Eastern European Bistro with a comfy atmosphere.

Klimat is located on East 7th Street within the cozy neighborhood of the East Village. Not only is it my friends and my personal favorite, but if you’re a beer lover like myself, this place will make you feel at home. Not only is their beer selection exceptional, but they also have an exquisite wine collection to pair with their Eastern European fare. Their staff is friendly, attractive and well versed in the menu. The biggest note on Klimat is their atmosphere. It’s small, cozy and comfortable. A perfect date spot. Once you’re in the door look for Mike behind the bar, you can’t miss the dashing Chinese-Australian. If you’re throwing a party, reserve the downstairs Wine Cellar Lounge for a truly cozy experience.

Klimat, it’s Slavic for atmosphere… and over at Klimat, it’s a great atmosphere.

77 East 7th Street, New York, NY‎

(212) 777-1112‎

Ingen som intresserar sig för klimatdebatten kan väl ha undgått att kopior av mejl och källkod från ett ansett klimatforskningsinstitut i Storbritannien, Climate Research Unit (CRU), University of East Anglia, läckt ut efter en hackerattack mot institutet. En högljudd, “klimatskeptisk” lobby anser nu att dessa mejl och källkoder visar att huvudfåran inom klimatforskningen (om den globala uppvärmningen) är en stor bluff, som du kallas “Climategate”. För att verkligen veta om det finns substans i dessa påståenden har jag hämtat hem ett filpaket på nätet som sägs innehålla hela materialet som läckts ut. Konspirationsteoretikerna är i vanlig ordning “ute och cyklar”, men jag finner samtidigt stöd för vad jag tidigare antytt här på bloggen: det vetenskapliga kunskapsläget är betydligt oklarare än vad som brukar tillstås i den klimatpolitiska debatten.

Lars Bern, ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA), skriver i en debattartikel i Sydsvenska Dagbladet igår att IVA vill “gå till botten med misstankarna”. Personligen är jag lite tveksam till vad denna utredning kommer att ge. Det finns knappast några bindande bevis för forskningsfusk (i det material jag har sett såhär långt) och även om tveksamheter finns, känns det som om allt till sist ändå kommer att handla om vilken sida man vill stå på. IVA har slagit an “klimatskeptisk” ton förut och man kan bara gissa att deras intresse för att genomföra “forskarförhör” och en utredning av “Climategate” bottnar i att man vill finna belägg för tidigare utspel och skaka av sig den kritik IVA har fått utstå.

Barometern följer också upp historien om hackerattacken mot Climate Research Unit (CRU) och jämför den läckta informationen med “katolska kyrkans linje om jorden som universums centrum [och] Stalins påbjudna Lysenkobiologi“. Hårresande dålig journalistik! Jag väntar bara på associationer med nazismen också… Mediabevakningen av klimatdebatten är skrämmande dålig över lag. Oavsett om man vältrar sig i hypotetiska framtida skräckscenarier eller om man väljer att slå upp “Climategate” till löjliga proportioner, tycks alla journalister ha en sak gemensamt i detta fall: polarisering och överdrifter är bra – ty det säljer lösnummer eller höjer tittarsiffrorna!

Det bör dock tilläggas att all rapportering i media om “Climategate” inte är lika snedvriden. DN rapporterar om händelsen (även om att Phil Jones, chef vid CRU, tagit “time out”) men undviker att ta ställning, vilket nog får anses som ett korrekt sätt att hantera saken.

“Hockeyklubban”

Det som fått mest uppmärksamhet är en mejlkorrespondens mellan CRUs chef Phil Jones och ett par andra forskare där man diskuterat “Mann’s trick”. I mejlet syftar Jones på hur man kan kombinera data från samtida mätstationer med data som beräknats ur t.ex. trädens årsringar och  isborrkärnor. Detta är för att man ska få en mer fullständig temperaturkurva som spänner över ett längre tidsperspektiv (tusentals år).

När man på CRU sammanfogade “biologiska” och geologiska data med direkta mätningar uppdagades att de uppskattade värdena från årsringarna i träd inte stämde med de data som mätstationerna angav. I en känd (och kanske även ökänd) artikel i Nature (Mann et al., Nature, 392, 779, 1998) och Geophysical Research Letters (Mann et al., GRL, 26, 759, 1999) har författarna utelämnat de “biologiska” mätvärdena för de senaste decennierna och baserat kurvan för denna period (efter 1960) enbart på uppmätta temperaturer. Den nedgång som de biologiska mätvärdena visade, som alltså sannolikt var felaktig, försvann därmed. Detta förfarande kan absolut diskuteras. Även om trädens årsringar är en osäker källa till historiska temperaturdata, bör man bära i  minnet att den sammanlagda hybridkurvan (som brukar kallas “hockeyklubban”) inte nödvändigtvis ger en mer rättvisande bild av hur norra halvklotets medeltemperatur har förändrats sedan järnåldern och framåt i förhållande till de senaste århundradet. “Hockeyklubban” har därför fått en hel del kritik och i IPCCs senaste rapport (AR4, 2007) är den inte längre med.

