Detta är en snabbare variant av långkoket portergryta, praktiskt om man har lite bråttom.

Portergryta med fläskfilé

500g fläskfilé

1 purjolök

200 g kantareller (färska eller burk)

smör att steka i

salt, peppar

1 msk vetemjöl

ca. 2 dl porter t.ex. carnegie

1 tsk soja

5 krossade enbär

1 tsk timjan

1 buljongtärning

2,5 dl matlagningsgrädde

3 msk svartvinbärsgelé (eller lite mindre om man har en kraftig, hemgjord gelé som jag…)

Skiva fläskfilén tunt.  Skiva purjon. Fräs köttet i smör och lägg därefter i purjon och kantarellerna. Låt alltihop få lite färg. Blanda därefter i vetemjölet och rör om. Ha därefter i resten av ingredienserna och låt koka ca. 15 minuter (eller tills köttet är klart). Servera med potatismos och sallad.

Att det skall vara så svårt att skriva lite i sin egen blogg, får säga åt tjejerna att sparka mig i baken så jag tar mig hit och skriver lite. =)

Jag tycker det är fuskigt med alla hundar som får följa med sina mattar och hussar i skogen för att plocka svamp, inte sjutton får vi det heller. Matte säger att vi bara förstör hennes gulliga svampar, bara för att vi hoppar jämfota utav glädje när vi äntligen ser lite svamp. Sen att svampen råkar finnas under våra söta tassar kan väl inte vi hjälpa, eller? Nåväl vi får i alla fall inte följa med, men mattes och husses kompis Ellis har en hund som heter Elvis å han får minsann följa med. Ja Ellis är ju också med och det hörs =D…. Elvis inte där…. backa…. passa svampen Elvis…. NEJ!!!!!…. ja så där hörs det i våran skog, vi hör ända hem ibland. Fast det är ju bra för vi hör ju var dom är, ha ha ha. I lördags som var så var dom också ut och plockade, inte sjutton brydde dom sig om att det var full älgjakt heller. Mattes komentar var att hon hade sin oranga hellehansen på sig och det hade ju förhoppningsvis ingen älg, så dom borde inte ta och skjuta henne. Kan ju tala om att dom klarade sig i alla fall, ja inte älgen tyvärr. Elvis och jag är inte såta vänner, tycker inte om att han tar mitt hus i besittning och kollar in mina tjejer. Ja Ella luktar ju inte en riktig tik enligt honom, så hon står inte högt i kurs. Men Happy slänger han lystra ögon på, grrrrr! Enligt matte så har jag inget å frukta, för han är en utblandning mellan hund och bäver. Varför??!! Jo han tuggar träd, försöker fälla stora träd. Bildbevis kommer här nere….fjäska för husse gjorde han i lördags också, kom med ett stor gren släpandes för att husse skulle få lite värme inne.  Fjäsk!

Här kommer han springande med en gren….

Bävern i full fart. Vissa träd står dock på rot som han bara skall försöka ha ner.

Skit svamp

Ännu mer utav mattes skitsvamp… skall jag pinka på om jag kommer åt.

I går var jeg på min aller første sopptur, med Kristoffer. Turen gikk lierskogen, som ligger ca 10min med bil fra her jeg bor (borgen, asker). Det var rimelig fuktig i skogen, og jeg hadde jo ikke tent noe særlig på det. Særlig da det hadde pissregna dagen før. Så jeg tok på meg mine flotte motorhead, vans sho’sa mine. Og ikke hadde jeg ull på meg heller. Det var kaldt og vått. Jeg ble jo våt på bena, og frøs en del. Men vi fikk plukka ca 8 liter med traktkantarell så det ble en del kan man vel si. Men det var en fin tur, digg å komme seg ut i skogen igjen. Vi skulle fått fyra opp bål, hatt med kaffe og kjeks og div, så hadde turen blitt fullkommen.

På söndagar ska man äta söndagsmiddag. Många har söndagsångest. Det är inte så vi jobbar. Istället gör vi så här.

• Crémant de Bourgogne
  • Pilgrimsmusslor stekta i brynt smör
    • Forellrom
  • Panerad, ankfettsfriterad, kalvbräss
    • Jordärtskockscréme
    • Baconcrisp
  • Hårdstekta trattkantareller
    • Svinbra olivolja
• Leth  Duett Riesling Grüner Veltliner Trocken 2008
  • Hummerrisotto

Kantarellostfylld lövbiff

3 port

3 skivor lövbiff
1 liten burk crème bonjour kantarellost
salt, peppar
smör till stekning
2 tsk mjöl
1,5 dl grädde
0,5 dl crème fraiche
kinesisk soja
finhackad persilja

Bred ut en klick ost på halva delen av varje lövbiffsskiva och vik ihop skivan. Använd ungefär hälften av osten från burken. Salta och peppra och stek på båda sidor på ganska hög värme i smör. 

