Ny naturmangfoldlov ble gjort gjeldene fra 1. juli i år. Den er et mer gjennomgripende og mer helhetlig grep for bevaring av alt naturmangfold; biologisk, geologisk og landskapsmessig. Sentralt i loven er Naturtyper i Norge (NiN). Disse vil blant annet gjøre det lettere å gi truede arter og deres leveområder nødvendig vern.

Opptak fra Naturviterforum 12. november 2009: Om den nye Naturmangfoldloven ved statssekretær Heidi Sørensen og avdelingsleder Torbjørn Lange i Miljødepartementet

Loven er et kompromiss mellom regjeringspartiene. Det har sannsynligvis styrket loven. Det at en naturtype blir utvalgt betyr at den skal sikres spesielle hensyn. Det betyr ikke at naturtypen automatisk vernes, det betyr heller ikke at man kan drive aktivitet/næring på arealene som før.

Det mest interessante som skjer i norsk naturforvaltning akkurat nå er at det er en aksept for at vern og næring kan kombineres. Holdningene endres. Det vil fortsatt bli konflikter, og det er mye som skal avklares, men tiden der vern automatisk betydde et forsøk på stanse tidens gang og naturlige suksesjoner og prosesser i naturen er forbi.

Rapporten fra riksrevisjonen i 2006 at truslene økte mot biologisk mangfold i 32 % av verneområdene var nok en kraftig vekker.
Det er godt og se at Miljøverndepartementet og Regjeringen reagerer.

Utfordringene er store. Det er nemlig førstelinjes miljøvernmyndighet som skal forvalte viktige deler av loven, herunder Naturtypekarteleggingen. Førstelinjes miljøvernmyndighet i Norge er kommunene. Kommunene mangler kompetanse på miljø og i mange tilfeller vil ikke lokalpolitikerne prioritere miljøvern.

Som leder av Naturviterne er jeg redd Regjeringen gjør opp regning uten vert når de pålegger kommunen å forvalte naturtypekartleggingen og andre viktige deler av naturmangfoldet i Norge. Nesten ingen kommuner har heltids miljøvernkompetanse. Det bevilges 8 mill på miljøverndepartementets budsjett neste år for opplæring av kommunene. Jeg håper dette er første steg på en betydelig oppgradering av kommunal kompetanse på miljøvern.

Lokaldemokrati blir bare den beste løsningen om det finnes lokal fagkompetanse, lokalkunnskap og god kommunikasjon mellom politikere, naturvitere i kommunen og lokalbefolkningen.

Fra fremleggelsen av den nye Naturmangfoldloven 3. april 2009:

DF elsker svinekød.. Fair nok, det smager da også godt, men det er jo ikke alle der vil spise det.. Jeg er blandt dem der har valgt ikke at spise svinekød (om jeg spiste det engang)..

Man skulle umiddelbart tro, at det ville være godt for DF, jo færre der vil spise svinekød, jo mere til dem.. Det er er jo ligesom hvis man spiser en kødret med en vegetar, fedt, han får grøntsagerne, jeg snupper køddet..

Men nej, DF elsker svinekød og det må alle andre altså dermed også lære at gøre.. I dag har DF valgt at udtale, at der skal være svinekød på menuerne i alle kommuner.. Jaok, det er “naturligvis” kun i de madordninger kommunerne måtte have rundt om, for det skal jo hedde sig at man tilbyder en alsidig menu til forbrugerne..

Jamen, det lyder da godt ikke? Det med det alsidige.. Joo, bortset fra at det ikke er valgfrit, men tvunget.. Jaok, de fleste danskere har det jo fint med svinekød og fred være med det, som DF påpeger, så har man jo i Danmark en lang tradition for at spise svinekød.. Men ikke alle danskere har dog denne tradition.. Jøder og muslimer, f.eks., har ikke tradition for at spise svinekød, uanset hvor lang tid de har været her.. Jaok, muslimerne kun i årtier, men jøderne dog i århundreder.. Skidt, det kan DF ikke tage hensyn, det er jo bare muslimers og jøders problem..

Det er fantastisk.. Én ting er, at de mener at der skal være mulighed for at vælge svinekød for de, der nu gerne vil spise det.. Det kan jeg ikke hidse mig op over, tværtimod, det ville jeg have været helt enig i.. Men at tvinge folk, som ikke vil spise svinekød, til at skulle spise det? Det er for langt ude.. Det er ikke et spørgsmål om at “forsvare” danskhed eller underlægge sig muslimer (eller at lade sig “dhimmisere”, som nogle dumt udtrykker det), det er et spørgsmål at undertrykke minoriteter til fordel for.. Nej, faktisk ikke til nogens fordel.. Ikke majoritetens fordel, ikke til nogens fordel, kun et stupidt ønske om at fornærme en gruppe mennesker (og så bare ærgeligt at man også rammer andre grupper, men mon ikke de “forstår”)..

Godt stunt, DF.. Desværre er der jo nok nogle der køber den (og svinekødet)..

Vi har hørt på i mange år, at de unge bliver yngre.

Bekymrede mødre ringer ind til Mads og Monopolet på P3, fordi deres døtre vil have højhælede sko på til en sodavandsfest, når de kun er 13 år gamle. Aviserne skriver spalter op og ned om undersøgelser, der viser, at de unge drikker mere. Og ikke mindst, at de gør det tidligere.

Når det bekymrer os, at de unge drikker mere, bliver mere uselvstændige og ukritiske, når de ser reklamer og tv, er det muligvis ikke uden grund. Men hvis vi viste de unge lidt mere tillid, kunne de få muligheden for at bevise, at det modsatte er lige så sandt.