Det som bl.a. upprört “klimatskeptikerna” är särskilt ett mejl från Phil Jones där han omnämner det förfarande som användes av Mann et al. som ett “trick”, samt formuleringar som “hide the decline”. Givet beskrivningen ovan lämnar jag över till läsaren att avgöra om dessa formuleringar påvisar något fusk. Jag ska inte säga förmycket nu, men om någon skulle “kapa” min e-post är jag rätt säker på att man kan “leda i bevis” att jag ägnar mig åt forskningsfusk, trots att jag – med handen på hjärtat – kan lova att jag aldrig gjort mig skyldig till något sådant. Det används mycket jargong och lustiga formuleringar forskare emellan, som det kan vara svårt för utomstående att tolka.

Avslöjande källkod?

Ett annat fokus har varit den källkod (den mumbo-jumbo som datorprogrammerare sitter och skriver ) som läckt ut. Just nu sprids konspiratoriska analyser av denna källkod. Särskild uppmärksamhet har riktats mot en kommentar i en programrutin skriven i IDL (Image Data Language), då denna sägs avslöja fusket. I rutinen “maps12.pro” finner man följande:

pro maps12,yrstart,doinfill=doinfill
;
; Plots 24 yearly maps of calibrated (PCR-infilled or not) MXD reconstructions
; of growing season temperatures. Uses “corrected” MXD – but shouldn’t usually
; plot past 1960 because these will be artificially adjusted to look closer to
; the real temperatures.

Notera meningen som markerats i rött. Tittar man vidare återfinns denna mening i flera rutiner och beskriver en justering av proxydata från indirekta källor som görs för att man ska får en bättre sammanfogning av de olika dataserierna. Nå, vad betyder då detta? Får man “fippla med data” på det här sättet? Jodå, det får man! Bara man vet vad man gör och kan motivera varför man gör det. Något som förmodligen är oklart för de flesta är att det sällan finns enhetliga, konsekventa data och olika datakällor är sällan helt kompatibla med varandra. Användande av justeringar och korrektioner är därför inget suspekt, men det kräver att man som forskare är mycket noggrann med att redovisa vad man gjort när man publicerar sina resultat.

Det som många “klimatskeptiker” tolkar in i ovanstående är att klimatologerna “inte fått de resultat de ville ha” och därför medvetet manipulerat data. Även om jag tycker att det förfarande man har använt sig av är märkligt och kan ifrågasättas, tycker jag samtidigt att det är helt sanslöst att hävda att detta bevisar forskningsfusk. En dålig metod är inte är inte fusk. Och även om man väljer en dålig metod för att den ger “intressantare”  resultat, så är det fortfarande inte fusk. Möjligen vetenskaplig fåfänga. Det är illa även det, men kalla det då för vad det är!

För att visa vad jag menar med att man kan tolka in vad man vill i kommentarer som en programmerare gör i sin källkod, tänkte jag ta ett exempel jag har rotat fram själv. I programrutinen “mean_gts_tdm.pro” finner man följande kommentar:

; calculates the bias in 1961-1990 anomalies,
; then adjusts individual years by bias to produce
; anomalies that have a 1961-1990 mean of zero

Det är lätt, om man så vill, att tolka detta som ytterligare bevis för fusk och i detta fall “fabricerande av data” om man läser meningen rakt av och har ett konspiratoriskt sinnelag. Varför har “klimatskeptikerna” inte slagit upp detta ännu? Kanske för att ingen har lagt märke till det? Inte vet jag, men min poäng är att man inte kan använda kommentarer i källkod som bevis för någonting. Letar man, så finner man. Det är lite som med “bibelkoden“…

Finns det då inget skumt alls i det läckta materialet?

Om vi lägger detta med rent forskningsfusk åt sidan, finns det då inget fog för den upprördhet som har uppstått? Jo, jag kan faktiskt instämma i kritiken i ett fall. Det gäller de åsikter som vissa forskare uttryckt angående peer-review (granskning av andra forskare) i samband med publikation av vetenskapliga resultat och även deras attityder till forskare med åsikter som avviker från deras egna. Det är högst olämpligt att i vetenskapliga sammanhang använda ord som “disinformation”,“misinformation” eller “crap” om kollegers åsikter och teorier, och ännu mer olämpligt att hävda dessa måste hållas undan för allmänheten. Jag har funnit ett antal sådana mejl och det gör mig givetvis illa berörd. Vidare antyds att man ska försöka hålla dessa utanför framtagandet det av IPCCs rapporter så att endast de “rätta” resultaten tas upp i dessa. Jag kan inte föreställa mig ett mer ovetenskapligt förfarande. Phil Jones skriver i ett mejl till Michael Mann (han med “hockeyklubban”) på Penn State University:  “[We] will keep them out somehow — even if we have to redefine what the peer-review literature is”.

