Pelle Hörnmark har introducerat tanken om en Pastorsakademi. Den går ut på fyra kursveckor under två år, med litteraturstudier däremellan. Förhoppningen är att ALLA pingstpastorer skall gå den. Bra!

För att detta skall kunna förverkligas kommer våra stora gemensamma veckor att läggas ner. Under två år. Så det betyder att årets predikantvecka är den sista på ett tag i alla fall. Läs mer på Dagen här.

Jag tycker att det här är en bra idé. Jag tror vi kan få en gemensam inriktning, ett fokus som vi kan röra oss emot som församlingar men oxå som rörelse.

Men jag hoppas verkligen att veckorna kommer tillbaka därefter för de fyller en väldigt bra funktion!

// Stefan

Imorgon åker jag till Predikantveckan. Det är en av årets höjdpunkter för min del.

“Veckan” är fyra dagar  i Stockholm Filadelfias regi. Dagarna är en mötesplats för oss pastorer i Pingströrelsen. Vi pratar, äter, ber, skrattar och gråter tillsammans. Sedan lyssnar vi på undervisning och låter oss inspireras av goda exempel från Sverige och världen.

I år är jag är ganska tungt uppbokad även i rasterna på konferensen. Har bland annat sittningar inplanerade gällande ärenden som Ansgarsgården, välkomnande av nya deltagare i konferensen, intervjusamtal med Dagen, Svenska Evangeliska Alliansen, mission i ett “förbjudet” land osv.

Jag inser att vi alla är olika, men för en församlingsnörd som mig så går jag igång på de här grejerna. 110 procent!

Men kanske det allra bästa är tiden vi får tillsammans som vänner och kollegor. En stilla fika i gamla stan, några ord i kyrkbänkarna kan bli hela veckans höjdpunkt.

Väl mött i Stockholm!

// Stefan

Jag ska prata om Biblioteken i förändring på InfoTrender. Som vanligt har jag gjort ett för långt bildspel och känner mig dåligt förberedd.

Att sitta inne när solen för ovanlighetens skull visade sig igår var inte så kul. Annars tycker jag det varit intressant och lärorikt att vara med på DIKs kongress för första gången. Att jag är trött beror inte bara på kongressen utan också på grannar som spelar hög musik kvart i 5 på morgonen.

Vad har så kongressen kommit fram till?
1) Det största frågan var upplösningen av delföreningarna, t ex Bibliotekarieförbundet. Till slut vann styrelsens förslag den kvalificerade majoritet som krävdes för en stadgeändring, med exakt de 54 röster som behövdes. Då hade tillägg om en övergångssperiod på 6 månader och att tillvarata delföreningarnas kompetens i professionfrågorna gjorts. En utvärdering ska göras till nästa kongress om tre år.

Är det här bra eller dåligt? Jag har till min förvåning hört att delföreningsstrukturen inte fungerat bra och att den hindrat styrelsens arbete. Vi var flera som hade svårt att förstå varför det inte gått att reformera nuvarande organisation. Samtidigt blir det en tydligare fackförening utåt som dessutom kan agera snabbare.

Det här innebär att alla 81 ledamöter vid nästa kongress kommer att utses via direktval. Vid årets kongress var det 39 stycken som blev valda av 2500 medlemmar. Styrelsen har även lovat att ge mer stöd till dessa så att de är bättre förberedda. Utan stöd från sin delförening kan det vara svårt att förstå alla frågor.

Men, DIK student och Logopedförbundet blir kvar i sin nuvarande form. Hur blir det med olika modeller?

Övriga frågor:
2) Johanna Hanssons och Helena Kettners motion om bättre stöd för chefer gick igenom.

3) DIK student fick äntligen stöd för praktik i utbildningen, men bara som valbar kurs.
4) DIK student fick även stöd för ett humanistiskt referensnätverk.
5) DIK student fick styrelsen att lova kontinuerliga uppföljningar av examinerade studenter.

6) Ny plattform för DIKs verksamhet 2010-2012 antogs. Jag tycker att mycket är bra i plattformen, t ex strävan efter rörlighet på arbetsmarknaden.

Dessutom höjdes medlemsavgiftern 22 kronor till 242 kronor.

