<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><!-- generator="wordpress.com" -->
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	>

<channel>
	<title>kluster &amp;laquo; WordPress.com Tag Feed</title>
	<link>http://en.wordpress.com/tag/kluster/</link>
	<description>Feed of posts on WordPress.com tagged "kluster"</description>
	<pubDate>Fri, 04 Dec 2009 16:23:44 +0000</pubDate>

	<generator>http://en.wordpress.com/tags/</generator>
	<language>en</language>

<item>
<title><![CDATA[OTAK : BERBAGAI MITOS SOAL KECERDASAN ]]></title>
<link>http://hagemman.wordpress.com/2009/10/19/otak-berbagai-mitos-soal-kecerdasan/</link>
<pubDate>Mon, 19 Oct 2009 04:58:38 +0000</pubDate>
<dc:creator>hagemman</dc:creator>
<guid>http://hagemman.wordpress.com/2009/10/19/otak-berbagai-mitos-soal-kecerdasan/</guid>
<description><![CDATA[Ravi dan rekannya beradu tatap, kemudian menuliskan kode di atas kertas putih dan menyerahkan kepada]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<div class='snap_preview'><p><img class="alignleft size-thumbnail wp-image-3161" title="otak berbagai mitos soal kcrdsn 01" src="http://hagemman.wordpress.com/files/2009/10/otak-berbagai-mitos-soal-kcrdsn-01.jpg?w=126" alt="otak berbagai mitos soal kcrdsn 01" width="126" height="150" />Ravi dan rekannya beradu tatap, kemudian menuliskan kode di atas kertas putih dan menyerahkan kepada pria di pinggir panggung. Pria itu menggeser bidak catur di papan besar sesuai langkah yang diinginkan bocah belasan tahun tersebut. Ravi dan rekannya tidak bsa melihat papan bidak itu.</p>
<p>Mereka bermain dengan pikiran, membayangkan, mengingat langkah sebelumnya, memperkirakan langkah lawan, sekaligus memikirkan langkah bidak sendiri guna mengunci lawan. Permainan sebagai pembuka acara diskusi “ Optimalisasi Otak untik Meningkatkan Sumber Daya Manusia “  yang diselenggarakan PfizerPressCircke itu selesai setelah 12 langkah.</p>
<p>Permainan “catur buta” itu bagi Ravi, yang master catur pada usia belia, tidaklah terlampau sulit. Aksi bocah itu sekaligus menggambarkan betapa menakjubkannya kerja otak.</p>
<p><strong>Otak dan kecerdasan<br />
</strong><br />
Salah satu pembicara diskusi, Ketua Pusat Intelegensia Departemen Kesehatan Adre Mayza mengungkapkan, intelegensia hanyalah satu kemampuan kapasitas otak. Fungsi dasar otak antara lain melihat, merasa, meraba, bergerak, keseimbangan, mendengar, dan pengaturan fungsi organ tubuh. Adapun fungsi luhur otak adalah seputar intelektual kognitif, ingatan, perilaku, dan emosi.</p>
<p><!--more--><img class="aligncenter size-full wp-image-3163" title="otak berbagai mitos soal kecerdasan 02" src="http://hagemman.wordpress.com/files/2009/10/otak-berbagai-mitos-soal-kecerdasan-021.jpg" alt="otak berbagai mitos soal kecerdasan 02" width="499" height="273" /></p>
<p>Otak memiliki sekitar 100 miliar sel dengan kecepatan berkembang neuron atau sel otak 50,000 – 100.000 per detik. Sebagiannya akan matu. Sel-sel mengatur diri menjadi kluster. Kluster yang rapat disebut modul, sedangkan kluster yang menjalin hubungan komunikasi dengan modul-modul lain disebut sirkuit.</p>
<p>Pembentukan intelegensia  terjadi ketika sirkuit-sirkuit membentuk hubungan-hubungan spesifik guna memproses informasi yang masuk ke otak, membentuk sistem. Setiap sistem berhubungan dengan sistem lain membentuk daerah spesifik di korteks yang membentuk sistem pembelajaran otak.</p>
<p>Begitu mengagumkan sekaligus misteriusnya otak. Tak mengherankan, berbagai mitos seputar otak dan kecerdasan bermunculan. Satu per satu, berbagai penelitian mematahkan mitos-mitos itu.</p>
<p><em><strong>Mitos 1, otak berhenti berkembang pada usia tertentu</strong></em></p>
<p>Berbagai penelitian membuktikan, otak menumbuhkan sel-sel baru. Sel-sel otak tidak tetap seperti ketika lahir, tetapi bertumbuh. Usia dini merupakan golden age guna mengoptimalkan potensi kecerdasan sebagai persiapan pembelajaran tingkat selanjutnya. Adre Mayza mengungkapkan, perkembangan kognitif anak usia 17 tahun merupakan akumulasi perkembangan anak usia 4 tahun sebesar 50 persen, 4 – 8 tahun sebesar 30 persen, dan 9 – 17 tahun sebesar 20 persen. Selbaru tetap tumbuh di otak manusia dewasa.</p>
<p><em><strong>Mitos 2, kecerdasan sepenuhnya keturunan</strong></em></p>
<p>Menurut Adre Mayza, kecerdasan yang dibawa sejak lahir hanya merupakan potensi atau sebagai bahan bangunan otak. Lingkungan pada akhirnya lebih menentukan. “ Sel baru lahir dan cabang dendrit beranak pinak. Kecerdasan manusia terletak pada hubungan di antara sel-sel otak, “ ujar Adre.</p>
<p><em><strong>Mitos 3, makin tua, otak rusak</strong></em></p>
<p>Penuaan mengakibatkan penurunan fungsi, termasuk otak. Kadar cairan otak berkurang, kelenturan berkurang, dan kecepatan reaksi otak pun melambat. Sel sukar membelah diri lagi. Hanya saja, yang menentukan kecerdasan bukan jumlah sel neuron, melainkan kekuatan koneksi dan arus informasi di antara mereka. Percabangannya tetap tumbuh pada usia lanjut. “ Pembelajaran pada usia tua untuk merangsang tumbuhnya percabangan antara sel otak, “ ujar Adre.</p>
<p><strong><em>Mitos 4, hanya 10 persen</em></strong></p>
<p>Banyak orang berpendapat, otak digunakan hanya sekitar 10 persen. Pada kenyataannya, manusia menggunakan seluruh fungsi otaknya, tergantung dari cara memelihara, mengembangkan, dan mengoptimalkannya.</p>
<p><strong>Pelihara baik-baik<br />
</strong><br />
Pemeliharaan kesehatan secara keseluruhan, mulai dari suplai oksigen dan darah yang cukup dengan berolahraga, nutrisi seimbang, hingga pencegahan penyakit penyebab gangguan otak, menjadi syarat agar otak tetap sehat. Pemeliharaan struktur otak saja tidak cukup. Fungsi dasar dan luhur otak perlu dikembangkan.</p>
<p>“ Banyak membaca dan mempelajari hal-hal baru, misalnya, akan membentuk cabang-cabang baru. Peningkatan kemampuan yang spesifik, seperti kemampuan, perhatian, menggambar, dan mendongeng, pelatihan emosi, serta pendalaman spiritual, sangat baik untuk orang lanjut usia, “ ujarnya.</p>
<p>Pembicara lain, cendekiawan Islam, Jalaluddin Rachmat mengatakan, penggunaan otak dengan mencova mengingat sesuatu setiap hari, belajar memvisualkan, dan mengobservasi lingkungan sekitar sangat berguna, “ ujarnya.</p>
<p><em>Jangan biarkan sel-sel otak anda menganggur</em> …</p>
<p>Sumber  :</p>
<p>Otak : Berbagai Mistos soal Kecerdasan &#124; Indira Permanasari<br />
Kompas, 01.10.2009<br />
Grafik : Bestari</p>
</div>]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[VISI 2030; Prioritaskan Tiga Kluster Industri]]></title>
<link>http://utluma.wordpress.com/2009/10/14/visi-2030-prioritaskan-tiga-kluster-industri/</link>
<pubDate>Wed, 14 Oct 2009 03:53:45 +0000</pubDate>
<dc:creator>utluma1</dc:creator>
<guid>http://utluma.wordpress.com/2009/10/14/visi-2030-prioritaskan-tiga-kluster-industri/</guid>
<description><![CDATA[Jakarta &#8211; Pemerintah sebaiknya memprioritaskan tiga kluster industri untuk menjadi unggulan ek]]></description>
<content:encoded><![CDATA[Jakarta &#8211; Pemerintah sebaiknya memprioritaskan tiga kluster industri untuk menjadi unggulan ek]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[IPRED och allmänningarnas dilemman]]></title>
<link>http://gustavnipe.wordpress.com/2009/10/12/ipred-och-allmanningarnas-dilemma/</link>
<pubDate>Mon, 12 Oct 2009 20:36:14 +0000</pubDate>
<dc:creator>Gustav</dc:creator>
<guid>http://gustavnipe.wordpress.com/2009/10/12/ipred-och-allmanningarnas-dilemma/</guid>
<description><![CDATA[Trots att denna veckan antagligen kommer bli mycket mörkt ur integritetsperspektiv, visar det sig fl]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<div class='snap_preview'><p>Trots att denna veckan antagligen kommer bli mycket mörkt ur integritetsperspektiv, visar det sig flera ljuspunkter: &#8220;<a href="http://www.dn.se/kultur-noje/danmarks-ipred-en-flopp-1.838848">Piratjägarlagen en flopp i &#8220;föredömet&#8221; Danmark</a>&#8220;, och &#8220;<a href="http://www.dn.se/kultur-noje/nyheter/tre-miljoner-fildelar-illegalt-i-sverige-1.972254">Tre miljoner fildelar illegalt i Sverige</a>&#8220;. Det värmer mitt hjärta när jag läser att folk trots <a href="http://stoppaipred.nue">repressiva lagar</a> fortsätter fildela. I Danmark har antipiraterna gått ordentligt på pumpen, det har blivit fler friande fall än dömande. Danskar har hittat taktiken. </p>
<blockquote><p>En typisk försvarslinje som har blivit allt vanligare är att hävda att någon annan kapat eller på annat sätt utnyttjat ens ip-adress.</p></blockquote>
<p>Danskarna är inte dumma när de använder argumentet &#8220;<em>jag har trådlöst nätverk, vem som helst kan tanka från mitt nät</em>&#8221; i domstol. En vettig domstol förstår att rättssäkerhet skulle börja gå mot noll ifall man dömer folk med öppna nätverk för illegal fildelning. </p>
<p>Mig veterligen finns det ingen domstolprövning på <a href="http://ipredia.se/wiki/Huvudsida">Ipredia</a> i Sverige och därmed ingen lagpraxis, vilket gör det svårt att förutsäga hur en domstol kommer att agera. Trots att det saknas lagpraxis verkar det närmast råda konsensus kring att man även i Sverige borde sitta säkert i båten ifall man har ett öppet trådlöst nätverk. </p>
<p>För nationalekonomer bör dock den mest intressanta händelsen för dagen vara att <a href="http://www.dn.se/ekonomi/ostrom-och-williamson-far-ekonomipriset-1.972432">Elinor Ostrom</a> och <a href="http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/artikel_3639147.svd">Oliver E Williamson</a> får ekonomipriset till Alfred Nobels minne. Elinor Ostrom stora arbete rör <a href="http://www.dn.se/kultur-noje/samarbete-raddar-varlden-1.668305">Governing the Commons</a>, en fri översättning bör vara &#8220;reglera/styra allmänningar&#8221;. Ostroms arbete går emot den klassiska teorin om <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Allm%C3%A4nningens_dilemma">allmänningens dilemma</a>. Teorin bygger på antagandet att allmänningar (exempelvis fiskevatten) utan tydligt ägarskap kommer att utarmas, alternativt förstörs. Anledningen är att man tänker sig att ingen tar ordentligt ansvar över allmänningen, det uppstår ett <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Free_rider_problem">free-rider problem</a>.</p>