Men det som ändå är svårast att ta till sig är vad som sägs om “peer-review” i ett annat sammanhang. Både Jones och Mann anlitas som “peer-reviewers”, d.v.s. granskare, av flera vetenskapliga tidskrifter och detta ger dem i viss mån makt att avgöra vad som ska publiceras och inte. Detta system är vida accepterat inom forskarvärlden och fungerar i de flesta fall alldeles utmärkt. Vetenskaplig granskning av artiklar innan de publiceras är en absolut nödvändighet och det mest demokratiska är att låta andra forskare granska, s.k. “peer-review”. Men naturligtvis bygger detta system på ärlighet och ömsesidigt förtroende, och därför är följande kommentar av Mann så upprörande:

“Perhaps we should encourage our colleagues in the climate research community to no longer submit to, or cite papers in, this journal.”

Mann diskuterar även hur man kan “förgöra en tidskrift” som publicerat resultat som han och hans kolleger av olika skäl inte gillar. Han säger även i ett mejl till några kolleger angående samma tidskrift att:

“[It had] been hijacked by a few skeptics on the editorial board [who had] staged a coup.”

Detta är en mycket grov anklagelse, även om den inte framförts offentligt. Oavsett vad syftet var, visar ovanstående citat på en misstro mot “peer-review”-systemet och att man inte behöver lägga något större värde i det. Visserligen är forskare också bara människor, men när forskare helt misslyckas med det ömsesidiga förtroendet – ja, då har något blivit väldigt fel. Att ens antyda man ska kringgå “peer-review”-systemet för den “goda sakens skull”, är inget annat än hårresande! Kan man ana att tonläget i den politiska debatten har påverkat hur klimatforskare ser på sin egen verksamhet? Jag hoppas att jag har fel…

Mina slutsatser

Jag tror inte att det pågår något omfattande forskningsfusk och att forskare medvetet ljuger, och jag tror definitivt inte att det finns någon bakomliggande “klimatkonspiration”. Användande av justeringar och korrektioner är inget suspekt, men det kräver att man som forskare är mycket noggrann med att redovisa vad man gjort när man publicerar sina resultat. Vad som nu framkommit är att kunskapsläget nog är betydligt mer oklart än vad man får intryck av när man t.ex. läser IPCCs senaste rapport, vilket jag har misstänkt hela tiden.

I den mån man kan hävda att några oegentligheter har förekommit, handlar dessa i så fall om det olyckliga i att forskning och politik i detta fall tycks påverka varandra i allt för hög grad. Det har kommit att handla om att välja den “onda” eller “goda” sidan, och den som väljer “rädda-världen-från-undergång-sidan” får naturligtvis många politiska pluspoäng i nuvarande läge. Som forskare får man givetvis också mer uppmärksamhet om man kommer med dramatiska resultat som just antyder att världens undergång är nära om vi inte gör något drastiskt nu. Denna uppmärksamhet ger även “klirr i kassan”. Med det snäva och i hög grad politiskt styrda finansieringssystem en myckenhet av grundforskning är beroende av, blir uppmärksamhet på politisk nivå viktigt. Kan man övertyga beslutsfattarna om att det är viktigt att satsa på klimatforskning, så blir man en vinnare. Det går inte att bortse från att detta kan påverka forskningens inriktning och hur empiriska såväl som teoretiska resultat tolkas.

Möjligen driver denna sammanblandning av vetenskap och politik vissa forskare till att överge principer som borde vara “heliga” för en forskare – men någon konspiration är det banne mig inte fråga om!

Slutligen kan man ju undra vem som manipulerar mest: forskarna vid CRU eller alla konspirationsteoretiker som tycker att stulen e-post är bra bevismaterial och att det står dem fritt att tolka innehållet som de vill?

/L.

Uppdatering: DN har publicerat en läsvärd kommentar (av klimatologen Markku Rummukainen) över hur man inom huvudfåran av forskningen ser på de senaste årens temperaturutveckling. Det brukar hävdas att det faktum att den globala uppvärmningen verkar ha “kommit av sig” bevisar att klimatforskningen är intet värd. Det är en bristfällig analys, anser jag. Läs Rummukainens kommentar och döm själva. Precis som han tror jag att det ännu är för tidigt att säga att något väsentligt saknas i kunskapsläget. Men jag skulle å andra sidan inte bli chockad om det gör det…

Några nedslag i klimatdebattens historia:

1962 publicerades nedanstående annons från ett oljebolag, innan man insåg att tankeexperimentet hände på riktigt…

1969 kom det första inslaget i SVT om växthuseffekten:

SVT sände en rad miljöprogram inför FN:s stora miljövårdskonferens i Stockholm 1972. Här är ett exempel från det på vilken ekologisk insikt som fanns redan då:

