Jeg vet det er høst når jeg kan tenke på det evinnelige dødspørsmålet uten å bli deprimert. Trærne blør, mine venner, og det er helt greit. Bladene er blitt farget av dødens egne farger og mister taket på sine stolte grener. Det var vind idag, og den var like leken som meg. Rasler i bladene og river dem ned, leker med dem i virvler. Det er en dans, en lek, som det siste slaget før de legges til hvile. Kjempende til siste slutt og gir meg en vakker piruett å danse til.

Det regnet idag og, og høstjorden dunster av råtnende blad og våte vekster. Sansene kommer på høygir, luften er høstgudinnen og vinden leker med bladene og meg. Hele verden blir av blader med det sterkeste vindkastet. Omringet på alle kanter av råtnende fargeflammende blader. Gammeleika gav fra seg løvet.

Det yrer og jeg blir våt, men bare litt. Verden er høst og jeg fryder meg ut til fingerspissene. Det er nå, og bare nå, at døden er på sitt vakreste, og snart kommer de hvite begravelsen med sitt dekke. Det blir en død igjen neste år igjen. Men nå vil jeg danse med bladene.

Dette er noe innenfor Ayurveda jeg syns er litt vanskelig å få med meg. Kanskje mest fordi jeg skjønner det, men så skjønner jeg det ikke helt likevel. I mitt enorme ayurvediske bibliotek som består av to bøker, en på norsk og en på engelsk (grøss, da blir alt mye vanskeligere med en gang), får jeg likevel til å lese med opp på info om De tre doshaer ganske bra (tror jeg).

De tre doshaer

Ordet dosha betyr “mangel”, “feil” eller “imperfeksjonisme”. Doshaene er likevel krefter som både bevarer balansen og rytmen i organismen når de selv er i balanse. Men om de er i ubalanse forstyrrer de harmonien. Doshaene er usynlige krefter som ikke kan oppfattes dirkete. Bare virkningen av dem kommer til syne gjennom de kroppslige substanser som er doshaenes redskaper. Disse omfatter (men er ikke begrenset til) nerver for vata, galle for pitta, og slim for kapha.

De tre doshaene er fortetninger av de fem mahabhutaene – de fem elementene. Disse er jord, vann, ild, luft og rom. Jord er den faste materie, karakterisert ved sabilitet. Vann er den flytende materie som karakteriseres av forandring. Ild er den kraften som kan endre en substans fra fast til flytende gass, eller omvendt. Luft er materie i gassform, karakterisert av bevegelighet. Rom er det området hvor alt manifesteres og som alt vender tilbake til. Rommet der alt skjer. Det fremstår i vår verden som den avstand som skiller materie.

Sett utifra den levende organismens fysiologi er vata den kraften som har sterkest innflytelse på luft. Pitta har sterkest innflytelse på ild, og kapha på vann.

• Vata, kroppens prinsipp for kinetisk energi, styrer all bevegelse i kropp og sinn.
• Kapha, prinsippet for potensiell energi, er den stabiliserende påvirkning på det levende individ. Det har også som oppgave å rense og vedlikeholde.
• Pitta, som styrer all forandring i organismen, kontrollerer balansen i den kinetiske og potensielle energien.
• Vata er spesielt aktivt i hjerne og nervesystemet, hjertet, tykktarm, skjelett, lunger, blære, bekken, lår, ører og hud.
• Pitta konsentrerer seg om hjerne, lever, milt, tynntarm, endokrine kjertler, hud, øyne, blod og svette.
• Kapha er mest fremtredende i hjerne, ledd, munn, hode og hals, mage, lymfe, brystkasse (spesielt lunger, hjerte og spiserør) og fett.

Hver av disse tre doshaene har fem varianter, eller under-doshaer. Disse er spesialenheter ved de tre doshaene, skapt av naturen for å utføre spesielle oppgaver:

• De fem kaphaene er manifestert i kroppens smøremidler, inkludert magens slimhinner, væske i luner og perikardium, spytt, leddvæske og ryggmargsvæske.
• De fem pittaene forekommer i transformerende substanser, inkludert fordøyelsessafter, hemoglobin, melanin, rhodopsin og forskjellige nevrotransmittere.
• De fem vataene dele kroppen inn i områder etter bevegelsesretninger: Fremover og tilbake i brystet, opp i hodet, rundt i fordøyelsessystemet, utover og innover i ytterkantene og nedover i bekkenet.