Kongressen testade sloganen “Vi som vet lite mer” – jag hoppas och tror att den hålls internt.

Det finns en hel del skrivet på nätet om hur man kan använda Twitter för att bevaka och dokumentera konferenser. På mitt jobb ordnar vi många konferenser och studiedagar. Ofta uppmanar vi deltagarna att twittra och tillhandahåller en särskild hashtag (#) för detta ändamål. Att ta del av vad deltagare tycker och finner intressant är ovärderligt för oss som arrangörer. Och säkert också för andra deltagare och icke-deltagare.

Men – problem hopar sig vid vår horisont! Dert visar sig nämligen att tweets bara går att söka på, dvs. sparas, i ungefär en vecka (några dagar till eller från). Vi som arbetar långsiktigt med dokumentation och utvärdering, hur ska vi hantera den flyktiga Twitterinformationen? Den känns ändå viktigt att kunna ta del av, kanske flera månader efter att ett evenemang har ägt rum.

Jag ställde frågor kring detta på Twitter/Facebook och fick tips av Henri, Librarianishish: En lösning kan vara Tweet Scan Backup. Här kan man spara tweets från konton som man själv anger, kanske ffa sitt eget konto.

“Problemet” med konferenser är förstås att väldigt många twittrar och att det då blir svårt att spara på just detta vis. Jag har inte hittat några alternativa sätt att spara tweets, om man inte gör det på egen server i någon form. Är det bara att acceptera att det som skapas i twitter är ytterst förgängligt? Eller hur gör man? Vad är det som vi inte har begripit?

För vår del blir det förmodligen så att vi kopierar över konferenstweets till ett vanligt worddokument eller liknande och sedan sparar på egen server, alt. publicerar i html på vår egen webbplats (hur blir det då med upphovsrätten förresten)?

Det här “problemet” måste väl fler ha?

Nu ska jag läsa The complete guide to Twitter och kontemplera över om jag är en person som försöker tvinga ett 1.0-tänkande på ett 2.0-verktyg.

I fredags deltog jag i ABM-centrums konferens Sociala medier – bättre sent än aldrig. Se bilder på ABM-centrums blogg

Johan Ronnestam pratade om sociala medier i allmänhet och att det är viktigt att finnas på Facebook, Twitter, Flickr m fl tjänster där användare och kunder finns. Har man ingen kompetens om digitala medier vet man inte heller vilken marknadsföring som är rätt eller fel. Sociala medier och andra tjänster på webben har förändrat många människors sätt att hitta information – omedelbart och genom konversationer med andra människor. Johans blogg.

Sebastian Chan, Powerhouse museum, Sydney, Australien, berättade om hur Powerhouse museum arbetade med sociala medier. Museet ansvarar för design och teknik, även mode. Liksom Johan menade han att man måste vara där användarna befinner sig, dvs på sociala medier på webben och inte bara på hemsidan. En fotosamling de lagt på Flickr fick många fler besök besök än samma samling på hemsidan. Flickr genererar dessutom många fler taggar och kommentarer. Alla kommentarer har inte hög kvalitet, så det är även ur den synvinkeln bra att ha dessa på Flickr och inte på hemsidan.

Powerhouse museum lägger numera ut material på hemsidan även om det inte har hög kvalitet och ibland bara ren textinformation utan foton. Webbstatistik är ett bra sätt att prioritera förbättring av beskrivning av föremål. Ett intressant exempel var chokladkartongsklänningen som först bara var avbildad som den låg i sin kartong. Besökarna var mycket intresserade och klänning finns nu uppackad. Webbstatistik ger också intressant information om vad användarna söker efter.

Efter detta pratade jag i 10 minuter om Stockholms stadsbiblioteks projekt 23 saker, som startade 23/10 2007. På 10 minuter blir det lätt varken hackat eller malet men jag försökte prata om mål, hur det fungerat och resultatet. Förberedelserna fick mig att börja fundera på 23 saker igen. Det var framför allt ett roligt projekt. Jag lärde mig mycket som projektledare, deltagarna lärde sig mycket och vi träffades på ett nytt sätt på projektplatsen. 23 saker intresserar många jag träffar som funderar på att starta ett projekt och det pågår 23 saker projekt, eller modifierade projekt med 10 saker. Jag listar därför mina rekommendationer och reflektioner:

1. Gör inte 23 saker – gör 10 saker.
Det är svårt att hålla fokus under en lång tid.

2. Fundera ordentligt på projektmål och effektmål.
Det gjorde vi och det hade vi stor nytta av. Det är alltid bra att veta varför man gör något och inte bara gör det för att det verkar vara rätt sak.