1988 bildades FN:s klimatpanel IPCC och Miljöpartiet de Gröna blev det första nya partiet i riksdagen på många decennier. Året därpå hölls en klimatdebatt i SVT med ungefär samma argument som idag (Anders Wijkman var med då också…):

2006 exploderade till slut intresset för klimatfrågan, vilket var i sista minuten för att hinna klara klimatet. När världens länder 2009 skulle enas om ett nytt globalt klimatavtal som var BRA, det vill säga Bindande, Rättvist och Ambitiöst, så…

Nej, jag kan ju inte hålla mig från att kommentera denna händelse. Låt oss ta hjälp av Christopher Booker för att förklara vad det rör sig om:

A week after my colleague James Delingpole, on his Telegraph blog, coined the term “Climategate” to describe the scandal revealed by the leaked emails from the University of East Anglia’s Climatic Research Unit, Google was showing that the word now appears across the internet more than nine million times. But in all these acres of electronic coverage, one hugely relevant point about these thousands of documents has largely been missed.

The reason why even the Guardian’s George Monbiot has expressed total shock and dismay at the picture revealed by the documents is that their authors are not just any old bunch of academics. Their importance cannot be overestimated, What we are looking at here is the small group of scientists who have for years been more influential in driving the worldwide alarm over global warming than any others, not least through the role they play at the heart of the UN’s Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC).

Booker sammanfattar allt med:

Our hopelessly compromised scientific establishment cannot be allowed to get away with a whitewash of what has become the greatest scientific scandal of our age.

Neil Hamilton gör ett inlägg i debatten här, och jag tycker denna del måste citeras här också:

The truth about CO2 is that it is not a pollutant. It’s the lifeblood of the planet. It stimulates plant growth and the water given off in transpiration neutralises the greenhouse effect of the gas. Why don’t we hear more of this? There is no money to be made from a non-crisis.

Också värda att läsa om Climategate är bland andra Ingemar Nordin och Lennart Bengtsson. 

Själv så får jag väl erkänna att jag inte är alltför förvånad över att den här skandale inträffade. När man lyssnar på debatten, eller deltar i den själv, och får epitet som “förnekare” kastat i ansiktet så förstår man rätt så mycket av den kultur som råder inom dessa kretsar. Låt oss hoppas att tillräckligt många politiker och journalister faktiskt vaknar upp ur sin dröm och att vi inte förstör hela vår ekonomi på grund av en vetenskap som inte hittills har bevisats. Jag håller mina tummar för att Köpenhamnsmötet misslyckas å det grövsta.

Klimattoppmötet i Köpenhamn kommer allt närmare. Kommer det att bli ett avtal? Känns det hoppfullt?

På siten Hopenhagen kan man gå in och skriva under ett upprop till världens ledare och samtidigt berätta för dem vad man hoppas på inför mötet och framtiden. Namnlistan kommer att överlämnas till världens ledare när de träffas i Köpenhamn.

/Veronika Franzén

I december äger ett historiskt möte rum. Då ska världens ledare samlas i Köpenhamn för att diskutera ett nytt klimatavtal, som ska ersätta Kyotoprotokollet. Resultatet av Köpenhamnsmötet kommer att vara avgörande för världens klimatpolitiska åtgärder under lång tid framöver. Därför är det oerhört olyckligt att statsminister, och för närvarande EU-ordförande, Reinfeldt nu innan förhandlingarna går ut och säger att något avtal knappast kommer att åstadkommas. I och med det minskar han möjligheterna att få till stånd avtalet. Reinfeldts bristande ansvar och vilja att ta itu med klimatkrisen kan få stora konsekvenser. Det kan vi inte acceptera!

Ung Vänster är en del av den globala miljörörelse som tar klimathotet på allvar. Vi kommer att delta i möten och folkliga manifestationer i Köpenhamn för att sätta press på världsledarna att ta sitt ansvar. Vi kräver att ett bindande klimatvtal upprättas – ett avtal där industriländerna tar sitt självklara ansvar för kostnader och utsläppsminskningar. Klimatpolitiken och en politik för ökad rättvisa måste gå hand i hand. Vi kommer göra allt vi kan för att få en sådan politik till stånd – och vi kräver att Fredrik Reinfeldt att han gör detsamma i Köpenhman i december.

/Ung Vänster Luleå

Ska för omväxlings skull försöka mig på att göra en matrecension här på bloggen. Har precis kommit hem från Ängavallen där jag har varit på ett ekologiskt julbord. Allt på Ängavallens julbord är ekologiskt, från julskinkan till konjaken. De är konsekventa och som exempel kan jag nämna att de inte har hittat någon god ekologisk julmust, därför har de ingen julmust. Inte heller ål serveras, då den som många vet är utrotningshotad. Det är till och med så att 20 kronor vid varje julbordsbeställning skänks till Ålfonden. Allting annat man kan önska fanns dock på julbordet som sillbord, kallskuret, varma rätter och ett härligt gottebord.