<p>Enligt Ostrom finns det två viktiga komponenter för att få en fungerande allmänning, dels att brukarna av allmänningen själva sätter upp regler för hur den ska användas och dels att brukarna utformar ett eget sanktionssystem ifall reglerna ej följs. Kanske finner man här en delförklaring varför <a href="http://forskningsavd.se/">Forskningsavdelningen</a> i Malmö fungerar. Deltagarna har själva satt upp regler för hur verktygen och lokalen ska användas, men vad jag vet finns det inget sanktionssystem som träder i kraft om någon missbrukar allmänningen. Kanske räcker det ibland med människors små subtila metoder, exempelvis att sluta säga hej till personen som bryter mot överenskommelsen, som sanktionssystem. </p>
<p>Att sätta upp allmänna trådlösa nätverk som styrs av Ostroms principer skulle kunna fungera. Free-rider problemet att folk skulle tanka för mycket borde kunna lösas med ett system som balanserar hur snabbt varje person kan tanka proportionerligt mot att antal användar som är ansluta vid varje givet tillfälle. </p>
<p>
<strong>P.S FRA-lagen 2.X klubbas 14 oktober av  människor som närmast kan beskrivas som röstboskap D.S</strong></p>
</div>]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Kopiera fysiskt med RepRap]]></title>
<link>http://gustavnipe.wordpress.com/2009/10/01/kopiera-fysiskt-med-reprap/</link>
<pubDate>Thu, 01 Oct 2009 19:42:20 +0000</pubDate>
<dc:creator>Gustav</dc:creator>
<guid>http://gustavnipe.wordpress.com/2009/10/01/kopiera-fysiskt-med-reprap/</guid>
<description><![CDATA[Efter några veckors trixande, och hetsiga debatter, har äntligen ett kluster av piratpartister bestä]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<div class='snap_preview'><p><a href="http://www.reprap.org"><img class="alignright" title="Reprap" src="http://www.pdcs.org/andersa/pol/reprap-327-216.png" /></a> Efter några veckors trixande, och hetsiga debatter, har äntligen ett kluster av piratpartister beställt en <a href="http://reprap.org" target="_blank">RepRap-maskin</a>. RepRap står för Replicating Rapid-prototyper och är en 3d-skrivare. Denna 3d-skrivare kopplar man upp till sin pc via USB och skickar iväg en 3d-ritning  som den skriver ut i plast. Det har ganska länge existerat 3d-skrivare för industribruk, dock är de oerhört dyra och kostar minst 500 000 tusen kronor, vilket inte är överkomligt för amatörer. En RepRap kan man själv köpa delar till och bygga ihop för ca 10 000 kronor.</p>
<p>I somras såg jag en fungerande RepRap hos <a href="http://muc.ccc.de/">CCC-München</a> under <a href="http://forskningsavd.se/2009/08/08/hackers-by-buss/">Hackers by bus-resan</a>. Ända sedan dess har RepRap:en legat och gnagt på mitt samvete. Nu är den snart i hamn.</p>
<p>Klustret som har beställt RepRap:en huserar på bloggen <a href="http://piratfabriken.wordpress.com">Piratfabriken.wordpress.com</a>, där ska man kunna följa arbetet med att sätta ihop RepRap:en. Eftersom att det är en tämligen komplex sak att bygga finns det en lite risk att det kommer ta tid. Planen är att RepRap:en ska senast vara klar i december och närvara vid ett seminarie om patent. <a href="http://stenskott.wordpress.com/">Amelia Andersdotter</a> håller i höst en serie patent-seminarie i Malmö. Målet är att kunna kröna det sista seminariet med RepRap:en, en fysisk maskin som kan göra fysiska kopior(!). Häftigt hade varit att koppla upp den mot Erik Josefssons <a href="http://www.erikjosefsson.eu/thepatentbay/patent-bay-understanding-common-wealth">The patent bay</a>.</p>
<p>Om man får spekulerar lite i framtiden, tänk när alla kan ha en egen RepRap hemma på skrivbordet.</p>
<blockquote><p>&#8220;Think of RepRap as a China on your desktop.&#8221;  -<em><em>
<dd>- Chris DiBona, Open Source Programs Manager, Google Inc., 8 April 2008.</dd>
<p> </em></em></p>
<p><em><em> </em></em></p>
<p><em><em> </em></em></p>
<p><em><em> </em></em></p>
<p><em><em> </em></em></p>
<p><em><em> </em></em></p>
<p><em><em> </em></em></p>
<p><em><em> </em></em></p></blockquote>
<p>Med en dator kan vi kopiera ettor och nollor, datorn har intensifierat konflikten med stora ägare av intellektuell egendom (främst upphovsrätt). Patent begränsar vår möjlighet att bygga vidare på tekniska påfund, vilket i sig bromsar teknikutvecklingen. Det vore himla intressant att börja kopiera patenterade prylar. Istället för att köpa en dyr reservdel till min BMW kan jag kopiera hem ritningen via The pirate bay (patent bay?), mata in den i min lilla 3d-skrivare, och låtar maskinen skriva ut en reservdel. Decentraliserad produktion av fysiska ting är idag otroligt ekonomiskt ineffektivt, precis som det var ineffektivt för 15 år sedan att göra egna kopior av film/musik/text, kanske blir det lika smidigt att kopiera en plastmugg som att kopiera en mp3-fil.</p>
<p>50% av alla delar till RepRap:en kan man sjäv skriva ut med en RepRap, dvs den kan reproducera sig själv. Förhoppningsvis kan vår maskin yngla av sig och få barn.</p>
</div>]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[GAIAren txosten berriaren aurkezpena]]></title>
<link>http://ekonomiarenkz.wordpress.com/2009/09/18/gaiaren-txosten-berria/</link>
<pubDate>Fri, 18 Sep 2009 12:20:54 +0000</pubDate>
<dc:creator>ekonomiarenkz</dc:creator>
<guid>http://ekonomiarenkz.wordpress.com/2009/09/18/gaiaren-txosten-berria/</guid>
<description><![CDATA[GAIA-Telekomunikazioetako, Elektronikako eta Informatikako Klusterrak bere azkeneko txostena Donosti]]></description>
<content:encoded><![CDATA[GAIA-Telekomunikazioetako, Elektronikako eta Informatikako Klusterrak bere azkeneko txostena Donosti]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[PEMERINTAH HARUS FOKUS ]]></title>
<link>http://hagemman.wordpress.com/2009/09/18/pemerintah-harus-fokus/</link>
<pubDate>Fri, 18 Sep 2009 00:49:01 +0000</pubDate>
<dc:creator>hagemman</dc:creator>
<guid>http://hagemman.wordpress.com/2009/09/18/pemerintah-harus-fokus/</guid>
<description><![CDATA[Pemerintah diharapkan lebih fokus dalam menetapkan kebijakan pembangunan industri. Industri berbasis]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<div class='snap_preview'><p><img class="alignleft size-thumbnail wp-image-2645" title="pemerintah hrs fokus 01" src="http://hagemman.wordpress.com/files/2009/09/pemerintah-hrs-fokus-01.jpg?w=150" alt="pemerintah hrs fokus 01" width="150" height="144" />Pemerintah diharapkan lebih fokus dalam menetapkan kebijakan pembangunan industri. Industri berbasis pertanian dan energi seharusnya menjadi perhatian. Selain itu, empat dari 10 kluster industri unggulan harus dijadikan pendorong pertumbuhan ekonomi.</p>
<p>Demikian yang tercantum dalam Visi 2030 dan peta arah (roadmap) pembangunan industri 2010 – 2015 yang telah disusun Kamar Dagang dan Industri (Kadin) Indonesia. Rekomendasi itu disampaikan kepada para pemimpin media masa di Jakarta, Selasa (15/9), untuk mendapatkan masukan.</p>
<p>Empat kluster yang dijadikan pendorong pertumbuhan itu adalah industri makanan dan minuman, industri tekstil dan produk tekstil serta alas kaki, industri elektronik, serta industri alat angkut dan komponen otomotif.</p>
<p>Menurut pengamat ekonomi Faisal Basri, perekonomian Indonesia sudah berada pada fase deindustrialisasi. Peran industri manufaktur mencapainya pada 2001 dengan kontribusi 27,7 persen dari produk domestik bruto (PDB).</p>
<p>Namun, sejak saat itu peran industri manufaktur terus menurun, hingga pada 2007 hanya 27,1 persen dari PDB. Namun, pada 2008 kembali meningkat menjadi 27,9 persen.</p>
<p><!--more--><img class="aligncenter size-full wp-image-2646" title="pemerintah harus fokus" src="http://hagemman.wordpress.com/files/2009/09/pemerintah-harus-fokus.jpg" alt="pemerintah harus fokus" width="500" height="401" />Sektor industri manufaktur, kata Faisal, biasanya mengalami penurunan setelah mencapai 35 persen dari PDB. Penurunan prematur akan membawa implikasi pada penyerapan tenaga kerja.</p>
<p>“ Industri tidak berkembang karena tidak ada investasi dan tidak ada sokongan likuiditas, “ kata Faisal.</p>
<p>Menurut Wakil Ketua Umum Kadin Indonesia Bidang Perindustrian, Riset, dan Teknologi Rachmat Gobel, pertumbuhan ekonomi 4 – 5 persen dan stabilitas politik saat ini seharusnya bisa menjadi modal untuk mendorong pertumbuhan ekonomi.</p>
<p><strong>Pasar potensial</strong></p>
<p>Menanggapi industri alat angkut yang termasuk dalam empat kluster industri yang seharusnya menjadi pendorong perekonomian, Direktur Pemasaran PT Toyota Astra Motor Joko Trisanyoto menyatakan, industri alat angkut hanya dapat berkembang bila diperkuat industri komponen.</p>
<p>“ Saya melihat industri komponen dalam negeri masih semu karena bahan bakunya masih impor, “ ujar Joko.</p>
<p>Situasinya berbeda dengan industri makanan dan minuman yang setiap tahun selalu menunjukkan pertumbuhan. “ Industri makanan dan minuman selalu tumbuh karena ada penopangnya sekitar Rp 1.000 triliun. Ini karena diversifikasi pangan terus terjadi, begitu harga bahan pangan naik, “ kata Ketua Umum Gabungan Pengusaha Makanan dan Minuman Indonesia (Gapmmi) Thomas Darmawan.</p>
<p>Sementara industri tekstil, kata Sekretaris Jenderal Asosiasi Pertekstilan Indonesia (API) Ernovian G Ismi, menghadapi serangan barang selundupan. “ Belum tuntas, industri terancam lagi dengan rencana kenaikan tarif dasar listrik, “ ujarnya.</p>
<p>Menurut Redaktur Pelaksana Metro TV Suryopranoto, dibutuhkan pembenahan yang komprehensif di sektor industri.</p>
<p>Adapun Wakil Pemimpin Umum Bisnis Indonesia Ahmad Djauhar menilai, visi industri dari masa ke masa hanya mengikuti selera pejabatnya. Tidak pernah ada rancangan besarnya.</p>