Van Gogh - Man Digging

Mørke negle, jord i hændernes rynker, livslinjen markeret, med sveden i øjnene, kan jeg ikke fokusere.

Støtter mig til skovlen, tørrer panden, efterlader endnu en stribe i ansigtet, og jorden under mig, er jorden over dig. Hvis jeg døde lige nu, ville det være okay:

for hvert brud, et spring, for hvert spring, nyt system, for hvert system, kollaps, evolution, brudt af revolution, overskridelse til nye grænser, grænseløs fornyelse, for hvert liv er som en genfødsel, hvert brud som en brud, hvert kys som en skilsmisse.

Jeg misser med øjnene, graver videre.

dit nærvær sugede al luft ud af rummet, og det første åndedrag derefter, var som det sidste åndedrag, det sidste åndedrag jeg mærkede fra det sidste kys, før vi gik i stå, du gik,

jeg gik, og det slog luften ud af mig, dit åndedrag, og dine øjne der var fulde af evne til at overskride os: stoppe, stoppe nu? hvor kærlighed er alt, vilje, handling, hvad jeg har,

som brændende broer i horisonten, som en skygge af en skygge, men selv en skygge efterlader blodrøde brandsår, hvor hjerter bløder, hjertet bløder når jeg ikke – du tog ilten fra mig, ilten nærer ilden, du slog luften ud af mig, åndedrag tunge som vand, og håbet sank og håbet sank

til hvor hjertet ikke længere er med, alt er brugt. hvad jeg havde. brugt. så flygtigt som åbenbaret kærlighed i is og ild, men du tog luften fra mig, så jeg går ingen steder uden dig intet jeg, brænder broen under mig

Den store edelgrana vår har no førtidspensjonert seg.   Eit tverrsnitt av stammen, viser at dette var eit tre på vår eigen alder, med mykje av livet framfor seg. Ei frisk edelgran gjekk bort så altfor tidleg vil nokon seie. Andre vil seie at det var på høg tid at andre fekk sleppe til.  Vi kan ikkje seie at ho er sårt sakna enno. Ho okkuperer halve hagen der ho ligg kvesta. Skamlaus. Men vi kan seie at det vart annleis. Ein raudhyll har fått nytt livsrom, og kanskje det er fleire planter som får glede av dei nye lysforholda. Det får våren fortelje oss. Den mest umiddelbare endringa er vel at vi no kan sjå Amfilogoen frå stova vår.

Tida er ute og edelgrana er nede for teljing.

Den här artikeln handlar om ett nytt, intressant sätt att bygga. Läs artikeln får du se. Billigt, miljövänligt… Det låter bra i alla fall. Värt ett försök.

I lördags var vi hos mamma. Mormor firade sin 78:e födelsedag! Smörgåstårtan sköljde jag ner med vitt vin och till kaffet och bullarna tog jag mig en grogg.=) Det blev inte långvarigt, då jag å Sara skulle till Gekås nästföljande morgon. Dessutom drack ju inte Staffan då vi skulle åka hem. De 2 äldsta däremot sov över och Basse levererade hem dem i söndags kväll.

Ullared-trippen blev huuuuur lyckad som helst! Förutom alla basgrejer så som hygienartiklar och underkläder till samtliga, köpte jag trådlösa telefoner, gunga med tuta, 3 i 1 jackor, tofflor, kläder,smink, stativ för bildäck, snacks och annat jag inte minns just nu. Inte trodde jag att jag skulle hitta så mycket till mig själv som dessutom passade! Ha ha….i vanlig ordning så är jag oftast gravid när jag åker dit och det är sällan något som sitter som det skall.

