Es gibt ja fast alles im net und so habe ich mich auf die Suche nach englischen online-Nachrichten für Jordanien gemacht.

Es gibt natürlich die Jordan Times online:

www.jordantimes.com

Dann fand ich eine website, die Nachrichten sammelt – mal sehen, ob sich die auf die Dauer lohnt:

http://www.topix.com/jo/amman

Danach fand ich dann:

http://www.topix.com/world/jordan

Ich habe allerdings ausdrücklich nach Amman gesucht – wenn man “Jordan” in eine Suchmaschine eingibt, nehmen die links zu Michael Jordan überhand….

Wer was Gutes findet, darf es gerne hier posten.

Ich will ja auch wissen, was hier so los ist. Al-Jazeera ist zwar gut, aber aus Jordanien kommt da nicht viel.

Weil es gerade wieder mal in den Nachrichten kam. Es wird immer von einer 2 Staaten-Lösung gesprochen – Israel und Palästina. Doch das ist auf jeden Fall falsch.

Denn das damalige britische Mandat Palästina wurde damals gespalten und für die Araber und Palästinenser 1946 Transjordanien in die Unabhängigkeit entlassen. Was man damals nicht getan hat, ist zu sagen, dass der verbleibende Restteil des gespaltenen Palästinas jüdisch/israelisch ist. Daher ist das verbliebene Gebiet des heutigen Israels und angrenzender Regionen anch wie vor Streitfall und eine erneute Spaltung wird gefordert.

Sollte es zu einer Spaltung kommen, so müsste man genauer gesagt von einer 2 Staaten-Lösung sprechen: Den beiden palästinensisch geprägten Staaten Jordanien und Palästina und dem jüdischen Staat Israel.

In der öffentlichen Diskussion wird aber immer so getan, als wären die Palästinenser heute staatenlos. Dies ist aber falsch und sollte korrigiert werden. Es wäre auch zu überlegen ob man dann nicht gleich einfach den Staat Jordanien erweitert, der ja eh schon zu 70% ais Palästinensern besteht und auch ein existierendes Staatswesen besitzt. Das wäre dann eigentlich die echte 2-Staaten-Lösung.

Har tillbringat en vecka i Jordanien, ett oväntat resmål både för mig och för sambon. Vädret har varit helt underbart: soligt och varmt varje dag. Den enda överraskningen var att solen gick ner vid 17. Det blev lite mat- och sovklockekänsla över det – det fanns liksom inget val annat än att gå till rummet och duscha efter det obligatoriska doppet i jacuzzin.

Utflykten till världsarvet Petra var dyr men väl värd pengarna. Det var mäktigt att gå genom siqen och så småningom nå fram till den världsberömda vyn ut mot den s k skattkammaren, Al Khazneh. Det finns dock mycket, mycket mer att se av klippstaden. Området är vidsträckt och en dagsutflykt räcker inte riktigt till.

Om vi skulle åka till Jordanien igen så skulle jag inte missa att göra en utflykt till Döda havet. De som var där var jättenöjda och tyckte att det var en härlig upplevelse.

I en läsvärd ledare i Jerusalem Post återges några intressanta citat av PLO:s grundare Ahmad Shukeiry och den senare “presidenten” Yassir Arafat. Först Shukeiry, som före sexdagarskriget 1967, då Västbanken och östra Jerusalem var ockuperat av Jordanien sedan många år. sade följande:

The Arab people’s decision is unfaltering: to wipe Israel off the face of the map…

Arafat uttalade sig på följande sätt:

We plan to eliminate… Israel and establish a Palestinian state. We will make life unbearable for Jews by psychological warfare…

För en tid sedan menade även Israels premiärminister Netanyahu, att Israels fiender vill att landet ska utplånas. Det meddelades här också av Jerusalem Post.

Why did the conflict rage [when] there were no settlements?” asked the prime minister, concluding that “the gist of the problem is that for 62 years the Palestinians have refused to recognize Israel as the nation state of the Jewish people.”

Arafat och Shukeiry skulle säkert hålla med honom.

Nyligen menade den palestinske chefsförhandlaren Saeeb Erekat att palestinierna kanske måste överge tvåstatslösningen.

Och nu säger samme Erekat, att man avser be FN:s säkerhetsråd erkänna en palestinsk stat med östra Jerusalem som huvudstad “med 1967 års gränser”.

