Okej, han/hon var inte Mr/Miss Wow första gången ni sågs. Men. Det fanns något. Utstrålning, attraktion och en lite personkemi.

Ni vet när man stöter in i de där som man gillar lite lagom. Vårt härliga svenska ord. Lagom leder också till ganska trygg dejting. Inga spel och inga överraskningar. 

Ni hörs rätt fort efter att ni setts, lite sms, några samtal och träffas sen efter några dar. Och det är fortfarande lagom. Han/hon är bra, mysig, söt, helt okej rolig. 

Men, det är inga fyverkerier på era dejter. Sådär sprakande härligt. Pirrigt. Gnistor. Nervositet.

En dejt i veckan, brukar lagom-dejtingen resultera i. Och en gång i veckan leder snart till en gång varannan vecka. 

Min kompis A  har nyss råkat ut för detta och var mycket fundersam: 

A: – Va fan är problemet. Vi ses för sällan, men jag orkar inte fråga om vi ska ses oftare heller. Vad ska jag göra?

Jag: – Du får väl styra upp fler dejter då om det är värt det?

A: – Det kanske är det som är problemet, är det ens värt det? Är den här personen tillräckligt intressant?

Där, just där, har vi problemet! Är personen tillräckligt intressant?

Nej.

För lagom-dejtingen rinner alltid ut i sanden. Och till slut är du fan för trött för att ens orka avsluta det. 

Och det beror på att det helt enkelt är fel person för dig.

Det finns bara två val: Behålla personen som en plan B – och träffa i brist på annat – tills du träffar nån ny intressantare eller Just end it! Vad är det för mening liksom?

(Foto: Cameraslayer)

Det finns stora möjligheter att nå ut med sitt budskap genom bloggar. Gränsen mellan rena hemsidors enkelriktade kommunikation och det tidigare så populära dagboksbloggarna, har börjat suddats ut.
Ta tex Citroën som på sin sida Alltomcitroën, visar nyheter samt framsteg inom biltillverkningen. Sidan ligger under WordPress.com och ger ändå ett intryck av att vara en informationssida. Fördelen med upplägget är att medarbetare över hela världen på ett enkelt sätt kan skriva artiklar oavsett var och när.
Detta innebär att information snabbt och enkelt kan nå ut per omgående.
Titta gärna på sidan, länk finns till höger.

Bild på en bil som ännu inte finns i Sverige, kommer i vår.

Peter

Tävlingen slut. Jag vann. Hurra. Inlägget är till mig. Inlägget är mitt.

Jag måste ideligen rensa och ordna upp bland mina bokmärken. Vissa länkar behålls och sorteras in i någon lämplig kategori. Medan andra slängs, något man kan ångra ibland.Under kvällens rensning hittade jag följande länk. Om ni någon gång har tittat upp mot skyn och undrar vad det är för plan som är i luften, då är Flygradar sidan för er.Sidan visar de planens position i realtid på en karta, det går även att få reda på ett enskilt plans startpunkt,vilken som är dess mål och vilket flygbolag planet tillhör.Fungerar bara för flygplan som flyger över norden. Det verkar visserligen kunna fånga upp radiosignalerna en bit in från länderna som har kust mot Östersjön.Bilden här nedanför visar hur kan se ut.

Mer om Flygradar

Ännu en dag av livet har passerat. Man ska tydligen ha lärt sig något nytt varje dag och det tror jag att jag har gjort idag. Jag har lärt mig något om den mest komplicerade men samtidigt en av de dummaste varelser på denna lilla oas i universum som vi kallar för Jorden. Det är att hur starka vi än är klarar vi oss inte ensamma. Vi behöver någon eller något för att hålla oss kvar i vad vi påstår är verkligheten. Det är inte förrän vi tappar eller släpper taget om vårt grepp som vi faller ned i en avgrund av surrealism och våra egna tankar.

Men nästan alltid finns det någon reda att fånga oss när vi faller och bli det nya greppet. Förhoppningsvis håller det bättre än det förra och vi klarar oss. Men det kan lika gärna vara sämre och vi faller ännu en gång. Människan är komplicerad med hon är ändå envis och dum. Människan är trots allt den enda varelsen på Jorden som försöker döda sig själv. Vi påstår att krig, sjukdomar och fattigdom är det som tar död på oss. Men det bevisar bara hur enfaldig människan egentligen är.

