Jag har tidigare skrivit om de möjliga hälsorisker som skulle kunna uppstå vid stadsodling i den urbana miljön. Mitt fokus är även i det här inlägget på biltrafiken eftersom industriutsläpp varierar från varje produktionsinriktning.

Vissa skadliga ämnen är på nedgång efter att nationella bestämmelser lyckats begränsa dem. Två sådana är bly och kadmium. Så här säger professor Bo Bergbäck i ett pressmeddelande från 2007:
- Efter de senaste årtiondenas begränsning av bly i fordonsbränsle samt debatten om klimatpåverkan från koldioxidutsläppen till följd av transporten, är det lätt att föreställa sig bränslet som en av de stora föroreningskällorna från biltrafiken. Glädjande nog har ansträngningarna att få bort kadmium och bly gett resultat med minskade utsläpp från avgaserna som följd.

Varför är det angeläget att minska användandet av bly och kadmium?

Båda grundämnena är skadliga för växter, djur och människor när mängden vi utsätts för går över en viss gräns.  Bly ansamlas i kroppen, framför allt i skelettet där det kan skada benmärg och kroppens bildning av röda blodkroppar. Ämnet påverkar neurologiska funktioner som kan mätas i form av minskande intelligens.  Bly och blyföreningar är även mycket giftiga för vattenlevande organismer, enligt Kemikalieinspektionen. Kadmium kan bland annat orsaka cancer i lungor, hud och njure, enligt cell- och molekylärbiologen Markus Thamás.  Kadmium är dessutom mycket giftigt för fisk, kräftdjur och alger.

Bo Berhbäck, David Hjortenkrans och Agneta Häggerud gjorde en studie där de mätte förändringen i utsläpp från 1998 till 2005 i Stockholm. Det visade sig tyvärr att det finns många andra källor till utsläpp från biltrafiken som inte har minskat. Ett exempel är metallen antimon, koppar och zink i bromsbelägg och platina i katalysatorer. Det framkom också att trots att metallhalterna har minskat i däck är fortfarande däck en av de stora källorna för zink och kadmium i städer. Ämnena sprids framför allt genom luften, men även genom regnvattnet som leds bort till våra vattendrag där de stör ekosystemet.

Är det angeläget att även minska användandet av antimon, koppar, zink och platina?

Halvmetallen antimon kan orsaka cancer i lungor, hud och njure. Antimon kan dessutom skada enzymsystem hos växter och är giftigt för vattenlevande organismer. Människor klarar av ganska stora mängder koppar till skillnad från flera vattenorganismer. Koppar har relativt låg bioackumulerande potential i fisk, men däremot sker bioackumulation i fytoplankton som blir förgiftade vid betydligt lägre koncentrationer än fisk.  Zink är klassificerat av Kemikalieinspektionen, som mycket giftigt för vattenlevande organismer  och kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön. Zink bioackumuleras, men anrikas inte i näringskedjan. Platina ackumuleras i lever och njure hos människor, men är  ett grundämne vars toxikologi inte har utretts så grundligt som många andra.

Återanvändning av gamla bildäck i husbygge. Genom att kapslas in med adobe blir skadliga ämnen inerta.

Tillverkaren av bildäck använder oljor för att göra gummit lättare att bearbeta och för att göra slitbanan mjuk. Äldre bildäck, men även många nya däck innehåller HA-oljor. HA-oljor innehåller flera kemiska ämnen (polycykliska aromatiska kolväten, PAH) som är cancerframkallande och ofta svårnedbrytbara i miljön. Flera av ämnena har dessutom förmåga att anrikas i levande organismer. Varje år sprids stora mängder av däckens slitbanor på vägarna i form av små gummipartiklar som innehåller HA-oljor. De hälso- och miljöfarliga ämnena i HA-oljorna hamnar i vattenmiljön där de så småningom samlas i sedimenten. Studier visar att dessa ämnen kan urlakas från gummit och ge allvarliga effekter på fiskar. Från och med den 1 januari 2010 får däck och oljor som används vid tillverkning av däck inte säljas om de innehåller mer än 10 mg/kg av åtta listade PAH:er och mer än 1 mg/kg av bens(a)pyren. Läs mer på Kemikalieinspektionens hemsida.

Kanske inte att rekommendera den här typen av odlingsbädd..

Förhoppningen är att internationella bestämmelser ska ge en tydlig nedgång även utav PAH, såsom har skett med bly och kadmium.  Något som redan nu kan dämpa oro är att koncentrationen av många partikelbundna ämnen som PAH minskar väldigt snabbt med avståndet från källan, enligt forskande geokemisten Clemens Reimann från Oslo.