Igår  eldade vi  det vi rensat på framsidan i helgen och som legat på skottkärran sedan dess. Senare kom Martin med grävmaskinen och tog de första tagen……med skopan. Vi fällde en bit av muren på framsidan, drog upp den stora stenen, drog upp en del stubbar och även körde bort ett lass med fylle. Snacka om EFFEKTIVT! Inte anade jag att det skulle bli en sådan rivstart på dräneringen! Jippi! Det enda som inte är så världs-bäst just nu är vädret. Det REGNAR! Jupp…..lerigt lär det bli……..fast vad gör det om man har bra kläder?

(Carl i pyjamas + mockasiner från Gekås)

Det har varit en del smutskastning den senaste tiden. Det finns kossor som känner sig felaktigt behandlade, t.o.m. kränkta. För vem är egentligen den största klimatboven på denna jord?

Mange mennesker har det problemet, at penger blir for viktig i livet deres. De bekymrer seg så mye, at penger blir til en gud. Ikke bare religionene advarer oss mot den “urettferdige mammon”. I det daglige liv leder denne berettigede advarselen til en fordekt devaluering av penger, som viser seg i talemåten: “Han gjør det kun for pengene,” som er en meget negativ bedømming. Imidlertid, den som bevisst eller ubevisst forkaster penger, gjør det vanskelig for seg selv å tjene penger, og beholde dem.

I middelalderen fi nnes det en interessant lære om de fire elementene. Gull og penger tilhørte elementet jord – det ”kjedligste” elementet, tregt og besværlig. Men det er bare her den økonomiske rikdommen skapes fordi til elementet jord teller også handling og realitet.

Denne opprinnelige forståelsen hjelper deg til å forstå temaet penger. Du kunne ønsker deg penger, vil ha det, eller har mange idéer for å tjene penger, men det er bare gjennom handling at du får penger inn på kontoen din. De mest briljante idéer og den sterkeste vilje gjør ingen rik, om du ikke følger opp med utholdende, mange ganger kjedelig, hardt og besværlig arbeid.

Dette er en daglig erfaring for kunstnere spesielt: Maleren roses for idéene sine, forfatteren for sin ånd, idrettsmannen for sin jernvilje. Følgelig, oppstår inntrykket at idéer, innfall eller vilje alene er nok til å gjøre oss rike. Men materiell suksess kommer bare når maleren faktisk maler et bilde, forfatteren arbeider konsekvent på sitt manuskript, og idrettsmannen trener daglig.

Da penger forbindes med jord og realitet, er det et mål for hvor rotfestet du er i realiteten. Det er et godt barometer for hvor “jordet” ditt liv er. Livskonsulenten og bankøkonomen, Hajo Banzhaf, oppsummerer det i en setning når han sier at pengeproblemer er virkelighetsproblemer. Ordet “penger” lar seg erstatte med begrepet “virkelighet” i mange setninger. “Jeg hadde så gode idéer, men jeg hadde ikke pengene”, betyr: “… jeg manglet referanse til virkeligheten.” “Jeg vil vært tilfreds om jeg bare hadde hatt nok penger” betyr: “Jeg vil vært tilfreds om jeg bare hadde kunnet akseptere virkeligheten.”

Selv den kritiske setning som vi så på i begynnelsen (“han gjør det kun for pengene”) lyder ikke lenger så negativ om vi omformulerer den: ”Han konsentrerer seg fullt og helt om virkeligheten.” Dette er derfor penger er et meget godt botemiddel for åndelige og kunstneriske folk. De oppnår indre klarhet, om de endrer sitt syn fra å betrakte penger negativt, til en ekte forståelse av hvor mye penger arbeidet deres er verdt.

Fra boken “Simplify your life” av Werner Tiki Kustenmacher med Lothar J. Seiwert.