Om det skulle stämma skulle vi i rikare länder dö mer och mer sällan. Vi skulle bli så gamla att vi inte kommer ihåg vad vi är. Våra celler är trots allt inte gjorda för att hålla i mer än kanske 100 till 150 år. Och det tycker jag är bra. De som tar beslut om man ska försöka hålla människor levande så länge som möjligt är sällan de som levt ett helt liv och känt hur det är att vara så gammal att man börjar längta efter evig lugn och ro. Döden är trots allt inget annat än vår belöning av att ha levt. Vi vet inget om döden, och det är bra. Vissa hemligheter bör hållas hemliga. Det var allt som irrade runt inne i mitt huvud för stunden, ha det bäst och glöm inte att kommentera!
//hatten

Jag har kommit fram till att det bästa sättet att slappna av är att lyssna på pianomusik. Det är därför jag spenderar min håltimme med att sitta och lyssna på en otroligt duktig pianospelare. Det är nästan lika skönt som att ta en tupplur bara att man kan få saker gjorda samtidigt!

Håltimmar är nog någon högre makts sätt att straffa lata elever och hjälpa de lite duktigare. Idag känner jag mig som en otroligt lat elev då jag har mycket jag skulle kunna göra men jag sitter hellre och vilar. Idag var första gången i år som jag såg det snöa på riktigt. Då talar jag inte om snöstormar utan stora och vackra flingor som sakta faller mot marken ifrån den oändliga och grå himmel som verkar dominera nu för tiden. Det slutade allt för snabbt för att man skulle hinna bli alldeles varm inombords av lycka men det kändes som att lyckans frö har blivit planterat och vi är på väg mot en lyckligare tid. Det är ungefär 40 dagar, 960 timmar eller 57600 minuter tills vi kan springa ut ur skolan och äntligen få ropa “JULLOV!”, jag längtar redan…

Alla är inte lika glada åt snö och kyla som jag har jag märkt. Men jag tycker att det nog blir mycket lättare om man ser allt som är bra med olika situationer istället för att vara negativ och pessimistisk. Var glad att snö, juleljus och pepparkakorna närmar sig och glöm allt dåligt med snö! Glöm inte att njuta av dagen och kommentera!
Ha det bäst! //hatten

Att förstå något

Idag är en dag som aldrig funnits för och kommer aldrig finnas igen, det var den 10 november år 2009 enligt den gregorianska kalendern. Men det gäller varje dag, varje dag är en ny och unik upplevelse. Visst, det kan kännas som om man gör samma sak dag in och dag ut, men så är det ju egentligen inte. Det är en fantastisk insikt för mig. Det betyder att även om jag inte gör något speciellt för att göra dagen unik så är den ju unik! Å andra sidan finns det ju småsaker vi kan göra för att njuta ännu mer för varje dag. En enkel sak jag har kommit på är att om man inte oroar sig för vad som hände igår, förra veckan eller för en månad sen blir varje dag helt ny!

Man jag skulle säga att det inte räcker med att bara förstå saker, man måste acceptera dem också för att inte spendera för mycket tid med att sitta och grubbla över dem. Så om vi kan förstå saker och acceptera dem blir nog livet lite enklare. Det kan vara ett tips i lite mörkare och mer deprimerande tider som nu. Det är höst, det är kallt, det är mörkt, man har knappt några pengar kvar eftersom man blev alldeles utom sig av lycka när 1000kr trilla in på kontot och det är mörkt ute redan klockan fyra! Men vi vet också att om en månad får man 1000kr till, det ligger förhoppningsvis snö på marken, alla juleljus skiner i de annars så svarta fönstren och man äter massor med pepparkakor. Vi får väl helt enkelt bara kämpa vidare!

Det var allt jag hade på hjärnan just nu, var inte rädda att kommentera, jag vet att ni vill! Ha det bäst iallafall!
//hatten <3

Nu sitter man här på Espresso House igen, hur kommer det sig att resan, hur kort eller lång den än är, alltid slutar här? Iallafall när man varit i skolan. Men kaffet är så gott att det gör mig inte så mycket. Men har ni tänkt på hur kissnödig man blir av att dricka kaffe? Det är jättejobbigt! Men det är väl priset man får betala för att njuta av kaffet.