I dessa tider när svensk grisuppfödning debatteras så flitigt är det glädjamde att se att det även finns lyckliga grisar och en bra grisuppfödning. På Ängavallen föder de bland annat upp sina egna grisar som får vistas utomhus och böka naturligt. Tog en liten promenad för att se uppfödningen och grisarna såg verkligen lyckliga ut. Förutom grisar finns även bla får och nötkreatur på gården. En stor del av julbordet produceras med andra ord direkt på gården som bland annat har ett eget gårdsslakteri, vilket naturligtvis minskar transporterna betydligt.

Slutligen så kan jag sammanfatta med att allt smakade mycket gott, det går inte att peka ut någon favoriträtt, eftersom allt smakade bra. Helt klart det bästa julbord jag ätit och jag rekommenderar det varmt! Och julmusten och ålen saknade jag definitivt inte.

Läs mer: Ängavallens hemsida

/Daniel Eriksson

Bilder på leksakerna som demonstrerade i Göteborg igår:

Alla foton tagna av Monica Hansen.

Det blev en hel del uppmärksamhet för En köpfri dag igår. Jag har haft en drös länkar i inläggen sedan i torsdags och här gör jag samma sak, med en del av det som tillkommit sedan sist (en länk per ord).

Dessutom var en av frågorna igår i P4:s klassiska program Ring så spelar vi, i princip vad jag uppmanade folk att göra idag   Det visste den svarande, och hon och programledaren var rörande överens om att de givetvis skulle delta i En köpfri dag! Ledtråden som de brukar ha i frågans rubrik var “nävton”, där “näve” skulle associera till “hand”.  “Ton” skulle associeras till tonen “la”, vilket tillsammans blev “hand-la”…

Det känns som att En köpfri dags budskap är mer angeläget och uppskattat än någonsin! Och den mest ekologiska varan är den vara du aldrig köper.

Bilder på leksakerna som demonstrerade i Göteborg igår:

Alla foton tagna av Monica Hansen.

Det blev en hel del uppmärksamhet för En köpfri dag igår. Jag smög in en drös länkar i gårdagens inlägg och här gör jag samma sak, med en del av det som tillkommit sedan sist (en länk per ord).

Dessutom var en av frågorna igår i P4:s klassiska program Ring så spelar vi, vilken särskild dag det var idag. Det visste den svarande, och hon och programledaren var rörande överens om att de givetvis skulle delta i En köpfri dag! Ledtråden som de brukar ha i frågans rubrik var “nävton”, där “näve” skulle associera till “hand”.  “Ton” skulle associeras till tonen “la”, vilket tillsammans blev “hand-la”…

Det känns som att En köpfri dags budskap är mer angeläget och uppskattat än någonsin! Tack alla som deltog igår – nu passar vi på att smida medan järnet är varmt och fortsätter ifrågasätta köphysterin – den är ju som mest aktuell nu i julruschen. Om du är med på facebook får du gärna gå med i vår grupp där.

Om knappt två veckor (12:e december) är det dags för COP15-mötet, eller Förenta nationernas klimatkonferens i Köpenhamn 2009. Liberalerna och de företagsvurmande “klimatkämparna” har säkerligen förhoppningar om detta högpolitiska spel för gallerierna, men vi andra vet bättre.

Se mer av samma tecknare här.

För er som vill delta i de stora protester som kommer att hållas under mötet så kan ni följa med Rättvisepartiet Socialisterna. Läs mer här.

Ingemar Nordin, professor i vetenskapsteori analyserar Climategate.

Rekommenderas

Professor: “Climategate” är en katastrof för FN:s klimatforskare – Artikel av Ingemar Nordin – Newsmill.

Idag är det En köpfri dag. Handla genom att inte handla!

Dagen till ära har jag tillsammans med Grön Ungdoms språkrör Jakop Dalunde skrivit en debattartikel om saker som är bra för både miljön och lyckan. Den finns publicerad här.
En intervju med mig om En köpfri dag finns publicerad här.

Som talesperson för En köpfri dag i Sverige har jag också intervjuats av TT, vilket publiceras i en rad tidningar idag, bland annat GP, NSK, BLT, NVB
Folk på stan var positiva till En köpfri dag när GP TV filmade.

Idag vid det symboliska klockslaget 11.55 kommer En köpfri dag i Göteborg att uppmärksammas på Kungsportsplatsen genom en klimatkör som sjunger nya texter till kända melodier, samt hundratals leksaker som demonstrerar…

Om ekonomins villkor krockar med naturens villkor, så är det väl rimligen ekonomins villkor som måste ändras. Eller?
Forskning visar dessutom att människor med materialistiska värderingar är mindre lyckliga än andra.