Ta ur skivorna och lägg på en tallrik eller i en ugnsform i ugnen på 150º om det ska stekas mer kött. Pudra över mjölet i stekfettet i stekpannan och blanda om. Tillsätt grädde, crème fraiche och resten av osten. Blanda ordentligt och låt såsen puttra i ca 5 minuter. Tillsätt lite soja. Smaka av med salt och peppar och tillsätt persiljan. 

Lägg tillbaka köttbitarna om alla bitar får plats i pannan och låt dem ligga i såsen någon minut. Om köttet ligger i en ugnsform i ugnen så slås såsen försiktigt över köttbitarna och formen får stå kvar i ugnen i några minuter eller fram tills servering.

Pommes duchesse

Denna duchessepotatis är gjord på pulvermos, ett bra alternativ om man ska göra till många personer och med detta receptet blir det faktiskt ett riktigt gott pulvermos. Det som är viktigt att tänka på är att man väljer Felix King Edwardmos, det är mycket bättre och godare än det vanliga moset. Vill man göra eget mos så gör man naturligtvis det!

4 port

1 påse Felix King Edwardmos
3 dl mjölk
3 dl vatten
3 msk smör
aromat
1 nypa socker
nymald svartpeppar
salt
1 ägg
hackad persilja

Värm mjölk, vatten, smör, aromat, socker och peppar. Vispa i pulvret, ta inte allt på en gång. Moset ska inte bli för löst. Smaka av och krydda mer om så behövs. Vispa upp ägget med en gaffel i ett glas och tillsätt ägget i moset under kraftig omrörning. Blanda i persiljan. 

Låt moset svalna något och häll det därefter i en spritspåse med stjärntyll och spritsa ut toppar på smort bakplåtspapper.

Gratinera i 225º i ca 15 minuter eller tills potatisen fått fin färg.

Ann

.

.

Noen bilder fra hyttetur med far. MYE kantarell, blåbær, abbor, musikk, gode samtaler og naturligvis – masse vin..

.

Eirik

.

I ettermiddag kjørte vi oss en tur til en av våre gamle, kjente soppskoger. Dette er en av våre aller beste soppsteder. Her er det enormt med kantarell, piggsopp og traktkantarell. Og en og annen steinsopp innimellom.

Det koseligste innslaget er at vi alltid treffer lavskrika her. Og de kom i år også. Men det var denne soppen… I år var det skuffende lite her! Kantarellen så ikke ut til å ville ha hatten i friluft. Den sto bare som små knapper nedi mosen. Og de få stedene den sto i litt mengder var det rufset opp en hel masse, og det lå ødelagt sopp rundt omkring. “Det har nok vært noen her før oss” konstanterte vi og så oss litt forundret omkring. For det var liksom noe som var … vel litt rart.

Siden det ikke var så mye å hente i tørrskogen, trakk vi litt inn i den mye tettere blandingsskogen på siden. Jeg gikk litt for meg selv og da jeg hørte noe sau inne i skogen begynte jeg min vane tro å breke og småsnakke litt mykt og distre tilbake. De rømmer jo alltid, men det er gøy å hilse breeekende på noen. Stor var imidlertid min overraskelse da det kom springene en sau med fire lam imot meg istedenfor fra meg. Sauen hilste så blidt og litt småhektisk, med et skjevt fårete blikk mot kurven min.

Jeg moret meg og snakket med henne mens hun trippet rundt omkring. Litt nysgjerrig så jeg på at hun trippet mer og mer hektisk, mens hun manøvrerte seg sidelengs opp stien og forbi meg. Stadig med et blikk på kurven. Så – ut av det blå – bråstupte hun inn i en gran rett bak meg. Og der nærmest kastet hun i seg en gedigen steinsopp!! Jeg hadde ikke sett den der den sto og fristet. Men fru får hadde hele tiden sett faren for at denne kurvbærende soppkonkurrenten kunne finne på å snappe den flotte steinsoppen som nærmest knakket henne på støvelskaftet: “Hei, her er jeg”.

Jeg røsket opp mobilkameraet og knipset. Men det var ikke lett å få fru får i fokus slik hun jafset og slafset. Så var hun plutselig ferdig. Jeg var ikke lenger noen konkurrent og hun sto noen sekunder på stien med solglimt i ulla før hun sprintet  inn i skogen igjen.