<p>Menanggapi peta industri yang disusun Kadin, Wakil Redaktur Pelaksana Kompas Andi Suruji mengingatkan, semestinya roadmap yang disusun Kadin memiliki komparasi dengan industri di luar negeri agar bisa menjadi pijakan untuk menentukan posisi industri Indonesia di tengah percaturan dunia. “ Kadin juga perlu pnya tim komitmen untuk menggiring implementasi roadmap ini, “ ujarnya.</p>
<p>Pengamat ekonomi Indef Iman Sugema meminta Kadin jujur pada rencana aksi yang akan dilakukan oleh Kadin sendiri. “ Tidak bisa hanya meminta sejumlah keinginan pada pemerintah. Saya memahami, problem dalam menentukan kebijakan adalah sinkronisasi antara industrialis dan pandangan tentang pengembangan industri, “ ujar Iman.</p>
<p>Sumber  :</p>
<p>Pemerintah Harus Fokus – Kompas, 16.09.2009<br />
Grafik : Bestari</p>
</div>]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Psionic Force]]></title>
<link>http://psylienmusic.wordpress.com/2009/09/07/psionic-force/</link>
<pubDate>Tue, 08 Sep 2009 05:10:18 +0000</pubDate>
<dc:creator>Psylien</dc:creator>
<guid>http://psylienmusic.wordpress.com/2009/09/07/psionic-force/</guid>
<description><![CDATA[Una vez más a volarse el cráneo con los de Digital Psionic Aún más ácido que los anteriores! Psionic]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<div class='snap_preview'><p><span style="font-size:15pt;">Una vez más </span>a volarse el cráneo con los de <span style="font-size:20pt;">Digital Psionic</span></p>
<p style="text-align:center;">
<p style="text-align:center;"><strong>Aún más ácido que los anteriores!</strong></p>
<div class="wp-caption aligncenter" style="width: 330px"><a href="http://www.mediafire.com/?xmcmxwmmgzg"><img title="Psionic Force" src="http://i32.tinypic.com/24fxqow.jpg" alt="Psionic Force" width="320" height="320" /></a><p class="wp-caption-text">Psionic Force</p></div>
<p>01.  Dark Nebula Vs Tantrum &#8211; Disturbing The Mushrooms<br />
02.  Xatrik &#8211; Radio<br />
03.  Erebus &#8211; Extraterrestial Chai Mami<br />
04.  Electrypnose Vs Tantrum &#8211; Freak Flood<br />
05.  Soundless &#8211; Crumble<br />
06.  Battlegoats &#8211; Yanti Parazi<br />
07.  Earworm &#8211; Ultra One Frequency<br />
08.  Concept &#8211; Sunflare<br />
09.  Kluster &#8211; No Guru No Teacher</p>
<p><span style="font-size:19pt;">Pass: Psylien</span></p>
<p style="text-align:right;"><span style="font-size:19pt;">Om!<br />
</span></p>
</div>]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Joseph Beuys "Soziale Plastik" (1969)]]></title>
<link>http://guaciara.wordpress.com/2009/09/02/joseph-beuys-soziale-plastik-1969/</link>
<pubDate>Wed, 02 Sep 2009 14:29:18 +0000</pubDate>
<dc:creator>Tiago Mesquita</dc:creator>
<guid>http://guaciara.wordpress.com/2009/09/02/joseph-beuys-soziale-plastik-1969/</guid>
<description><![CDATA[Em 1943,um avião da Luftwaffe nazista cai em um deserto de rochas da Criméia com o então jovem teleg]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<div class='snap_preview'><p><span style='text-align:center; display: block;'><object width='425' height='350'><param name='movie' value='http://www.youtube.com/v/k_k453_FSWE&#038;rel=1&#038;fs=1&#038;showsearch=0&#038;hd=0' /><param name='allowfullscreen' value='true' /><param name='wmode' value='transparent' /><embed src='http://www.youtube.com/v/k_k453_FSWE&#038;rel=1&#038;fs=1&#038;showsearch=0&#038;hd=0' type='application/x-shockwave-flash' allowfullscreen='true' width='425' height='350' wmode='transparent'></embed></object></span></p>
<p>Em 1943,um avião da Luftwaffe nazista cai em um deserto de rochas da Criméia com o então jovem telegrafista das forças armadas da Alemanha: Joseph Beuys . Fato ou não, a partir dali um artista criou uma mitologia em que a criatividade transforma os sentidos de alguns materiais e esse novo uso dos significados há de curar o mundo. O dever do artista passa a ser compartilhar relações criativas com as coisas.</p>
<p>Em 1972, Joseph Beuys já é o artista mais conhecido da Europa. Desenhista e escultor virtuose, tornou-se famoso pelo modo de agrupar os seus materiais artísticos e pelo sentido que dava a arte, vista mais como uma ação sobre o mundo comum que uma criação de alguma imagem em separado do mundo. Por isso, ele se recusava chamar as suas performances com esse nome. Para ele, tratavam-se de ações, ações efetivas de transformação do mundo.  Sua obra de arte já é uma maneira de militância. Ele atua em tudo que toca, como se sensibilizasse os objetos.</p>
<p>Suas <a href="http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/9b/BeuysAchberg78.jpg/220px-BeuysAchberg78.jpg" target="_blank">aulas</a> também pretendem ter o mesmo efeito. As aulas foram como quase todas as suas apresentações: uma forma de criar. Diante de uma sala super-lotada, por onde já haviam passado nomes da cultura alemã como o pintor <a href="http://www.artcyclopedia.com/artists/kiefer_anselm.html" target="_blank">Anselm Kiefer</a> e <a style="text-decoration:underline;color:#002bb8;background-image:none;background-repeat:initial;background-attachment:initial;background-color:initial;background-position:initial initial;" title="Conrad Schnitzler" href="http://en.wikipedia.org/wiki/Conrad_Schnitzler">Conrad Schnitzler</a> do <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Kluster" target="_blank">Kluster</a>, por exemplo, ele criava um evento, uma forma de friccionar a criação com o mundo, como ele fazia com seus materiais.</p>
<p>Por isso, em 1974, ele abre a Universidade Livre Internacional, junto com o escritor <a href="http://www.heinrichboell.com/" target="_blank">Heinrich Böll</a>, despreocupado com o estatuto das coisas e mesmo com a possibilidade de se fazer arte. Aliás, isso sempre me fez duvidar, mesmo sem saber nada de alemão, (aliás, talvez por isso) da interpretação da frase: “Jeder Mensch ein Künstler&#8221; como <a href="http://www.ip.usp.br/laboratorios/lapa/versaoportugues/2c35a.pdf" target="_blank">&#8220;Todo mundo é um artista&#8221;</a></p>
<p>O artista abriu um dos seus cursos com a frase, o que me parece, se traduzido desta forma, paradoxal.  Se Beuys buscava uma ideia ampliada da arte em que ela, no limite, deixaria de existir, para que deixar que seus alunos carregarem uma honraria tão putrefata?</p>
<p>Parece mais apropriada a tradução que vi no texto de Adolfo Vásquez Rocca, a tradução literal : <a href="http://www.margencero.com/articulos/new/joseph_beuys.html#_ftn2" target="_blank">&#8220;Cada homem, um artista&#8221;</a>. Que se parece com: &#8220;Cada cabeça, uma sentença&#8221;. Mas embora afetasse dar tão pouca bola para a arte, em <a href="http://www.cosacnaify.com.br/loja/detalhes.asp?codigo_produto=817&#38;language=pt&#38;showPromo=True" target="_blank">um artigo belíssimo</a>, o crítico inglês <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/David_Sylvester" target="_blank">David Sylvester</a> revela o quanto disso era balela e quão grande era a cultura artística do alemão.</p>
<p>Em 2009, eu tento toda a sexta postar uma música neste blog. Sempre varia. Como a vida anda dura, na última sexta não deu, me atrasei e postei hoje. Acho que nunca postei algo tão heterodoxo com0 o que insiro hoje.  Às vezes sou motivado por razões afetivas, razões militantes ou pela vontade de mostrar algo que todos deveriam ver.</p>
<p>O motivo para este vídeo combina todas as razões apresentadas antes e mais algumas. Como não sei postar as músicas, sempre posto vídeos do youtube. Hoje, mais do que nunca, a imagem se faz necessária.Pois ela acontecerá em absoluto silêncio diante de um rosto. É quase uma experiência cageana. Diante de um silêncio tão dramático, a experiência se mostra arrebatadora, como diante do <a href="http://www.vignamaru.com.br/wp-content/uploads/2009/03/laocoonte.jpg" target="_blank">Laocoonte</a>. Embora se pareça com os filmes de Andy Warhol, o filme apela aos sentimentos, diante de uma expressão fria. Ele nos encara, como se esperasse alguma reação. Ficamos diante do silêncio, e do aprisionamento do personagem Beuys em um espaço tão diminuto, a perceber tudo.</p>
<p style="text-align:center;"><img class="aligncenter" src="http://pds1.egloos.com/pds/1/200605/30/64/c0035864_133930.jpg" alt="" width="576" height="450" /></p>
<p>Beuys vem da experiência da Alemanha nazista. Que abalou a confiança alemã no progresso, na afirmação da ação e na racionalidade técnica como caminho para libertação das amarras primitivas. O que havia de mais sofisticado no saber técnico acabara de ser usado no extermínio e tornava-se uma intolerante forma de obscurantismo.</p>
<p>Portanto sua ação vai com bastante vagar, não descaracteriza os elementos orgânicos que usa. Ao colocá-los lado a lado, eles surgem, mais pacientes. Nota-se que com o tempo as imposições de suas atribuições funcionais vão sendo esquecidas. As partes passam a se energizar mutuamente, retirando os elementos de sua opacidade cinzenta e nos fazendo perceber nossa indiferença, que mediava nossa sensibilidade como escama.</p>
<p>Nessa busca de uma verdade das coisas, o artista procura estender as capacidades sensitivas do homem. Tal procedimento se estende para as &#8220;ações&#8221; do artista. É conhecido o episódio de sua conferência, onde ele convidou a audiência a aspirar o ar com ele, sentindo o que poderia existir de singular e intenso lá. É desse desejo de reconciliar o homem com seu mundo, em uma troca energética permanente, onde um revitaliza o outro, que parece se alimentar a obra de Beuys.</p>
<p>A redenção do homem com as coisas parece o fim que o artista queria nessa troca de forças. De fato ela não ocorreu. Mas a força de Beuys não se dá no campo das intenções. Provavelmente, nossa relação com o mundo hoje é mais predatória. Mas a obra de Beuys nos abriu a possibilidade de a arte se reconciliar com o mundo, tornando-se capaz de mostrá-lo reavivado a nós e vice-versa. Seus objetos, quando reunidos criam uma espécie de fricção, emque nada mais se apresenta como antes.</p>