Og hvorfor skulle man ikke kunne have en politisk mening og gå til stemmeurnerne, når de er 16 år?

Det umiddelbare svar er, at regeringen med Dansk Folkeparti i spidsen ikke vil have det. Og argumentet, som naturligvis ikke forlader Dansk Folkepartis private gemakker, er, at hele deres politiske strategi ville falde fra hinanden.

Langt størstedelen af deres vælgere befinder sig beviseligt blandt den ældre del af befolkningen. Og blandt den yngste del af vælgerskaren er deres opbakning umiddelbart relativt begrænset. Så hvis man lagde to ekstra årgange på i den yngre ende, ville de uden tvivl miste lidt procentvis vælgertilslutning.

Spørgsmålet er om den frygt, som Dansk Folkeparti altså må skjule, overhovedet er begrundet.

Lektor i statskundskab fra Syddansk Universitet, Klaus Levinsen, virker som en, der ved noget om, hvorfor valgretsalderen skal sættes ned til 16 år. Og Klaus Levinsens argumenter tyder på, at den frygt som Dansk Folkeparti prøver at overføre til befolkningen ikke nødvendigvis giver mening.

»Unge er generelt set ikke mere venstreorienterede end de ældre generationer. I 90′erne stemte et flertal af de unge for eksempel borgerligt«, er han citeret for at sige i Politiken den 11. november.

Jeg vil umiddelbart medgive strategerne i Dansk Folkeparti, at det unge flertal nok ville pege mod venstre nu. Men det har mere at gøre med, hvem der sidder i regering. De fleste unge er næsten per definition rebelske mod det etablerede system – om det så går den ene eller den anden vej. Men eftersom regeringen i Danmark omtrent skifter side i tinget hver tiende år og har gjort det jævnt de sidste mange år, må selv Dansk Folkeparti kunne få øje på en vis retfærdighed.

Citatet ovenfor er fra en artikel, som omtaler det prøvevalg, som 31 danske kommuner afholder blandt 16- og 17-årige op til kommunalvalget den 17. november. Initiativtageren er Dansk Ungdoms Fællesråd, som naturligvis ønsker at sætte fokus på, at de unge ikke er enig i den generelle holdning blandt danskerne – at de 16- og 17-årige er for umodne til at være en del af demokratiet.

Man kan vel argumentere for, at jo flere man udelukker fra demokratiet, jo mindre demokrati er der vel i realiteten tale om.

Og så er der professoren i statskundskab fra Københavns Universitet,  Kasper Møller Hansen, som heller ikke forstår modviljen mod at give de unge ret til at stemme.

»Meget forskning argumenterer for at sætte valgretsalderen ned, fordi det kan være med til at skabe et demokratisk gen tidligere«, siger han i Politiken. I psykologien og filosofien handler om at føle, at man er en del af noget, for at det skal give mening. Så hvis de unge føler, de er en del af demokratiet, vil de højst sandsynligt også interessere sig mere for det.

Det skal retfærdigvis nævnes, at de to formelle regeringspartier har givet udtryk for modstand mod at nedsætte valgretsalderen, og at Det (skizofrene) Radikale Venstre tvivler. Men spørgsmålet er, om ikke regeringen, til dels de radikale og ikke mindst Dansk Folkeparti skal genoverveje deres frygt for at udvide demokratiet, som de jo ellers er frontløbere for.

»Noget handler om, hvordan partierne ser på de unge. Om man ser på dem som en gruppe mennesker, der er parate til at tage et politisk ansvar. Eller om man ser dem som nogen, der skal opdrages og rundes, før de kan få ansvar«, som den gode Klaus Levinsen fremlægger det. Tilliden til de unge må utvivlsomt gå demokratiets ærinde.

Den frustrerande regeringen fortsätter att genom sina desperata försök rädda den döende grenen av liberalismen, nyliberalismen. När det inte går som man vill är det lätt att ta till tvång som redskap. Eftersom det är mindre än ett år kvar till valet är regeringen ute efter att förändra så mycket som möjligt, speciellt när socialdemokratin inte har gett något tydligt besked om återställning av vissa viktiga områden. Resultatet blir att de nyliberala idéerna kommer att frodas även under en rödgrön regering. Det är just i dessa sammanhang man saknar kongressbeslut om återställning så att det inte blir tvång och att regeringen inte fortsätter förstöra ända till sin sista dag.

Nu har finansdepartementet, enligt en artikel i Dagens Samhälle, planerna klara för sig, de ska tvinga kommunerna att sälja ut sina verksamheter till privata aktörer. Man vill klämma åt de kommunala bolagen för att städa vägen för de privata aktörerna och göra vinst till viktigaste inslaget i varje verksamhet, oavsett om det är välfärd, konferensanläggning eller något som ska vara lättillgängligt för alla i samhället, oavsett plånboksstorlek.

I Örebro kommer Kilsbergens restaurang och konferensanläggning att drabbas av denna sjuka och kommunen, med Staffan Werme(fp) i spetsen, kommer att privatisera dem för att inte “snedvrida” konkurrensen i kommunen. I många andra kommuner, speciellt borgerligt styrda, pågår utförsäljning av kommunala bolag för fullt. Ett exempel är Mellerud vars kommunstyrelseordförande, Robert Svensson, meddelar att kommunen ligger före och att de redan har planerna klara för utförsäljning.

