Projektide: Konstruera ett effektiv, produktivt och billigt tjurstall. 

 
Klicka på skissen för att se en större bild. 

För att kunna redovisa vårt arbete enklare så bygger vi en modell av stallet för att kunna visa hur vi har tänkt oss. Modellen svetsar vi ihop i skolans svetslokal.
//Anton H-A och Filip

Åk 1 jord hade temavecka förra veckan. Här kommer lite foto från vad de gjorde.

Vi var på Gångvad och klippte får

Vi hade evakueringsövningar i kostallarna

Vi var på studiebesök på Bjärsgård och tittade runt i alla stallarna

Alle som arbeider mot sosial dumping bør være glad for at tariffnemnda nå har vedtatt allmenngjøring i grønn sektor (jordbruks- og gartneriarbeid, hagesentre, planteskoler og lager-/terminalarbeid, samt alle fag innenfor landbruk, naturbruk og naturforvaltning).

Dette er en viktig seier for Fellesforbundet. Det er også en viktig seier for alle som vil ha et mer rettferdig samfunn i Norge. De nye allmenngjorte minstelønnssatsene utgjør et viktig skritt i riktig retning.

Lenke:

Norsk lønn vedtatt:

http://www.frifagbevegelse.no/fellesmappe/article4710983.ece

Denna vecka har jordettorna projektvecka med specialtema.

Måndag:
Brandskyddsgenomgång med säkerhetschef Tommy Rydén.

Tisdag:
Evakueringsövning i kostallet och arbetsmiljö.
Studiebesök på Bjärsgård.

Torsdag:
Fortsatt brandskyddsarbete med att skriva PM till Gångvad.

Ansvariga lärare: Joanna, Kristin, Ingrid, Lars, Giasmini

Enligt AgriFood-Rapport 2009:1 Vad uppnås med rättvisemärkning? är rättvisemärkt inte lösningen för fattiga bönder. Bakom rapporten står forskare från Lunds Universitet, SLU och AgriFood Economics Centre.

Jag hittade rapporten via Miljöaktuellts Nyhetsbrev Miljöaktuellt skriver om rapporten och redovisar slutsatsen:

Det stora problemet enligt forskarna är att det inte finns resurser att i stor skala finansiera minimipriset som Rättvisemärkningen bygger på. Antalet fattiga jordbrukare är får många och antalet konsumenter som vill betala ett högre pris är för få, hävdar man.

Miljöaktuellt lyfter också frågan om produktivitetsökning och åtgärder inom länderna:

- Högre inkomster på landsbygden kan istället främst nås genom förbättrad produktivitet i jordbruket. Då krävs inhemska åtgärder. Se på Indien och Kina som genomfört reformer inom jordbruket. Båda länderna har ökat produktiviteten, i Kina genom ökad marknadsorientering och i Indien genom att använda grödor som ger bättre avkastning.

Därefter ger man stort utrymme för kommentarer och kritik från “Rättvisemärkt Sverige” och ger dem möjlighet att tona ner kritiken. Inte att förvåna sig över eftersom detta är organisationer som arbetar nära varandra. Vill man se hela bilden skall man inte bara lita till den här sortens andrahandsuppgifter, speciellt inte när man kan anta att avsändaren inte är helt neutral. Och mycket riktigt. Efter att ha tittat lite närmare på rapporten finner jag en helt annan slutsats som är viktig att lyfta fram och som Miljöaktuellt bara försiktigt berör genom en formulering om “marknadsorientering i Kina:

Rapporten är mycket rakare och tydligare när det gäller marknadsekonomi och frihandel som lösning på världens fattigdom:

För det första finns det inte resurser att betala priser över världsmarknadspriset för stora mängder livsmedel i den utsträckningen att det på allvar skulle reducera världens fattigdom. Antalet välbärgade konsumenter i industriländerna är helt enkelt för få i förhållande till antalet fattiga jordbrukare i utvecklingsländerna.