Med anledning av En köpfri dag har jag intervjuats av TT, vilket publiceras i en rad tidningar idag, bland annat GP, NSK, BLT, NVB
Folk på stan var positiva till En köpfri dag när GP TV filmade. I olika webbfrågor brukar ungefär hälften stödja vår linje.

I Göteborg kommer vi att fira dagen genom att välkomna alla till en klimatkör som sjunger nya texter till kända melodier, med start vid det symboliska klimatslaget 11.55. Det ryktas också att hundratals leksaker kommer att demonstrera…

Om ekonomins villkor krockar med naturens villkor, så är det väl rimligen ekonomins villkor som måste ändras. Eller?
Forskning visar dessutom att människor med materialistiska värderingar är mindre lyckliga än andra.

En del säger att den ekonomiska utvecklingen under den senaste tiden har varit bättre än väntat. Andra menar att den har varit sämre. Vad man dock kan konstatera är att om världen ska komma på fötter igen måste vi fortsätta att handla varor och tjänster.

Det är mycket prat om miljö och klimat. Dessa ting är så klart viktiga, men de måste också balanseras mot människors levnadsstandard. Det fungerar inte att argumentera för att vi ska minska konsumismen samtidigt som vi bara ska handla närproducerat, inte åka bil, minska energiförbrukningen, inte köpa produkter som drar för mycket elektricitet och inte åka flygplan.

Vad ska människor försörja sig på om man inte får arbeta inom transportsektorn (hejdå piloter, lastbilschaufförer, rederieägare, taxibolag), detaljhandeln (hejdå försäljare av leksaker, kläder, möbler, mobiltelefoner, TV-apparater), livsmedels- och restaurangbranschen (hejdå kaffeförsäljare, fiskare, chokladtillverkare och alla företag som inte producerar sin mat i Sverige), industrin (hejdå ni som arbetar på Volvo, Vattenkraft och ABB), och så vidare.

Välstånd och välfärd är inget annat än resultatet av produktiviteten. Så är det bara. Därför är det bara högre avkastning och effektivare (eller mer) arbete som kan göra så att människor får det bättre ställt. Dessutom är det viktigt att tänka på att den snabbaste utvecklingen görs genom att involvera hela världen – tänk Adam Smith, David Ricardo, division of labour och specialisation – och därför blir tjafset om att minska transporterna löjligt såväl som kontraproduktivt.

Det snabbaste och bästa sättet för mänskligheten att utrota fattigdomen och utveckla miljövänlig teknik är genom att handla mer. Köp julklapparna med gott samvete!

Simon Hedlin Larsson

Kina fäställer sitt första utsläppsmål inför Köpenhamnsmötet, äntligen! Efter att USA har åtagit sig en reduktion av växthusgaser på 17 % jämfört med 2005 års nivå följer nu Kina efter och åtar sig en reduktion på 40-45 % jämfört med 2005 års nivå. Precis som experterna förmodade väntade Kina in USA innan de ville göra bindande åtaganden. Dessutom informerade Kina att premiärministern Wen Jiabao kommer att närvara i Köpenhamn och träffar Obama och resten av världens ledare.

Plötsligt ser det ut som om det finns ljus i tunneln, även om både USA och Kina i sina åtaganden utgår från fel basår. Det är egentligen 1990-tals nivå vi snackar om!

Läs mer: Kina fastställer mål inför Köpenhamn (DN)   

/Iris Rehnström

Det helstatliga svenska energibolaget Vattenfall fyller i år hundra år. Ett jubileum som i hög grad solkas av företagets nuvarande moraliska kris med pantsättning av tillgångarna i Sverige och den tyska kolstämpeln i pannan. Många svenskar har säkert levt med föreställningen att den statliga energijättens uppgift har varit att förse oss inom landets gränser med tillräcklig tillgång av säker energi till rimliga priser. Men utvecklingen från mitten av nittiotalet, med avreglering av elmarknaden och bolagisering av Vattenfall, har öppnat upp för svindlande affärer.
För tio år sen startade Vattenfall sin expansion utomlands. En utvidgning som ökat årsomsättningen från 28 till 185 miljarder. Helt dominerande energislag har de fossila bränslena blivit. Utsläppen från Vattenfalls kolkraftverk överstiger nu koldioxidutsläppen från hela nationen Sverige.