Den 25:e november är det dags för riksdagen att behandla och förmodligen, med en borgerlig majoritet där, klubba igenom ett lagförslag som förbjuder kommuner att ha säljverksamheter som snedvrider konkurrensen. Det kan bli något som gör det riktigt tufft för kommunen att ha något alls om privata aktörer inte gillar det. Det sorgliga är att de borgerliga är tydliga med sina krav även om de är tydligt riktade för eliten medan socialdemokraterna inte ens kan förbjuda vinster i välfärden som självfallet försvagar den socialdemokratiska välfärdsstatens ställning i samhället.

Kommunene administrerer vaksinasjonen mot svineinfluensa svært forskjellig. Da jeg vaksinerte meg ble alt administrert veldig godt, etter min mening. Jeg oppga navn og personnummer, men dette var direkte til personell som førte det rett inn i et skjema som skal overføres til det nasjonale vaksinasjonsregisteret, SYSVAK for admininstrasjon av evt vaksine nummer to, registrering av hvem som har fått, evt senere bivirkninger etc. Vi var dessuten skjermet fra at andre kunne titte eller lytte. Behovet for personnummer ble det opplyst om på forhånd, sammen med informasjonen om hvor vi skulle etc. Vi ble ikke bedt om å gi noen annen informasjon.

Nå hører jeg om svært forskjellig praksis fra kommune til kommune. Jeg har blant annet hørt at folk har blitt tvunget til å gi muntlig informasjon om diagnose – og også lese opp navn og personnummer i samme rom som en mengde andre mennesker som står tett inntil og får med seg alle detaljer.

Dette kan umulig være godt personvern?

Det er en egen Lov om helseregistre og behandling av helseopplysninger (helseregisterloven). Jeg kan ikke skjønne at hvilket som helst helsepersonell eller frivillige hjelpere har rett til å forlange konfidensiell helseopplysning i det offentlige rom med  det ris bak døra at hvis folk i risikogruppene ikke oppgir denne informasjonen får de heller ikke vaksinen.

Personnummer er da heller ikke noe som skal “leses opp offentlig”? Det er da vel inderlig lett å la folk skrive det ned istedet?

Det er forståelig at man ønsker å forsikre seg om at de i risikogruppene faktisk får vaksinen først.  Men enten må dette baseres på tillit, eller man må ha rutiner som beskytter personvernet i lige stor grad ved vaksinering som ved andre anledninger. Det må være folk som har rett til informasjonen som spør, informasjonen må behandles konfidensielt og være underlagt taushetsplikt. Et minstekrav må være at man da også får oppgi slikt i skjermede omgivelser. Det må også være mulig for folk som ikke ønsker at andre enn legen skal vite hva som feiler dem å kunne ordne med en legeerklæring på forhånd – mao må de informeres om at kommunen kommer til å spørre om dette ved vaksineringen.

Hva har dere opplevd, og hva er deres meninger om dette?

For tiden har jeg min daglige gang rundt i hovedstadsregionens Rådhuse. Udover det faktum at det er skønt at komme rundt i regionen når den står i skarpe efterårsfarver – så ser man mange forskellige måder at drive og indrette rådhus på! Et af de flottere -  efter min smag -  er Allerød Rådhus.

Til formiddag havde jeg fornøjelsen af to timers møde i luftige og kunstneriske omgivelser. Det er en gammel  kabel og el-stik lagerhal som er omdannet på flotteste vis af Vandkunsten Arkitekter.

Og så skader det da heller ikke at have en kæmpe Kurt Trampedach hængende indenfor hoveddøren!

Jag har under den senaste tiden träffat en rad kommunföreträdare för att diskutera vad som gjort och vad som bör göras för att möta framtiden. Med andra ord; hur kan vi säkra den framtida välfärden? Jag kommer att skriva korta referat av dessa samtal här på denna blogg.

En tisdagsmorgon styrde jag mot Fagersta, en kommun i bergslagen, som för tio år sedan var i ett katastrofläge. Ordet katastrofläge är Stig Henrikssons, som är vänsterpartist och inne på sin tredje mandatperiod som kommunstyrelseordförande. Idag är Fagersta en skuldfri kommun med en befolkningsökning. Man har genomfört en rad effektiviseringar och nedskärningar under de senaste 10 åren och nu diskuterar man bland annat ett kundvalssystem för hemtjänsten.
Under 2008 stoltserar Fagersta kommun med:

• 5:e bästa ekonomiska resultatet
• 8:e bästa soliditeten
• 21:a bästa företagsklimatet

Hur har detta gått till? Kan vi lära oss något av Fagersta?

Det första som Stig Henriksson nämner är det starka förändringsmandat han tyckte sig få när han tillträdde som kommunstyrelsen ordförande. På frågan om man då införde någon ny modell för produktionen av kommunala tjänster, säger Stig att det mer handlade om att förändra kulturen bland förtroendevalda och tjänstemän. Den nya kulturen innebär krav på att alla ska ha en helhetssyn på kommunens verksamhet. Stig har till och med avrått personer med starka sektorsintressen att engagera sig i den kommunala politiken. Detta kombineras med klart uttalat ansvar hos förvaltningschefer och övrig personal för den löpande verksamheten. För Stig är det viktigt att också ha en öppenhet vad gäller misslyckanden och ta lärdom inför framtiden. När jag frågar om konkreta resultat ger Stig ett exempel som han tror kommer av kulturförändringen: När förvaltningscheferna skulle komma fram med besparingar om 3 miljoner, föreslog man istället åtgärder som sänkte kostnaderna med 12 miljoner.

Fagersta kommun samarbetar också i många avseende med grannkommunerna. Bland annat har man en gemensam löneadministration tillsammans med Norberg, Skinnskatteberg, Avesta och Hedemora. Vidare samarbetar man om näringslivsfrågor med Norbergs kommun och om miljö- och byggfrågor med Norberg och Avesta. Stig ser samarbetena i första hand som ett sätt att klara kompetensförsörjningen.