För det andra är produktionskoppling, dvs. att man måste odla en viss gröda för att få tillgång till minimipriset och den sociala premien, en mycket dålig idé om den skulle tillämpas i stor skala i fattiga jordbruksberoende länder. Produktionskoppling låser jordbrukarna och hindrar den strukturomvandling mot färre, större och mer produktiva gårdar som krävs för att långsiktigt höja inkomsterna inom jordbruket. Istället bör strukturomvandlingen underlättas, så att mindre produktiva jordbrukare kan finna nya inkomstkällor medan produktiva jordbrukare kan expandera och utvecklas. Genom att stimulera entreprenörskap, underlätta handel och främja produktivitetsökningar i jordbruket kan de problem som Fairtrade vill hantera lösas på ett mer långsiktigt hållbart sätt och reducera fattigdomen för ett större antal människor.

Dvs väldigt tydligt att det inte räcker med inhemska åtgärder utan att lösningen heter frihandel. Det är viktigt att vi fortsätter att handla med u-länder även om vi inte får uppfyllt alla våra etiska och miljömässiga krav på en gång. Det sämsta som dessa länder kan råka ut för är att vi slutar handla och bara letar efter alternativ inom t ex EU-området.

Tråkigt att Miljöaktuellt inte bryr sig om att lyfta rapportens slutsatser om den stora betydelsen av marknadsekonomi och frihandel.

Fler viktiga citat:

Dessutom är märkningen ett ineffektivt sätt att transferera resurser på, eftersom endast en mindre del av det merpris den europeiske konsumenten betalar når den avsedde mottagaren. Det är slutligen svårt att kontrollera att standarder gällande arbetsvillkor och miljöhänsyn har efterlevts.

Sammanfattningsvis kan Fairtrade ha positiva effekter för den ringa andel av världens fattiga jordbrukare som omfattas, men ett system baserat på inkomsttransfereringar i form av minimipris och en social premie samt standarder är inte en möjlig väg för att i stor skala ge fattiga jordbrukare bättre levnads- och arbetsvillkor.

”Samarbetspartierna ställer sig positiva till att Landsbygdsalliansen har en eller flera temadagar per år för jordbrukets villkor samt är delaktiga att vårda fiskevatten som sjöar, åar och bäckar. Dessutom har jord- och skogsbruk en stor potential att utveckla sin produktion mot mer uthålliga och miljövänliga alternativ. ”

Det skriver Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Ulricehamn i sitt svar – Ulricehamn tjänar på att hela kommunen lever- på det tioåriga program som Landsbygdsalliansen tagit fram inom sammanlagt nio olika områden. Inom området Boende skriver samarbetspartierna bland annat:

”Samarbetspartierna tycker det är viktigt att en kartläggning av bostadsefterfrågan genomförs. Vilken målgrupp som kommunen ska ha bör noggrannare analyseras. Kommunen bör vara initiativtagare till denna kartläggning där Landsbygdsalliansen och utvecklingsgrupperna kan vara en medaktör.”

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet valde att svara gemensamt på det program som Landsbygdsalliansen skickade ut till samtliga partier i slutet av augusti.

Samarbetet har fungerat oerhört bra och har stärkt samarbetet mellan partierna. Dessutom har programmet gett oss ett naturligt tillfälle att diskutera igenom en gemensam syn på landsbygdsfrågor.  

Inom området Miljö skriver partierna bland annat:

”Samarbetspartierna ställer sig positiva till att Landsbygdsalliansen vill verka för minskad användning av fossila bränslen vid uppvärmning och transporter. Vi ställer oss även positiva till att Landsbygdsalliansen vill att föreningslokaler ska värmas med solceller samt att lokala bioanläggningar byggs för att minska CO₂ utsläppen. Likaså är partierna mycket glada för att Landsbygdsalliansen vill verkar för att minska elanvändningen med 10 procent i lokaler och hushåll.”