3. Engagera alla chefer.
Vi borde ägnat mer tid åt detta. Det räcker inte bara att den högsta chefen är entusiastisk.

4. Om organisationen är stor eller utspridd: engagera delprojektledare eller informella nyckelpersoner.
Det gorde inte vi eftersom vårt projekt även ville testa nya sätt att lära sig och fokuserade på individens drivkraft att lära sig själv. Det fungerade inte för all personal och vi såg klara skillnader på bibliotek där det fanns en engagerad person som hjälpte kolleger.

5. Ta vara på resultatet.
Gör ingen stor omorganisation under eller direkt efter projektet. Se projektet som en stor investering som ska ge avkastning.

Efter projektet är det dags att gå vidare. 23 saker för allmänheten görs av vissa bibliotek, men jag funderar på om inte det mest naturliga för Stockholms stadsbibliotek är att gå vidare mobilt. Det har Åke Nygren initierat inom Lära enheterna. Det har varit tufft att få igenom köp av Iphone i Stockholms stad, men nu finns det personal med en Iphone. Jag är inte helt uppdaterad på hur det går utan hänvisar till Biblfeeds grupp Mobila biblioteket Som både Johan och Sebastian visade på konferensen – alla vill vara mobila.

Länk till projektplan och slutrapport för 23 saker finns under Läst

I november blir det mycket att göra, precis som det har varit i oktober, september, osv… Jag kommer att delta i InfoTrender för första gången och roligt nog ska jag själv få prata. Till exempel med er som kommer dit. Det jag vill diskutera är framförallt Fråga bibliotekets i dagsläget oklara framtid. Många idéer finns om hur en virtuell referenstjänst för nationella målgrupper skulle kunna se ut och fungera. Jag tror och hoppas att det finns fler än jag och mina närmaste medarbetare som är intresserade av frågan! Det handlar ju t ex om vilken bild av bibliotek som vi vill ge till människorna och vad biblioteken vill uppnå tillsammans.

I övrigt ska det bli spännande att lyssna till övriga föredragshållare: Pelle Snickars, Stefan Pålsson, Elena Maceviciute, Joakim Jardenberg, Peter Alsbjer, Linnea Sjögren, Annsofie Oscarsson och Peter Almerud. Dessutom streamad föreläsning av Leo Babauta. Hoppas vi ses där!

Ja, det är väl vad vi ägnar oss en hel del åt i biblioteksvärlden. Jag hoppas att det är så i alla fall. Mitt eget arbete är åtminstone präglat av att pröva sig fram!

I förrgår ägde avslutningen av Tvinningprojektet rum, som jag har agerat projektledare för i två år. Ett projekt som har syftat till att pröva vad det kan ge att samarbeta mellan bibliotek, och som också har prövat olika metoder för kunskapsutveckling på bibliotek. Det handlar om metoder för utvärdering, användarfeedback, reflektion i personalgruppen, med mera. Vad måste till för att tvinning ska fungera? Vilka positiva erfarenheter och svårigheter har projektdeltagarna upplevt med tvinning? Det kan man läsa via konferensdokumentationen. Föreläsarnas presentationer dyker upp efterhand så fort jag har fått dem.

Det blev en, i mitt tycke, intressant dag, med mycket fokus på forskning och virtuella verktyg. Ett medvetet val. Konferensen, och även metodboken som projektet resulterat i, heter Ett steg till!. Som en markering att nu har vi tagit ett steg framåt. Men vi behöver ta många fler!

Jag känner mig nöjd med metodboken som vi har satt ihop tillsammans i projektgruppen. Det är så roligt att se sina texter och bilder få ett mer upphöjt liv i en snygg grafisk form! Hoppas jag är lika nöjd om ett halvår. Och hoppas även att många andra ska få nytta av boken. Den ska skickas ut till folkbiblioteken i landet, men kan också beställas här. Inom kort ska den också gå att ladda ner som pdf.