Stig Henriksson instämmer när jag påstår att det kommer en kris efter krisen. Han tror på viss höjning av skattefinansieringen, men den måste ändå bli begränsad. Fritid och kultur kommer att behöva mera av privat finansiering och ytterligare effektiviseringar av annan kommunal verksamhet behövs. Stig är också en anhängare av ansvarskommitténs förslag. Han tycker att kommunerna ska, av rättssäkerhetsskäl, släppa myndighetsutövningen till region eller stat.

Stig Henriksson ser stora utmaningar i framtiden, men framhåller att ”drakar lyfter i motvind”.

/Lars M Andersson

Med anledning utav Jimmie Åkessons debattartikel om muslimer så redovisar jag nu Mahmoud Aldebes, alltså ordföranden för Sveriges muslimska förbund, krav på muslimska lagar i Sverige i form av ett kravbrev som han har skickat till samtliga riksdagspartier. Han tänker nu bli medlem i Centerpartiet och kandidera för dem, frågan är om han inte redan ÄR medlem där.

I så fall säger det nog mer om Centerpartiet än om honom själv, eftersom de låter en sådan som han bli medlem.

Här följer nu Mahmoud Aldebes krav:

• En moské i varje stad eller kommun.
• Moskébyggen borde finansieras med räntefria lån som alternativ till villkorat bidrag från utlandet. Kommunerna borde ta på sig ansvaret att gå i borg för räntefria lånen eller låna ut pengar räntefritt till moskébyggen för kommunens muslimska invånare.
• Att integrera islam i svenska skolor.
• Det innebär att man lyfter hemspråket och religionen i schemat som ett vanligt ämne, där muslimska barn får möjlighet till undervisning i homogena grupper i eget hemspråk och egen religion i de kommunala skolorna. Imamer och hemspråkslärare borde få status som ordinarie lärare i ämnet hemspråk och religion.
• Det innebär att man lyfter hemspråket och religionen i schemat som ett vanligt ämne, där muslimska barn får möjlighet till undervisning i homogena grupper i eget hemspråk och egen religion i de kommunala skolorna. Imamer och hemspråkslärare borde få status som ordinarie lärare i ämnet hemspråk och religion.
• Alla kommuner borde ordna en kväll i veckan som ska vara en kvinnokväll respektive männens kväll i gym och simhallen.
• Att riksdagen stiftar en lag som ger svenska muslimer rätt att vara lediga under de islamiska högtiderna Eid al fitr och Eid al Adha är krav från alla muslimer. För nuvarande är det omöjligt att ta ledigt från arbeten för att fira högtiden tillsammans med familjen.
• Muslimer kräver att regeringen ska undersöka möjligheten till en särlagstiftning är möjlig och hur detta i fall ska motiveras utifrån existerande lagstiftning i religionsfrihetslagen.
• Muslimer kräver alltså en lagstiftad positiv särbehandling av i detta fall en religiös minoritet för att befrämja dess status och skydda den mot majoritetssamhället.
• Två timmars ledighet för fredagsbön, mellan kl.12- kl.14 under vintertiden och mellan kl.13-kl.15´sommartiden. Fredagsbönen är en obligatorisk bön som måste utföras kollektivt i moskén.
• Att bidraga till att muslimerna och judarna får dispens eller särlagstiftning för att utföra den islamiska och judiska slakten.
• Muslimer kräver att församlingsförbundet i svenska kyrkan i samarbete med landets kommuner ska reservera begravningsplatser i alla kommuner som har muslimska invånare.
• Att starta Imamutbildning vid svenska universiteten och högskolor är ett krav från landets muslimer och från svenska myndigheter.

   

Den som vill läsa hela brevet kan göra det här.

När man har läst detta brev från 2006 så funderar man på varför det inte blev en enorm mediastorm mot detta kravbrev från Mahmoud Aldebe. Det är en ren bekräftelse på orsakerna till varför Jimmie Åkesson skrivit sin debattartikel. Och det är faktiskt väldigt underligt att inte någon från de etablerade partierna reagerade kraftfullt mot Sveriges muslimska förbunds kravbrev.

Hur sjuk i huvudet är denne Mahmoud Aldebe på en skala på 10-20?

Ja, uppenbarligen så räcker inte skalan till för att beskriva det sjukdomsstadium som finns i hans förkrympta “hjärna”.

Läs även Mahmoud Aldebes hatkommentar till en artikel om SD på Newsmill från idag. Kommentaren till artikeln finns också i en artikel på Fria Nyheter idag. Direktlänk till den:

http://frianyheter.wordpress.com/2009/10/26/sd-far-inte-vara-ensam-om-att-diskutera-problem-med-mangkultur/#more-24249

]]> http://naturviterne.wordpress.com/2009/10/22/h%c3%b8yfartstog-vs-dobbeltspor-det-beste-er-det-godes-fiende-nok-en-gang/ Thu, 22 Oct 2009 09:39:44 +0000 Finn Roar http://naturviterne.wordpress.com/2009/10/22/h%c3%b8yfartstog-vs-dobbeltspor-det-beste-er-det-godes-fiende-nok-en-gang/

Lokaltog

Osmund Ueland holdt i går en gjesteforelesning på Universitetet på Ås. Der gjentok han sine poenger fra en kronikk i Aftenposten tidligere i år:  Snakket om høyfartstog vil

lede oppmerksomheten vekk fra det som er utfordringen: en forpliktende planlegging og budsjettering av dobbelspor slik at dette kan ealiserers i løpet av 10 år.

