Dagens Fail 1: Jag, Amanda och Rosanna satt och funderade på vad ny istid hette på engelska, resultatet blev “New Ice Time”. Det var först några sekunder senare som vi upptäckte vad idiotiskt fel det var. Ice Age – Istid.

Dagens Fail 2: Skulle köpa en godisbit på Klosterhallen, men hade bara kort, förutom en femkrona. Så står det “Endast kortköp vid köp över 40 kronor”, så jag fick handla för 46 kronor. Nästa inte värt. Jag ville bara ha en cola och en mars (som skulle ha kostat 11 kr), men ni kan ju se själva vad jag kompenserade upp till 40 kronor…

Dagens Fail 3: Amanda hade 6 extra kronor.

Klimatutställning “Vår värld-ditt val”

Humanitetens hus, Drottningtorget 8, Malmö
Tisdag 20 oktober, 18.00-20.00.
Röda korsets ordförande Bengt Westerberg kommer att tala om Röda korset och klimatförändringarna som en del av den pågående klimatutställningen.

Vadå istid och värmeböljor?

Humanitetens hus, Drottningtorget 8, Malmö
Tisdag 27 oktober, 18.00-20.00.
Vadå istid och värmeböljor? Naturliga variationer är väl inget att oroa sig för? En föreläsning om hur klimatet har förändrats och vad som kommer att hända i framtiden om vi inte förändrar vårt sätt att leva. Föreläsare Lars Werner, meteorolog i samarbete med Röda Korset Humanitetens Hus. OBS! Ingen avgift.  Mer info: Nette Sjögren 040-10 87 82, växel 040-10 87 80

Klimatsmarta är vi väl allihopa?
Lycklig, hälsosam och klimatsmart. Går det?

Humanitetens hus, Drottningtorget 8, Malmö
Tisdag 3 november, 18.00-20.00.
Temakväll med debatt ledd av Annika Tibblin

Produktions- och marknadsutsikter för svenska bönor

Craafordsalen, Sundsvägen 12, Alnarp
Onsdag 4 november, program och tider är under bearbetning.
Seminariet behandlar produktionsmöjligheter och marknadsfrågor. Olika bönaktiviteter presenteras och det finns möjlighet för diskussion kring vad som kan göras i syfte att främja svensk bönproduktion och bönkonsumtion. Seminariet har som mål att samla odlare, producenter, livsmedelsföretag, forskare och organisationer som är intresserade av bönor och bönodling i Sverige. Målgrupp: Odlare, producenter, livsmedelsföretag, forskare och organisationer som är intresserade av bönor och bönodling i Sverige. Kostnadsfritt. Begränsat deltagarantal. Mer information kan fås av jenny.bengtsson@agrofood.ideon.se. Anmälan görs här. Arrangörer är Partnerskap Alnarp i samarbete med Ideon Agro Food och Skånes livsmedelsakademi

Det hållbara och klimatsmarta Malmö – inställt

Malmö Stads bibliotek, Röda rummet
Onsdag 25 november,  tid meddelas senare.
Presentation av den nya klimatkartan för Malmö Stad och klimatsmarta förslag på turer i staden och på landet.  OBS! Ingen avgift.  Mer info: Nette Sjögren 040-10 87 82, växel 040-10 87 80

COP-15
United Nations Climate Conference

Bellacenter, Amager, Köpenhamn
7 december-18 december

Odla staden

Alnarp
Torsdagen 28 januari, kl.9.00-17.00.
Varje år ökar antalet människor som väljer stadslivet. Därför måste staden vara en bra plats att leva i, både för människor och för växter. Kanske har vi nått den punkt då vissa människor inte längre uppsöker naturen i samma utsträckning som tidigare. Naturen måste istället komma till människan, där hon finns – i staden. Staden och dess liv måste odlas för att utvecklas och kunna möta framtidens behov och krav. Moviums vinterkonferens 2010 är fortsättningen på en redan inslagen väg, där den gröna urbanismen står i centrum: ett stadsliv, där natur och bebyggelsekultur är varandras förutsättning. Movium arrangerar och anger kostnad senare. Anmäl här.