Ett paper om projektet från konferensen Mötesplats inför framtiden går att ta del av här.

För min egen del har det varit två osannolika år, då jag har haft hand om det här projektet. Jag var nyanställd som konsulent när jag fick projektledaruppdraget, och att få ihop projektuppstarten var nog bland det mest stressfyllda som jag någonsin gjort. Allt var ju nytt, jag kunde inte luta mig mot någon erfarenhet eller rutin, vilket jag i viss mån har börjat kunna göra nu. Men det gjorde ju också att jag lärde mig mycket.

Sedan blev jag svårt sjuk och jag var helt borta från projektet i totalt 5 månader, lyckligtvis över sommartid. Tack vare smidigt samarbete mellan konsulenterna/utvecklingsledarna vid de olika länsbiblioteken gick det bra ändå.

Jag skulle verkligen vilja rekommendera alla som är intresserade av biblioteksutveckling att söka konsulent/utvecklingsledartjänster. När jag själv sökte trodde jag att jag var för ung, men det visade sig att så inte var fallet. Det är inte lätt att få jobb, jag vet, men trägen vinner. Det är bra om man visar att man vill något, genomför saker och skapar sig ett nätverk av likasinnade. Det gäller nog alla jobb.

Kairos Future bjuder ger svar på bokens, bokhandelns och bibliotekens framtid:

“Framtidens böcker och morgondagens läsare. Idag utvecklas boken som form antingen i en digitalisering tex Kindle, Googlebook, creative commons etc, men även genom den ökade mängden ljudbaserade böcker, cd, podcaster mm.

Det forskas om nya former för trådlös överföring till ”textbärare”, som mest kan liknas vid en plastmapp. Den kan uppdateras med den text, oavsett det är tidning, tidskrift eller bok, allt efter önskemål. Framtidens bokhandel och bibliotek kommer därför att behöva utvecklas för att säkra sin existens. Vilka förändringar står vi inför? Hur ser det ut i en bokhandel 2015? Och hur kan bokbranschen locka unga till sig?”

Tid: Fredagen den 27 november – kl 8.30-10.00 (Kaffe och smörgås serveras från kl 8.00)
Plats: Kairos Exploration Center, Vasagatan 40
Deltagaravgift: 995 kr ex moms/deltagare och föreläsning

Fick du inte plats på Knutpunkt 2009?

Du får ändå flera möjligheter att kunna ta del av keynotes och föreläsningarna på huvudspåret. Du kan följa nedanstående föreläsningar direkt på följande adress:

https://connect.sunet.se/knutpunkt2009 – logga in som gäst med ditt namn.

Föreläsningarna sparas också och kan sedanstuderas på webbplatsen för Knutpunkt 2009 och förstås i därtill avsedda arkivhos Högskolan i Jönköping och Linköpings universitet.

Hållpunkter för föreläsningarna under konferensen är följande:

Onsdag 21 oktober

10.15 – 11.15 John Blyberg: “”Strike Anywhere: How the 21st Century Library can IgniteLearning, Knowledge, and Discovery”

11.30 – 12.30 Bengt Erik Eriksson: “Enpedagogs syn på undervisningen”

14.00 – 15.00 Daniel Koch: “Biblioteketsom rum för lärande”

15.45 – 16.45 David Lankes: “Inventing the Future of Librarianship”

Torsdag 22 oktober

09.30 – 10.30 PeterW illiams: “Google generation : myths and realities”

10.50 – 11.50 Mattias Karlsson: “Kan manbygga undervisning på en naiv bild av hur Vasaloppet fungerar?”

Knutpunkt 2009 arrangeras av Högskolebiblioteket i Jönköping och Linköping Universitetsbibliotek.

Höstens katalogkonferens Tillsammans – vi sonderar terrängen för bättre katalogtjänster handlade om samarbete, samsökning, likheter och olikheter. Miriam Säfström inledde konferensen med en berättelse om en kung som ville få sina söner att samarbete bättre och menade att det finns många likheter idag med situationen i det bulgariska riket på 600-talet då kungen och hans söner levde.