Det är märkligt att dessa s. k. gränser, som egentligen är stilleståndslinjer numera är så viktiga, när de inte var det alls för Shukeiry och Arafat, och kanske inte för Erekat heller verkar det. Men antagligen ser väl Erekat m. fl. en eventuell egen stat bara som ett första steg i riktning mot Israels utplåning, vilket av allt att döma fortfarande är slutmålet, så som det alltid har varit.

I stället för att vända sig till Israel med ovillkorliga villkor för att ens börja fredsförhandla, vänder man sig nu till FN med samma ovillkorliga villkor.

Slutsatsen man kan dra av detta är: Den palestinska sidan vill inte förhandla. Den vill bara genomdriva sina krav, steg för steg. Det yttersta kravet är att Israel skall upphöra att existera.

Om att detta är deras yttersta krav tycks i alla fall både den palestinska och den israeliska sidan vara överens. Återstår nu bara att övertyga omvärlden, såsom USA och EU om detta, så att de kan börja ställa några ovillkorliga krav även på den palestinska sidan.

Det grundläggande kravet på palestinierna är rimligen detta: Erkänn ovillkorligen Israels rätt att existera som judisk stat.

Länkar: SvD, Dagen, Jerusalem Post, Israel i Sverige.

***

Läs även andra bloggares åsikter om antisionism, Israel, Palestina, USA, EU, Ahmed Shukeiry, Yassir Arafat, Benjamin Netanyahu, Västbanken, Jerusalem, PLO, Jordanien, Saeeb Erekat

Strålande solsken, klarblå himmel, +30 grader i luften och +26 grader i Röda havet. Pure pleasure…     

(…mycket bättre än gråmulet novemberdis och regn… )

Fotoreisen machen einen Urlaub möglich, bei dem man Sightseeing mit Kunst verbinden kann. Vor allem Länder wie Jordanien, China oder Spanien verfügen über viele kulturelle Stätten mit architektonischen Meisterleistungen, die ein wunderschönes Motiv abgeben. Auch die bizarren Landschaftsformen – ob Wüste oder fruchtbare Flusstäler – bieten die Voraussetzung für einmalige Bilder.

Günstige Fotoreisen zu den schönsten Motiven der Welt können über den folgenden Spezialisten gebucht werden:

Fotoreisen weltweit hier buchen!

Eine Studienreise nach Israel bietet den Teilnehmern jede Menge Interessantes. Die Reise geht weit über einen gewöhnlichen Urlaub hinaus, da man im Rahmen der Rundreise nicht nur viele faszinierende Städte und Landschaften entdecken, sondern auch viel über Land, Leute und Kultur erfahren kann. Die lange Geschichte des Landes spiegelt sich auch noch heute in vielen historischen Stätten wider und macht aus der Studienreise eine Bildungsreise, nach der man mit vielen neuen Erfahrungen und einem gestärkten Wissen nach Hause reisen kann. Kombinationsreisen mit Ägypten und Jordanien gewähren den Teilnehmern noch weitere Eindrücke und Erfahrungen, welche die Studienreise zu einem Erlebnis machen.

Vielfältige Angebote für eine Studienreise nach Israel können Sie über den folgenden Anbieter einsehen:

Studienreise Israel – alle Rundreisen auf e-kolumbus.de

Så är vi framme vid en av höjdpunktsdagarna i Jordanien.

Skatan har med liv och lust berättat om denna dag på en av mina Sidor, som ni kan besöka genom att trycka hääär …  och visar bara med nedan bild … hur jag delvis kände mig denna … helt fantastiska dag …

Som en skrynklig uttorkad gammal skräcködla kände jag mig  … men “still going strong” och nyfiken … trots att dagen förstördes av en ond mage.

Nu när jag fått mina bilder kan jag fortsätta min berättelse om mina upplevelser i Jordanien … och fortsätter där jag slutade – i Royal Automobile Museum -  med en Harley Davidson-exposé …

Det  fanns nämligen  en hel samling Harley Davidson-motorcyklar ända från 1900-talets början där i museet, som nuvarande kung Abdullah II skapade för att hedra sin far kung Hussein … hans händelserika liv och hans jättestora intresse för bilar och motorcyklar i alla dess former …

(En ung kung Hussein … innan han blev kung … )

Det finns nog inget annat motorcykelmärke i världen som har samma “status” och väcker sån hänförelse som Harley Davidson.

