att ligga och ens tänka på att somna om gick jag upp och tog panodil och resten i hostmedicinflaskan. (Det var bara 10 ml kvar). Satt sen i sängen och slösurfade eftersom halsen kändes bättre i sittande ställning.

Försökte lägga mig igen efter sju men konstaterade att halsen inte kändes ett dugg bättre. Jag fick hostattacker när jag la mig ner. och ett försök att lägga mig på sidan fick mig att konstatera att körtlarna på halsen var alldeles för ömma för att bli nertryckta i kudden under huvudets tyngd. Satt därför och halvsov tills vårdcentralen öppnade halv åtta.

Eftersom tidsbokningen inte hade några återbud idag blev jag kopplad till en sköterska som skulle bedöma mitt behov av akut-tid. Min läkare har en egen sköterska. Hon vet vem jag är på namnet och det krävs ganska lite för att jag ska få en tid av henne. Dessutom brukar jag kunna få en tid som passar, ifall det är så att jag jobbar och inte kan gå ifrån.

I morse fick jag prata med en sköterska som jag aldrig stött på förut. Med Kalle-Anka-röst kraxade jag fram mitt ärende. Att halsen gjorde så ont att jag hade svårt att svälja och att rösten ev skulle försvinna igen redan under vårt samtal. Hon rekommenderade varma drycker. Hon ansåg att jag haft besvären för kort tid för att en läkare skulle konsulteras. Hostmedicin fanns flera bra sorter på apoteket. Ifall jag misstänkte bakterier i halsen skulle jag koka vatten med ett par saltkorn i att gurgla halsen med. Panodil ansåg hon var ok om jag hade feber. Om besvären inte gått över till veckoslutet kunde jag ju söka läkare.

Jag ifrågasatte det där med läkare och veckoslut. Vårdcentralen har inte helgöppet! Dessutom är det bara en gång av tio som man lyckas komma fram på telefontiden. Chansen att det dessutom finns läkartider är minimal. (Hon hade ju inte nämnt att akut-tiderna var slut för idag och det brukar de annars vara väldigt snabba att meddela.)

Nu rekommenderade systern att dricka honungsvatten, förutsatt att jag inte var diabetiker. Nu är det ju så att besvärliga jag  INTE TYCKER OM  sött… det kommer upp fortare än det slank ner! Jag frågade henne hur jag skulle kunna jobba och hon upplyste mig om rätten att sjukskriva sig utan läkarintyg en vecka.

Om jag har kunskapsluckor eller behöver råd om medicinska problem så ringer jag sjukvårdsupplysningen eller tar det med min läkare i samband med ett läkarbesök. Ev bokar jag ett läkarbesök när de har tid. Jag ringer inte min vårdcentral för att fråga sjuksköterskan där om husmorstips!!! Gör alla andra det, eller? Och brukar man ringa med en röst som knappt håller för att få veta att varma drycker lindrar???

Jag har inte bott i en grotta i Alaska hela mitt liv. Jag är 33 år och har tillräckligt med egen livserfarenhet för att faktiskt veta det och jag kan räkna ut själv vart man ringer i olika ärenden. Och eftersom jag inte har några större fel i min skalle skulle jag aldrig komma på tanken att dividera honungsvatten och saltlösning när på telefon när jag inser att rösten knappt håller för att göra en sjukanmälan till jobbet.

På hemsidan upplyser kliniken om att man ska vända sig till sjukvårdsupplysningen med allmänna frågor och till kliniken i patientspecifika ärenden, ifall man är listad där. Personen i tidsbokningen, som jag talade med tidigare, hänvisade ju mig till sköterskan för att hon inte hade några tider att ge ut. Hon skickade ju vidare till denna sköterskan för att det är hon som håller i akut-tiderna.

Om hon i tidsbokningen tyckt att jag bara behövde lite tips hade hon väl hänvisat till sjukvårdsrådgivningen, eller? Det brukar de i alla fall göra när de vet att det inte finns akut-tider och/eller om man ringer för något mindre allvarligt eller mindre brådskande.