Var i byen med Kristin og  Hanne her om dagen, vi spiste pizza på Peppes og så gikk vi for å se den nye Istid. Vel vi hadde egentlig tenkt å se Istid før vi spiste, men da vi kom for å bestille var nesten alle billettene utsolgt! Så dermed ble det pizza først

Alltid koselig på peppes!

Jeg vet ikke helt hva jeg skal si om Istid 3 men, den var som Istid pleier å være. Sid som prøver å løse problemene sine, men ikke akkurat lykkes osv. Jeg synes ikke den var sånn sykt bra, men helt grei, 1′eren var bedre! :p

Det er bare å beklage at bloggingen har blitt nedprioritert de siste dagene, men jeg har vært helt oppslukt av Vindens skygge, sol og is-spising. Helgen har stort sett gått med til alle tre; fredag ble mamma feiret, stranda fikk sitt besøk og “endelig” fikk jeg sett filmene fra nyttårshelga på Geilo og funnet ut at fylleangst – ja, se det kan man få et halvt år senere også. Lørdag gikk med til jobbing, vin på terrassen og ett par hundre sider av boka. Søndag ble en herlig lat dag, med istid 3 på 3D med dødsfancy briller og godt selskap. 

Apropos 3D og Istid, jeg måtte menge meg med NSB og så klart stilte de opp, nok engang. Først klarer jeg selvfølgelig å legge igjen telefonen hjemme. Typisk meg at den blir lagt igjen når jeg faktisk trenger den. Følte meg som en jævla turist der jeg sto på Oslo S i telefonkiosken og rabla ned telefonnummer. At least a got a number. Hah. Åh. Trøtt. Anyway! På vei hjem slo NSB til vet dere. Jeg var så klart på plass i stillevogna med boka mi to minutter før toget skulle gå, billetten var gyldig og alt, men toget ble stående. Ti minutter, femten, tjue. Tjue minutter senere måtte vi bytte togsett fordi det andre rett og slett ikke ville dra uten oss. Og så heldig som jeg er var det selvfølgelig et regiontog som ble gjort om til melkerutetog. I love you, NSB. Always and forever.

Ja…

Idag så var eg og søsteren min på kino og så Istid 3, i 3-D <3

ELSKER DEN! sååå søt ^-^
Særlig “Fersken” , Scrat og Sid <3 Også…ehm…Åsleik Engmark sin karakter som eg ikke husker navnet på.

Virkelig verdt å se den filmen! Anbefales på det sterkeste

På vei hjem i dag møtte jeg og Camilla noen kjendiser som vi bare måtte ta bilde med:) Koslig!

Klarte foresten å gjøre noe dumt. Skulle slette slike utkast av innlegg som jeg ikke har publisert, også presterte jeg å slette en 3-4 publiserte innlegg også:O Så stress, men men! Dere gikk sikkert ikke glipp av noe;P

XXX

Jeg hadde det kjempefint hos Anne i kveld. Samme gjengen som tidligere.

Vi så noen episoder av Fanthomas, etterfulgt av Istid og popkorn/snop. Etter animasjonsfilmen vi alle elsker satt vi å bablet litt, frem til noen ble bevist på at vi ikke hadde peilig på hva som var på tven. Da swichet vi litt og fikk med oss slutten på Transporter 2, action er virkelig ikke min ting, og etter det ble det LA Ink.

Så følte sjåføren vår seg trøtt og vi bestemte oss før at det var på tide å dra hjem.

Vel hjemme ordnet jeg meg en kopp av en av de nye teene vi kjøpte, Celestial Seasonings True Blueberry, jeg syns den var namme. Og to knekkebrød med kyllingskinke. Nå sitter jeg her å tenker at det var kanskje ikke så lurt med te til kvelds, selv om den var god. Menmen, pyttsann :p

Planeten Mars kan nyligen ha genomgått en istid, säger forskarna

Mars förefaller ha haft rinnande vatten på ytan för ungefär en miljon år sedan, enligt nya rön. Is there life on Mars?
(Läs hela storyn på BBC:s nyhetssite genom att klicka på bilden!)