Här är samtliga områden som tas upp i Landsbygdsalliansen tioåriga program:

• Boende                                                           
• Jordbruk, skog och fiske
• Kommunal service, skola, barn- och äldreomsorg
• Miljö
• Kultur och fritid
• Näringsliv, sysselsättning
• Turism och marknadsföring
• Infrastruktur/kollektivtrafik
• Hälsovård      

Jordbruksminister Eskil Erlandsson ger i en Eko-intervju sitt stöd till gårdsförsäljning av alkohol i Sverige. Det går att lösa även med ett bibehållet monopol säger han:

– Gårdsförsäljningen blir en del av systemmonopolet. Det innebär att man är en filial till det lokala Systembolaget, säger Eskil Erlandsson.

Eskil Erlandsson vill att vi gör som i Finland där gårdsförsäljning är möjlig:

I Finland finns det alltså både ett alkoholmonopol och gårdsförsäljning av alkohol, och enligt jordbruksministern borde det också vara möjligt i Sverige.

– Jag tycker att det är viktigt att vi utvecklar den svenska landsbygden, jag tycker att det är viktigt att vi skapar fler jobb, och att vi gör det gärna i kombinationen mat, dryck, turism och liknande. Då är detta ett sätt att göra det på. Jag tycker att det är angeläget att vi tar alla de chanser som finns på det här området. Jag vill skapa fler jobb i alla delar av Sverige, säger jordbruksminister Eskil Erlandsson.

Ett riktigt glädjande besked. Nu gäller det att nöta ner motståndet från kristdemokraterna och folkpartiet. Om deras motstånd mot gårdsförsäljning av alkohol bara beror på önskan att slå vakt om monopolet så kan jordbruksministern här ha hittat lösningen.

Idag har jordbrukseleverna haft fältvandring med Louise Ekman från HIR Kristianstad. Vi har tittat på olika etableringsmetoder av fånggrödor, såsom oljerättika och vitsenap.
Kallt men friskt

Eleverna i åk 3 jord var på studiebesök på Findus i Bjuv.

Av hygieniska skäl skulle klockor och alla smycken plockas av och vita rockar, skoskydd och mössa användas.

Vi fick se produktionen av färdigrätter samt morötternas väg från skörd till frysning.

Mycket uppskattat av eleverna.

Idag har vi huggit och lagt in majsen i silo.

Studiebesök hos en som föder upp köttdjur

Vi har varit hos Fredrik och Ingela Amilon på studiebesök i Färingtofta. Dom har ca 250 nötkreatur. Han födde upp tjurar och kvigor. Både hans egna och inköpta djur.

Studiebesök hos en äggproducent

Måndagen den 12/10 var vi på Backagård utanför Åstorp. De har 17 000 äggproducerande hönor, varav 10 000 burhöns och 7 000 frigående. Först var vi i det frigående stallet som var 46 meter långt. Hönsen har de i 74-76 veckor sedan kommer det ett mobilt slakteri som gasar ihjäl hönsen och sedan maler ner dem till minkfoder. Eftersom stallet är ganska långt är det jobbigt att plocka ut dem och det försvårar en hel del när de är frigående och man ska behöva fånga in dem. När hönorna är slutvärpta finns inget ekonomiskt värde utan man får betala för att bli av med dem och då är det billigast att mala ner till minkmat.

I onsdagens (30.09.09) utgave av Klassekampen sier landbruksminister Lars Peder Brekk at matsikkerhet og landbruk må inn i klimaavtalen i København i desember. Han savner engasjement fra miljøorganisasjoner som ser sammenhengen mellom matproduksjon og klimaendringer.

Klimaendringer og landbruk henger tett sammen på flere måter. Først og fremst ved at landbrukssektoren i land i sør blir sterkt berørt av klimaendringer i form av mer ekstremvær som flom og tørke, som igjen påvirker avlingene. Spire er dermed enig med landbruksministeren i at det trengs et større fokus på matsikkerhet og landbruk. Imidlertid er det viktig å bemerke at det er småskalabønder som er mest utsatt for klimaendringstrusselen.