Hon, sköterskan med husmorskunskapen, tyckte i alla fall att jag kunde försöka jobba denna veckan, eller stanna hemma, och jag skulle säkert må mycket bättre efter att ha vilat i helgen. Men jag jobbar ju hela helgen!!! Måste alla alltid förutsätta att man jobbar åtta till fem, måndag till fredag??? Jag blir så trött på det…

Om jag sjukskriver mig idag och är sjukskriven helgen och fortfarande inte är bättre, så har jag bara måndag och tisdag på mig att lyckas få ett läkarintyg. Jag vet dessutom av erfarenhet att min läkare aldrig har akuttider på måndagar, men det nämnde jag inte att jag visste.

Sedan den förste oktober, ca 35 dagar sedan, ska alla i Västra Götaland lista sig hos en vårdcentral – göra ett aktivt val av primärvård. Jag har givetvis listat mig hos min läkare som jag gått hos i tio år. För varje listad patient får vårdcentralen en viss summa pengar av landstinget i regionen. I samband med listningen fördubblades antalet vårdcentraler i Göteborg. Massor av reklamutskick gjordes, man slogs om att få så många patienter listade som möjligt. Självklart, eftersom varje listad patient gav klirr i kassan vare sig de var friska eller sjuka.

Det positiva, enligt min mening, med detta är att detta även ökade tillgängligheten. För ett halvår sedan var akutmottagningarna på våra tre sjukhus överbelastade med små-åkommor som öroninflammationer och skärsår, eftersom vårdcentralerna inte hade lediga tider på minst två månader och det bara fanns en jourvårdcentral.

Från och med första oktober har, i princip alla, vårdcentraler kvällsöppet och de flesta har någon slags verksamhet för akutfall; öppen mottagning eller  löfte om akut-tider. De som inte själva har helgöppet har samarbete med någon annan mottagning som har det.

De flesta har även, i sina reklamutskick, lovat att det ska finnas tillräckligt med läkare. Ju fler patienter man får listade, ju fler läkare anställer man. Besök hos vårdcentralen man är listad hos kostar 100 kr upp till högkostnadsskyddet, men det är fritt fram att söka vård på alla andra vårdcentraler för 200 kr.

MEN, valet man gjort är inte ristat i sten!!! Man kan när som helst ändra sitt val av vårdcentral. Man behöver inte ens vänta ett år.

I och med att listningen började insåg man att det blev en snedfördelning. En del vårdcentraler skulle ev få stänga innan de ens hunnit öppna pga att för få listat sig där. Men man sa även att man skulle ge det lite tid. Ytterst få personer gjorde ett aktivt val av vårdcentral och blev därmed automatiskt listade i närheten av bostaden. Man förutsatte att en del skulle ändra sitt val i efterhand och att fördelningen av patienter på sikt skulle bli bättre.

Det har självklart skrivits en hel del i pressen kring detta. Tidigare, när det fanns för få ställen och tider att söka vård hette det att det berodde på läkarbrist. Nu verkar det ju finnas överskott på läkare över en natt. Dels kan man öka tillgängligheten tidsmässigt, dels finns det jus å mycket mottagningar att det inte finns patienter nog för att de ska gå runt?!?

Om jag ska försöka hålla tråden så får jag återgå till mitt samtal med sjuksystern som höll i akut-tiderna hos min läkare i morse. Genom att inte ge mig en tid, när jag anser att jag är berättigad till det, bibehålls ju inte min positiva syn på den mottagningen till fullo. Nu har jag i och för sig gått där i tio år och därmed krävs mer än så för att rubba mitt förtroende. Hade jag varit ny patient från och med listningen i oktober hade jag däremot begrundat mitt val.

I min journal kan ju sköterskan se att jag inte ringer om akut-tider särskilt ofta och att läkaren verkligen bekräftat att jag varit sjuk, eller på annat sätt haft behov av att träffa läkare, de få gånger jag fått akut-tider. Tycker sköterskan att de har för många listade patienter?