Det var en inspirerende og kunnskapsrik Ueland som foreleste for studentene:
- Dette handler om vilje til å satse på infrastruktur, sa han.  Den viljen finnes ikke i dag.

Sterke ord, men de som tviler, kan jo ta med seg tommestokk ut til de nye dobbeltsporene for å måle. De behøver ikke gå langt.

Uelands hovedpoeng er at samferdsel ikke er viktig nok i Norge i dag. Det ligger ingen forpliktelse i Nasjonal transportplan eller Stortingets vedtak. Det hjelper ikke hva politkerne sier, manglende utbygging taler sitt tydelige språk.

Stortinget vedtok i 1997 å bygge dobbeltspor i pendlertriangelet.  Med dagens utbyggingstakt går det 40 år før det er ferdig. Dagens bit for bit utbygging er også 40% dyrere enn sammenhengende utbygging. Det er åpenbart at det er god samfunnsøkonomi med raskere utbygging; man får mer jernbane pr krone og raskere full effekt av hele strekningen. -Hvorfor gjør vi likevel ikke dette?

Naturviterne elsker tog, som prinsipp, og ihvertfall de som har tilgang til et når de trenger det.

Vi ønsker både utbygging av dobbeltspor i pendlertriangelet;  Oslo-Skien- Halden, og høyfartstog mellom de største byene.

Det første vil gjøre det billigere å bo et stykke fra arbeidsstedet på Østlandet, i praksis lette presset på boligmarkdet i Oslo. Dobbeltspor gir halvering av reisetid og dobling av frekvens! Det andre vil gi flyene en karftig konkurrent. Forutsatt hastighet og frekvens vil tog være et godt alternativ for mange reisende.

Hva skal vi gjøre for å få dette til? Det trengs alianser. Næringslivet, kommuner og fylkeskommuner lokalt og regionalt, og ikke minst flere departementer må engasjere seg. Dette burde jo være en viktig oppgave for både næringsdepartementet, miljøverndepartementet og kommunal- og regionaldepartementet. Ikke minst for statsministeren selv. Første bud er å bli enige om trase. Det er bedre at jernbanen bygges nå enn at det utredes videre for å finne en mulig bedre plassering! Deretter må det prioriteres kraftig. Det blir tydelig i årets budsjett, med litt mer til alt.  Det er ingen prioritering!

Jeg har sansen for Uelands poenger:

Skal man gå en mil må man ta første skrittet først. Det er greit å snakke om turens høydepunkt (høyfartstog), men om man ikke starter turen, ja ikke engang har sko på beina, har slikt skryt ingen mening. Derfor må dobbeltspor mellom pendlerbyene komme på plass først, og raskt!

God Tur!

Folkpartiets partiledning har under tisdagen en grym debattartikel på DN Debatt, där folkpartiet tar initiativ till ett återförstatligande av skolan. Inget kunde vara mer rätt. Nu när Jan Björklund som utbildningsminister i reform efter reform både bildligt och bokstavligt talat sträcker upp den svenska skolan så behövs en nationell enhetlig samordning av dessa reformers tillämpning. Björklund och alliansregeringen gör väldigt mycket bra för skolan. Problemet är att ute i kommunerna sitter fritidspolitiker som ansvariga huvudmän. De har ofta varken tid eller kunskap att sätta sig in i all lagstiftning, reglering, ekonomi, undervisning, osv, osv. Men de förväntas de ha. Nu får de alla Björklundska reformer i knät också, som kryddas nästa år av den nya skollagen.

Nej, skolan ska finaniseras och styras via staten. Tydlighet är en dygd.

Endelig kan vi konstatere at kommunerne begynder at fyre folk – først 400 i Kolding og senest 200 i Frederikshavn. Ikke fordi fyringer i sig selv er nogen god ting, men som alle andre organisationer, så er man fra tid til anden nødsaget til at trimme organisationen for at kunne forblive konkurrencedygtige.

Når folk på Nationen ævler om nedskæringer i velfærden, gamle mennesker der ikke bliver tørret i rø… og andet vrøvl, som en naturlig konsekvens af fyringerne, så er det ikke andet end verbale udbrud fra mindre bemidlede. Sørgeligt – men sandt. Men…. hvis – lad os nu sige 10% – af medarbejderne forsvinder, så kan det da godt være at borgerne vil opleve en velfærdsforringelse, men en ting er sikkert, hvis bare lederne kan en lille smule ledelse, så bliver forringelsen højst et par procent, og i de fleste tilfælde slet ikke mærkbar overhovedet.

Disse fyringer er for mig at se nødvendige og velvalgte og bør inspirere alle andre ledere til kontinuerligt at overveje situationen. Vi skal skærpe vores sanser, investere i de rigtige ting, tænke anderledes og trimme, hvis vi vil blive bedre. Dette gælder også på velfærdsområdet, hvor vi desværre på mange områder oplever at tiden står stille. Så…. jo tak – fyringer er velkomne, og med tiden skal der nok blive ansat på andre områder igen andetsteds i kommunerne med et bedre resultat til følge. Vi kommer til at få mere med mindre…..