<p>Hoje, o artista está em baixa na interpretação. Cansei de escutar aqui e acolá argumento sobre a fragilidade de seus argumentos e de suas profecias. Ele falava coisas que pareciam sem nexo, mostrava objeos que hoje parecem inocentes, mas de forma geral, foi um esforço de mudar o modo do homem lidar com os objetos com apenas um parâmetro no século XX: Picasso (o maior artista daquele século).</p>
<p>Mas duas coisas me parecem importantes:</p>
<p>1) Ele joga um balde de água fria naqueles que vêm a arte como um espaço de prestígio. Para ele a arte é uma coisa qualquer, que pode mudar a vida das pessoas, mas menos do que a atividade social e espiritual</p>
<p>2) Beuys é um artista virtuose, faz objetos preciosos. Quando discursa atua mais como profeta do que como artista, com todos os recursos cênicos e retóricos do profeta. Assim, como diria o Paulo Emílio sobre o Glauber Rocha, o profeta não está aí para acertar, mas para profetizar.</p>
</div>]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[my new favourite site]]></title>
<link>http://everetttrue.wordpress.com/2009/08/10/my-new-favourite-site/</link>
<pubDate>Mon, 10 Aug 2009 04:57:02 +0000</pubDate>
<dc:creator>everetttrue</dc:creator>
<guid>http://everetttrue.wordpress.com/2009/08/10/my-new-favourite-site/</guid>
<description><![CDATA[  Tip of the ET bushwalker to Justin for this one. What a beautiful presentation!]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<div class='snap_preview'><p><img class="alignnone size-medium wp-image-1284" title="record1" src="http://everetttrue.wordpress.com/files/2009/08/record1.jpg?w=300" alt="record1" width="300" height="288" /> </p>
<p>Tip of the ET bushwalker to <a href="http://www.notaphoto.com/">Justin</a> for this one.</p>
<p><!--more--><a href="http://www.kluster.com.au/issue/six/why-I-write-about-music/">What a beautiful presentation!</a></p>
</div>]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Klustra för Iran]]></title>
<link>http://gustavnipe.wordpress.com/2009/06/18/klustra-for-iran/</link>
<pubDate>Thu, 18 Jun 2009 09:48:08 +0000</pubDate>
<dc:creator>Gustav</dc:creator>
<guid>http://gustavnipe.wordpress.com/2009/06/18/klustra-for-iran/</guid>
<description><![CDATA[Efter senaste tidens oroligheter i Iran har det uppdagats att regimen försöker stoppa informationsfl]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<div class='snap_preview'><p>Efter senaste tidens oroligheter i Iran har det uppdagats att regimen försöker stoppa informationsflödet, in och ut från landet. Hjälp till att <a href="http://werebuild.eu/wiki/index.php/N%C3%A4tpolitisk_ordlista#klustra">klustra</a> runt deras censur. <b>Alla bör själva sätta upp en proxyserver och en tor-nod.</b><br />
För att det ska bli så svårt som möjligt att blockera informationsfödet behövs det att så många som möjligt sätter upp egna noder. Nedan finns tre stycken enkla guider för att bygga anonymiseringskluster.</p>
<h3>Proxyserver</h3>
<p>För linux-användare finns <a href="http://mickenordin.se/blog/index.php/2009/06/satt-upp-en-proxyserver-at-iranierna/">här</A> en guide hur man konfigurerar en webbproxy-server. För Windows-användare rekommenderas denna <a href="http://www.analogx.com/contents/download/Network/proxy/Documentation.htm">guiden</a>, mjukvaran till guiden  hämtar ni <a href="http://www.analogx.com/files/proxyi.exe">här</a>.</p>
<h3>Tor-nod</h3>
<p>Att sätta upp ett Tor-relä är ett viktigt bidrag till att hålla uppe <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Tor_(n%C3%A4tverk)">Tor-nätverket</a>. <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Tor_(n%C3%A4tverk)">Tor-nätverket</a> bygger hela tiden på att folk själva sätter upp egna noder som andra kan använda. Genom att själva sätta upp ett Tor-relä gör man nätverket lite snabbare. Använd <a href="https://www.torproject.org/docs/tor-doc-relay.html.en">installationsguiden</a> för att konfigurera upp en server.</p>
<h3>Live-cd</h3>
<p>Istället för att själv försöka installera och konfigurera olika servrar finns det en linux Live-cd, där allt redan är klart. Det enda du behöver göra är att starta om datorn med cd-skivan och öppna portar i din router. Hämta hem Live-cd:n <a href="http://hackerswithoutborders.net/index.php/HWB_LiveCD">här</a>. </p>
<h3>Desinformera säkerhetstjänsten</h3>
<p>Ändra inställningarna på din blogg och ditt twitter-konto till location TEHRAN, ändra även tidszonen till GMT +3.30. Säkerhetstjänsten försöker scanna igenom nätet med hjälp av filter som söker efter location och tidszon. Om fler människor blir &#8220;iranier&#8221; blir det mycket svårare att finna riktiga iranier.</p>
<p>
<b>OBS Viktigt!</b> När du har satt upp en proxyserver eller vpn-tjänst, publicera <b>inte</b> ip-adressen offentligt. IP-adressen måste transporteras via säkra kanaler. Skicka enklast din IP-adress till din server, med <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Pretty_Good_Privacy">PGP-kryptering</a>, till <a href="mailto:proxy@piratpartiet.se">proxy@piratpartiet.se</a>. PGP-kryptering är en krypteringsmetod för e-post och text. Systemet bygger på att man har en publik och en privatnyckel. Den publikanyckeln används för att kryptera ett meddelande (se nyckeln nedan). För att kunna dekryptera meddelandet använder vi vår privata nyckeln (som inte är offentlig).</p>
<p>Guide för PGP-kryptering: <a href="http://www.ubuntulinux.se/node/1298">linux</a> och <a href="http://www.haltabuse.org/pgp/win/index.shtml">windows</a>  </p>
<p>Använd denna PGP-nyckeln för att skicka till <a href="mailto:proxy@piratpartiet.se">proxy@piratpartiet.se</a></p>
<pre>
<pre>
-----BEGIN PGP PUBLIC KEY BLOCK-----
Version: GnuPG v1.4.9 (GNU/Linux)

mQGhBEo592gRBAC3b8tW9RWpU7Ht/Hy8lpAbQzKUCsdP+TBTA+hy4MFRUvAN4obf
QLfFq+9xpbK2juocbQrNyWJOpVbQa3AcfR/BjBN9cjB/St6ff8bbQ0cGwaYfMvbU
AYdYFCk7jq+aymAFZtXd8cl5h8lITLYC9ZIFl3j6u86UnSflrle8Mu235wCgt2OX
c6uOKXqv7ypLo+WHZqEbHksD+OciSFlzAV3iFAbCV92PT/1W8lsl7wqv4Ij5NI8k
yItEHBDIdD9pOficRRntwj0yICIpZM2NuaOLq9n4D2EBcCBpzBA85rDepAhDYKny
dS51y3fNFMo0to2067IeTTG6kg8Zha1ifLYOvvRPH0ToJlz5iBieiPblnWwRynho
jjYD/0EoUHzxqgw9EfyKmiuju+wajwksfYNPS4zcBPTW3tXeQcQbBXsYWi7DpQMo
Q02u3whIOvhJ4M9h04U4fdJoRtjR87EXuSI22fZ4gbgUUbIwtuYXnbdiltf3D4xR
CTks1unEl7uf+CFvONPB1ZfgFnhs6wljVQSeJhJox5d0mreztCRQaXJhdHBhcnRp
ZXQgPHByb3h5QHBpcmF0cGFydGlldC5zZT6IYAQTEQIAIAUCSjn3aAIbAwYLCQgH
AwIEFQIIAwQWAgMBAh4BAheAAAoJEN0own0VrX1olK4AnRigoLUGaAG3In6xfpSQ
1gBZP36uAJ0YnbVeTWV/+IwGNIH3ufRgYLXzCLkCDQRKOfdoEAgAkP76rRrtGiVQ
dsXcIHjK7dGlQuQZTZsNrCAPsCrFqOBI/4GftWR8/DDvAraNV85QdBY1m5qpjxZJ
2H68ZsO3XmkWW1MGs1wJp6+You3UnBp4vmiOf4LzHIf5k7x6P5nQcjDV0o6fTNEt
MhfOvCWTu6bWiqVwmHStDEvFMXYBCp+7dYvra2f+tKO57WW1KDNAY+TkigGDDZ82
h+O+jzNpOXOcnYZASAD4ohDE8860qS89VjiAywQnObB8mgYVzW8s44aOZZCivSPF
uNuLGkN0WV9oB1NFM7Yxt53Zvy1LtH0Wx8M+AeAFsdGZ6iM0NE/MBWopivFjIi6L
fNK2vtkM2wADBQf8CxmmCtUBWCstaHU0LZcTetvZ1W17mlJLSdYGe6wIxunlbxAb
NTV1KmgnoLIR5DpggLK8W+3zezexJTR8hGbPTx/Y4Fcs+o5CcMiGx/jjJ56J1Z5K
PoRiBw90PgHX8hwNjbtsmDZMMsLW1AJZ684KSCtIc+eQ3ldcTjkW2OTvtcO91a2a
OoJDj18d9qmmIEmIJn4bR6cHRf82gTLy1Eo8tP77CDQFHFDp/soNocI+aXn3I32Q
Vh6BA4CffdIHf7vwMYQozVMa3Gg4mi5IVUfiaaa0hWmjGyka2BY4zhCY+WIlyw9S
2N2x46HZLP7hGTFU6FowAS1I/HWJ6O5QHPeDjohJBBgRAgAJBQJKOfdoAhsMAAoJ
EN0own0VrX1oXbQAnAnr3D8tigeT6Nn4lUFsVdUnzc/bAKCCr3qTxOBA+MCKVSJJ
/rzbLK6Y3A==
=Ez2a
-----END PGP PUBLIC KEY BLOCK-----
</pre>
<p>Läs mer information på <a href="http://iran.whyweprotest.net/">Anonymous Iran</a> och hos <a href="http://werebuild.eu/wiki/index.php/Iran_election">Werebuild.eu</a>.</p>
</div>]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Intensivt klusterarbete]]></title>
<link>http://mlokit.wordpress.com/2009/06/17/intensivt-klusterarbete/</link>
<pubDate>Tue, 16 Jun 2009 23:02:35 +0000</pubDate>
<dc:creator>maloki</dc:creator>
<guid>http://mlokit.wordpress.com/2009/06/17/intensivt-klusterarbete/</guid>
<description><![CDATA[I kväll begav vi, We rebuild.eu #telekompaketet @ irc.freequest.net, med intensivt klusterarbete för]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<div class='snap_preview'><p style="line-height:1.4;text-align:justify;">I kväll begav vi, <a href="http://werebuild.eu" target="_blank">We rebuild.eu #telekompaketet @ irc.freequest.net</a>, med intensivt klusterarbete för att få upp information om hur man kan stödja iranierna utan internet.<br />
Som det har sagts ikväll <a href="http://marcin.webbop.fi/post/56934" target="_blankl">Iran har varken demokrati eller internet</a>.<br />
Klusterarbetet resulterade bland annat i att <a href="http://www.thepiratebay.org" target="_blank">The Pirate Bay</a> officiellt visar sitt stöd ikväll.<br />
Och vi <a href="http://www.blogpirate.org/2009/06/16/internets-take-action-to-help-oppressed-iranians-communicate-and-you-can-too/" target="_blank">Blog Pirate skrev inte bara en</a> utan <a href="http://www.blogpirate.org/2009/06/16/tpb-supports-irans-fight-for-internet/" target="_blank">två artiklar</a> om det.<br />
Jag älskar att vara med i en helt ny svärm annat än Piratpartiet, no offense.</p>
</div>]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Socialdemokratiska landskap]]></title>
<link>http://tankarfranroten.wordpress.com/2009/05/15/socialdemokratiska-landskap/</link>
<pubDate>Fri, 15 May 2009 15:08:45 +0000</pubDate>
<dc:creator>fredrik</dc:creator>
<guid>http://tankarfranroten.wordpress.com/2009/05/15/socialdemokratiska-landskap/</guid>
<description><![CDATA[Det förekommer en viss diskussion om vad socialdemokrati är, både idémässigt och organisationsmässig]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<div class='snap_preview'><p><img class="alignright" title="folkrörelse" src="http://www.gershedensfolketshus.nu/img/2408.20.jpg" alt="" width="330" height="248" />Det förekommer en viss diskussion om vad socialdemokrati är, både idémässigt och organisationsmässigt. Ofta handlar det om att förhålla sig till något som varit kontra något som är. Inte sällan är perspektivet att det funnits en äkta socialdemokrati som på något sätt degenererat. Ett ytterligare perspektiv är vad socialdemokratin ska vara i framtiden. Jag tror inte att det har funnits en sann socialdemokrati, ett förlorat paradis. Socialdemokratin är inte heller något konstant. Istället tror jag att man kan se på det som flera socialdemokratier, socialdemokratiska landskap.</p>