Jag kan faktiskt inte hålla med. För ett år sedan kunde man få vänta en till två månader på en “vanlig” läkartid, om man gick via tidsbokningen.  Då tyckte jag de var lite överbelastade. Det är en privat vårdcentral och jag har väl ibland tänkt att de verkat har tagit in fler patienter än vad jag tycker är rimligt för att man ska få vård inom överskådlig tid.  Visst, man kan inte veta i förväg hur ofta folk kommer vara sjuka, men med alltfler bokade besök borde man väl anställa mer personal för att tillfredsställa behovet? Det borde man väl ha råd med? Mottagningen får ju faktiskt betalt av landstinget per patientbesök via patientavgiften…

Sedan i somras har de på mottagningens tidsbokning bett om ursäkt för att man får vänta 15 -20 dagar. Att jag har lättare att få besökstider hos min läkare ser jag som ett stort plus och gör att jag vill ha kvar henne som min läkare. Med mina oregelbundna arbetstider är det extra viktigt.

Jag vet sällan helt säkert hur jag arbetar två månader i förväg. Detta har flera gånger resulterat i att jag fått boka om tider, vilket har medfört extra samtal för att läkaren varit tvungen att förnya recept på telefon. Den nya tiden jag fått har legat flera månader fram i tiden och ibland har det känts som en lång följetong innan jag ens kommit dit.

Eftersom jag har ett par mediciner som med jämna mellanrum behöver justeras lite, efter provtagning, har mina uteblivna besök resulterat i att medicindosen inte stämt och jag har till och med varit tvungen att be om en akut-tid pga det. Med dagens två-veckors väntetider behöver det inte upprepas.

Eftersom jag den sista tiden inte uteblivit från några planerade läkarbesök har jag heller inte behövt några akut-tider pga det. För att återigen göra ett försök att återgå till den röda tråden så undrar jag om sköterskan jag pratade med inte är rädd om sitt jobb? Om man inte upplever att man blir tagen på allvar finns väl risken att man listar sig någon annan stans.

Jag har två vänner som berättat om liknande telefonsamtal, dock på andra mottagningar. De har blivit så paffa att de inte kommit sig för med att opponera sig i telefon, de har tänkt att sköterskan i andra ändan är professionell och vet bäst. Efteråt har de ifrågasatt varför de inte ifrågasatte vare sig råden eller bemötandet. De har ändå skuldbelagt sig själv i första hand och därmed gett den aktuella mottagningen ytterligare en chans. När samma bemötande upprepat sig  har de dock protesterat mot behandlingen.

I det ena fallet bytte hela den aktuella familjen vårdcentral och vägrar uppsöka den ursprungliga mottagningen ens för mindre eller akuta åkommor. De väntar hellre ett par veckor på en tid någon annan stans eller spenderar en hel dag i kö på akuten. De berättar för alla i grannskapet hur de anser sig ha blivit bemötta på den lokala vårdcentralen.

I det andra fallet gav vårdcentralen, via telefon, rådet att avvakta. Personen i fråga skjutsades av en närstående till akuten på sjukhuset direkt efter samtalet. Hon blev inlagd i flera dagar och sjukhuset sa att hon kommit in i sista sekunden.

När vårdcentralen senare blev informerad om händelsens omfattning , efter hennes hemkomst, (bara informerad, någon anmälan gjordes aldrig) bad de om ursäkt.

Personen i fråga får nu alltid träffa samma läkare (så var det inte innan) och de försöker alltid fixa akut-tider ifall hon ringer. Ibland har hon blivit tillfrågad ifall hon kan tänka sig att komma till vårdcentralen och sitta och vänta så läkaren snabbt kan ta henne mellan två patienter ifall något besök går snabbare än planerat eller någon patient är sen. Då kan de dessutom hålla ett öga på henne så hon inte blir sämre  medan hon väntar och hon slipper åka till akuten… Jag hade då inte gett den vårdinrättningen en tredje chans….