Copyright © 2009 SIMPLIFY

Del på bloggen

verdens mysterier.
jeg tenker på hva som kommer etter døden, jeg tenker på tanker; å tenke er ingen kunst. det er et mysterium.

jeg tenker ut av dimensjoner, verdensrommet, galakser, svarte hull og fremmede vesener. er det noen der ute som speiler seg i oss ? er det en verden identisk med denne ? vår verden ?
den er ikke vår, den er verdensrommets ! vi får leve her i et paradis av natur og undre, og hva gjør vi ? vi forurenser, sløser bort, krever våre territorier. vi eier alt land. vi tar for oss og invaderer alt som er ledig. fyller hver jordflekk med flere av oss. noen av oss lever til og med i den tro at de er bedre og setter seg selv høyere enn andre. de som ikke eier like mye av verdi, er heller ikke like mye verdt. like mye verdt som oss.

det er ikke så mye jeg kan gjøre, men jeg gir free rice og ber for de sjeler som ikke har vært like heldige, ikke har blitt til i verdens tryggeste land. jeg ber for de som ikke har vært så heldige å bli født med et instinkt til å bry seg og en trang til å ta vare på og hjelpe de som har det vondt, selv om de bor på et annet kontinent.
jeg ber med et håp om at vi ikke er de eneste i universet, at det er noen der ute som speiler seg i oss. identiske men likevel individuelle. akkurat som oss.

jeg ber, men jeg får aldri bedt nok. jeg ber i den tro at det er noen eller noe som hører mine tanker og kan ta imot de bønner jeg har så mange av, og ta de til seg av ren interesse for mine behov om å vise interesse for andre og lide med de. jeg ber om kunnskap.

når jeg har det vondt skriker jeg til dem. spør hvordan de kan se meg lide, la meg lide. jeg spør i sorgens navn.
når jeg har det godt smiler jeg til dem. takker for evnen til å nyte, til å føle klærlighet, glede og godhet. takker i kjærlighetens navn, for kjærligheten er livets sol.
når jeg føler misunnelse skriker jeg til dem, spør hvorfor de lar meg dyrke slike synder. jeg spør i sorgens navn, for misunnelse og hat er begge sorger som skygger for livets sol.

når jeg skriver, skriver jeg med tankene, følelsene, instinktene. jeg skriver for å tømme meg.
jeg skriver ikke alltid bare for å skrive, men også for å dele.
jeg skriver ene og alene for meg selv, men jeg lar verden få et sniktitt inn i hodet mitt.
når alt kommer til alt, skriver jeg egentlig bare når jeg føler for å fryse tankene.

- ipedersen

Orsaken är här varför jag inte  litar på politiker. Det är så mycket de lovar i vallöfte, sen räcker  att andra gör saker man inte gillar, som Kina, Indien och Ryssland  så  löftet är ett brutet faktum.

han skrämde USA, fast kom aldrig till månen ... Gagarin heter han

Hur kommer kapplöpningen sluta? Med ett ny blåsning? Det är tydligen viktigare att erövra universum, än att lösa mer jordnära problem, som svält och fattigdom, krig och elände. Och trasslig världsekonomi. Men nu helt plötsligt finns hur mycket pengar som helst att vara först på det de vill vara först på. En underjordisk tryckeri?

Såg filmen också som gjordes om månlandningen. Ärligt talat vet jag inte om den har övertygat mig. Kanske är man alltför cynisk och har för många frågor. Men filmen ser väldigt propagandaaktig ut. Särskilt när bokstäverna USA med rött zoomas in när man startar. Och så många kameravinklar  att man knappt använder idag så många. Men det är möjligt att den nya Hollywood retusch som gör det hela som om den var filmad typ ….idag.

Undrar varför landade de ( om de nu gjorde det) på den sidan som var vänt från solen? Kanske är det just den som vetter mot jorden? Ja så var det nog.

Hur som helst nu ska pengar ösas, för prestige är viktig och allt annat hamnar i skymundan.

I LOVE AMERIKA……………………

(Kristina) Händerna är fulla av blåsor, så hårt har jag slitit. Snälla pappa hjälpte till också.

Ännu mer jord har lagts på, komockor har vänts ner och en fiberslang för proffsodlare har lags ut för optimal bevattning (proffsodlare hittade jag själv på). Nu jäklar-i-mig ska det väl grönska!