Man börjar känna hur trött och vagt deprimerad man börjar bli av det konstanta mörkret under denna hemska årstid. Men det hindrar inte mig från att vara glad, jag älskar hösten! Iallafall när det inte regnar och är grått och allt för kallt. När man kan gå en promenad, solen skiner och alla löv skiftar i olika färger. Men hur ofta händer det inne i stan? Aldrig.
Det är väl helt enkelt dags att börja längta efter vintern nu. När snön ligger en decimeter tjock och man går (halkar) runt på gatorna. På något sätt tror jag att naturens sätt att hålla människan glad i detta eländiga mörker är snön. Man blir alldeles lycklig och det blir ljusare när allt är vitt.

Men vi får väl helt enkelt hålla oss till våra drömmar om kyla och snö ett tag till. Vi får väl hoppats att vi inte värmt upp vår planet allt för mycket heller, hur skulle det bli om vi inte fick någon snö? Jag skulle iallafall sörja.. Men människohjärnan är så lättmanipulerad så vi förtränger säkert sådana tankar ganska snabbt och blir lyckliga igen.
Ha det bäst! Glöm inte att kommentera!
//hatten <3

Visste du att medellivslängden i Sverige är ungefär 81 år? Det är 29.565 dagar, om du är lika gammal som jag så har du redan levt ungefär 6022 dagar av dem. Vi har inte lika mycket tid på denna jord som vi kanske hoppas. Har du gjort något speciellt denna dag? Om vi skulle tänka på varje dag för sig så känns det som om varje dag man slösar bort på att sitta och lata är förlorad tid. Det är väl dags att ta tag i det och leva varje dag som en ny och fantastisk dag, eller? Är man helt enkelt för lat för att ta sig i kragen och göra något för en gångs skull?

Försöker vi så klarar vi det nog! Det gäller bara att börja och hålla sig positiv. Bland det viktigaste hittar vi nog faktumet att inte hitta misstag och liknande, “Om du letar efter misstag, hittar du dem.” Det är ganska simpelt men sant. Man får väl helt enkelt tänka sig för här i livet.

Det var nog allt för idag, och glöm nu inte kommentera! Jag vill jätte gärna höra vad ni tycker och tänker! Ni kan ju alltid vara anonyma, så sätt igång och dela era tankar med världen!

Här har ni något att roa er med;

Dead or Alive – You spin me right round
Ett gammalt original med roligast video genom tiderna!

Må vara en fantastisk sak men i slutänden gör det oss alltid galna. Hur många gånger muppar sig inte datorn? Hur ofta är det inte fel på tv:n= Och sist men inte minst, hur ofta är det inte fel på internetanslutningen?

Vissa påstår att vi lever i en fantastisk “tid” då vi knappt behöver göra nånting själva, och det är sant ur en synvinkel. Vi får väl helt enkelt ringa någon supportlinje eller någon som kommer hem till en och fixar problemet. Men här uppstår oftast två nya problem. Antingen fungerar allt perfekt när man ber om hjälp, och i samma sekund som “hjälparen” går slutar det att fungera igen, som om den lilla maskinen hade en lite djävul i sig som bara finns för att tortera ägarna. Annars har vi ett annat problem, pengar. Det är lågkonjunktur och allt kostar pengar i den här världen. Det suger tycker jag. Folk får sämre löner men förväntas kunna betala mer för produkter och tjänster, hur tänkte dem nu?

Så för att sammanfatta allt, vi påstås leva i harmoni med teknologin, men det är ju bara skitsnack. Jag säger att vi är slavar under en den värsta mänskliga uppfinningen av alla, pengar. Hur lyckliga hade inta alla varit om ingen behövde oroa sig för om de hade råd med allt? Men en sådan värld kan väl bara finnas i ens drömmar så vi får väl kämpa oss vidare i denna gråa värld styrd av människan. "”Vakten vaktar, men vem vaktar vakten?” Det är något att fundera på..

//hatten

1. Du är rädd för att bli kallad antikrist om du avlivar katten.
2. Du är rädd för att han ska återuppstå när du avlivar honom.
3. Du är rädd att nio avlivningar inte kommer räcka.
4. Du har hört att det ger otur att korsfästa katter.
5. Du kanske inte tycker det är så lämpligt att döpa en honkatt till Jesus, Jesus är ett killnamn.
6. Den kan inte gå på vatten.
7. Katten är för glupsk för att dela med sig av maten.
8. Jesus kunde snacka med gubbarna i templet.
9. Det skulle förstöra din bild av Jesus som människa.