Anders Noaksson (BTJ) och Anders Cato (KB) fortsatte med “Same but different: om katalogpraxis på folk- och forskningsbibliotek”. Det dröjde till 1983 innan folk- och forskningsbibliotek fick samma regler. Men, samma regler ger inte nödvändigtvis samma katalogisering. Det dröjde innan biblioteken ens fick regler och KBs katalogavdelning fyller 100 år nu 2009. Folkbibliotekens praxis har påverkats av de rationaliseringskrav som funnits under hela 1900-talet. “Förkortad” katalogisering av skönlitteratur sparas minst 20 % katalogposter för svensk skönlitteratur och 40 % av engelsk skönlitteratur.

Jonathan Pearman (Malmö sb) och Tomas Friberg (Libris) pratade om inläsningen av Malmös katalogposter till Libris. Malmö har inte bibliografisk service från BTJ och eftersom de äger sina egna poster kan de lägga dem i Libris. Först matchas katalogposterna efter ISBN, ISSN och författare/titel/år. Därefter görs en inläsning. Olikheter gör det svårt att undvika dublettposter. Skönlitteraturen är ännu inte inlagd och det är även problem med flerbandsverk. Någon gång 2010 ska det vara klart. Även om man funnit en metod för inläsning kommer det troligen behövas en hel del manuellt arbete vid inläsning av varje nytt biblioteks katalogposter.

Marika Näslund (Hofors) och Lena Gräntz (Bergsjö) berättade om hur de 9 HelGe-biblioteken i Gävleborgslän samarbetat om en gemensam katalog, gemensamma låneregler och låntagarregister. Samarbetet började redan 2004 och i år har man även fått in de tre Libra bibliotek som inte gick med från början. De 6 Bookitbibliotek som började hade alla bibliografisk service från BTJ och därmed likartade katalogposter, men Libra biblioteken hade mer varierande katalogposter. Ett av biblioteken valde därför att lägga in sitt bestånd manuellt. Helge-biblioteken fungerar som ett bibliotek, med gemensam katalog, en OPAC och ett mediebestånd. En fördel med samarbetet är att biblioteksfrågor blivit synligare och att kommuncheferna diskuterat bibliotekssamarbetet. Dessutom gillar användarna HelGe katalogen.

Kristin Olofsson (Libris) och Mårten Johansson (Riksarkivet) pratade om Sondera. Sondera är en samsökningstjänst för Riksarkivets databas NAD, Libris och Svensk mediedatabas. Datastrukturerna är så olika att det blev svårt att göra en gemensam träfflista. I Sondera görs en samsökning med hjälp av SRU och presenteras sedan tillsammans, men i tre separata träfflistor. Resultaten är grupperade efter materialtyp vilket visat sig göra användarna nyfikna. Det går att hitta något användaren inte visste fanns. Från NAD är det är ett urval av data som lagts i Sondera. Data utan sökingångar har inte kunnat användas. Användarna har i Sondera hittat fel som kunnat rättas.

Jenny Poncin (Svensk biblioteksförening och Stockholms stadsbibliotek) var en utmärkt moderator för konferensen. Hon poängterade att de skillnader som finns mellan folk- och forskningsbibliotek inte behöver vara ett problem utan en styrka. Sondera lyfter fram skillnader och visar dem som en fördel.

Det här var en snabb och förenklad beskrivning av konferensen.

Fler foton finns på mitt Flickrkonto.

Det har varit en bra helg.

Fredagsmys med familjen på fredagskvällen.

Konferensen i Västerås i lördags var bra, mycket folk, fräscht upplägg och fantastisk service! Storsamlingar var inspirerande och som vanligt så gav mötet med människor mycket. De små samtalen, handslagen, kramarna och ryggdunkarna är alltid lika uppmuntrande. Det händer mycket där, små signaler av bekräftelse och samförstånd.

Mina workshops gick bra, det kom intresserade och engagerade deltagare och de samtalen efter avslutade pass tyder på att man verkligen vill jobba för att skapa bra förutsättningar för pastorer att tjäna i sina församlingar. Det var riktigt roligt!