Läs även andra Marsintresserade (?) bloggares åsikter om Mars, istid, vatten, forskning, rymden, vetenskap, liv, rymden, teorier

I går natt slogs köldrekord. I Naimakka, som ligger i Tornedalen vid finska gränsen, var det 38,5 minusgrader – vilket är kallast i Sverige den här säsongen. I Oslo där jag jobbar var det förra veckan 20 minusgrader.
Vart fan är den globala uppvärmningen den som vi får betala så dyrt för. Och som det visas domedags scenarion på tv om.
Den genomsnittliga globala temperaturen har stigit med ungefär 0,6C under det senaste århundradet. Jösses, snacka om att prata i nattmössan. Vad är ett århundrade i ett miljard perspektiv?

Men ni i Naimakka tänk på detta, tusentals svenskar kommer att dö när värmeböljorna når Sverige i framtiden. De gamla och sjuka drabbas först när värmen slår ut kroppens organ varnar media och experter.

William Gray:

“We are also brainwashing our children on the warming topic. We have no better example than Al Gore’s alarmists and inaccurate movie which is being shown in our schools and being hawked by warming activists with little or no meteorological-climate background.”

Genom studier av bl a vår berggrund har man funnit intressanta pusselbitar om hur livet på vår planet utvecklats och påverkats under årmiljonerna. Man har bl a sett att livet i världshaven vid ett antal tillfällen varit nära total utrotning. Men oavsett hur bra denna forskning blir så kommer vi alla att dö, förr eller senare.

De vanligaste orsakerna till att vi dör idag är inte att vi träffas av dödliga strålar från ett kärnkraftverk eller att vi blir uppätna av en vithaj. Det är heller inte särskilt stor risk att vi drabbas av trafik- eller flygplansolyckor med dödlig utgång, eller att bli bragd om livet av någon man känner. Orsakerna till varför vi dör är dock starkt beroende av var och när i tiden vi lever.

På 1600-talet var det rätt vanligt att man dog av banala sjukdomar – medellivslängden var då relativt kort. I Afrika och på många andra ställen dör man än idag av näringsbrist och samma banala sjukdomar.

Idag lever vi mycket längre än våra förfäder. I Sverige kan vi förvänta oss att leva i genomsnitt 80 år – kvinnor något längre än män. De vanligaste orsakerna till att vi dör i Sverige är således starkt förknippade med hög ålder. I Sverige och de industrialiserade delarna av världen dör vi vanligtvis av åldersrelaterade åkommor såsom hjärt- och kärlsjukdomar samt cancer – 65% av alla som dör nästa år  kommer att gå denna väg till mötes. Att bli felbehandlad inom sjukvården är även en stor riskfaktor.

Hur ser det ut för alla andra då – och då menar jag inte alla de som ännu som inte hittat till denna blogg. Jag avser här övrigt liv på jorden. Livsaltet.

Att sia om framtiden är svårt, i synnerhet i denna tidsperiod då vi lever med förändrade koldioxidhalter hit, och ozonhål dit.

Om man istället vänder sig mot historien så ser man att livet på jorden vid ett flertal tillfällen varit på randen till utrotning. Nedan slänger jag fram ett antal scenarion och hypoteser som kanske kan förklara orsakerna till vissa av dessa massutrotningar. Hypoteserna nedan beskriver enbart händelser som har sitt ursprung utanför vår planet. Jordiska händelser såsom jättevulkaner eller utbrott av metanhydrat m fl behandlas inte.

1. Jordens bana runt solen

Jordens bana runt solen är elliptisk. Pga av andra himlakroppars dragningskraft ändras formen på denna bana. Vissa perioder är banan nästan cirkulär och ibland är den mer oval. Dessa förändringar i banform upprepas ständigt och repeteras ungefär vart 100 000 år. Hur detta påverkar klimatet på jorden kan möjligtvis utläsas i följande bild [länk][länk].

Man ser att de senaste nedisningarna och jordens bana runt solen kan ha ett samband. Den blå linjen som representerar jordbanans excentricitet och perioder med nedisning sammanfaller fint. Excentriciteten i jordens bana runt solen kan således ha mycket stor inverkan på vårt klimat. Just nu är vi inne i en kall, ca 60 miljoner år lång, era som tillåter återkommande perioder av nedisning (istider) ungefär vart 100 000 år, enligt bilden ovan.