I dag har ju som bekant Finansminister Anders Borg presenterat budgeten för 2010. Till och med Konjunkturinstitutet är överraskade över att budgeten är såpass expansiv. En krisbudget som ändå ger möjlighet till satsningar. 32 miljarder finns det att satsa utöver vad vi trodde i våras när vårbudgeten presenterades. Dessa 32 miljarder används till tre huvudområden, att värna jobben genom att dämpa fallet i sysselsättningen, förhindra att arbetslösheten biter sig fast och genom förbättringar av företagsklimatet. Att värna välfärden genom prioriteringar av kärnverksamheter, genom extra statsbidrag till kommuner och landsting, en satsning på rättsväsendet och det tredje fokusområdet är satsningar för att värna klimatet.  Och vi gör det utan att äventyra de offentliga finanserna långsiktigt.

Budgeten finner jag är väl avvägd med just rejäla satsningar på jobben – närmare bestämt 24 miljarder som går till fler utbildningsplatser, ytterligare pengar till arbetsförmedlingen för fler utbildningsplaster, mer resurser till coaching och matchning, ett fjärde steg av jobbskatteavdraget, bättre villkor för företagare och ytterligare resurser till infrastrukturinvesteringar.

I vanlig ordning ansåg oppositionen att sänkt skatt för låg- och medelinkomsttagare inte var rätt väg att gå, men presenterade inga alternativ – vilket de dock förväntas göra inom två veckor i sin budgetmotion. Någonting säger mig däremot att det blir plural och att man inte är särskilt väl överens, men vi får se.

det man förlorar på karusellerna. Kommunerna måste hitta vägar för att kompensera skattebortfall och när inte skattehöjniongar är så populära måste man ta till andra åtgärder. Kommunernas avgifter steg förra året med 5% och el gick upp med 8%

Nu har man mer marginaler att höja skatten, förlåt avgifterna, då konsumentprisindex (KPI) för augusti 2009
visar att inflationstakten, räknad som förändringen av konsumentpriserna under de senaste tolv månaderna, var minus 0,8 procent i augusti (-0,9 % i juli). Från juli till augusti steg priserna med i genomsnitt 0,2 procent, lika mycket som motsvarande period förra året.
Från november till december sjönk importpriserna med 2,3 procent, medan exportpriserna gick ned 0,3 procent. Producentpriserna totalt sett sjönk under samma period med 0,7 procent.

Priserna på varor till inhemska kunder, dvs. producentpriser på hemmamarknaden och importpriser sammantaget, sjönk i genomsnitt med 1,7 procent från november till december. Nedgången berodde främst på lägre priser för råolja och petroleumprodukter vilka bidrog nedåt med 0,8 respektive 0,7 procentenheter. Lägre priser på baskemikalier samt andra metaller än järn bidrog till nedgången med 0,2 procentenheter. Sjunkande priser noterades också på järn, stål och ferrolegeringar, produkter från jordbruk, metallmalmer och andra mineraler samt sulfatmassa vilka samtliga bidrog med vardera 0,1 procentenhet till nedgången. Högre priser på el- och optikprodukter, maskiner (exkl. datorer) samt motorfordon och släpvagnar motverkade nedgången med vardera 0,1 procentenhet.

Priserna på konsumtionsvaror steg med 0,7 procent från november till december. Högre priser på kläder, läkemedel, möbler, radio och tv-apparater, hushållsmaskiner, hållbarhetsbehandlade produkter från fisk, hållbarhetsbehandlade produkter från frukt och grönt, kött och köttprodukter samt övriga livsmedelsprodukter bidrog vardera med 0,1 procentenhet till uppgången för konsumtionsvaror. En nedgång i priserna på oljor och fetter noterades vilket påverkade 0,1 procentenhet nedåt.
Källa: SCB.

Så läge finns för höjda miljöavgifter, VA-avgifter och annat som påhittiga ekonomi ansvariga i kommunerna kan hitta på. För att inte tala om vad staten kan åstadkomma.

Så skjer det igjen! Bare et par uker etter at DN og SFT la fram sin rapport om manglende oppfølging i strandsonen fra kommunene: Jernbaneverket vil ha en generell dispensasjon fra forbudet om å bygge i strandsonen! Det er helt utrolig at en statlig virksomhet viser så lite respekt for statlige føringer. Og jernbaneverket som skal jobbe for mer miljøvennlig transport. Jeg synes dette er frekt av jernbaneverket.

Dette er også bilde på en underliggende strøm i norsk forvaltning og blant politikere; strandsonen er ikke så viktig å holde åpen for allmennheten. Forbudet mot bygging i 100-metersbeltet er et politisk skuebrød uten innhold og troverdighet. Det er lett å se at forbudet ikke virker. Bare gå med båt fra Oslofjorden og over til Sveriges vestkyst. Der er det betydelig mindre hytter i 100-metersbeltet.

Realpolitikken i strandsonen handler ikke om å gi allmennheten tilgang til sjøen, men å gi en allmenn tilgang til hyttetomt ved sjøen. Sjøen er tross alt for alle. Holdningene kommer tydelig fram i Øystein Stray Spetalens kommentar etter valget: han tror ikke det betyr så mye hvem som vant valget – “pengene bestemmer” Han er i hvert fall ærlig. Det er ikke de politikerne som sier at strandsonen er viktig, men ikke er villige til å gi bedre vern. Siste eksempel var SV-ordføreren i Nesodden kommune som bygget ulovlig i strandsonen.

Det norske samfunnet lider av en gjennomgripende mangel på respekt for naturressurser og biologisk mangfold. Det man ikke ser konsekvenser av med en gang er ikke så farlig. De langsomme endringer i naturområdene blir ikke tatt med i beslutninger i enkeltsaker og heller ikke på strategisk nivå. Kompetanse på natur og arealressurser blir ikke sett på som viktige for en kommune, stat eller private virksomheter, selv om Norge består av 95 % natur. Det er betenkelig at kompetanse på et så viktig område ignoreres så systematisk.