Den första Harley Davidson gjordes redan 1906. Den här är en av de tidigaste exemplaren V Twin – 1917.

Modell J – Motorcykel med sidovagn – 1929

1942 WLA.

WLA var den militära benämningen på Harley Davidsons (flathead-modeller), som uteslutande användes i Europa under andra världskriget.

Skatan tyckte faktiskt – trots de fantastiska bilarna som hade samlats där på muséet – att det var Harley Davidson-cyklarna som var allra bäst och roligast att se …

Jag har nämligen alltid “vurmat” för HD och motorcyklar men som den fegis jag är aldrig ens suttit med på bönpallen än mindre kört själv.

Visst är de skönheternas skönhet ?

(2008 Harley Davidson XL 883L Sporster 883 LOW – från nätet förstås)

Efter att ha gått runt tillsammans med Stellan och  vår guide Mr. Gargour …och beskådat alla dessa skönheter – bilarna oc motorcyklarna – hade det dukats upp för en middag inne bland bilarna …

som vi åt … medan vi snackade och tyckte och valde vilken av alla dessa rariteter som vi gillade allra bäst.

Skatan valde förstås en HD:

… den med sidovagnen. För i den  fanns det ju också  plats för  StinaFina att åka med …

Och så kom vi då till Amman på den femte dagen.  Staden, som precis som Rom, vilar på sju kullar …

(Bilden har jag hittat “på nätet” men jag har liknande i min dator som ju är “på vift”)

Innan incheckningen på hotellet gjordes en avkortad “city tour”. Vi var så himla trötta.

Jordanien har tagit emot mest palestinska flyktingar i världen (ca 2 miljoner) , tror jag. Det finns jättestora trånga flyktingläger “mitt i Amman”… det kan vara en del av det som syns här på bilden ovan.

- Så det gäller att inte “höja rösten när man pratar med frugan, anmärkte Abdullah, vår fine guide … som med känsla pratade om Israel och Mellanösternproblematiken.

Men den tänker inte jag prata så mycket om. Att den var allestädes närvarande kunde man inte undvika att märka . Integrerad i vardagen i Jordanien, helt enkelt.

På hotellet blev det snabbdusch och lite vila innan vidare äventyr …

Det visade sig att på just det hotellet hade en självmordsbombare  tagit sig in och utlöst en bomb mitt i en bröllopsfest som hölls där. Och massor av människor omkom. Bland annat en granne till Stellan som hade suttit 7 år i isreliskt fångenskap, släppts och varit med i förhandlingarna med Arafat och Clinton i Camp Davies … och nu hade fått en välförtjänlig pension. Och så hände detta. Vi skall också komma ihåg att det är stora skillnader på tro inom den muslimska världen. Allt är inte svart ellre vitt.  (Hotellet var det mest “slitna” av våra hotell. Men matsalen var den finaste och alldeles nybyggd … av förklarade skäl).

Vi var  inbjudna till Stellan och Hania som hade en fantastisk våning på en av Ammans sju kullar med en vidunderlig utsikt över stan. Man hade haft sån tur att tomten mittemot inte fick bebyggas av “arkeologiska skäl”.  Vi minglade och pratade och beundrade den vackra våningen …  (här skulle jag vilja haft mina bilder ).

Sedan bar det av till kvällens huvudbegivelse: Middag på the Royal Automobile Museum med privat visning av kurator Mr. Gargour. Skatan tog bilder på Harley Davidson från 1900-talets början, som jag kommer förevisa i sinom tid, förhoppningsvis, och nöjer mig med bilder som jag lånat från Mannens klasskamrats hemsida … vilka ju inte heller går av för hackor.

Fyrarätters (eller var det femrätters) middag avåts där bland alla bilarna innan vi återbördades till vårt hotell … där vi somnade “ovaggade”.

Var så säker.

Die Firma K & S Design aus Witten unterstützt uns mit der Produktion von T-shirts und Basecaps für unser Team. Auserdem haben wir schon einiges an Trödel geschekt bekommen, das wir demnächst zu Geld machen werden.

Från Petra till Döda havet … vilka vägar … vilka vyer!

Konstigt nog kunde jag njuta och slappna av för att jag satt i en buss [sic] och inte i en bil! Finns det någon som helst logik i det. Men så var det.