Jeg blunket tre ganger og sjekket kameraet. Joda. Der var hun. Ingen hulder eller hildring. Men et får. Og så en steinsopp. Og så ingen mer steinsopp og ingen mer fru får.

Vips…. og aha!

Der var kanskje forklaringen på soppmangelen?

Idag har vi varit på kalas i Vara hos Jonathans kusin som fyllde 15 år. Innan vi åkte dit var Jonathan på kalas hos sin klasskompis Emma. Jag frågade vad som var roligast med kalaset och det var helt klart att leka med Emmas pappa! Lillkillen låg på pappans axlar när jag skulle hämta honom och de hade lekt och busat sista kvarten så Jonathan var alldeles svettig, inte undra på att han tyckte att pappan var roligast.

Hunden Molle sov hela vägen till Vara och en halvtimma när vi var där och hela vägen hem. En massa timmar alltså. Han varken kissade eller bajsade när vi var där och inte i bilen heller så det var en glad vovve som fick lätta på trycket när vi kom hem. Allt sovande hade dock gett honom extra mycket energi så när vi kom in i huset så gav han sig på nyss hemkomne store sonen Oscar och kunde inte låta bli att försöka leka med Oscars tår. En tolvveckors valp har ju inte riktigt lärt sig hur man leker utan att bita för hårt så jag bestämde mig för att ta en lite promenad i skogen med honom.

Han skuttade glatt över stock och sten och var mer framåt än förra gången vi var ute. Det var nog två veckor sedan ungefär. Som tur var hade jag en oanvänd hundbajspåse med mig för jag hittade kantareller och Molle lyckades nosa sig fram till en rävbajs. Det var dock bara kantarellerna som fick följa med hem.

Kram Ann

Kantarell

Idag har jag varit i skogen. Hittade stora & fina kantareller bl.a. den på bilden! Det fanns även väldigt mycket blåbär och lingon. Jag trodde nästan att blåbären var på slutklämmen men här var de stor, fina & goda.  Idag hade vi bara med svamphink så det blev tyvärr ingen blåbärsplockning – får åka tillbaka snart igen för att plocka blåbär. Lingon kommer det också mycket av, men de är inte helt mogna ännu – men snart.

Blåbär & lingon

Sopp sesongen er så vidt igang og jeg bare elsker å lete etter sakttene i skogen. Fikk idag besøk av min venninde Jeanette som driver nettbutikken Solfang . Hun tipset meg på denne herlige suppen hun har lagt ut under oppskrifter på sin nettside. Gleder meg allerede!

 1 liter fersk sopp (eller 4 – 3 dl dypfryste)
2 ss smør
4 ss hvetemel
1 l hønsebuljong
1 ss tomatpurè
1-2 ss roquefort
1 1/2 dl fløte
1 ts sitronsaft
persille

 Rens soppen og skjær den i biter. Ha smøret i en kjele. Legg soppen i og la det koke sammen i et par minutter. Strø hvetemel over og rør godt om. Ha i buljongen, litt av gangen. Rør godt hele tiden. Smak til med tomatpurè og ost. La det koke i 10 min. Ha så i fløten og sitronsaft. Varm opp og smak til. Strø  persille over. Suppen serveres varm med godt brød til.

Smakfullt måltid!

Jag skäms.

Den misslyckade svampplockningen har förvandlat mig till en dålig människa och nu har jag sjunkit så lågt att jag plockar s-m-å kantareller hellre än att någon annan ska upptäcka stället. Det finns ingen ursäkt.

Bilden är gårdagens samlade skörd.

Förstora bilden - inte kantarellerna...

I går var det premiärtur i skogen för Molle. Eller skog och skog. Vi gick över kalhygget bakom vårt hus men det kan vara nog så svårt för små korta valpben. Han knatade på iaf och gick utan problem över de allra våtaste partierna också. Det blev lite skog iaf när vi hade gått över kalhygget och där hade jag tänkt mig att vi skulle hitta lite kantareller men det hade varit någon annan före oss så det var bara att gå hem igen. Väl hemma fick han vila lite i hundgården och jag gick ner till ån där jag vet att det finns kantareller på ett ställe. Det gäller att vara där innan kräftfisket drar i gång på fredag annars finns det inga gula godingar kvar. Jag hittade några stycken nu iaf, det har aldrig funnits så många där innan och nu har en del av träden tagits ner och det har nog påverkat deras växtmiljö. När jag kom hem tog jag en vända i vår skog på tomten och fick med mig ett gäng kantareller. Tre dagar på raken har vi plockat där nu och jag hittar nya ställen hela tiden. Med min svamphink i handen styrde jag så kosan mot uthuset och fyllde på min dagsskörd med andra läckerheter.

Kram Ann