Nummer 4!
De tävlande i den (måste medges) knastertorra tävlingen “Vilken kommunrelaterad uppgift för år 2008 korrelerar bäst med rån inkl grovt under perioden 1996-2008 i 11 svenska medelstora kommuner?” var:

1. Nettokostnad (kr) per invånare för arbetsmarknadsåtgärder.
2. Andel (%) av hushållen med ekonomiskt bistånd inkl. introduktionsersättning
   som erhållit bistånd i 4-9 månader under året.
3. Andel (%) barn och unga placerade på institution av totala antalet placerade
   barn och unga 0-20 år den 1/11
4. Andel (%) utrikes födda i kommunen årsskiftet 2008/2009.
5. Kommunens soliditet (%)
6. Kostnad (kr) för insatser enligt SoL/HSL till personer 65-w år i ordinärt
   boende per invånare 65-w år.
7. Lågutbildade invånare, andel (%)
8. Fritidsverksamhetens andel (%) av kommunens totala driftskostnader.
9. Nettokostnad (kr) per invånare för miljö, hälsa och hållbar utveckling,
   inklusive myndighetsutövning, samt alkoholtillstånd.
10. Genomsnittlig betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning, totalt

Resultat
Jag har låtit negativa korrelationer peka uppåt för läsbarheten.

Som synes en överlägsen seger för nr 4. Någon kanske undrar varför jag har valt siffror för enbart 2008 för den ena kurvan när rånen spänner över hela 13 år. Det var mest för att få ihop tillräckligt med material. För säkerhets skull testade jag 2008 års rånstatistik mot vinnaren “utrikes födda” och det blev en nästan lika bra korrelation. Kurvorna är väldigt lika.

Värt att notera är Lidingö där jag misstänker att utrikes födda kanske inte kommer från riktigt samma länder som de utrikes födda i Landskrona. Hade Lidingöstapeln varit hälften så hög så hade korrelationen varit över 0.900 i både exemplet med rån 1996-2008 och rån enbart 2008.

Korrelation
är ett begrepp inom statistik som anger styrkan och riktningen av ett samband mellan två variabler. Korrelationen uttrycks som ett värde mellan 1 och -1, där 0 anger inget samband, 1 anger maximalt positivt samband och -1 anger maximalt negativt samband.

En korrelation säger ingenting om orsakssamband, eller kausalitet.

läs mer om korrelation här

Källor och hjälpmedel
Pearson Correlation Software
Kommundatabas.se
Brå
Lista över Sveriges kommuner

Inte helt oväntat, milt uttryckt, är inte Maria Wetterstrand och Thomas Östros överens om huruvida regeringens förslag om mer pengar till kommunerna är bra eller dåligt. Så här uttalar de sig på Svd:s hemsida:

Östros: “Man ska ge tydligt besked om förutsättningar för flera år framöver. Pengar bör avsättas på lång sikt till skola och sjukvård, säger han.”

Wetterstrand: “Miljöpartiets språkrör Maria Wetterstrand tycker att det tillfälliga statsbidraget är helt i enlighet med det egna partiets linje.

– Det är jättebra att de lyssnar på oppositionen och det är kul att vi kunnat påverka politiken. De skulle aldrig ha gjort det här om vi inte hade pressat dem på det.”

Så, rödgröna vänstertrissare, hur ska vi ha det? Är det tillfälligt stöd för att stötta mitt i krisen som gäller eller vill ni se permanenta höjningar av statsbidragen oavsett konjunktur? Och Wetterstrand, vem är det vi lyssnat på egentligen – dig eller Östros? Eller det finanspolitiska rådet? Eller konjunkturinstitutet?

Tror nog att partiledarna, ministrarna, samordningskansliet och alla inblandade har god förmåga att faktiskt komma på egna idéer.

För en timma sedan avslöjade regeringen att man vill satsa ytterligare 10 miljarder kronor på kommuner och landsting nästa år, utöver redan beslutade summor (7 mdr ur vårdbudgeten och 1 mdr för influensevaccin). 3 mdr av de nya pengarna går till landstingen och 7 går till kommunerna. (läs hela promemorian här)

Nu när krisen börjar stanna av, det vill säga inte förvärras så snabbt, har det funnits möjlighet att se hur mycket pengar som faktiskt kan satsas. Självklart finns det alltid de som tror att statens budget är en outtömlig sjö, men som tur är hör varken Anders Borg eller de andra alliansministrarna dit. För att citera Reinfeldt:

“- Vi har ett ansvar för de offentliga finanserna. Det som har hänt är att de offentliga finanserna förstärkts.”

Fredrik Reinfeldt, Jan Björklund och Göran Hägglund har sedan tidigare förklarat att kommunerna behöver mer pengar, och att det blir en av regeringens prioriteringar. Totalt har Allians för Sverige nästa år höjt statsbidragen till kommuner och landsting med 38 miljarder kronor.