Jag skulle inte rekommendera att odla ätliga växter i pelare av återvunna bildäck, som flera jag känner gör. En annan riktlinje bör troligen vara att alltid se till att de finns en fysisk barriär mellan biltrafiken och det vi odlar. Det kan vara staket, ett hus eller buskage av någon prydnadsväxt som inte ger något ätligt. Och du, glöm inte att berömma dig själv varje gång du väljer att ta cykeln och låter bilen stå kvar hemma.

Die taz weist uns darauf hin, dass in türkischen Birnen Giftstoffe wie das hierzulande (und seit 08 in der ganzen EU) verbotene Insektenvernichtungsmittel Amitraz gefunden werden (“kann zu Sprachstörungen, Schläfrigkeit und niedrigem Blutdruck führen, vor allem bei Kleinkindern”). Die zulässigen Höchstwerte für Schadstoffe werden um bis zu 1500 mal überschritten.

Anders ausgedrückt: Um 150.000 Prozent. Die getesteten Birnen wurden als gesundheitsschädlich eingestuft und vernichtet.

Das wär doch ein guter Punkt für die laufenden EU-Beitrittsverhandlungen, oder nicht? Btw: Es gibt auch andere Giftstoffe in anderen Lebensmitteln, aus anderen Ländern. So wie Ochratoxin A oder Kadmium in Schokolade.

( via taz) (pic mbgrigby cc)

]]> http://marsolos.wordpress.com/2009/10/15/26-sotong-kering/ Thu, 15 Oct 2009 07:45:37 +0000 marsolos http://marsolos.wordpress.com/2009/10/15/26-sotong-kering/ http://malaysiakuboleh.wordpress.com/2009/10/08/bahaya-sotong-kering/ Thu, 08 Oct 2009 06:18:32 +0000 chips84 http://malaysiakuboleh.wordpress.com/2009/10/08/bahaya-sotong-kering/

Anda suka makan sotong kering? Sedapnya kalau makan nasi lemak dengan sambal sotong keringkan?

Kanser daripada sotong kering – Mengandungi logam toksik sama seperti bateri, plastik dan baja fosfat Oleh NIZHA PERIASWAMY
nizha.periaswamy@kosmo.com.my

GEORGE TOWN – Ramai mengetahui keenakan sotong kering ditambah lagi jika dimasak sebagai sambal.

Namun Persatuan Pengguna Pulau Pinang (CAP) mendedahkan, tidak mungkin ramai pengguna sedar bahawa sotong kering kaya dengan logam toksik jenis kadmium, bahan yang sama digunakan dalam membuat bateri, plastik dan baja fosfat.

“Kesan pengambilan kadmium mendedahkan seseorang terhadap kanser payu dara, kanser prostat serta penyakit buah pinggang,” kata Presidennya, S. M. Mohamed Idris pada sidang media di pejabatnya di sini semalam.

Menurutnya, selain sotong kering, makanan laut kering lain seperti tiram, ikan bilis dan udang juga mengandungi kadmium tetapi pada kadar yang lebih rendah.

“Hasil ujian yang dilakukan mendapati kandungan kadmium dalam sotong kering melebihi empat kali ganda had yang dibenarkan,” ujarnya.

CAP membuktikan perkara itu melalui ujian rawak melibatkan enam sampel sotong kering dan hasilnya mendapati lima sampel mengandungi kadmium serta tiga daripadanya mempunyai kandungan logam itu secara berlebihan.

Sumber: kosmo

Ibland kan man bli förundrad över hur olika det kan bli trots att grunden är densamma eller mycket lika.

På International Fertiliser Societys konferens i december (något från den hittas under taggen Kretslopp) tog Johnny Johnston från Rothamsted upp fosfor. I grunden: vi måste spara på fosfor, tillgångarna är begränsade och vi måste recirkulera mer. Och några siffror som jag inte tar upp i detalj men som innebär att engelskt jordbruk förlorar ca 0,8 kg P per hektar och år till omgivande vatten. Och vi här i Sverige kämpar med att reducera 0,4 ytterligare.

För kadmium är man i England stolta över att halten i slam numera håller sig i området 70-120 mg Cd/kg P, dvs ”i samma område som mineralgödsel”. Svenska värden är kring 40 för slam och ca 10 för mineralgödsel.