Inom den tyska miljöopinionen har Vattenfall idag rykte om sig som landets värsta miljöbov. Till följd av företagets utbyggnad av kolkraften och fördrivande av lokalbefolkning för att komma åt brunkolen, men också på grund av flera uppmärksammade olyckor och incidenter i Vattenfalls kärnkraftverk.
Vattenfall har ofta försvarat sig med hänvisning till att man går in för ”ren” kolkraft med avskiljning och lagring av koldioxiden. I ett debattinlägg i Aftonbladet 19 november skrev tre företrädare för tyska miljörörelsen: ”Problemet är att tekniken inte finns i dag. Tidigast år 2030 kan den tas i bruk i någon större skala, om den över huvud taget visar sig fungera. Då är det redan för sent. Enligt FN:s klimatpanel måste de globala utsläppen av växthusgaser nå sin höjd senast år 2015 och sedan minska hastigt. Dessutom vet man inte om slutförvaringen av koldioxiden kommer att fungera. Skulle den lagrade koldioxiden läcka ut, kan alla våra ansträngningar för att rädda klimatet vara förgäves.”

Vattenfalls verkliga ansikte

Så har vi nu kommit till vägs ände där det stora statliga energibolaget lett oss in i en nästan total satsning på kolkraft och kärnkraft och blockering av de förnyelsebara energislagen. Det är naturligtvis inte pantsättningen av de svenska anläggningarna i sig som är felaktig. Ger man sig in i affärer med kärnkraft får man naturligtvis vara beredd att ta konsekvenserna. Problemet är att man inte haft några spärrar.
Detta faller tillbaka både på Maud Olofsson, som hamnat där hon nu befinner sig till följd av att hon offrat centerns kärnkraftsmotstånd till förmån för alliansregeringens politik, och på tidigare sosseregeringar som öppnat för denna utveckling och som inte gett vare sig vettiga ägardirektiv för Vattenfall eller förmått utforma en framtidsinriktad energipolitik.
Hur ska då en sådan energipolitik se ut?

De falska klimatlösningarna måste avvisas. Kärnkraftsspåret är en sådan ”lösning” som grundar sig på illusionen om fortsatt kapitalistisk konsumism och slöseri samt på den elintensiva industrins ständiga krav på el i överflöd för att pressa priserna. Vi tvingas till gigantiska kostnader, jättelika skattesubventioner och stora risker. Kärnkraftskalkylerna visar sig spricka, de brittiska planerna på tio nya kärnkraftverk totalsågas. Ekonomin går inte ihop menar till exempel den amerikanska banken Citigroup, i en aktuell bedömning, och avråder placerare att satsa kapital de brittiska kärnkraftverken.
Vad som krävs är naturligtvis någonting annat. Inte minst minskad energiförbrukning. Elförbrukningen skulle lätt kunna halveras i Sverige, hävdar forskare. Även förnyelsebara energikällor skapar problem, åtminstone om de ska användas för en ständigt växande total energiförbrukning. Biobränsle konkurrerar med markbehovet för mat och är i storskalig form ett hot mot biologisk mångfald. Det som behövs är storsatsning på de många möjligheter som finns att spara energi genom omställning av jordbruket, stadsplanering som minskar transporter, solenergi, med mera.

En sådan omställning till ett hållbart samhälle och en hållbar energipolitik kan inte hanteras av den kapitalistiska marknaden.
– Vattenfalls tillgångar utomlands bör utan vidare avyttras. Det finns ingen anledning att ett svenskt statligt energibolag ska agera som vilket annat monopolkapitalistiskt företag som helst. Vad som behövs är istället ett samarbete över gränserna för att ställa om energi- och transportsystemen. Ett sådant samarbete gynnas av att Sverige skapar goda exempel inom landets gränser istället för att delta i miljöskadlig verksamhet utomlands.
– Den svenska elmarknaden ska återregleras, Vattenfalls bolagsform upphävas och kravet på lönsamhet skrotas. Det går inte att ha kortsiktiga vinstkrav när vi står inför en gigantisk och långsiktig omställning.
– Energisektorn är för viktig för samhället i dess helhet för att vara föremål för privatkapitalistisk verksamhet, monopoluppgörelser och påverkan. Därför bör de övriga större privata aktörerna på energimarknaden förstatligas och sammanföras med Vattenfall.
– Vi kan inte nöja oss med förstatligande. Vattenfall är ju redan statligt idag. Det är dags att tala om socialisering i den meningen att energiproduktionen ska bestämmas av den sociala nyttan och inte av kortsiktiga ekonomiska vinstmöjligheter samt att hitta former för såväl de anställdas som den stora befolkningsmajoritetens möjligheter att utöva kontroll

Röda Lidköping: Klimatmötet i Köpenhamn närmar sig

DN, SvD, SvD2, SDS, SDS2, AB, AB2, AB3

Förra veckan debatterades köphets eller köpfest i Kvällsöppet i Tv4. Jag fick då titeln “konsumtionskritiker”
Se programmet på Tv4 Play här.

Igår var överkonsumtionen ämnet för hela SVT Debatt. Då var vi också ett antal konsumtionskritiker som kom till tals.

En köpfri dag är helt klart ett debattvänligt ämne!

Som första län i Sverige har nu länsstyrelsen i Skåne län beslutat om nya klimatmål. Utsläppen av växthusgaser ska t.ex. minska med 30 % från 1990 års nivå till 2020. Kul att initiativet tagits och hoppas att fler län följer efter!