Söndagen här hemma var lika bra som vanligt. Simon Gindemo debuterade som bibelstudieledare och gjorde det med den äran. Eftermiddagen var riktigt go. Bosse och Ingvor blev intervjuade om uthållig kärlek och de var bra. Det var trevligt roligt och tänkvärt.

Kvällen avslutades sedan med goa vänner och planering av januari månads Afrikaresa.

Vilket gott liv vi har i famlijen Beimark!

// Stefan

Idag är det Västerås som gäller. Det är en konferens i samarbete mellan Pingstung och Pingst Västerås. Jag ser fram emot att få lyssna på duktiga talare som Pelle Hörnmark och Magnus Persson.

En av de som jag mest ser fram emot att lyssna på är Staffan Hellström. Staffan är en go kompis som är pastor i det värmländska Forshaga. Han är brandman precis som jag. Med Staffan har man aldrig tråkigt utan det blir många och härliga skratt. Det kommer att bli jättebra!

För egen del så skall det bli spännande att se om det är någon som är intresserad av hur man vårdar och bygger sin pastor. Jag håller i en workshop i ett utbud av 20 valbara workshops.  Jag är, i alla fall, förbered och har en hel del goda råd att dela med mig av. Återkommer med rapport.

Här hittar du mer information om konferensen.

// Stefan

På lördag så skall jag medverka på Pingst Västerås konferens “Kyrka med hjärta”.

Här har ni puffen från deras hemsida för mina workshops.

“Pastorn bygger församlingen, församlingen bygger pastorn. Ett seminarium om att bygga växande pastorer.”

Stefan Beijmark
Pastor och församlingen lever i symbios med varandra. Om inte denna växelverkan fungerar förlorar båda parter på det. Detta är en workshop om VARFÖR det är viktigt för församlingen att ta hand om sin pastor och att få honom/henne att växa, men framförallt om HUR man gör det. Stefan är föreståndare i Pingst Ärla och har varit med och startat bland annat Du&Jag, Ny i tjänsten och Välkomstlunchen på predikantveckan för att stärka pastorskåren. Stefans tjänst har också utvecklats till att fungera som rådgivare och bollplank till pastorer och församlingsledningar.

Jag sitter just nu och förbereder mig inför detta. Det här skall bli riktigt roligt! Välkommen att ge input i ämnet.

Välkommen oxå att komma och vara med om du skall på konferensen!

// Stefan

…eller på drift?

Vi var fem stycken från min arbetsplats som åkte till Stockholm på ett symposium om svenska som andraspråk. Tre undervisande lärare, en lillchef och en syvare. Avfärd tidigt, tidigt från Sturup. Tre av oss delade bil dit, den fjärde var redan där och den femte kom strax efteråt.

Det var bara att inse att vi hade lite olika utstyrsel. Den ena kollegan, en klok kvinna med rötterna i Värmland, hade kollat väderrapporten och tagit fram vinterjackan med kapuschong, en annan hade garderat sig med många lager i olika längd och ett antal väskor kors och tvärs i olika remmar, en kom i blommig sommarklänning, liten kofta och stora solglasögon och meddelade att hon aldrig frös, lillchefen med bakhuvudet  i ett värmande  jätteplåster efter något ingrepp och jag själv med vantar och halsduk nedstoppade i ryggsäcken.

Så var det säkerhetskontrollen. Först genom var jag. Det pep och vakten kände över mig. Inget som inte skulle vara där (förutom några kilo för mycket, men det sade hon inget om). Däremot frågade de om jag hade någon spray i väskan, och det hade jag. En liiiten flaska bara. OK, men nästa gång skulle jag ta upp den i förväg så de kunde se vad det var direkt.
Värmland hade sin vattenflaska, och den beslagstogs.
När nästa bag skulle igenom blev det tvärstopp. EN KNIV!! Men med en självsäkerhet värdig Miss Piggy talade vår syvare om att det faktiskt var hennes mans fiskekniv som legat kvar i bagen. Det blev alltså en väska som skickades som bagage och fick hämtas vid bandet i Stockholm.