Så här fördelas pengarna i Skåne:

källa: Sydsvenskan

Hela riket: 10 miljarder (10 000 000 000 kronor)

Skåne: 394,4 miljoner (394 412 000 kronor)

Bjuv: 11 miljoner (11 055 000 kronor)
Bromölla: 9,2 miljoner (9 204 000 kronor)
Burlöv: 12,3 miljoner (12 308 000 kronor)
Båstad: 10,7 miljoner (10 744 000 kronor)
Eslöv: 23,4 miljoner (23 485 000 kronor)
Helsingborg: 96,1 miljoner (96 111 000 kronor)
Hässleholm: 37,6 miljoner (37 644 000 kronor)
Höganäs: 18,3 miljoner (18 388 000 kronor)
Hörby: 11,1 miljoner (11 133 000 kronor)
Höör: 11,3 miljoner (11 363 000 kronor)
Klippan: 12,3 miljoner (12 309 000 kronor)
Kristianstad: 59 miljoner (59 008 000 kronor)
Kävlinge: 21,4 miljoner (21 443 000 kronor)
Landskrona: 30,8 miljoner (30 852 000 kronor)
Lomma: 15,6 miljoner (15 635 000 kronor)
Lund: 81 miljoner (81 048 000 kronor)
Malmö: 21,8 miljoner (218 294 000 kronor)
Osby: 9,5 miljoner (9 556 000 kronor)
Perstorp: 5,2 miljoner (5 279 000 kronor)
Simrishamn: 7,2 miljoner (7 296 000 kronor)
Sjöbo: 13,6 miljoner (13 670 000 kronor)
Skurup: 11,1 miljoner (11 131 000 kronor)
Staffanstorp: 16,3 miljoner (16 378 000 kronor)
Svalöv: 9,9 miljoner (9 959 000 kronor)
Svedala: 14,7 miljoner (14 737 000 kronor)
Tomelilla: 9,6 miljoner (9 694 000 kronor)
Trelleborg: 31,4 miljoner (31 412 000 kronor)
Vellinge: 24,8 miljoner (24 885 000 kronor)
Ystad: 21,1 miljoner (21 103 000 kronor)
Åstorp: 11 miljoner (11 027 000 kronor)
Ängelholm: 29,3 miljoner (29 393 000 kronor)
Örkeljunga: 7,2 miljoner (7 223 000 kronor)
Östra Göinge: 10,2 miljoner (10 231 000 kronor)

Östros (S) svarade nyss:

“- Man ska säga tydligt nu att det inte finns utrymme för skattesänkningar.”

Utrymme för vem? Ibland är Socialdemokraternas syn på skatter lite bakvänd, min uppfattning är att hushållen visst har utrymme för skattesänkningar. Det är ju trots allt deras pengar från början. Problemet med Socialdemokraternas politik har varit att man i vänsterideologisk anda på något sätt eftersträvat förstatligande av ekonomin, men inte kunnat göra detta genom att expropriera företag. Det skulle straffa jobben och tillväxten (vilket ju är en korrekt analys).

Tyvärr har inte insikterna om att stora privata företag bör fortsätta vara privata helt tagits till vara på. Istället har man i stor utsträckning förstatligat folkets inkomster genom ett högt skattetryck, men effekterna av att förstatliga inkomsterna genom höga skatter leder också till färre jobb och lägre tillväxt. Det medför i sin tur mindre pengar till välfärden.

I en lågkonjunktur, om något, borde det med andra ord finnas extra stora skäl att sänka skatterna – framförallt för låg- och medelinkomsttagare.

Lederen av Unge Høyre (Henrik Asheim) og lederen av Fremskrittspartiets Ungdom (Ove Vanebo), har sammen kommed med en rekke forferdelige politiske forslag.

Asheim og Vanebo vil fjerne formueskatten og arveavgiften. De vil dessuten halvere antall kommuner i Norge og fjerne fylkeskommunen, pressestøtten og Innovasjon Norge. De to vil dessuten kutte kraftig i landbruksstøtten, sjukelønnsordninga og arbeidsledighetstrygden. Asheim og Vanebo vil halvere maksimal stønadsperiode for utbetaling av dagpenger. De vil i tillegg kutte i uføretrygden og fjerne maksprisen i barnehagene.

Asheims og Vanebos liste er en liste med politiske forslag som jeg håper at det aldri blir noe av. Det er en liste for mer fattigdom, større klasseskiller, mindre mediemangfold og mindre lokaldemokrati.

Det er viktig å understreke at store deler av Asheims og Vanebos liste er stuereint tankegods i deres moderpartier Høyre og FrP. Og når det gjelder fjerninga av makspris i barnehagene, så sa Venstres representant at Venstre er for fjerninga av makspris i barnehagene under paneldebatten på Nordby ungdomsskole (Jessheim), 1. september. Hujedamej!

Jeg oppfordrer alle til å boikotte Høyre, FrP og Venstre ved årets stortingsvalg, og heller stemme på Rødt. Rødt vil styrke de universelle velferdsordningene.

Idag blev det offentliggjort att parterna på hyresmarknaden enats om en väg framåt för att förbättra förhållandena på hyresmarknaden. Bakgrunden är en anmälan från Fastighetsägarna till EG-domstolen där man hävdar att svenska kommunala bolag erhåller olagligt statsstöd. För att undvika vad som riskerat att bli en summarisk bedömning från den gemensamma domstolen har parterna och regeringen under en tid fört dialog om hur svensk lagstiftning kan förändras, samtidigt som viktiga grundbultar i nuvarande system behålls. Jag är glad att man efter mycket hårt arbete lyckats enas kring en gemensam kompromiss, det är ett styrkebesked när organisationer och företrädare med olika intressen kan enas på detta sätt. Den nya lagstiftningen innebär också att vissa snedsitsar försvinner, exempelvis att vissa kommuner ibland använt sina allmännyttiga bostadsbolag som kassakor snarare än för att skapa bättre boendesituationer. Även det omvända är inte heller sunt, det vill säga att kommuner skulle kunna använda skattepengar för att finansiera ett bostadsbolags förluster eller invsteringar. Båda nämnda saker begränsas och regleras nu på ett sätt som är tillfredsställande. Läs mer på regeringens hemsida.