Läs mer:

• Pressmeddelande länsstyrelsen i Skåne län
• Rapport länsstyrelsen i Skåne län

/Marie Pettersson

Jens Holm under en presentation i Lerum tidigare i år.

Många upprörs med rätta över Djursrättsaliansens bilder från svenska grisgårdar som jag skrev om tidigare. Jens Holm, tidigare EU-parlamentariker för Vänsterpartiet skriver idag i Expressen att det är den borgerliga regeringens politik som ligger bakom det försämrade djurskyddet.

Jens pekar på två politiska beslut i sitt inlägg. Avskaffandet av djurskyddsmyndigheten och att kommunerna inte längre ansvarar för djurtillsynen:

En av Eskil Erlandssons allra första åtgärder som jordbruksminister var att lägga ned djurskyddsmyndigheten. En helt världsunik myndighet med ett trettiotal anställda, med syftet att se till att djuren skulle behandlas väl och att djurskyddslagen skulle efterlevas. Erlandsson centraliserade också djurskyddstillsynen till länsstyrelserna, men gav dem inga nya resurser för att kunna utföra sitt uppdrag.

Dessutom behöver inte bönderna betala någon avgift. Den kommunala tillsynen finansierades med avgifter enligt principen förorenaren betalar. Skattemedel skall inte gå till tilsyn. Det skall verksamhetsutövarna stå för.

Detta är något för den nya rödgröna regeringen att ta i. I Göteborg skall jag agera för att minska fläskkonsumtionen och framför allt försöka få till ett system där fläsk och annat kött blir spårbart så att kommunen kan garrantera barn och äldre i våra verksamheter att det kött de äter inte kommer från torterade djur.

Läs även JN.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Djurrätt, djurplågeri, Svin, Grisar, uppfödning, djur, rättigheter, mat, livsmedel, grymhet, klimat, miljö, hållbar utveckling

Ping: Svd, Svd, Svd, Svd, Svd, DN, EX, DN, DN, DN, Svd, Svd, Svd, GT, GT, Svd, Svd, Svd, Svd, Svd, Svd, Svd, SR, DN, DN, DN, DN, EX, EX, EX, EX, AB, AB, AB, AB,

Ät inte ris för klimatets skull. Avstå från nötkött och rädda planeten. Många ivriga och välmenande röster hörs.

Det är globala frågor. Om vi tar riset först. Riset ger mer växthusgaser än t ex vete därför att det mesta produceras i ”våtmark”. De mest odlingsvärda rissorterna är avpassade för det. Och vad vill vi med en sorts ”boycott”. Att ytterligare förvärra läget för Östasiens bönder? Vad ska dom göra när dom har sina ”paddy fields” och hela samhället och kulturen är uppbyggd kring riset?

Men något måste göras. Mer konstruktivt är att förändra risodlingen. Ta fram högproducerande sorter som inte behöver stå så mycket i vatten. Förändra odlingstekniken. Men det kräver tid. Vi måste ge utvecklingen en chans. Inte slå ihjäl och missa den chansen. Om världens ris skulle ersättas med t ex vete skulle det kräva nyodlingar som nog ger större klimatpåverkan än riset.

Och våra kor? Inte riktigt lätt, särskilt inte om de nya högre klimatvärdena för metan står sig. Men det är inte så självklart när vi tänker globalt. Världens gräsmarker är mer vidsträckta än odlingsmarken. Om inte idisslare ska använda gräsmarken – vad blir det då? Buskmark? Plus många miljoner människor som förlorar sin grund.

Ska vi arbeta för att få bort våra kor medan världen i övrigt inte kan följa med?

Idisslare, kor, som livnär sig på gräs i huvudsak, har fördelar. Men tveksamt är intensivuppfödda djur som fodras med spannmål och soja.

Och faktiskt – när på problemet är känt – jag undrar om vi inte inom 10 år har djur som släpper ut betydligt mindre metan.

Julklappar måste inte innebära nya, dyra prylar. Här är några vettigare förslag:

1. Ge bort tips för hur ens lycka kan öka.

2. Skicka in tips på grönare gåvor och se andras tips.

3. Rädda regnskogen. Summan du ger tiodubblas av SIDA.

Shopping tvingar oss att förvärvsarbeta mer för att ha råd med alla statusprylar. Aldrig får vi vara nöjda med det vi har. Reklamen ser till att ständigt väcka vårt begär efter mer. Vissa shoppar så mycket att de blir köpberoende och det finns till och med tonårstjejer som prostituerar sig för att kunna hänga med i köphetsen.

Ikväll kl. 22.00 är jag med i SVT Debatt om klimat och konsumtion. Kan också ses i efterhand på SVT Play.

Media: SVT,  DN, DN, SvD, NSK, CM, BLT, GP