Spires kampanje i 2008, Grønn illusjon, satte fokus på storskala matproduksjon i land i sør, og hvordan dette påvirket blant annet matproduksjon og klima. Årets kampanje, Shit happens?, har jobbet opp mot klimamøte i København i forhold til å øke regjeringens bevilgninger til klimatilpasningstiltak i sør. Riktignok har ikke kampanjene kun fokusert på sammenhengen mellom klimaendringer og matproduksjon, men i tråd med Spires holdninger er matsikkerhet og landbruk sett i et bredere perspektiv, i tillegg til sosiale, økonomiske, kulturelle og biologiske faktorer. Vi ser det som en viktig del av klimaforhandlingene, og som en utfordring for klimatilpasningstiltak å styrke småbønder i møte med klimaendringer.

Ikke bare påvirkes landbrukssektoren av klimaendringene, den bidrar også blant annet i form av økte metanutslipp som følge av effektivisering av storfedrift, og co2 utslipp på grunn av økt mekanisering og bruk av maskiner, samt avskoging. Dette er viktig å ha i bakhodet når landbruksministeren ønsker landbruket inn i klimaforhandlingene. Spire mener det er viktig at selv om landbruk og matproduksjon er livsviktig, må landbrukssektoren også ta sin del av ansvaret og være med på å kutte utslippene.  

Slik Spire ser det handler klimaforhandlingene mer om å få til et felles rammeverk for å få bukt med klimaendringene. For å sette matsikkerhet og matproduksjon på dagsorden mener Spire at man må se på de underliggende økonomiske strukturene som gjør at dagens matproduksjon bidrar til klimaendringer. Spire mener at det er essensielt med en matproduksjon som kan mette en voksende befolkning, men dette bør skje ved hjelp av, og ikke på bekostning av, småskala bønders selvbestemmelsesrett og nasjoners matsuverenitet.

Leserinnlegg av:

Ida Søgnen Tveit (organisatorisk nestleder i Spire)
Odilia Häussler Melbøe (politisk nestleder i Spire)

Skolans sockerbetor är uppe och levererade till sockerbruket.

Spektakulärt – ja, vackert – nej!

Franska bönder är ju kända för handfasta demonstrationer som att blockera vägar, sprida dynga i städer och byar osv när de inte får sin vilja igenom när det gäller t ex kraftiga skattesubventioner och andra fördelar för ett olönsamt lantbruk. Så att de skulle ställa upp och posera nakna bland vinplantorna förvånar väl knappast.

Att Greenpeace anlitar en person som är känd för installationer med nakna människor i olika miljöer är förstås ett alternativ till andra spektakulära aktiviteter för att få uppmärksamhet för sin sak. Och visst fungerar det även om franska bönder inte har samma gullighetsfaktor som isbjörnsungar.

Budskapet, att ett varmare klimat även skulle påverka Europa är väl tydligt. Fast jag tycker nog att även om man fasar för tanken att de franska bönderna skulle känna sig tvingade att springa nakna bland vinstockarna så framstår det väl knappast som någon så förfärlig framtid?

Man kan ju undra vad de franska bönderna är rädda för: Att vi skall börja odla vin i Sverige liksom på medeltiden när det odlades vin ända upp i Mälardalen eller att Åhus åter skall bli ett känt centrum för Svensk tobaksodling?

Det de borde vara rädda för och borde lägga sin energi på det är att anpassa sig till en framtid utan enorma subventioner. Det är definitivt ingen hållbar jordbrukspolitik att vi fortsätter att subventionera t ex Franska bönder och Spanska och Portugisiska fiskare och därmed slår undan benen för lantbruk och fiske i många utvecklingsländer. Innan EU-inträdet var de svenska jordbrukssubventionerna nästan ett minne blott. Vi har i Sverige visat att det går. Med dagens trender av närodlat och ekologiskt bör det dessutom vara lättare än för 15 år sedan.

Jag betalar hellre mer för maten när jag kan välja vad jag köper än att jag tvingas betala via skattsedeln. Dessutom betalar jag hellre lönen för ytterligare än lärare än för en byråkrat i jordbruksstödsadministrationen. Vi kan dessutom genom olika beslut ta bort hinder och göra det möjligt att på olika sätt driva företag på landsbygden. Möjlighet till gårdsförsäljning och provsmakning av olika alkoholhaltiga drycker är ett aktuellt exempel.