2. Solsystemets rörelse i Vintergatan I

Vårt solsystem återfinns ungefär halvvägs ut från vintergatans centrum. Vårt solsystem roterar likt allt annat runt vintergatans mitt som troligtvis utgörs av ett gigantiskt svart hål. Vår färd runt Vintergatans nav påminner i mångt och mycket om en karusell på ett tivoli. Solsystemet färdas förutom runt centrum även upp och ned genom det galaktiska planet. Ett varv runt vintergatan avklaras på drygt 220 miljoner år. Under detta varv passeras det galaktiska planet ungefär 6 gånger. Vid dessa passager åker vi genom områden som har en högre koncentration av materia. Det är således större risk att vi på något sätt påverkas av andra himlakroppar vid dessa passager. Nedan visas en bild över kända massutrotningar på jorden. Dessa har en periodicitet som närapå sammanfallen med passagerna genom det galaktiska planet [länk].

Från dessa data kan man se en tendens att stora massutrotningsevent sker på jorden med en periodicitet om drygt 30 miljoner år. Detta sammanfaller hyfsat väl med teorin om vår passage genom det galaktiska planet.

Vad är det som kan tänkas ske vid dessa passager? En förklaring är att de ansamlingar av stenblock som finns mellan mars och Jupiter påverkas av den materia som i större utsträckning återfinns i det galaktiska planet. Genom inverkan av gravitation eller kollisioner kommer dessa stenblock ur kurs. Dessa herrelösa himlakroppar kanske kan förklara de jordkorsande asteroiderna mellan mars och Jorden som idag utgör det största hotet för livet på vår planet. Den asteroid som slog ned i dagens Mexico på Yucatanhalvön, kan ha orsakats av en tidigare passage genom det galaktiska planet. Asteroiden kolliderade med jorden för 65 miljoner år sedan och sägs vara orsaken till varför dinosaurierna dog ut. Man antar att solsystemet passerade det galaktiska planet senast för ca 5 miljoner år sedan – en passage som ännu inte verkar ha orsakat någon större skada på vår planet. 1993 kraschade en fragmenterad komet på Jupiter, Shomaker Levy. Vi har observerat ett antal potentiella “dödsasteroider” mellan Mars och Jorden som skulle kunna utgöra ett reellt hot framöver, dock inte inom den närmast överskådliga framtiden – men det kommer att bli hårfint med Apophos. Med galaktiska mått mätt är dock 5 miljoner år inte mycket, man kan nog inte blåsa faran över riktigt ännu, om ett par miljoner år har vi nog svaret på detta. Ur diagrammet ser man även att risken för stora olyckor i samband med dessa passager ständigt minskar – om dessa passager har någon inverkan överhuvudtaget.

3. Solsystemets rörelse i Vintergatan II

Vintergatan är en spiralgalax med uppskattningsvis fem armar. Under solsystemets färd runt vintergatans centrum passerar vi genom dessa armar. Periodiciteten för detta uppskattas till ungefär 140 miljoner år. Studier visar att temperaturen på jorden under långa perioder växlar mellan varmt och kallt klimat. Vi befinner oss just nu mitt i en kall era (istid), men lyckligtvis utan omfattande periodisk nedisning (istid). Dessa cykler pågår i ungefär 140 miljoner år. Är detta en tillfällighet? Vissa hävdar att det kan finnas ett samband.

4. Jordens magnetfält

Idag skyddas livet på jorden från solens högenergetiska partiklar av jordens magnetfält. Efter soleruptioner kan man ofta beskåda magnetfältets skyddande inverkan genom norrsken och sydsken. Solen byter riktning på sitt magnetfält ungefär vart 11:e år. I samband med detta är solen som mest aktiv, den har då många solfläckar. För tillfället är solen lugn, faktiskt lugnare än på 50 år. Men om 3-4 år är vi återigen inne i ett nytt solmaxima.

I likhet med solen byter även jordens magnetfält riktning. Dessa förändringar är svåra att förutse. Senaste vändningen inträffade för knappt 800 000 år sedan. Vändningar sker normalt i intervaller från 10 000-tals år till miljontals år. Den genomsnittliga tiden mellan vändningarna uppskattas till 250 000 år. Bilden nedan visar de fluktuationer som registrerats i stelnad lava sedan tidpunkten för den senaste polvändningen (längst ned).