<p>Med socialdemokratiska landskap menar jag de organisatoriska omständigheterna och den idémässiga hegemoni som ramar in den sociala demokratin i ett visst skede. Jag har här valt att försöka urskilja två historiska socialdemokratiska landskap och skissa på ett framtida. Det är möjligt att man kan tänka sig fler sådana landskap och den tidsmässiga ramen är väldigt lös i kanterna. Olika socialdemokratiska landskap kan överlappa varandra, gränserna är omstridda. Och i tider av omprövning kan gränslandet vara övergivet.</p>
<p>Det första socialdemokratiska landskapet växer fram på artonhundratalet. I Sverige växer folkrörelsernas treenighet – frikyrkorörelsen, nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen – fram i reaktion mot missförhållanden i ett samhälle som är i omvälvning. Det är alltså viktigt att se detta socialdemokratiska landskap som något vidare än arbetarrörelsen. Den tidiga sociala demokratin bars upp av ett bredare spektra av organisationer, inte nödvändigtvis positivt inställd till den partipolitiska socialdemokratins idéer och målsättningar. Det här socialdemokratiska landskapet existerar i ett fåtalsvälde som kännetecknades av migration, uppbrytandet av gamla sociala strukturer och övergången från jordbrukssamhälle till industrisamhälle. Det nya landskapet krävde nya sociala strukturer för att erbjuda invånarna trygghet. Folkrörelsernas organisationer konstituerade sig som en spegel av det samhälle man ville skapa, vilket innebar demokratiska strukturer och ömsesidiga lösningar. Studiecirklar skapade en gemensam kunskap. Det byggdes upp olika frivilliga försäkringskassor (arbetslöshets-, sjuk- och begravningskassor) och konsumentkooperativ för att hålla nöden borta. Priset för att vara med var skötsamhet och måttlighet. Och den sociala kontrollen var rigorös. Knappa resurser tålde inte ett slarvigt och utsvävat leverne. Kedjan var bara så stark som dess svagaste länk. Rumsligt fanns det en fokus på det lokala.</p>
<p>Det andra socialdemokratiska landskapet är förknippat med det socialdemokratiska maktinnehavet och hade sin storhetstid under efterkrigstiden. Organisatoriskt domineras det av starka konsoliderade nationella rörelser som existerar i förhållande till det nationella kapitalet och dess organisationer. SAP sitter vid den politiska makten, LO förhandlar om rikstäckande kollektivavtal, Hyresgästföreningen om hyror och boendeförhållanden, ABF skolade goda samhällsmedborgare. Det här landskapet präglas av dess samhällsbärande roll och dess inflytande över, och beroende av statsapparaten. De frivilliga lösningarna ersätts av ekonomiskt mer solida skattefinansierade generella välfärdslösningar. Om det första socialdemokratiska landskapet präglades av folkrörelsernas gör-det-själv-perspektiv är det andra landskapets politiska projekt välfärdsstaten. Det är i denna kontext som socialdemokratin blir något nationellt, det svenskaste av svenska.</p>
<p>Detta andra socialdemokratiska landskap är på dekis. Ett nytt socialdemokratiskt landskap måste hitta sina former, och det kommer inte att ske genom återskapandet av ett tidigare landskap (även om det givetvis kommer att ha gemensamma drag med sina föregångare).  Vad kan ett sådant nytt socialdemokratiskt landskap vara? Att sia om framtiden är alltid svårt, men jag tror att man kan skissa på några linjer.</p>
<p>Organisatoriskt tror jag att det framtida socialdemokratiska landskapet kommer att präglas av en större heterogenitet. Där den sociala demokratin tidigare har präglats av social kontroll och demokratisk centralism kommer framtidens socialdemokratiska landskap att vara mer tillåtande och spretig. I den nyutkomna antologin <a title="den grå vågen" href="http://tankarfranroten.wordpress.com/2009/05/06/en-gra-krusning-pa-ytan/" target="_blank"><em>Den grå vågen</em></a> gör Peter Gustavsson och Jonas Nygren ett försök att definiera vad det här ska vara. Problemet med deras diskussion är att de försöker applicera det på en begränsad del av det gamla socialdemokratiska landskapets organisation, partiet. Det är ett dödfött projekt eftersom det är en döende organism. Partiet kommer inte att upphöra att existera, men det kommer bara att vara en liten del av det socialdemokratiska landskapet. Istället kommer landskapet att bestå av ett kluster av olika självständiga individuella och kollektiva aktörer som länkas samman av gemensamma intressen med andra aktörer i klustret. Dessa aktörer kommer att bära upp framtidens sociala demokrati. Embryon till dessa klusterbildningar finns att hitta i det rödgröna samarbetet (även om det har haft en alldeles för elitistisk utformning hittills), Trondheimsmodellen, de sommarkonferenser som LO-idédebatt och Attac anordnade på Brunnsvik, nätverk som Gemensam välfärd, användandet av sociala medier och den sociala forumprocessen som utvecklats både i Sverige och internationellt under tjugohundratalet.</p>
<p>Ett socialdemokratiskt landskap med dessa organisatoriska förutsättningar kanske inte kan utveckla en hegemonisk idé? Men om jag ska göra en kvalificerad gissning så tror jag att framtidens socialdemokratiska landskap kommer att leta efter förutsättningarna för ett samhälle som är socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart, och som kan para ihop generella lösningar med ett tillvaratagande av människors förmåga som medarbetare, brukare och medborgare. Men vad det ska innehålla mer precist är givetvis en framtidsfråga.</p>
<p>Efter landskap som har funnits i lokala och nationella kontexter kommer förmodligen framtidens socialdemokratiska landskap att präglas av gränsöverskridande och gränsupplösande. Maktens arenor kommer i större utsträckning finnas på transnationell och global nivå. Liksom allianserna som kan bära upp den sociala demokratins framtida projekt.</p>
<p>Vårt socialdemokratiska landskap har nått vägs ände. Det är dags att bryta ny mark.</p>
<p><a title="intressant" href="http://intressant.se/intressant" target="_blank">Intressant?</a></p>
</div>]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Behovet av ett idékluster]]></title>
<link>http://tankarfranroten.wordpress.com/2009/05/04/behovet-av-ett-idekluster/</link>
<pubDate>Mon, 04 May 2009 12:39:10 +0000</pubDate>
<dc:creator>fredrik</dc:creator>
<guid>http://tankarfranroten.wordpress.com/2009/05/04/behovet-av-ett-idekluster/</guid>
<description><![CDATA[Jag har flera gånger tidigare skrivit om vänsterns idéproduktion och tankesmedjor (se till exempel h]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<div class='snap_preview'><p><img class="alignleft" title="kluster" src="http://antwrp.gsfc.nasa.gov/apod/image/0301/m11_cfht.jpg" alt="" width="243" height="189" />Jag har flera gånger tidigare skrivit om vänsterns idéproduktion och tankesmedjor (se till exempel <a title="brunnsvik" href="http://tankarfranroten.wordpress.com/2008/08/15/brunnsvik-hugger-av-rotterna-och-hoppas-att-tradet-ska-sta-kvar/" target="_blank">här</a>, <a title="tankesmedjan" href="http://tankarfranroten.wordpress.com/2008/09/09/vad-gor-arbetarrorelsens-tankesmedja/" target="_blank">här</a> och <a title="arvid falk" href="http://tankarfranroten.wordpress.com/2008/09/18/en-annan-slags-tankesmedja/" target="_blank">här</a>). Ofta har jag varit kritisk till oförmågan att använda sig av nya medier, och beklagat mig över oviljan att finansiera välfungerande verksamheter.</p>
<p>Men kanske bör man ta en annan ingång på problemet. Visst har högerns tankesmedjor mer pengar. Men det man saknar i ekonomisk styrka kan man till viss del ta igen genom att svärma. Det finns flera organisationer som ägnar sig åt en rödgrön idédebatt. Där finns till exempel Arbetarrörelsens tankesmedja, vänsterpartinära Centrum för marxistiska samhällsstudier (CMS) och gröna tankesmedjan Cogito. Det finns ett stort antal ledarsidor. Det finns tidskrifter (Arena, ETC, Fronesis, Ordfront, Pockettidningen R, Socialistisk debatt, Tvärdrag och så vidare). Det finns fackföreningar och andra intresseorganisationer som lägger fram rapporter. ABF arrangerar seminarier och folkhögskolor kurser.</p>
<p>Istället för att klaga på att enskilda organisationer inte gör allt skulle man kunna tänka sig en mer heterogen samlingsplats för alla dessa aktörer, en portal där man kan ladda ner och diskutera rapporter från olika håll, där man kan få ett flöde av olika artiklar och bloggar, och titta på seminarier (livesända eller inspelade). Kluster är ju ett populärt ord i dessa industrikristider. Hur skulle det vara med ett rödgrönt idékluster där olika delar kan skava och smeka varandra?</p>
<p>Även om det finns bloggportaler som mer eller mindre försöker samla den här typen av diskussion så saknas en plats där organisationer och opinionsbildare oberoende av varandra kan lägga upp sitt material. Jag tror att det finns en möjlighet i ett sådant här projekt, även om det kräver att man förstår att man inte måste ta ansvar för andras material på portalen. Det finns ett behov av ett idépolitiskt kluster för att föra fram progressiva idéer.</p>
<p><a title="intressant" href="http://intressant.se/intressant" target="_blank">Intressant?</a></p>
</div>]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Je repeins mes oreilles aux couleurs du Silver de Conrad Schnitzler]]></title>
<link>http://josephghosn.com/2009/03/31/je-repeins-mes-oreilles-aux-couleurs-du-silver-de-conrad-schnitzler/</link>
<pubDate>Tue, 31 Mar 2009 05:18:23 +0000</pubDate>
<dc:creator>joseph</dc:creator>
<guid>http://josephghosn.com/2009/03/31/je-repeins-mes-oreilles-aux-couleurs-du-silver-de-conrad-schnitzler/</guid>