Framme i Stockholm, efter uthämtad fiskeväska, väntade en stortaxi som tog oss till universitetet. Det var en chaufför med inbillad simultanförmåga som SMS:ade samtidigt som han körde och frukosten låg på lur i svalget för en retur i baksätet. Usch!

Kvinnodominansen var nästan total på konferensen, knappt överträffad av den som brukar vara på särvuxkonferenserna.  Varför hamnar så många kvinnliga lärare på Sfi och särvux???
Fredagens föreläsningar var säkert bra, men om jag har gått upp klockan 04,00 på morgonen är det mesta bortkastat på mig.  All koncentration går åt att hålla mig vaken, och jag har ännu inte träffat den föreläsare som lyckas fånga mitt intresse då.  Smärtgränsen i fredags gick nånstans vid grammatiska metaforer, som lyckligtvis var sista punkten innan minglet tog vid.
T-bana in till city och vårt hotell. Det var helt klart after-work i baren där, samt någon frisörstämma. Aldrig har väl så många frissor från landet flockats runt så få vältrimmade storstadsfrisörer. Att de delade ut guldfärgade gottepåsar gjorde dem säkert mer atttraktiva i flickornas oskyldiga ögon, eller…?

Än så länge sken solen i huvudstaden och vi som hade vantar insåg behovet av att röra på oss, alternativt införskaffa något lättläst, och gjorde Drottninggatan med omnejd till fots. Det var precis vad som hanns med innan kvällens aktivitet, dvs mat.  Bord hade  bokats på en libanesisk restaurang och det var mer än godkänt. Alla förslag om att fortsätta på Stureplan röstades bestämt ner. Så vitt jag vet är inte zombies innetrenden nummer ett för närvarande (eller kanske ändå med tanke på alla vampyrfilmer?)  och det var precis så jag kände mig.

Lördagen bjöd på flera riktigt intressanta föredrag, eller så berodde det bara på att jag hade fått mina timmar och var lite positivare till omvärlden.
Av någon halvskum anledning flög vi upp och skulle åka tåg hem, och efter ett visst grävande i olika bagar hittade samtliga sina biljetter.
I samma vagn som vi satt ett större sällskap karlar, bördiga från Osby de flesta av dem, och efter vad vi förstod anställda på någon firma med rör. De hade dessutom med sig både hel- och halvrör och ungefär vid Södertälje började de bli högljudda. Vid Norrköpingstrakten var de rejält påstrukna, och hade dessutom fått med några damer  på noterna. Dessa damer hade en engagerad omröstning om vem av karlarna som skulle pryda vilket månadsblad i en planerad kalender. Lillchefen såg lite purken ut att han inte var med i omröstningen, men tröstades med att om han inte haft bakhuvudet i paket så… kanske. Konkurrensen var liksom inte stenhård.

Vi trodde att damerna i fråga eventuellt var deltagare från frisörkonventet (fördomar!!), och blev milt förvånade när det så småningom framgick att även de var lärare och varit på samma ställe som vi. Hmm. Hade vi  missat  något till eftermiddagsfikan?

Nu är det i alla fall Tillbaks till Verkligheten 2 som gäller. Planeringar, rättningar, arbetslag, utvärderingar, temadagar, nya trender-information, och ibland t o m lite undervisning. Tack och lov!

Det vill säga “jag bloggar, alltså finns jag”  var rubriken för mitt och Anna-Stina Axelssons (a.k.a. Bibliobusters) bidrag till Svensk Biblioteksförenings seminarium “Omvärlden förändras! – Vad gör vi?” den 7 oktober 2009. Nu kunde inte Anna-Stina medverka rent fysiskt, men faktum är att hon stått mer bakom upplägget än hon vet om. Jag ser fram emot att höra hennes erfarenheter från bloggandet i något annat sammanhang.