När jordens magnetfält byter polaritet kan detta få till följd att vi får ett minskat skydd mot vår närmaste fusionsreaktor – solen – och dess strålning.

5. Supernovor

Om vi skulle råka befinna oss för nära en supernova kan vi råka rätt illa ut. Atmosfären skulle rentav kunna blåsa bort och landlevande djur skulle bli grillade av strålningen. Det är dock relativt lätt att hålla ordning på jättestjärnor som är potentiella supernovakandidater. Just för att de syns. Om två vita dvärgar (vår sols öde i framtiden), vilka är betydligt besvärligare att detektera, skulle komma för nära varandra – så att massutbyte sker mellan dem – kan den ena av dem explodera som en supernova.

Vi behöver vara minst 100-200 ljusår från en sådan explosion för att vara på den säkra sidan.

Den närmaste supernovakandidaten är en stjärna 150 ljusår bort. Stjärnan har dessbättre rätt lång tid kvar i livet. Men granne till denna stjärna finns en vit dvärgstjärna som i framtiden kan börja stjäla massa från stjärnan i fråga. När tillräckligt mycket massa överförts till dvärgen smäller det. Man bedömer att det kommer att ta miljoner år innan detta inträffar.

6. Vår egen sol / Kosmisk strålning

Förändringar i solens magnetfält kan vara den drivande källan till klimatförändringar(na) på jorden. Solens magnetfält avleder kosmisk strålning från att träffa jorden. Om detta magnetfält är starkt minskar den kosmiska strålningen. I nya studier sägs solen ha cykler som sammanfaller med 40 000 och 100 000 års mellanrum. Den kosmiska strålningen sägs kunna katalysera bildandet av låga moln på jorden – moln som i större utsträckning reflekterar solens värmande strålar. Med fler låga moln (hög kosmisk strålning) sjunker således temperaturen på jorden. Om denna teori stämmer och att solen har cykler om 40 000/100 000 år är detta en rimlig förklaring till istider och graden av isbildning på jorden – en teori som bättre förklarar istiderna jmf med teorin om jordbanan runt solen [punkt 1] ovan.

Följande film är något du bör se angående detta fenomen (fem delar): I1I, I2I, I3I, I4I och I5I (tack till HAX för länkarna).

Med denna hypotes får även “Solsystemets rörelse i Vintergatan I+II” (se pkt 3 ovan) stor betydelse. Beroende av solsystemets föränderliga läge i vintergatan kommer den kosmiska strålningens intensitet att variera. Då vi passerar det galaktiska planet och/eller genom spiralarmarna med 30 respektive 140 miljoner års mellanrum bör intensiteten av den kosmiska strålningen öka. En simulering av den kosmiska strålningens möjliga inverkan på molnbildning och temperatur ges nedan.

De små variationerna avser passagerna genom det galaktiska planet. De stora fluktuationerna avser passagerna genom spiralarmarna. Då fördelningen av materia i vintergatan inte är homogen och att dess armar inte är helt likformiga kommer den kosmiska strålningens intensitet att skilja sig från de data som presenteras i diagrammet. Ser ni likheten med diagram [3] ovan.

I diagrammet saknas inverkan av solens varierande magnetfält.

Enligt denna hypotes skall jordens klimat vara som varmast när vi befinner oss mellan spiralarmarna och utanför det galaktiska planet samtidigt som solens magnetfält är som stakast. Och kallt blir det när vi befinner oss i en spiralarm i det galaktiska planet samtidigt som solens magnetfält är svagt. Det mest normala klimatet på vår jord är att det inte finns frusna poler på vår jord. Men, för 450 miljoner år sedan var det, liksom idag, kallt på jorden. Detta trots att koldioxidhalten då var 10 gånger högre än idag. Just nu återfinns solsystemet i en midre galaktisk arm i Vintergatan,  och upplever således ett relativt kallt klimat som möjliggör perioder av mer eller mindre omfattande nedisning.

Nadine Humblen sier: Vi får bare håpe at dette året blir 3 ganger bedre enn forrige. Ja, tre ganger bedre, trengs for å få et riktig godt nytt år. Med andre ord, året i fjor var ikke det beste!