<description><![CDATA[En ce moment, je réécoute avec frénésie les premiers albums de Kluster et de Cluster. La différence ]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<div class='snap_preview'><p style="text-align:center;"><img class="aligncenter" src="http://images.google.fr/url?source=imgres&#38;ct=img&#38;q=http://www.normanrecords.com/images/covers/105335.jpg&#38;usg=AFQjCNGYXe7hsu4JvLGT5F6gR4GxmUr0bA" alt="" width="493" height="499" /></p>
<p>En ce moment, je réécoute avec frénésie les premiers albums de Kluster et de Cluster. La différence entre les deux groupes ? Le premier, avec un K, est un trio tandis que le second, avec le C, est un duo &#8211; ou plus exactement, il s&#8217;agit du premier trio sans un de ses membres, Conrad Schnitzler. Or, après avoir longtemps adoré Cluster, le duo, je découvre progressivement l&#8217;oeuvre<br />
de Schnitzler, qui a publié un grand nombre de disques (je cherche les deux premiers, surtout Rot ou Red : ne pas hésiter à me le proposer si vous l&#8217;avez en vinyle et que vous n&#8217;en faites rien&#8230;). Certains enregistrements de la fin des années 60 ou du début des années 70 sortent tout juste. L&#8217;an dernier, il y a eu deux live sublimes de Kluster (mais cette fois dans une formation différente : Schnitzler et deux autres musiciens qui ne sont pas ceux de Cluste &#8211; tout le monde suit ?) que j&#8217;écoute vraiment religieusement et figurent parmi les plus beaux disques de 2008, avec 30 ans d&#8217;avance (même s&#8217;ils datent d&#8217;ailleurs d&#8217;il y a 30 ans). Et le label italien Qbico réédite des bandes de Schnitzler dont ce Silver toutjuste sorti et qui est un petit sommet de la musique électronique en chambre, tournant autour de recherches sonores mais avec une étrange habileté pop. Il y a là un peu de techno primitive, un soupçon de mélodies synthétiques, une énergie communicative. Cinq morceaux qui pourraient n&#8217;être qu&#8217;un seul, une unique progression, qui m&#8217;évoque tout autant Tangerine Dream que New Order, à la manière d&#8217;un chainon manquant, un bout d&#8217;ADN retrouvé tardivement.</p>
</div>]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Idea Parties Everywhere!]]></title>
<link>http://djcnor.wordpress.com/2009/03/06/idea-parties-everywhere/</link>
<pubDate>Fri, 06 Mar 2009 22:46:39 +0000</pubDate>
<dc:creator>djcnor</dc:creator>
<guid>http://djcnor.wordpress.com/2009/03/06/idea-parties-everywhere/</guid>
<description><![CDATA[My e-mail box and the sites that I visit regularly seem to be fermenting like crazy. I hardly know w]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<div class='snap_preview'><p>My e-mail box and the sites that I visit regularly seem to be fermenting like crazy. I hardly know which to follow (when I should, of course, be locating open jobs and filling in applications and such). There&#8217;s not enough time in my days.</p>
<p>The term &#8220;idea parties&#8221; comes to me from Barbara Sher&#8217;s books, the most famous of which, <em>Wishcraft</em>, is about to have its 30-year anniversary. Barbara Sher&#8217;s books are for people who have so many interests, they have trouble fitting them all into the usual pattern of life. The choose-a-specialty, build-a-lifetime-career-from-it, live-happily-ever-after pattern is not for them. First, they often have trouble choosing a specialty, even resent being asked to do so, and change interests too fast to do so. Second, the idea of doing one thing for the rest of their lives is their (my) idea of hell. So they have trouble designing a life they can live-happily-ever-after in the world that exists. She helps without forcing them (us) into holes we don&#8217;t fit. And having &#8220;idea parties&#8221; in which everyone pitches in to try and think of a way of life that fits all the requirements for an individual scanner (which is what she calls the folks she helps). Of course, all the folks involved help each other in this. The latest idea party to celebrate the anniversary is taking place on Twitter, which I just began learning to use in order to participate in it.</p>
<p>Meanwhile, there&#8217;s the Kluster group. I got involved with one of their projects, NameThis, a place where a crowd tries to name something with the best name getting some money. It isn&#8217;t perfect, and debates are continual, but it&#8217;s a cool idea.</p>
<p>Well, the founder of Kluster has been invited to the White House and is holding a sort of web-based idea party inviting folks involved in Kluster projects to suggest things for him to tell Obama when he gets his chance. Of course, we get to see each other&#8217;s ideas and rate them. I&#8217;ve already contributed several, and several of the other ideas invite the formation of idea parties in and of themselves. (I couldn&#8217;t resist one of mine being &#8220;Hire me!&#8221; because I&#8217;d love to work in the Obama administration.)</p>
<p>I&#8217;ve also suddenly got much more involved with Linked-In through groups with common interests, like mine of eventually having a line of clothing based on local resources and traditional hand skills. The exchange among us have the potential to turn into idea parties, especially once I borrow one of the ideas on the Kluster White House suggestion list, which was to establish a sort of Match.com to link up entrepreneurs lacking parts of what they need to really get started. The moment I read it, I thought that Linked-In would be the perfect place for such a thing, especially in this time when so many are out of work.</p>
<p>That&#8217;s not to mention the Knights News Challenge and Innocentive, both of which regularly send me opportunities to turn ideas into reality, and FaceBook, which I barely had a presence on at all until this weekend, when a contact made over the net came for a face-to-face visit.</p>
<p>Am I just avoiding the drugery of job-hunting? Is it something about hard times? What do you think is going on to cause all this ferment? And will it do us any good?</p>
</div>]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Collaborative Group Decisions]]></title>
<link>http://cymberly.wordpress.com/2009/02/25/collaborative-group-decisions/</link>
<pubDate>Thu, 26 Feb 2009 04:21:56 +0000</pubDate>
<dc:creator>cymberly</dc:creator>
<guid>http://cymberly.wordpress.com/2009/02/25/collaborative-group-decisions/</guid>
<description><![CDATA[A collaborative environment is a great way to generate ideas, but our thought process is often lost ]]></description>
<content:encoded><![CDATA[A collaborative environment is a great way to generate ideas, but our thought process is often lost ]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Spridda funderingar kring SAAB och den svenska modellen]]></title>
<link>http://tankarfranroten.wordpress.com/2009/02/24/spridda-funderingar-kring-saab-och-den-svenska-modellen/</link>
<pubDate>Tue, 24 Feb 2009 19:28:17 +0000</pubDate>
<dc:creator>fredrik</dc:creator>
<guid>http://tankarfranroten.wordpress.com/2009/02/24/spridda-funderingar-kring-saab-och-den-svenska-modellen/</guid>
<description><![CDATA[Diskussionen kring SAAB har rasat den senaste veckan. Det är väl en diskussion som jag borde ha komm]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<div class='snap_preview'><p><img class="alignright" title="saab" src="http://www.velocityjournal.com/images/logos/saab.jpg" alt="" width="211" height="211" /></p>
<p>Diskussionen kring SAAB har rasat den senaste veckan. Det är väl en diskussion som jag borde ha kommenterat i stundens hetta. Men den saknar ett självklart svar. Det här är ett försök att reda ut vad jag tycker. Det kanske verkar lite veligt, men verkligheten innehåller ibland för många gråskalor för självsäkra uttalanden.</p>
<p class="MsoNormal">I grunden är jag Rehn-Meidnerfundamentalist. Jag anser att företag som inte är lönsamma ska gå under för att personella och ekonomiska resurser ska kunna omfördelas till mer lönsamma delar av samhället. LO-ekonomerna Gösta Rehn och Rudolf Meidners idéer om en solidarisk lönepolitik var central i den svenska modell som växte fram efter andra världskriget. Rikstäckande kollektivavtal som hindrar lönedumpning som konkurrensmedel, en generös arbetslöshetsförsäkring som gör att privatkonsumtionen kan upprätthållas även under perioder av arbetslöshet, och arbetsmarknadspolitiska åtgärder för att omskola arbetskraften för att passa arbetsmarknadens behov var delar i en modell som gynnade ett dynamiskt näringsliv. Modellen slog ut företag och sektorer med dålig lönsamhet till förmån för de som var mer produktiva, samtidigt som man gjorde omställningen för de enskilda individerna så smidig och trygg som möjligt.</p>
<p class="MsoNormal">Problemet med en sådan position är att modellens verktyg har avlövats. Kollektivavtalen har underminerats, försäkringssystemen har försämrats, de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna har lagts i malpåse och den kommunala sektorn som har möjlighet att vara motkonjunkturell ges inte tillräcklig förstärkning från staten. Även om detta är en process som pågått under lång tid så får den borgerliga regeringen med sin ”arbetslinje” ta på sig ansvaret för att Sverige idag står med kraftigt försämrade verktyg att ta sig igenom krisen.</p>
<p class="MsoNormal">Ett annat problem är att det världsekonomiska läget är som det är. Risken är stor att det inte finns mer livskraftiga alternativ som kan suga upp SAAB:s resurser och kompetenser när hela det världskapitalistiska systemet är på dekis. Det skulle kunna betyda att den existerande kunskapen går upp i rök.</p>
<p class="MsoNormal">Men är det argument för att gå in med statligt stöd?<span> </span></p>
<p class="MsoNormal">Hade det varit ett annat företag – till exempel Volvo Lastvagnar – som på grund av finanskrisen inte kunde sälja sina varor eftersom dess kunder inte lyckas säkra lån för att köpa företagets produkter, hade jag tyckt att det vore självklart att gå in med till exempel statliga lånegarantier. Men SAAB är ett företag som oavsett konjunkturläge har gått dåligt. Man kan inte skylla den nuvarande situationen på världsekonomin, SAAB har varit på väg mot avgrunden under lång tid.</p>