Åter till mitt telefonsamtal. Sjuksystern började nu fråga ut mig om mina symtom. Men inte på det sätt jag är van vid, typ; “vilka andra symtom har du?”, “har du feber?” etc. Hon frågade istället om jag har ont i kroppen, om jag känner mig matt eller trött, om jag har allmän sjukdomskänsla i kroppen, om det halsonda kommit plötsligt, om jag har ont i bröstet eller svårt att andas och om jag haft en snabbt stigande feber.

Jag antar att hon försökte ställa svininfluensadiagnos per telefon. Men min tidigare irritation gentemot (i mina ögon) okänsliga inkompetenta  sköterskor steg snabbt igen. Sådana har jag fått nog av senaste veckan! När jag förklarade att jag hade ont i halsen men framförallt inte hade någon röst, samt att jag saknade feber sa hon helt plötsligt att jag kunde få träffa min läkare efter elva. Får de som är ALLVARLIGT sjuka i influensa inte träffa läkare, eller?

Åkte till jobbet vid halv nio i alla fall. Det var bara personalmöte idag. Dessutom skulle jag gå tidigare eftersom jag hade en läkartid. Mina kollegor hade i alla fall väldigt roligt åt kalle-anka rösten och ingen verkade minsta bekymrad för att jag skulle smittas med någonting. Förutom att rösten inte höll kände jag mig riktigt pigg, hade dock svårt att äta av fikat eller att ens dricka kaffe. Började känna mig lite egoistisk som snott en akut-tid pga det här.

Kom tio minuter för tidigt till läkaren. Hon såg mig och skickade mig att ta prover i väntan på min tur. När jag efter provtagningarna satt och väntade i väntrummet konstaterade jag att panodilen höll på att gå ur kroppen. Huvudet kändes några nummer för litet och det kändes som om ögonen sjönk in i sina hålor bakom svullna ömmande bihålor. Efter bara ett par minuter var jag så svettig att jag fick torka mig i pannan – trots att jag småfrusit hela dagen. Kanske lite feber trots allt?

Läkaren konstaterade i alla fall att jag inte hade någon allvarlig halsinfektion och sänkan var ok. Jag hade dock röda stämband och ,som jag själv konstaterat, ömma bihålor och körtlar. Jag fick medicin för att undvika en allvarligare inflammation.

Jag har jobbiga bihålor. De ömmar långt före första snorloskan vid varje förkylning. Dock är jag inte förkyld särskilt ofta och det är ytterst sällan jag orkar ta mig i kragen och gå till läkaren och beklaga mig över bihålorna… så jag äter inte antibiotika ofta.

Den antibiotikan jag fick idag, en av få sorter som jag tål, skulle även häva en ev begynnande inflammation i halsen/på stämbanden sa min läkare.

Vidare ordinerades jag även en speciell nässpray för bihålorna och en stor flaska stark hostmedicin. Panodil skulle jag fortsätta ta. Läkaren rekommenderade även att jag skulle stanna hemma från jobbet i två-tre dagar. När jag berättade att jag är schemaledig ända till fredag eftermiddag log hon och sa att jag hade tur som skulle slippa sjukskriva mig den här gången.

Summa sumarum: jag som hoppats få ett par dagar föräldrafritt så jag hinner i kapp med mitt eget liv, men framförallt får vila upp mig utan krav och måsten, fick det. Till och med ordinerat av läkare. Dock undrar jag om jag kommer att orka få gjort så mycket här hemma som jag hade tänkt och hoppats.

När jag kom hem för några timmar sedan tog jag mina mediciner och kröp ner i sängen med datorn. Här kommer jag tillbringa resten av dagen idag. Surfa en stund, sova en stund. Ev påbörja en bok… Någon tvättid har jag inte orkat titta efter. Jag hoppas att närmare ett dygn i sängen ska göra susen, så kanske jag kan göra ett snabbt, men ordentligt, ryck imorgon. Blir jag riktigt utvilad kanske jag även kan hinna lite innan jobbet på fredag.