Spåmannen svarer:

Din personlighet tilhører stjernetegnet Lampehaka, Nadine. Den typiske lampehaka er full av tungsinn og bekymringer, og drar til seg mygg like raskt som ei kuruke lokker fluer. Men lampehaka kan være et lyspunkt i tilværelsen også, særlig for andre.

Fremtida di er full av glitrende lys, Nadine. Det er en stjernehimmel som venter deg, funklende full av håp! Og selv om du er et månemenneske, og trenger sola di for å skinne, spår jeg at du vil lyse for mange småstjerner, og at du vil holde deg varm i lyset fra di eiga privatsol.

Joda, jeg ser tydelig at privatsola di er en hel familie, og at fremtida er full av håp for dem og deg. Jeg ser at familien tar deg i hendene neste jul, og at de synger for deg med et åndedrett så åndfullt at du får hakaslepp (vær ikke urolig, haka kan settes på plass igjen av en dyktig lege, som tilfeldigvis er til stede, selvsagt). Men, altså: familien din vil SYNGE:

Jeg gikk meg inn i Lykkeland, der møtte jeg Nadine, sann!
Jeg sagde så, hun svarte så: Hvor hører du vel hjemme?
Jeg hører hjemme i Lykkeland, i Lykkeland, i Lykkeland!
Og alle de som klemmer meg, de hører hjemme i Lykkeland!

Ja, jeg ser at de synger, Nadine, og at du gråter av lykke når de gjør det, fordi du endelig føler at kjærleiken din blomstrer i takt med deres, og at dere tilsammen er ei blomstereng full av helt nyskapte, enestående, regnbueskimrende blomster! Og når dere er ferdige med sangen og dansen rundt familietreet, da faller alle deg om halsen og gir deg gode klemmer, og sier:

Vi elsker deg!

(og det virker helt naturlig, Nadine, og slett ikke overraskende, selv om det aldri har skjedd med så stor kraft før)

Og du vil gjøre suksess med den nye boka di: Spontan glede - en lommeguide til Lykkeland

Men i en annen dimensjon …

- vil du få mye motgang, ikke minst fordi istida kaster seg over deg som julekvelden på kjerringa! Istida fører til at fyringsutgiftene skyter i været, Nadine! Og da vil vannrørene fryse hele tida, slik at du sjelden får tatt et varmt bad. Vannrør er ganske viktige i en annen dimensjon, Nadine! Det blir en illeluktende dimensjon der alle de du elsker vil rynke nesa når du kommer nær. Og noen du står nær kan komme til å si “fysjom” til deg! Det vil være fryktelig fælt! Til slutt vil du forstå at den eneste løsningen er at du flytter på igloohybel, og holder deg unna folk og familier og alt annet som gir varme. Aleine i iglooen vil du gråte tårer som fryser fast til kinnet, og det vil være så kaldt at smilet ditt rett og slett stivner til evig tid. Huffadeg!

Ord for dagen: Skrik deg tom, og fyll opp igjen med kjærleik!

Teaser trailern till kommande Ice Age filmen, nummer 3 i ordningen och visst är det alltid kul att återse lilla Scrat jaga sin nöt. Ice Age 3 har premiär i början av juli nästa år.

Läs även andra bloggares åsikter om Ice Age 3, Teaser Trailer, Scrat, Istid, Twentieth Century Fox Animation, 20th Century Fox

Under en klimatresa besöker naturfilmaren Bo Landin Grönland och Island för att söka svar på hur klimatförändringarna påverkar miljön och naturen.

På Grönland undersöker Bo Landin i det första av tre program de alltmer hastigt smältande glaciärerna. Landin berättar också om varför vikingarna kallade platsen för Grönland.

I det andra programmet besöker han ett Island som blir allt grönare i takt med att skogen tar över, glaciärerna smälter, fisken dör ut och fåglarna svälter. Programmets huvudfråga är – varför tar människorna dessa dramatiska förändringar med så stort lugn?

Och i den avslutande delen söker Bo Landin svar på
frågorna om hur klimatförändringarna kommer att påverka miljön och naturen, och därmed vår framtid.

Expedition istid är en svensk dokumentärserie från 2008 i tre delar påTV4.