Jag njöt …

när vi åkte längs serpentivägarna i det kargiga bergiga landskapet …

genom hårnålskurvorna …

och långt därnere bakom kammen tror jag man kan … kanske … skymta Döda havet dit vi ju var på väg …

Vi fick en solnedgång som hette duga när solen gick ner över  vattnet … därifrån  bussen …

… innan vi var framme vid  vårt tillhåll den närmaste dagen … Mövepick hotell. En hel dag skulle vi stanna på plats. Abdullah, vår guide, skulle få ledigt, Stellans fru och hennes dotter skulle möta upp …

(Stellan och Hania, hans jordanska muslimska hustru och Faye)

och vi skulle slappa och bada och äta och dricka och njuuuta. Och det gjorde vi med besked och hade alla förutsättningar till. Bordet var dukat.

Som jag berättat tidigare var hotellet som en hel by och här … vid den här gatan bodde Mannen och jag …

Vi badade förstås … eller badade, snarare flöt som korkar i Döda havet. Det var oljigt och salt och det kändes onekligen konstigt att flyta som en kork ovanpå vattnet. Inga bildbevis har jag … men jag har “lånat” en bild av Rolf Nordemar, en av deltagarna på resan … vår vice-mulla när Stellan var på annat håll … som han var då och då.

Här ses alltså några ur sällskapet flyta omkring som korkar …

Men allra mest simmade och badade vi i en av de många poolerna …

Här syns några av damerna, Skatan längst till vänster med skarf. Om ni undrar varför … jo, jag hade tagit bort massa jox med laser och bränt en del fläckar och sånt innan resan så jag måste skydda mig för solen. That´s why.

Som jag nämnt var inte alltid Stellan med hos oss. Han hade sina uppdrag och jobb att sköta. Bland annat vara med om paraden när Amman hade sitt 100-årsjubileum när han som “romersk gladiator” visade upp sig och sina män och hästar … Jag tog foto från TV-rutan. Då blev det ju inte så bra … men ändock  …  här är han, stående på en sån där vagn dragen

av bångstyriga hästar …

Efter middagen

(Mannen förstås … mätt och belåten eller bara glad ändå)

gick vi ner till magdansen och kaffet med avecen och drinkarna. Faye, Hanyas 12-åriga dotter, fick låna min kamera och ta några bilder av magdansösen, som var så skicklig att skaka på varenda liten muskel eller bit av magen och kroppen som man kan tänka sig …

En konstart i sig verkligen.

Men Faye hade tråkigt och tydde sig till mig (!!!). Hon såg väl igenom ridåerna att här hade hon en som var lika mycket barn i sinnet som hon.  Ett bröllop med fest därtill försigick vid poolen längst ner vid Döda Havets strand. Faye föreslog att vi, hon och jag skulle gå ner och kika. Sagt och gjort. Vi blev förstås hejdade av vakterna men … skam den som ger sig. Hon snackade och log och charmade och ett tu tre blev vi förbisläppta med stränga order att vara diskreta och hålla oss på behörigt avstånd osv osv.  Jag frågade hur hon burit sig åt.

- You do´nt say no to a lady … svarade hon och flinade.

Det måste ha varit en syn för gudarna att se mig, klumpig och överviktig, klänga och klättra och balansera på murarna bakom buskar och snår pådriven av en smidig liten 12-åring. Men kul hade vi.

En del av de andra frågade oss hur i jösse namn vi burit oss åt för att “slippa igenom” spärren … men vi log bara glatt …

- Kvinnlig list, sa den brådmogna Faye. – Kvinnlig list.

Nästa dag packade vi in oss igen i vår buss … och for norrut mot Amman och nya äventyr.

Vilken resa!

Erleben Sie Jordanien mit all seinen kulturellen Schätzen und bizarren Landschaftsformen. Ein Urlaub in diesem außergewöhnlichen Land bringt Ihnen auch eine fremde Kultur näher und sorgt für Erinnerungen, die Ihnen noch lange im positiv Gedächntnis bleiben werden. Eine Reise nach Jordanien bedeutet auch gleichzeitig eine Reise in die Vergangenheit des Orients. Ob die bekannten Wüstenschlösser, das Tote Meer oder Städte wie Amman: ein Urlaub in Jordanien führt Sie an die eindrucksvollsten Schauplätze des Landes.