En sak är i alla fall säker. Jag ska ha tid att ta igen lite skrivande här!

Till alla killar vill jag bara säga: Jag VET hur det är att ha en riktig förkylning. F-N vad ynklig man känner sig. Med barnafödande vet man iaf att smärtan är över när barnet kommit. Dessutom är det befogat med all tänkbar smärtlindring. Mot förkylning finns ingen bot. Det är bara att uthärda. Man vet dessutom inte hur länge den kommer sitta i. Symtomlindring finns visserligen, men den hjälper ju bara kortare stunder.

Ska man föda barn vet man det dessutom i förväg, och i de flesta fall är situationen självförvållad. En förkylning vet man aldrig när den bryter ut eller vilka symtom man får och som behöver lindras. Det är inte säkert att man får hjälp av expertis. Är man dessutom singel måste man dessutom samtidigt sköta all service själv! Föder barn gör man inte i ensamhet – vare sig man är singel eller ej!

Jag har många gånger undrat hur det kommer sig att en så gammal och simpel sak som förkylning inte kan förebyggas genom vaccination. Det borde ju utrotas! Det kan väl inte föra något gott med sig?!? HIV är de på gång att kunna vaccinera och AIDS har de effektiva mediciner mot, men inte förkylningar?

Å andra sidan är frågan hur mycket läkemedelsindustrin tjänar på förkylningar. Om alla människor fick en vaccination i småbarnsåren så handlar det om en engångskostnad per människa. Ev någon påfyllnadsvaccination vart tionde år som vissa andra vaccinationer kräver.

Läkemedelsindustrin skulle nog kunna ta rejält betalt för en förkylningsvaccination. Även om förkylningar egentligen inte är helt outhärdliga och eftersom de inte är dödliga så är ju vaccinationer inte nödvändiga. Men jag tror att de flesta hade valt att ta det ändå, om möjligheten fanns. Även om man fick betala själv.

Jämförelsevis undrar jag hur mycket de tjänar på alla symtomlindrare man använder när man är förkyld. När jag växte upp fanns näsdroppar på flaska eller näsdroppar i engångspipetter. Idag finns en uppsjö av olika märken med sprayer,droppar och mediciner. Ett antal olika värktabletter eller inflammationsdämpare med olika specifika egenskaper.

Förr fanns ett par sorters “vanlig” hostmedicin; receptfri och den läkaren skrev ut om man var riktigt sjuk. Nu är till och med hostmedicinerna specialiserade; en lindrar ömma halsar, en är slemlösande, en är hostdämpande osv.

Idag finns även massor av andra symtomlindrare; speciella drycker,  sugtabletter, värme-/ kylbehandlingar, massor av mediciner; piller och vätskor för specifika symtom. Dessutom finns allting med ett flertal olika smaktillsatser och av flera konkurrerande likvärdiga tillverkare.

Det positiva, tycker jag, är att det kommer mer och mer “naturliga” produkter. Nässpray med bara saltlösning, produkter utan konserveringsmedel, tabletter med naturliga smaktillsatser istället för kemiska.

Det är ju säkert bättre med en medicin för en specifik åkomma än en som fixar alla på en gång. De mer specifika är säkert inte lika starka och risken att bakterierna blir resistenta borde minska. Samtidigt måste detta med förkylningar egentligen vara med lönsamt för läkemedelsindustrin än dyra AIDS-mediciner eller cancer-behandlingar, eller?

Förr kunde man i sitt husapotek ha näsdroppar, någon hostmedicin samt alvedon, så var man rustad. Idag måste man först bli sjuk för att veta vilken utrustning man ska skaffa hem.

När förkylningen väl är över kan man lika gärna kassera resterna. Vissa saker har kort hållbarhet, andra håller bara kort efter de är öppnade. Återigen andra åldras på olika sätt; sugtabletter t ex torkar.  Och även om de håller; vad är det som säger att nästa förkylning har samma symtom och behöver samma mediciner?