<p class="MsoNormal">Men samtidigt som SAAB är ett företag som länge gått dåligt är det ett nav i ett för svensk exportindustri och välfärd viktigt kluster. Och den samlade kunskapen där är större än dess delar. Om man låter SAAB gå under innebär det inte bara att man slutar tillverka några hundratusen bilar per år i Trollhättan. Risken är också att kunskapsintensiv forskning och utveckling upphör och att underleverantörer inte får chansen att ställa om sin produktion. Allt detta med följden att inte bara anställda i den industriella sektorn kastas ut i arbetslöshet. Den omgivande tjänstesektorn kommer också att få kraftigt minskade intäkter vilket i sin tur kommer att spä på arbetslösheten. Vilket sedan leder till ytterligare varsel i den kommunala sektorn på grund av minskade skatteintäkter.</p>
<p class="MsoNormal">Det är inte nödvändigtvis så att ett nedlagt SAAB innebär att stora delar av Västsverige förvandlas till en industriell ödemark. Kapitalismen har i teorin (och ibland i praktiken) ett inslag av kreativ förstörelse. Företag går under och andra uppstår, resurser flyttar till rätt plats i systemet. Ett bra exempel på detta är när läkemedelsföretaget Pharmacia i Uppsala köptes upp av ett amerikanskt företag som tog det de var intresserade av och drog hem. I Uppsala uppstod i dess ställe en mängd små och medelstora företag inom biomedicin och ”life science”. Idag är fler anställda inom branschen i Uppsala än på Pharmacias tid. I den kapitalistiska idealtypen uppstod det här spontant. I den verkliga världen var utvecklingen beroende av att ha en statlig infrastruktur med ett stort universitet och forskningssjukhus i dess närhet. Det kan även gälla situationen med SAAB. Det finns kunskaper där som kan lägga grunden till en ny svensk industrigeneration, även om SAAB upphör att existera. Frågan är bara hur man gör för att ge näring till en sådan utveckling?</p>
<p class="MsoNormal">Jag har inget svar på vad som ska göras. Men jag är övertygad om att svensk industri skulle ha stått bättre rustad om den svenska modellen hade bevarats och utvecklats snarare än avvecklats. Den nyliberala omregleringen av samhället kan mycket väl visa sig vara kapitalismens värsta fiende.</p>
</div>]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Co-creation communities]]></title>
<link>http://redjotter.wordpress.com/2009/02/19/co-creation-communities/</link>
<pubDate>Thu, 19 Feb 2009 08:45:19 +0000</pubDate>
<dc:creator>redjotter</dc:creator>
<guid>http://redjotter.wordpress.com/2009/02/19/co-creation-communities/</guid>
<description><![CDATA[Redesignme.com celebrates  co-creation communities. The web site is difficult to navigate and I am s]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<div class='snap_preview'><p><a href="http://www.redesignme.com">Redesignme.com</a> celebrates  co-creation communities. The web site is difficult to navigate and I am still a little confused although there are some interesting snippets:</p>
<p><em>&#8220;Through Redesignme Challenges <a href="http://www.redesignme.com/companies/all/all-companies">companies</a> ask for your help in making better products or services&#8230;&#8221;</em></p>
<p><img class="aligncenter size-full wp-image-1621" title="picture-14" src="http://redjotter.wordpress.com/files/2009/02/picture-14.png" alt="picture-14" width="420" height="196" /></p>
<p><strong>How it works</strong></p>
<p><strong>1. Create an account </strong><br />
Everybody can join as a Redesigner. Maybe you are a young designer or professional or just someone who likes to brainstorm about products &#38; services. Just create and account and earn credits with your creativity.</p>
<p><strong>2. Join RDM Challenges</strong><br />
On RedesignMe.com companies post RDM Challenges. Basically they ask you to brainstorm about one of their (new) products or services. You can help them by uploading Redesigns. A Redesign is a visualized idea in response to their challenge.</p>
<p><strong>3. Earn RDMs (our online currency)</strong><br />
All of your Redesigns are rated by the rest of the community. After a couple of days, the company will also rate your Redesign. If they like it, you earn RDMs. Redesigns with a high rating have a bigger chance of generating RDMs.</p>
<p><strong>4. Buy products</strong><br />
You collect RDMs by joining as many RDM Challenges as possible. You can also make multiple Redesigns per RDM Challange. If you have enough RDMs then you can buy products with them in our online RDM Shop.</p>
<p>Another example of a solution celebrating the power of the crowd is <a href="http://www.kluster.com">Kluster.com</a>:</p>
<p><em>&#8220;Kluster is a collaborative decision making platform, a turbo-charged collective wisdom machine that turns questions into answers, ideas into opportunities, and analysis into action. Unlike conventional &#8220;crowdsourcing&#8221; that pits people and ideas against each other, Kluster brings them together. Our approach is based on real-world group decision-making models, taking into account individual influence and participation. Not only does Kluster identify the best ideas, it actually improves them in the process.&#8221;</em></p>
<p><em><img class="aligncenter size-full wp-image-1624" title="picture-15" src="http://redjotter.wordpress.com/files/2009/02/picture-15.png" alt="picture-15" width="420" height="418" /></em><a href="http://www.nytimes.com/2008/03/03/technology/03ecom.html"></a></p>
<p><a href="http://www.nytimes.com/2008/03/03/technology/03ecom.html">Read more in the New York Times : Putting Innovation in the hands of the crowd.</a></p>
<p>I must admit I am still getting my head around these ideas. <a href="http://www.mikepress.wordpress.com/">Mike Press</a> said to me recently <em>&#8220;every service designer should know everything there is to know about crowd sourcing&#8221;</em>&#8230;so here I go!</p>
<p>Please share any links you have! <em><br />
</em></p>
</div>]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Finir 2008 en deux mots ]]></title>
<link>http://josephghosn.com/2008/12/31/finir-2008-en-deux-mots/</link>
<pubDate>Wed, 31 Dec 2008 12:29:12 +0000</pubDate>
<dc:creator>joseph</dc:creator>
<guid>http://josephghosn.com/2008/12/31/finir-2008-en-deux-mots/</guid>
<description><![CDATA[]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<div class='snap_preview'><p style="text-align:center;"><img class="aligncenter" src="http://ecx.images-amazon.com/images/I/31vcOZZ3CPL._SL500_AA240_.jpg" alt="" width="240" height="240" /><br />
<img class="alignnone" src="http://farm4.static.flickr.com/3248/3113230399_0c6747d447.jpg?v=0" alt="" width="500" height="375" /></p>
</div>]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Crowdsourcing (and) Learning]]></title>
<link>http://tweaklearning.wordpress.com/2008/10/13/crowdsourcing-and-learning/</link>
<pubDate>Mon, 13 Oct 2008 12:59:35 +0000</pubDate>
<dc:creator>enzofsilva</dc:creator>
<guid>http://tweaklearning.wordpress.com/2008/10/13/crowdsourcing-and-learning/</guid>
<description><![CDATA[Many companies, educators and students already use tools such as blogs, wikis, Google Docs, DimDim a]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<div class='snap_preview'><p>Many companies, educators and students already use tools such as blogs, wikis, Google Docs, DimDim and other collaborative tools to co-create materials and learn collaboratively. However, these normally involve a small group of people that already know one another and are working together on a specific project. </p>
<p>Crowdsourcing takes group collaboration to the next level by allowing people to post certain ideas, initiate discussions and attract a larger amount of people (normally strangers) who will contribute to the idea, improving it with their own expertise. Websites such as  <a href="http://www.kluster.com/" target="_blank">Kluster,</a> <a href="http://www.innocentive.com/" target="_blank">Innocentive, </a><a href="http://www.cambrianhouse.com/" target="_blank">CambrianHouse,</a><a href="http://www.crowdspirit.com/" target="_blank"> </a><a href="http://www.crowdspirit.com/" target="_blank">CrowdSpirit </a>and<a href="http://www.ideablob.com/" target="_blank"> IdeaBlob</a> are a good example of what crowdsourcing is. One can say that Wikipedia, for instance is also a form of crowdsourcing knowledge.</p>
<p>In Education, websites such as <a href="http://www.Citizendium.com," target="_blank">Citizendium</a> and<a href="http://en.citizendium.org/wiki/CZ:Eduzendium" target="_blank"> Eduzendium</a>, expert-moderated Wikipedia &#8220;clones&#8221;, the <a href="http://www.eol.org/" target="_blank">Encyclopedia of Life</a>, a user-generated encyclopedia of life on Earth are all good examples of crowdsourcing knowledge in a more reliable manner.</p>
<p>In the meantime, I am still waiting to see more of this concept applied to learning, as we all become active  &#8221;learners&#8221; literally &#8220;building&#8221; knowledge with the help of one another&#8230;</p>
</div>]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[LimeExchange: A Social Network for Freelancers and Entrepreneurs]]></title>
<link>http://webworkerdaily.com/2008/09/04/limeexchange-a-social-network-for-freelancers-and-entrepreneurs/</link>
<pubDate>Thu, 04 Sep 2008 14:00:18 +0000</pubDate>
<dc:creator>Imran Ali</dc:creator>
<guid>http://webworkerdaily.com/2008/09/04/limeexchange-a-social-network-for-freelancers-and-entrepreneurs/</guid>
<description><![CDATA[A few weeks ago, LimeExchange launched its online outsourcing marketplace to the world. The service ]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<div class='snap_preview'><p><a href="http://webworkerdaily.wordpress.com/files/2008/09/limeexchange.png"><img class="size-large wp-image-3675 alignleft" style="border: 0pt none; margin: 5px;" title="limeexchange" src="http://webworkerdaily.wordpress.com/files/2008/09/limeexchange.png?w=607" alt="" width="250" /></a>A few weeks ago, <a href="http://www.limeexchange.com/">LimeExchange</a> launched its online outsourcing marketplace to the world. The service is essentially a social network for freelancers, service providers and entrepreneurs that helps service providers matchmake themselves to buyers looking to outsource activities within those service categories.</p>