Günstige Reisen nach Jordanien können am besten in Form einer geführten Rundreise gebucht werden. Hochwertige Rundreisen entnehmen Sie bitte dem folgenden Anbieter:

günstige Reisen nach Jordanien

Allt var som jag föreställt mig här i Jordanien. Bara så mycket mer, så mycket varmare, så mycket rödare sand och sandsten … Så mycket mera öken och närhet till det andliga och alla de tre stora religionerna, som fötts här: judendom, kristendom och islam och tiden före de här religionernas födelse: nabatéerna och andra folk, romarna …

Och hur allt blandats ihop, är lika, finns nu som då.

Ingenting är nytt under solen … som man säger.

Petra var (som sagt)  nabatéernas huvudstad och den besökte vi tillsammans med Stellan,Mannens studentkamrat som ju bott och verkat (verkligen verkat) här i landet i minst tio år och vår inhemske guide Abdullah,
en beduin som lämnat nomadlivet  (Enligt Jan Hjärpe var de nomadstammar i öknen (hebreiska ‘arâb) som nämns i Jesaja 13:20 beduiner, och dessa beduiner var en av de stora grupperna som så småningom blev vad vi idag menar med araber. Den andra stora gruppen kom från drottningen av Sabas rike, “landet i Söder”, det vill säga Jemen. Där fanns den första statsbildningen på den Arabiska halvön.

Traditionellt levde beduinerna i stamsamhällen som leddes av shejker och präglades av tribalism med en uttalad hederskultur (Hjärpe). Beduinerna hade en distinkt livsstil då de var kamelägande, hade fina hästar, och försörjde sig vanligen som herdar. Till skillnad från bondebefolkningen levde beduinerna i tält.” (Wikipedia)

Abdullah kan allt, religionen, politiken, historien och berättade för oss på engelska … allt på sitt eget vis. Ibland misstänkte vi nästan att han “skarvade” men vem vet. Ibland överträffar verkligheten historien, heter det ju.  Det var hans kusin eller farbror eller nån från hans stam … som hittade Döda havsrullarna i Qumran förresten. Bara det.

Nu ledde han oss genom Petra dagtid … då solen gassade och vi kunde se. Se allt fantastiskt, allt vad naturen genom jordbävningar och tidens tand själv skapat och allt vad nabatéerna huggit ut i den mjuka sandstenen, fasaderna till tempel och gravar. “Mycket av arkitekturen i Petra är uthugget direkt ur klipporna. Än idag finns cirka 800 olika byggnader och monument bevarade däribland tempel, kungagravar,kolonner, vattenkanaler, bad, monumentala trappor, stenlagda gator, offerplatser samt en amfiteater.” (Wikipedia)

Det lär tvistas om Petra var en gigantisk gravplats eller en reell huvudstad där folk “levde” och verkade. Abdullah var stark anhängare till det senare. Varför skulle man annars har skapat dessa vattenledningar långt in i “klyftan” fram till brunnar och uppsamlingsanordningar om man inte bodde och levde och verkade där.

Stellan hade även här ett projekt som han “bråkat sig till”. Arkeologerna tycker inte om att man gör historien levande på det här viset. Men han hade alltså gjort en nabateisk by där inne i Petra och hade kulturministern “i ryggen”. Det var militärer, penisonerade sådana, som var “skådespelarna” och fick sin utkomst eller utökade den på det här viset.

Nedan följer en bildkavalkad på det fantastiska Petra utan större utvikningar med kommentarer:

Siq, bergsklyftan vi gick igenom … för att komma till Skattkammaren … och nabatéernas huvudstad …

(Foto: Rolf Nordemar)

Vattenledning som byggts och sträckte sig genom hela Siz och hela vägen in i stan …

(Foto: Rolf Nordemar)

Vi överväldigades … verkligen …

Denne man plockade upp “skiten” efter hästarna, åsnorna och kamelerna som “lata” turister åkte efter eller red på …

Dessa sandstenselefanter … visst ser de ut som sådana … hade naturen fixat … alldeles själv.

Och så … äntligen … skymtade Skattkammaren … Skattkammaren heter så för att romarna trodde att det fanns en skatt gömd någonstans. Framförallt siktade man in sig på en utmejslad urna högt upp på fasaden som man därigenom förstört för att “hitta skatten” som aldrig hittats.Förstås.

Myllret på platsen framför Skattkammaren. Bilden är tagen där uppifrån från trappan.