Jag ska ska bara tillägga att jag vinner automatiskt om ingen är med i min tävling. Och bara jag vet när den slutar. Den slutar snart. Se upp (inte bokstavligt, eller bokstavligt på datorn).

Sitter här i min soffa tillsamms med Love och kollar på Nature Channel, riktigt lärorikt.

Ett ägg-läggande däggdjur

Visste ni att näbbdjuren bär med sig material till sitt bo, med svansen? Den liksom rullar in allt och drar det bakom sig hem Har också lärt mig att däggdjur defineras inte av att föda levande avkomma utan att kroppsbehåring och tänder är mer klara kännetecken.

Känns bra detta. Tillräckligt med allmänbildning har vi nu haft för att maximalt kunna fokusera på kvällens partaj!

Jag hittade in på världens bästa blogg. Gissa vad den heter. Nej, du kan inte. hur kunde jag gissa det?

Det här blev en tävling till, nu kommer jag inte kunna vara delaktig (suck) eftersom jag har bestämt mig för att göra en tävling lite mer rättvis (även om jag vet vilken som kommer att vinna). Nåväl, tävlingen går ut på att hitta en blogg och rösta på den. Den blogg som har fått flest röster vinner. Det låter inte så krångligt. Eller ska jag ta det en gång till?

Äntligen har jag bestämt mig för ett tema. Tyvärr är det enkelt i WordPress att byta, vilket både är bra och lite sämre för en person som inte riktigt kan bestämma sig.
Är det läsbart?
Ser det “modernt” ut?
Ska det se “modernt” ut?
Finns det fler frågor?
Tiden får utvisa.
Peter

Det knastrade under hans fötter precis som om han trampade på knäckebröd. Han tittade ner och såg att någon faktiskt hade lagt knäckebröd där. Det här blev allt konstigare ju längre in i grottan han kom.
Någonting droppade uppifrån, det smakade som juice, som om det var någon som hällde juice på honom och när han tittade uppåt var det någon som satt där med en tillbringare i handen. Men han skakade bara på huvudet och fortsatte djupare in.
Plötsligt fick han någonting i huvudet och allt blev svart. När det började klarna lite i huvudet såg han ett par rosa ögon blinka åt honom.

Ögonen räckte honom en hjälpande hand och drog upp honom innan ögonen blinkade till och försvann. Mannen såg sig förvirrat omkring och tog sedan några stapplande steg framåt.

Det kändes som om han gick i en evighet innan han kom såg någonting. Först var det litet. Sedan blev det större och större. När han stod några meter ifrån den slocknade allt runt honom förutom den röda blomman framför honom som började lysa innan den förvandlades till en blomängel.

Tanten (observera att det är skrivet så att tanten inte är någon snäll tant) drog och slet sig själv i håret innan det trillade av (det var en peruk). Herrarna och damerna som satt på läktaren runtomkring gapade av förvåning (de var och tittade på cirkus) när det visade sig att den skäggiga tanten (skäggiga damen) inte alls var en tant utan en gubbe.
Direktören gick av och an i någonting som påminde lite om en cirkel. Den här veckan hade varit urusel. I dag hade det visat sig att den skäggiga tanten inte alls var någon skäggig tant utan en skäggig gubbe och i går hade det visat sig att gorillan inte alls var en gorilla utan en apa och dagen innan det hade det visat sig att clownen inte alls var en clown utan en klon (en klon). Men värst av allt. Det hade också visat sig att Yrsha är bäst (jag), någonting han alls inte hade trott.

En bok på ca 190 sidor!
Saam Kapadia & Jeppe Wikström skapade denna bok efter att ha åkt med en taxi i Göteborg och chauffören som ursprungligen kom  från Irak och hade en hel del att berätta.
Hans berättelser & tankar över livet och samhället fick dom att reflektera över deras eget förhållande till krig, våld och trygghet mm.

Den finns att köpa på www.adlibris.com
99kr!

Detta är ett ämne som iaf jag aldrig kommer att sluta fundera över och diskutera om för alla vill vi väl ha fred och trygghet och kärlek?
Dom 3 viktiga orden som tillsammans i sina betydelser kan skapa ett underbart samhälle, en underbar värld!