<p>Though marketplace services such as <a href="http://www.guru.com/">Guru</a> and <a href="http://www.elance.com">eLance</a> have ably served freelancers and web workers for some time, LimeExchange seeks to differentiate itself from its predecessors by moving service marketplaces beyond simple matchmaking of buyers and sellers, to eBay-like reputation and feedback metrics that help users understand the prior reputability of their collaborators.</p>
<p><!--more--></p>
<p>Like other marketplaces, LimeExchange takes a cut of a successfully completed project &#8211; quoted up frong at a hefty 8%. One curious feature enables buyers to &#8216;trial&#8217; sellers with a demonstration of their abilities through a pilot project &#8211; the marketplace equivalent of paid pitching?</p>
<p>In other areas, LimeExchange is aping the Q&#38;A and business networking features of <a href="http://www.linkedin.com">LinkedIn</a>, raising questions as to why business networks such as LinkedIn aren&#8217;t already offering this?</p>
<p>LimeExchange is part of a new wave of service marketplaces that&#8217;re all exploring post-Guru/eLance and post-LinkedIn opportunities that all seek to exploit advances in social networks and social media.</p>
<p>Marketplaces such as <a href="http://beta.kluster.com/">Kluster</a> and <a href="http://www.cambrianhouse.com/">Cambrian House</a>, seek to aggregate sellers into startup opportunities with shared equity in new ventures, with varying degrees of success. Interestingly, marketplaces like New Zealand&#8217;s forthcoming <a href="http://www.creativefed.com">Creative Federation</a> and the UK&#8217;s <a href="http://www.bmedia.org.uk">bmedi@</a> operate tendering models which aggregate members around specific projects or tendering opportunities; bmedi@ in particular is using its position to help freelancers &#8216;club together&#8217; to tackle larger tenders and promote its region&#8217;s members.</p>
<p>LimeExchange is currently orienting its services around design, development, media production, blogging, networking, consulting, writing, legal work, accounting, market research and administration &#8211; all areas which appear to correlate closely with our audience here.</p>
<p>I&#8217;m curious to hear from readers of Web Worker Daily on their experiences with such services&#8230;</p>
<ul>
<li>do they contribute a steady pipeline of work for you?</li>
<li>what proportion of your works originates from such marketplaces?</li>
<li>do you find most transactions and collaborations to be reputable?</li>
<li>are the fees reasonable?</li>
<li>what is lacking?</li>
</ul>
<p>If we get enough interest responses, I&#8217;ll aim to put together a follow up post summarising people&#8217;s views.</p>
</div>]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Sumber Air Mendidih Ditemukan di Kutub Utara]]></title>
<link>http://mancung64.wordpress.com/2008/08/20/sumber-air-mendidih-ditemukan-di-kutub-utara/</link>
<pubDate>Wed, 20 Aug 2008 08:44:19 +0000</pubDate>
<dc:creator>mancung64</dc:creator>
<guid>http://mancung64.wordpress.com/2008/08/20/sumber-air-mendidih-ditemukan-di-kutub-utara/</guid>
<description><![CDATA[Di kawasan yang sangat dingin seperti Kutub Utara ternyata terdapat sumber air mendidih. Bahkan, pad]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<div class='snap_preview'><p>Di kawasan yang sangat dingin seperti Kutub Utara ternyata terdapat sumber air mendidih. Bahkan, pada salah satu kawasan yang sering disebut black smokers itu memiliki suhu hingga 200 derajat Celcius.</p>
<p>Black smokers adalah istilah untuk gelembung-gelembung gas hidrotermal yang keluar dari rekahan di dasar lautan. Gas tersebut muncul dari patahan yang menganga. Salah satu kluster baru ditemukan di daerah Mid-Atlantic Ridge, antara Greenland dan Norwegia. Kluster tersebut tercatat sebagai black smokers paling utara. Black smokers lain yang terdekat berjarak sekitar 200 kilometer.</p>
<p>Semburan gas panas di dasar lautan itu berhasil direkam kapal selam mini yang dapat dikendalikan dari jarak jauh. Tinggi semburan gas mencapai 12 meter sebelum menyatu dengan air laut yang sangat dingin. Para peneliti menyebutnya Istana Loki karena bentuknya mirip istana fantasi. Nama Loki diambil dari nama dewa penipu dalam mitos Norwegia.<!--more--></p>
<p>Mineral-mineral sulfida yang terlarut saat cairan panas bertemu air dingin di dasar laut selama bertahun-tahun terkumpul di sekitar lubang. Volume endapan di sekitarnya mencapai ketinggian 90 meter dan menyebar dengan diameter 315 meter.</p>
<p>&#8220;Akumulasi di sekitar lubang terbaru ini adalah deposit terbesar di dasar laut,&#8221; ujar Marvin Lilley, pakar kelautan dari Universitas Washington. Ia memperkirakan, lubang tersebut telah aktif sejak ribuan tahun.</p>
<p>Mineral-mineral di sekitar &#8220;cerobong asap&#8221; tersebut membentuk lingkungan yang hangat dan kaya mineral dibandingkan dengan sekitarnya. Pengamatan awal bahkan menunjukkan ekosistem di kawasan sekitarnya sangat beragam dan terdapat kehidupan mikroorganisme meski tidak terjangkau sinar matahari. Sejumlah ilmuwan berpendapat, lingkungan seperti inilah kemungkinan bibit kehidupan di Bumi pada masa lalu.<br />
Sumber : Jardiknas</p>
</div>]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Crowdsourcing for lunch]]></title>
<link>http://rambunktion.wordpress.com/2008/06/11/crowdsourcing-for-lunch/</link>
<pubDate>Wed, 11 Jun 2008 22:31:23 +0000</pubDate>
<dc:creator>alex osman</dc:creator>
<guid>http://rambunktion.wordpress.com/2008/06/11/crowdsourcing-for-lunch/</guid>
<description><![CDATA[One of the big &#8216;gotchas&#8217; of Web 2.0 has been [and is predicted to continue to be], ]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<div class='snap_preview'><p>One of the big &#8216;gotchas&#8217; of Web 2.0 has been [and is predicted to continue to be], &#8216;<a title="Wikipedia link" href="http://en.wikipedia.org/wiki/Crowd_sourcing" target="_blank">crowdsourcing</a>&#8216;. Recently there have been some great developments in this arena: <a href="http://kluster.com/" target="_blank">Kluster</a>, which has been around for a while have just develpoed <a href="http://namethis.com/name_this/" target="_blank">name this</a>. Both follow convention perfectly, offering financial reward to their communities for finding solutions posted by [mainly new] businesses.</p>
<p><a href="http://rambunktion.files.wordpress.com/2008/06/naemthis.jpeg"><img class="alignnone size-medium wp-image-20" src="http://rambunktion.wordpress.com/files/2008/06/naemthis.jpeg?w=230" alt="Name This " width="230" height="102" /></a></p>
<p>I love the idea of these sites, imagining myself becoming fantastically rich by participating in the problem solving during my lunch hour. So I am still awaiting my first check &#8211; well you try coming up with a name for Baby Memorabilia in 10 mins whilst simultaneously shoveling in your two-hour late Bento lunchbox :[</p>
<p>Anyway the puzzle for me, other than finding the time for participation, is how much real innovation is derived from these ventures. Sure, this is a great way to generate a hat-full of answers in a small space of time, and for simple[ish] problems I am sure this works a treat. However as far as I know, no major innovation or break through has been created/solved in this way. Individual moments of brilliance [preceded by eons of hard-work]  seem to be the way of paradigm-shifts in design and creative thought. Plus, if you really did come up with a great solution wouldn&#8217;t you want to keep it for yourself?</p>
<p>Their ought to be a web app out there somewhere that charts the success/failures of these ventures. Then we could tell if the innovation is truly flowing. I wonder if I can get some crowdsourcing help to build it?</p>
</div>]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Knewsroom's Crowdsourced "Paper" Feels Oddly Familiar]]></title>
<link>http://mymediamusings.com/2008/05/15/knewsrooms-crowdsourced-paper-feels-oddly-familiar/</link>
<pubDate>Thu, 15 May 2008 20:30:05 +0000</pubDate>
<dc:creator>mymediamusings</dc:creator>
<guid>http://mymediamusings.com/2008/05/15/knewsrooms-crowdsourced-paper-feels-oddly-familiar/</guid>
<description><![CDATA[Knewsroom, the crowdsourced online newsource has just launched in beta. From their website: &#8220;K]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<div class='snap_preview'><p>Knewsroom, the crowdsourced online newsource has just launched in beta.</p>
<p>From their website:</p>
<p>&#8220;Knewsroom™ is a community-directed news publication where not only do you have a voice—you get paid to use it. “The Knews” gets published every morning, featuring the previous day’s top stories in Politics, Business, Technology, Design, Sports, and Entertainment.</p>
<p>What makes it in? The community decides.</p>
<p>The best part? 20% of every dollar we generate in advertising gets split with the people who make the Knews happen: writers, readers, evangelists&#8230;anyone looking to turn extra brainwidth into extra cash.&#8221;</p>
<p>If you want to learn more details on how it actually works go <a href="http://knewsroom.com/news/home/learn_more">here</a>.</p>
<p>I like the idea of Knewsroom but the results are pretty much what you&#8217;ll find on the frontpages of most of the major news sites.  Today has stories on Clinton&#8217;s toothless win in WV, Edwards support of Obama, death tolls from China and the Celtics win again at home.  Not exactly breaking any new ground here.</p>
</div>]]></content:encoded>
</item>

</channel>
</rss>