Alla typer av turister beblandades … Titta viken liten söt flicka som dras iväg av sin pappa (kanske) … medan mamman bär på lillebror eller lillasyster …

Den här beduinflickan hade just sålt en sten till mig för en dinar (ca 10 kr). Hon ser så lycklig ut för hon fick ytterligare en dinar för att jag fick ta den här bilden. Vi hade köpslagit en stund. Hon sålde tre stenar för två dinarer men jag ville egentligen bara ha en. Så jag köpte en. Då gav hon mig en som gåva! För att jag var “a beautiful lady”. Då var jag ju helt enkelt tvungen att ge henne en “gåva” för att jag fick ta bilden. Kände jag.

Så hade vi då kommit fram till “Stellans nabatée-by …

med sina utklädda soldater …

Det var naturligtvis överväldigande med alla gravar och uthuggna fasader och tempel och teatrar .. 

och efter att ha ätit lunch och sakta sakta dragit oss hemåt red Mannen och jag sista biten på hästar …

Det var inte så äventyrligt som det låter. De leddes i grimma och vi satt ovanpå hästen och lunkade med sisådär 800 meter. Men det var vilsamt för trötta sandiga fötter och ben.

Till och med Abdullah tog åsnan upp till en kyrka med mosaiker han ville visa oss medan vi fick nöja oss med apostlabenen …

… hem till hotellet och in i bussen för vidarefärd till Döda havet …

]]> http://flanerase.wordpress.com/2009/10/18/nar-nagon-gor-en-resa-tut/ Sun, 18 Oct 2009 09:30:38 +0000 Axel Sjöstedt http://flanerase.wordpress.com/2009/10/18/nar-nagon-gor-en-resa-tut/ http://schweizerkrieger.wordpress.com/2009/10/17/geert-wilders-die-warheit-uber-den-islam/ Sat, 17 Oct 2009 13:54:20 +0000 schweizerkrieger http://schweizerkrieger.wordpress.com/2009/10/17/geert-wilders-die-warheit-uber-den-islam/

Buch Tipp

Vi anlände sent på eftermiddagen till Petra, nabatéernas huvudstad. Efter att ha fått våra rum och något  i magen ([hick]) gav vi oss ut i det sammetslena mörkret som enbart lystes upp av månen och stjärnor för att via den trånga klippgången Al-Siq – bergsklyftan som leder in i Petra är 1,2 kilometer lång och upp till 150 meter hög – ta oss till Skattkammaren, Khazne al-Firaun.

Nej, det var inte bara månen som lyste vår väg.

Vi trevade oss fram… en lång karavan …  längs  klippgången som var upplyst av ljus i papperspåsar … ja det var sant … i något slags papperspåsar.

Jag var framme och kände på dom. De prasslade och en del var faktiskt svedda i kanten.  Det var sådana ljuspåsar som delvis hade lyst upp vår måltid i Wadi Rum också …

Hela denna vandring skulle vara en “tyst” vandring där vi skulle få uppleva klippgången och platsens andlighet och mysterium … men det var fniss här och fotoblixtar där och ett och annat gapskratt och mummel mummel mummel … förstås.

Väl framme på platsen framför Skattkammaren, som var upplyst av ett hav av ljus … i sina påsar

(Denna bild har inte jag tagit utan funnit på nätet i en resebroschyr)

… blev vi anvisade plaster på “trasmattor” utlagda i rader mellan de här ljusen. Vi blev bjudna på té och försökte komma i stämning.

Lättare sagt en gjort.

Den entoniga flöjten och sången skulle ha kunnat försänka en i meditation (kanske) om vi inte hamnat bredvid en barnfamilj  där ungarna inte höll tyst en sekund utan flamsade, gapskrattade, viskade medan föräldrarna hyssjade. Efter tillräckligt många “blängar” från mig gick de i förtid.

Fantastiskt förstås. På sitt sätt. Och vore man en liten grupp hade det nog kunnat gå bättre …

(Thaizé i Frankrike lär ju fungera och då är man tusentals … )

Men efter att ha sett nabatéernas stad dagtid … denna rosa sandstensstad med sina fasader gjorda av natur och människohand … skulle man nog ha stått över.

Eller gjort besöken i omvänd ordning.

Petra blev -verkligen med rätta – ett av världens sju nya  underverk den 7 juli 2007 .