Jag önskar att alla människor kunde ta tillvara på den möjligheten vi får att skapa en fin värld.
Möjligheten att kunna må bra.
Möjligheten att glädjas åt andra och att glädjas med andra och med sig själv.
Så jäkla svårt är det ju inte.
Det krävs så lite från var och en av oss men ändå, trots det så orkar vissa ändå inte offra det lilla hos sig själv och bidra till att världen blir ett bättre ställe…

För att citera Michael Jackson :

I´m starting with the man in the mirror,
I´m asking him to change his ways
And no message could have been any clearer,
if you wanna make the world a better place
Take a look at yourself and then make a change

Pay it forward har säkert dom flesta sett.
Den filmen är helt fantastisk och budskapet i den är klockrent och vackert och otroligt bra.
Jag försöker bidra med kärlek och uppskattning till andra och till mig själv.

Ge komplimanger, le emot och säg hej dom du möter på promenaden/joggingrundan och på dina grannar, erbjud dig att packa ner matvarorna till tanten eller farbrorn på matvaruaffären, skrik inte åt den bil som kör ut framför din bil i rondellen (om det inte så att det orsakar en krock, skrik som fasen då om du vill)  för du har ju ingen aning om varför den personen gör så (oftast så lägger man ju märke till hur andra agerar i andra bilar så man syns nog mer än vad man tror).
Eller muttra inte åt henne som tränger sig före dig i kön..
Det finns oftast en anledning till varför människor gör som dom gör.
Det är något vi alltid bör ha i åtanke. Alltid!
Sen behöver vi ju inte acceptera att alla trampar på en och tränger sig före och gör en massa tokiga saker men, jag tror ni förstår hur jag menar..

Det finns massor av saker att göra  som inte kostar något mer än några minuter av ditt liv men som kan göra någon annan människas  dag till en underbar dag.

Nu ska jag spendera några minuter av mitt liv till att dammsuga med min nya snygga dammsugare som jag fick av mamma och pappa igår!! ))
Tusen tack! <3

Idag på röntgenronden fick vi se ett svulstigt struma som snuddade aortabågen, vilket var dagens höjdpunkt. Det är livat på medicinkliniken.

Hur många undrar vad det här inlägget egentligen handlar om med tanke på rubriken?

Hur många tänker att jag är bäst?

Hur många bryr sig inte?

Hur många äter banan när de läser just det här ordet?

Hur många undrade vilket ord det var?

Hur många skiter i det?

Hur många skiter inte i det?

Hur många slutar läsa?

Hur många fortsätter läsa?

Hur många gör en blandning?

Hur många tänker att jag har blåprickiga strumpor på mig?

Hur många äter lunch?

Hur många tänker sova?

Hur många ska jobba?

Hur många tänker inte jobba?

Hur många spelar fotboll?

Hur många sitter inte vid datorn?

Hur många vet vilken som vann?

Förutom jag?

Det finns mycket folk tror om mig, men det de inte tror om mig är att jag är en hemlig spion (bara jag visste om det innan jag avslöjade det här).
Jag gick och spionerade som vanligt i torsdags  och såg någonting alldeles förskräckligt. Jag såg att Kantorn hade ett möte med sitt fasansfulla gäng. Jag bara fasar över vad som kommer hända nu. Jag måste rapportera det någonstans innan världen går under! Jag bara hoppas att det var det som det såg ut att vara och inte någonting annat förskräckligt.
Vilken tur att han inte såg mig, då skulle han säkert ha skickat sina anhängare på mig.

(Varsågod Kantorn nu har du fått ett inlägg till.)

Jag har delat ut tröstpris nummer ett, nu tänker jag dela ut tröstpris nummer två och tre.

Tröstpris nummer två går till Liffon och självklart är det här inlägget ditt nu (även om jag kommer att presentera nästa tröstpris). Men jag hoppas att du inte har någonting emot att jag delar ut tröstpris nummer tre, du kan ändå inte göra någonting åt det. Eftersom det är jag som bestämmer. Vilken makt jag har.

Tröstpris nummer tre går till Yrsha!
Tackartackar säger jag till den som tyckte att jag skulle få ett tröstpris. Jag tänkte väl nästan att det var lite orättvist att jag inte skulle få något tröstpris när det var jag som vann. Vilken tur att jag får ett nu.