Se inslaget Nakna för at rädda miljön

Artikel i Lokaltidningen ang skolmästerskap i plöjning
Tidigare inlägg i bloggen

I våra storstäder har man länge kunnat prenumerera på ekologisk och lokalproducerad mat som man får hemkörd till dörren. Tyvärr har vi inte haft den möjligheten i Mark eftersom vi bor för långt ifrån storstäderna och kunderna bor för glest. Men Ekolådan erbjuder grupp-prenumerationer. Villkoret för grupp-prenumeration är att istället för att få lådan med frukt/ grönsaker direkt hem så får man dom levererade till en gemensam adress som gruppen av prenumeranter har bestämt. En grupp-prenumeration kräver ett underlag av minst 10 lådor/ leverans men det borde ju gå i Mark? Problemet är att om någon enskild person skulle vara intresserad av att köpa ekomat från Ekolådan och tar kontakt själv så får de säkert beskedet att de tyvärr inte kan leverera än. Därför behöver de som är intresserade kunna komma i kontakt med varandra och samordna sig för att kunna starta en grupp-prenumeration. Jag har lagt upp en Facebook-grupp som heter Markbor som vill beställa Ekolådan, där man kan gå med och anmäla sitt intresse. Blir vi tillräckligt många kan vi starta en prenumeration.

För mer information se Ekolådans hemsida.

Plan B 3,0 är en oerhört tankeväckande och läsvärd bok som tar upp de stora problem världen måste hantera inom en snar framtid som överbefolkning, habitatförstörelse och klimatkris. Boken kan köpas tryckt för en billig peng men för de som vill läsa e-böcker så finns nu hela boken som pdf-fil att ladda ned helt gratis!

http://planb3.se/LaddaPB.html

Jag tycker det är underbart att en av de viktigaste och aktuella böcker som finns som tar upp framtidsfrågor säljs utan vinstkrav så att så många som möjligt kan ta del av den.

Hur kan en torsdagseftermiddag se ut för eleverna på jordbruksinriktningen?

Ungefär som i går. Treorna var sysselsatta med att delta i en föreläsning om presentationsteknik som Marika Kajo från Transfer höll i. Tvåorna titta på filmen Troja medan halva årskurs ett kämpade med matte, ekologi och odling på MPA-tid. Övriga ettor var ute på jordbruket, i skolans kostall och i grisstallet.

I går var det dags att verka kornas klövar på Gångvad. Elever och personal hjälptes åt med korna.

Carl-Axel i åk 3 jord håller på att jämföra bränsleförbrukningen mellan en frontplog och en vanlig plog. Frågan är: Vad blir det billigaste alternativet?

På öppet hus den 26 sep var det plöjningstävling på skolan för eleverna. Nio elever var med och tävlade.

1:a Pontus åk 2

2:a Markus åk 2

3:a Robin åk 3

Eleverna planerar och övar inför lördagens öppet hus.

Här är det några som ska tävla i plöjning.

På onsdagar är åk 3 jord instruktörer till elever från åk 1 i NP4. Här ser ni några av dem i vårt kostall.

Nu får faktiskt Gryab vakna upp! Kännedomen om att t.ex. tenn, tungmetaller och även fosfor(!) är helt olämpliga i de former de förekommer i avfallsslam att använda på åkerjord är gammal! Den fanns redan på 60-talet och under åren har ett stort antal vetenskapliga arbeten presenterats bland annat av:
Institutet för vatten- och luftvårdsforskning dels i form av utredningar presenterade på symposier, dels i utgivna skrifter som t.ex.:
Harald Norin, Hans Borén, Institutet för vatten- och luftvårdsforskning; Organiska tennföreningar i rötslam från några svenska reningsverk, Stockholm : Institutet för vatten- och luftvårdsforskning (IVL), 1993 Serie: IVL rapport. B, 0283-877X ; 1114

Naturvårdsverket:
Statens Naturvårdsverk, Livsmedelstoxikologiska aspekter på rötslam i jordbruket, Solna : Naturvårdsverket, 1989
ISBN 91-620-3623-8