Oavsett hållbarhet är man med största sannolikhet tvungen att införskaffa nya saker från apoteket i alla fall.

Hur många smittar man på väg till apoteket och på apoteket? Hur mycket tjänar inte tillverkarna på detta; hur många ytterligare kunder skaffar varje kund?

Och slutligen tillbaka till ursprungsfrågan: skulle det ens vara lönsamt för läkemedelsforskare och läkemedelstillverkare att ta fram ett vaccin mot förkylning? Om svaret är nej så är jag rätt säker på att det redan finns…!!! Det är väl bara så att man låter bli att tillverka det och lansera det av egoistiska ekonomiska skäl.

Vi har precis kommit hem, jag och Robin. Utan Rifa.

Pratade med jourveterinären ett par gånger tidigare idag och till slut blev det så att vi fick åka in för att röntga Rifa. Eftersom hon behövde få kontrastvätska och röntgas igen imorgon och vi inte har en bil så vi kan åka in om det blir akut fick hon läggas in över natten. Det känns hur konstigt som helst att inte ha henne här hemma, att lämna henne till främmande människor.

Det  verkade inte vara något som satt fast men det var ett område som de ville kolla upp tydligare som syntes på röntgenbilden. Självklart är jag sjukt orolig men det tjänar ju ingenting till att vara rädd, bara att vänta och se hur det har gått imorgon.

Håll tummarna för att det inte är något allvarligt.

Ja, kräkandet fortsatte igår kväll, så fort han försökte dricka lite vatten, så hamnade det på någon matta.. Sen var vi ute varannan timme från kl 23:30 för att bajsa. Stackars lite Vegas, han såg ynglig och illamående ut. Imorse vid 08:30 gick han och drack, och då tänkte jag att nu har det nog vänt, men det blev en kaskadspya som han la på vardagsrumsgolvet, efter att ha letat efter mattan som brukar ligga där… Ringde Läckeby och vi fick komma in. Blodproverna såg fina ut, men bukröntgen visade gasansamlingar, så de ville dels vätska upp honom, och ha honom under uppsikt. De tar ev en bukröntgen ikväll för att kolla om gasen förflyttar sig, och ultraljud imorgon för att se om/vad något sitter ivägen. Så lille Vegas fick gå iväg med en sköterska medan jag fick åka hem med halsband och koppel Kändes dock inte lika hemskt denna gången som när jag fick lägga in gamle Oliver för han hade hög hög feber och inte kunde gå.. det var hemskt. Men nu vet jag ju att han kommer hem frisk snart
När vi satt och väntade på veterinären, hörde jag rösten på en som jag inte ville ha, så jag blev så glad när en annan veterinär kom in (en som vi verkligen ville ha), skönt Ja allt blir inte riktigt som man tänkte sig, vi som skulle åkt ut och spårat idag..

en bra dag idag …………

de är väl inge superväder ute precis men de är väl inte hela världen. vakna av att vanessa var uppe o gick imorse ………… titta på klockan o den var nästan 7 ………. kära nån vad jag sovit gott   tjejerna kom iväg till skolan o jag har mer eller mindre pratat i telefon hela förmiddagen.

först prata jag med U ……… vi prata ganska länge. de var meningen att jag skulle följt med henne till värnamo som sällskap när hon skulle till sjukhuset men efter att hon fått samtal därifrån så får de nog bli en annan gång. de kommer att ta flera timmar de hon ska göra där o de kan ju bli lite drygt att bara sitta där o läsa ……. men de blir säkert fler gånger. sen ringde marija ………. hon mår bättre men inte helt återställd. lider med mina vänner för dom förtjänar verkligen inte detta. hoppas att de går åt rätt håll o att du får må bättre snart.

martina o vanessa kom hem med 12 bussen. med löfte om att dom skulle jobba hemma så fick dom åka hem. vanessa mår inte bra, hoppas hon inte blir sjuk igen. martina har så fruktansvärt ont av förberedelserna för tandställningen. vi åt middag tillsammans o sen var jag ute ogick lite med vovvar.