Bestämmelserna för slam i England (UK) säger att halten 3 g Cd/kg jord inte för överskridas och tillskotten av kadmium får inte överskrida 150 g Cd/ha under en 10-årsperiod.

I Sverige vill inte att kadmium i jordarna ökar alls. Vår medelhalt ligger kring 0,5 g Cd/kg jord och vi tycker inte om att det kommer ca 0,5 g Cd per hektar och år från atmosfären.

För fosfor är det nog en fråga om stadium. Vi har jobbat med fosfor längre tid och har kommit längst i Europa.

Varför det är så olika för kadmium kan man fråga sig.. I den frågan har Sverige en särställning av olika anledningar.

Men det här ger inga fördelar för svenskt jordbruk, bara kostnader. Och mera press. Det blir så när produkten styrs av  ett världsmarknadspris.

Abstrak

Pencemaran logam berat pada tanah dan air sangat membahayakan lingkungan dan kesehatan manusia. Penelitian ini dilakukan untuk mendapatkan isolat mikroba yang berpotensi untuk bioremediasi. Koleksi isolat dilakukan dari kawasan bekas tambang Monterado, Bengkayang, Kalimantan Barat. Hasil isolasi mikroba meliputi 9 isolat, termasuk 3 isolat yang mampu tumbuh pada media SIM dengan kandungan logam Hg; 4 isolat yang mampu tumbuh pada media SIM yang mengandung Cd; 2 isolat yang mampu tumbuh pada media SIM yang mengandung Hg dan Cd. Salah satu isolat yang mampu tumbuh pada media SIM yang mengandung Hg dan Cd, Sd200c memiliki nilai resistensi pada 7 µg/mL Hg dan 250 µg/mL Cd. Pada inkubasi 6 hari aerob, isolat ini memiliki nilai detoksifikasi 25,4 % untuk Hg dan 48,86% untuk Cd. Sementara pada inkubasi 6 hari anaerob, memiliki nilai detoksifikasi 59,21% untuk Hg dan 64,71% untuk Cd.

Nu när sol- och vindenergi kommer på fråga i mer och mer debatter och media så har jag sett flera griniga inlägg av typen: “Jaha… och vad släpper solceller ut i produktion…?” eller “Hur lång tid tror du det tar för ett vindkraftverk att återbetala sig i energi… ?” och vissa t.o.m. hypotetiserar fritt och säger att det lär ta ca 10 år… utan att mer än gissa. Sånt skapar förvirring och vatten på skeptikerkvarnarna. Därför är det trivsamt att se undersökningar (1) som tar reda på hur mycket GHG (växthusgaser), SOx och NOx (svavel- och kväveoxider) samt tungmetaller produktion av olika typer av t.ex. solceller släpper ut.

Grafen som är tagen ur rapporten visar hur mycket utsläpp det blir per producerad kWh efter ett visst mönster, dvs soltimmar, solinstrålning och livslängd av solpanelen. Då skall vi dessutom tänka på att effektiviteten när det gäller att producera solceller fortfarande går mycket snabbt framåt. Hur som helst så ser man (om man läser rapporten) att denna energityp släpper ut 10-50 ggr mindre GHG än klassisk fossil elproduktion. Även kadmiumbaserade celler släpper ut mycket mindre kadmium i naturen är t.ex. vanlig kolkraft.

For example the emissions of Cd from the life cycle of CdTe PV are 90−300 times lower than those from coal power plants with optimally functioning particulate control devices. In fact, life-cycle Cd emissions are even lower in CdTe PV than in crystalline Si PV, because the former use less energy in their life cycle than the later. In general, thin-film photovoltaics require less energy in their manufacturing than crystalline Si photovoltaics, and this translates to lower emissions of heavy metals, SO_x, NO_x, PM, and CO₂.

I introduktionen av artikeln så ser man även att energin som behövts för att tillverka en solpanel betalar tillbaka sig (energy payback time, EPBT) på ca 3-6 år, vilket är 10-20% av panelens beräknade livslängd. Och även denna siffra lär minska klart i framtiden.

Vad det gäller vindkraftverk på 600 kW så är EPBT 3-4 månader (referens). Det känns ju som om den siffran borde vara mindre för större kraftverk, men å andra sidan så är livslängden så pass lång så att man får tillbaka energin flera ggr om, vilket vindkraftverksstorlek man än väljer.

(1)  Emissions from Photovoltaic Life Cycles
Vasilis M. Fthenakis, Hyung Chul Kim, and Erik Alsema
Environ. Sci. Technol., 2008, 42, (6), pp 2168–2174.