Utöver nämnda finns det cirka 1000 artiklar och mer än 100 utgivna arbeten i bokform. En av de tidiga fortfarande intressanta arbetena är:
Brink Nils, Vattenförorening vid gödsling med rötslam. Uppsala, 1972 Serie: Vattenvård, 0346-7716 ; 11

Det finns många andra. Belägg för farligheten för människan och miljön vid deponering av rötslam och därav följande lakvattenproblematik; belägg för farlighet och risker i form av tungmetaller, tenn- samt kemiska rester av mediciner finns hur många som helst arbeten av ÄVEN med senare tiders rötslamhantering (vilken inkluderar kartering, karaktärisering och laboratorieanalyser). Speciellt allvarligt är det för reningsverk som får in och behandlar avfallsvatten från industrier som använder färger och andra kemikalier i sin tillverkning och inte har fullt slutna system samt från reningsverk där rester av gruvbrytning återfinns i avfallsslamet. Påverkan på fertilitet finns belagd i utländska utredningar.

För den som inte vet något om detta, tyvärr verkar kunskaperna inte blivit mycket bättre sedan 1971-73 då jag senast gav mig in i den Göteborgska politiken om avfallshantering, så är slamavskillning det som vanligen kallats 1:a steget i en reningsprocess. Slammet hanterades länge genom rötning, dvs påverkan av luft ovanifrån och bakterier som redan fanns i slammet. I historiskt perspektiv kom slammet ofta att lagras i slamdepåer tills man upptäckte, redan på 60-talets slut, att lakvattenproblematiken då fick alltför stor påverkan på dricksvatten, vattendrag och åkermark. För att minska problematiken, i praktiken blev det tvärt om, kom någon på att man borde kunna använda slammet på åkermark. Argumentationen då skedde utifrån liknande argument som de som Gryab ‘kör’ med nu: “I avloppsslam finns det gott om näring, framför allt från den mat vi ätit, i form av kväve och fosfor. Det finns även mullbildande ämnen som åkermarken behöver.

För Gryaab skulle det vara billigare och enklare att inte certifiera slammet. Det finns andra alternativ. Vi kan, som hittills, göra anläggningsjord. Efterfrågan är god. Vi kan bränna slammet, men det betyder i dagsläget att alla näringsämnen går förlorade.” Gryabs svar i debatt om slamavfall, GP 15 september 2009

D.v.s. argumenten är inte ens bevisade giltiga men vad värre är, är att man använder sig av äpplen för att bevisa att päron är en frukt. Dvs. det som i bästa fall kunde kallats ett cirkelbevis, ett obevisat antagande som används som fakta för att bevisa något annat, har i det aktuella fallet blivit använt från ett helt annat verksamhets- och vetenskapligt område – Utgående från obevisade antaganden om gödselbehov i existerande jordbruk, mullbildning m.m. har Gryab försökt bevisa att det i deras avfallsslam funnits kemiska föreningar som i ren form, vilket avfallsslam inte är, SKULLE kunna användas för detta behov. Skrämmande ovetenskapligt Gryab.

Detta finns tillsammans med annan viktig kunskap som tycks gått förlorad redovisad i:
Björn Berggren & Svante Odén, Institutionen för markvetenskap, Lantbrukshögskolan; Analysresultat rörande tungmetaller och klorerade kolväten i rötslam från svenska reningsverk Uppsala : Institutionen för markvetenskap, 1972-1973

För att metoderna att hantera rötslam förändrats sedan 1970-talet, innebär detta inte, att tungmetaller, kemikalierester från färg- och plastanvänding i industrin eller för den delen de medicinrester som ankommer via Mölndalsåns vattensystem och spridits på sina håll även i minimala men dock påvisbara påverkan i dagvatten, (även i grundvatten enligt något mätresultat), skulle vara lämpliga på åkermark.

Tyvärr har jag ännu inte sett färdiga rapporten av det fleråriga försöket med avfallsslam i skogsbruket. Kan i och för sig kanske vara mer lämpligt. Dock reserverar jag mig å det starkaste tills de försöken slutredovisats.

Se även: Ny teknik-samma giftiga avloppsslam, GP 10 september 2009