på eftermiddagen var pappa här för att gratulera oss. han kan inte komma på onsdag så därför kom han idag. han ska in för kontroll imorgon o han tror att han kommer att bli inlagd. jag erbjöd mig att följa med honom men de ville han inte. men han erkännde åtminstone att han inte mår bra o att de troligtvis blir operation snart …………. de är inte lätt att få ur honom något när de gäller hans sjukdom ………. blir ledsen när jag tänker på pappa

Läkaren på vårdcentralen idiotförklarade akutläkaren från i måndags och bestämde att Robin ska läggas in. Tydligen har sunderbyn ett liknande fall inne redan, men inte fan sa akutidioten något om det i måndags. Robin satte sig i en sjuktaxi för en stund sen och läggs in på tillsvidarebasis, förmodligen i alla fall till imorgon, för provtagning och för att få näringsdropp.

Samtidigt som jag är riktigt less på att bli skickad hit och dit (Robin egentligen, men jag får ju ringa alla samtal till honom och boka alla möten) är jag otroligt tacksam för läkaren på vårdcentralen som faktiskt gjorde något åt saken. Från i måndags har det bara varit från jouren till akuten till hem och vårdcentral. Ingen ville liksom ta i problemet. Tack snälla farbror doktorn på mjölkuddens vårdcentral.

Nu är jag och Rifa hemma och vilar. Jag tittar på Stargate SG-1 och Rifa gnager tuggben. Ska ta och äta lite yoghurt strax, annars väntar jag bara på ett samtal från Robin. Han har ingen telefon men han skulle ringa från sjukhuset. Det är inte heller så kul, att han inte har en mobil just nu. Ingen kontakt liksom.

Hoppas allting går bra på sjukhuset och det löser sig, att det inte blir sämre och att de kan göra något åt skiten han har. Vill ju ha hem honom i bättre skick än han åkte dit. Vad vore annars idén med att skicka honom på reparation?

Kom hem snart. ♥

…i Stockholm och är inlagd på Karolinska Sjukhuset.

Valborgsmässoafton firar vi tillsammans med Sten, en 6-millimeter stor krabat som förstör det mesta i tillvaron just nu.

Josse är inlagd på sjukhus sedan igår morse och Sten är minst sagt en impopulär, oönskad och väldigt smärtsam njursten, som enligt doktorn dock borde ska kunna ta sig ut på egen hand.

Så här mycket godsaker har jag tillsammans med ett glatt gäng bjudit av idag, ja det är faktiskt ännu mer, det här är ett litet urval från vår påskbuffé.  Hoppas att vi kan inspirera er till helgens härligheter av påskmat. Är det så att ni vill ha utförligare beskrivningar så lämna en kommentar så ska jag berätta mer för er. Bjuder er av allt ögongodis så länge.
I morgon ska ni få ta del av de lite sötare smarret som vi serverad vid dagens lunch. Nu vill jag bara passa på att önska alla läsare en riktigt Glad Påsk och en grymt God mathelg.

Ärtiga ägghalvor med ärtskott & ägghalvor med krämig fyllning av räkor, avocado och mango

Nubbesallad med matjessill, potatis, ägg och yoghurt och kaviar……..

Inlagd sill med stjärnanis & citron………

Gravad Lax med en massa gott strössel på – rostade pumpaskott och kaprisbär …….

En frisk och fräsch sallad med räkor och spenat. En krämig avocadosås serverades till.

Laxpudding med skirat smör och lite smak av lime…….

Närmast hela detta år har Marmeladprinsen, Vincent Frost, varit inlagd på KSS i Skövde. Det ser heller inte ut att bli någon förändring av detta faktum. Hans mor och undertecknad byter av varandra i vad som närmast kan liknas vid skift, sover vid hans sida, tar hand om honom, två eller tre dygn i taget – varför jag kanske inte hör av mig eller svarar på mejl.