Jag är så säker på min sak att jag här och nu lägger ut före-bilderna för att om ett par veckor eller så visa på efter-bilderna vilka eminenta trädgårdstalanger jag besitter. Kommer inga efter-bilder vill jag inte att vi talar mer om saken.

Före: spretigt men väljordat och -gödslat.

Före: vattendrypande bevattningsslang. Obs! endast för legitimerade trädgårdsproffs.

The title is how i feel about life alot of the time, i get a feeling that something that goes right never can last for me.

I just pray everything goes right in these few months.
I’m praying i enjoy and savor my holiday.
I’m praying i get to essex and back alive.

I keep reading/hearing about people dying, people who were in the public eye, people weren’t even born, people i never knew.

It makes me hurl to contemplate something as horrific as the end of this all.

Here’s a verse of something i’ve secured on paper for awhile and talked to myself about.

Self confidence is my only antidote
It feels like it’s myself thats holding a knife to pale throat
To hold my breath is my release
To take my self apart piece by piece

i’m stood at a starting line
you have whats on my wrist
you’ve held so tight, even through our fight
since we had our very first kiss.

i hate writing songs in a position where they’ll never be remembered.
its as sickening as a funeral.

If anyone ever figures out what these lyrics mean then they deserve a medal.

Jag drog på mig blåbyxorna i morse och det sa bara pang av upphetsning – som det alltid gör när jag får på mig mina jobbarbrallor. Plötsligt talade jag i snickartungor:

Hanababala-tvåtumfyra-halleluja-bafalammafala-trall-lalalala-skruv-hallebalala.

Efter att ha hällt kallt vatten i ansiktet och mässat jag är copywriter, jag är copywriter sjönk pulsen och jag kunde fortsätta.

Jag kryddade med en reflexväst, stenhårda glasögon, byggarkepsen och dundrade ut till föräldrarna. Jag tror på fullt allvar att mamma nästan dog av skratt. Så här såg dagens outfit ut:

digger king

Hur som helst. När skratten dött ut vidtog ett otroligt grävande. Det ska byggas altan – och numera bygger jag altaner oftare än jag går på dejt, så naturligtvis var jag en centralfigur.

Mitt uppdrag var att gräva bort några tusen ton jord, så att vi kunde placera plintar i hålen. Det tog ett tag. Sen stoppade brorsan ned plintarna och förklarade att vi skulle fylla igen hålen igen.

Det som tog fyra timmar upp skyfflades ned på en nanosekund. Smärtan i mina nävar var inget mot den i mitt hjärta. Mina vackra hål var nu hål i min själ och igenfyllda på Hulta.

Men, det kommer att bli en bra altan och snart blev jag glad igen. Vägverket tittade nämligen förbi. De gillade min atletiska grävstil och ville ha mig som modell på alla framtida vägarbetsskyltar. Så, nästa gång ni ser ett vägarbete – då är det min muskellösa kropp som är avbildad. Den kommer för övrigt att tryckas i fyrfärg + en femte färg för att verkligen avbilda reflexvästen på bästa sätt…

Avslutningsvis. Jag fick en alldeles egen tumstock (jag ska hedra den, pappa) och så drog vi alla roliga vitsar som finns i byggbranschen:

1. Tumstockar görs inte längre
2. Kan du hämta ögonmåttet och synvinkeln?

Kul bransch. Hur som, nu är jag åter bakom skrivpulpeten och räknar kallt med blåsor i händerna i morgon. Vi bortskämda reklamare är inte vana vid hederligt grovarbete.

Nu verkar det som om en del av er tröttnat på att ligga på stranden och i stället begett er till Historiska museet för att delta i vår utgrävning. Det har grävts frenetiskt de sista dagarna, och efter att man har grävt upp en massa föremål så måste dessa tvättas med en tandborste! Det är något som är kul!  Det är först när föremålen blir rena från all jord och smuts som man kan se vad det är för något som man hittat. Det är ett spännande arbete. Plötsligt ser man fina mönster  på föremålen som man inte sett  tidigare. 

Tea tvättar sina fynd. Foto Marie Svedin/SHM

Teas syster Wilma gör likadant! Foto: Marie Svedin/SHM