Min sons tillstånd är enligt följande:

Han lider av någon för läkarna obekant virusinfektion som drabbat hans luftrör, inhalerar därför Ventolin och Adrenalin. Samtigt har hans hjärtklaffsläckage ökat, från 1 till 2 på en skala till fem. Varför man satt in såväl medicin emot detta (med noggrann kontroll och uppsikt mot biverkningarna) samt vätskedrivande medicin. Vincent kräks även upp mycket slem, tja, kräks ofta, varför man också har noggrann kontroll över hans vikt och näringstillförsel. Dessutom, såsom detta inte vore nog, lider han av en slags kolik: han måste ha medicin för att förenkla sin avföring, vilket i detta nu inte kommer dagligen eller ens regelbundet. Tanken är att det ska komma dagligen och regelbundet. Och återigen i detta nu, måste han dagligen få lavemang samt noggrann uppsikt över tarmarnas arbete (osv.)

Detta är fruktansvärt!

Denna sill är den absolut godaste som finns och den enda sill jag äter.

Löksill

6 st. urvattnade sillfileér
1 stor gul lök
1 röd lök
15 cm. purjolök
hel kryddpeppar

lag:

4 hg. socker (4,4 dl.)
2 dl. ättikssprit
4 dl. vatten

Skiva lökarna och krossa kryddpepparn. Varva sill, lök och kryddpeppar i en glasskål. Blanda ingredienserna till lagen och rör tills sockret har löst sig. Häll på lagen (se till at den täcker sillen ordentligt, annars får du göra mer lag) och låt sillen stå kallt i minst ett dygn. Dela sillen i mindre bitar och servera. Sillen håller sig i minst en vecka.

Jag brukar köpa salt sillfilé av fiskhandlaren men det går lika bra att köpa färdig inläggningssill.

Hjälp. har varit hospitaliserad nu sedan tre veckor tillbaka. Har inlett och påbörjat min allra första ECT-serie nu med tre tillfällen kvar. Fått apodos tillskriven. Ja. en himla massa har hänt, jag har tyvärr inte haft möjlighet att uppdatera här förrän nu. Är fullständigt urvriden. Helt slut och alldeles färdig. Ska tillbaka imorgon över dagen för att få ECT. Men jag kommer då jädrar anåda inte bli över natten där igen. Aldrig igen. Aldrig aldrig aldrig. Har skurit mina armar och straffat mig på alla möjliga vis. Jag tillät mig bli bortkollrad, fråntagen mina rättigheter och tiden har som stått still.

Jag är hemma igen. Kommer aldrig någonsin att ge dem min frihet igen. Aldrig någonsin.

Här bjuder jag på två sorters sill som jag lagat upp till påskamaten. Citrussillen är lite pyssligare att göra men är mödan väl värd. Den med matjessillen är lätt att sno ihop, men görs med fördel ett dygn innan serveringtillfället.

Picklad citrussill

5 pers

1/4 citron
1/4 lime
1 msk socker
1 tsk salt
2 dl creme fraiche
1 förp. 5-min sill
svartpeppar

1. Tvätta citrusfrukterna och skala med potatisskalaren, lämna det vita (beskt). Koka skalen 3 min. Slå av vattnet och upprepa kokningen igen.
Skär bort det vita på citrusarna och hacka fruktköttet.
2. Blanda salt och socker. Vänd i citrusköttet och låt stå framme i ett par timmar. Blanda sedan i av de finstrimlade kokta citrusskalen.
3. Blanda i creme fraiche och citruspickles. Skär sillfiléerna i bitar och vänd ner dem i såsen.
4. Smaka av med salt och peppar. Ställ kallt till serveringsdags.

Cheddarsill

5 pers

1 brk matjessill á 200 g
3 dl gräddfil
1 dl riven cheddarost
2 krm salt
1 krm svartpeppar

gräslök till garnityr

1. Låt matjessillen rinna av. Blanda de övriga ingredienserna i en bunke.
2 Vänd i sillen och låt stå ett dygn. Garnera med gräslök eller lite rödlök.