Det jag kommer att ta upp är bl a

Lite allmänt om sociala medier: RSS, bloggning och mikrobloggning, exempel på gemensamma bokmärken och favoriter via Delicious, video via YouTube och Vodpod, fotografier via Flickr

Verktyg: RSS i Internet Explorer, Bloglines, Netvibes, BiblFeed, Biblist , WordPress, Blogspot/Blogger, Twingly, Bloggportalen

Skriva; olikatyper av biblioteksbloggar, vem är målgruppen? Tre exempel Nyhetsblogg, Ideologiskt uttryck, Traditionell blioteksblogg, Personligt uttryck

Läsa: Bloglines, Google bloggsök, BADA, Svensk Biblioteksförening, Agent25, D-List,  Ebsco, LibWorm, LISNews

Ha koll: BBL och Nyheter via Svenska Biblioteksförening, Peter Scott, Lone Wolf Librarian 

Det här kommer jag nog inte att hinna med:
The Scout Report
Freepint
Internet Resources Newsletter
Librarian’s Internet Index

Tre bikupefrågor:

1) Hur ska bibliotekens kunskaper om omvärldsbevakning marknadsföras?

Och till vem ska marknadsföringen riktas?

2) Hur växlar biblioteken upp sina kompetenser från -bevakning till -analys? Och är det önskvärt?

3) Vilka grundkompetenser är viktigast att utveckla för en framgångsrik omvärldsbevakning? Och vad händer om man inte utvecklar dem?

Jag sitter i Pingstkyrkan i Uppsala på ett frukostmöte med ärkebiskopen Anders Wejryd. Inte själv utan tillsammans med ca 120 andra föreståndare från pingstförsamlingar runt om i Sverige.

Dan Salomonsson sitter tillsammans med ärkebiskopen på estraden och de har ett trevligt och gemytligt samtal. Först om ekumenik där ärkebiskopen tror att det, åtminstone lokalt kan komma att bli en närmare gemenskap mellan Pingst och Svenska kyrkan.

Nästa fråga handlar om könsneutrala äktenskap. Wejryd är vältalig och sympatisk. Han talar om att för den rådande linjen i Svenska  kyrkan handlar det om att kärleksbudet måste komma före skapelseordningen och att kyrkan därmed vill göra om äktenskapet till att vara detsamma oavsett kön.

Dan påpekar att detta frestar på de ekumeniska relationerna. Ärkebiskopen säger att det fungerar med en viss spänning inom den luterska kyrkan, men att det kanske blir mer problematisk med relationerna gentemot den anglikanska kyrkan. Men Wejryd tror inte att detta kommer att bli skäl till en brytning mellan dem och den anglikanska kyrkofamiljen.

- Går det en skiljelinje inom svenska kyrkan vad det gäller bibelsynen? Ja, det gör det nog enligt Anders Wejryd, men han utvecklar inte tanken mer. Personlighet och erfarenheter spelar en större roll för tolkning och förståelse av Bibeln än vad bibelsynen betyder. Egentligen duckar den gode biskopen lite för frågan och vi får inte svar.

Nu lämnas ordet fritt och föreståndarna står på rad för att ställa sina frågor till ärkebiskopen. Jag lämnar här för batteriet på datorn håller på att ta slut.

// Stefan

Edit: Du kan se och lyssna på samtalet på Dagens hemsida. Här. Där hittar du även dagens frukostsamtal med Ulf Ekman.

Årets världsanvändbarhetsdag  inträffar den 12 november och firas i Stockhom med ett frukostseminarium om hållbarhet.

Internetforskning.se är ett nationellt initiativ för att samla dem som forskar om Internet och dess påverkan på individ och samhälle. Genom denna virtuella mötesplats, såväl som reella möten, hoppas vi att bilden över den forskning som pågår blir tydligare, att ett aktivt kunskapsutbyte över traditionella ämnesområden uppstår och bidrar till nya kreativa samarbeten.

4 november arrangeras en Internetforskarkonferens på Folkets Hus i Stockholm feat William H. Dutton, Elza Dunkels och Olle Findahl.

Om några veckor ska den bok som kollegorna och jag har knåpat med under sommaren ges ut. Det blir en metodbok för kunskapsutveckling på bibliotek.

En förebild har varit boken som Biblioteksföreningens specialgrupp för bibliotekspedagogik gav ut för några år sedan: Tänk om…! Pedagogiska metoder i biblioteket.

Men den här boken ska inte handla om pedagogiska metoder, utan om andra metoder som syftar till att utveckla och utvärdera biblioteksverksamhet. Metoderna är tidskriftsklubben, studiebesök, pedagogiska bord, processkartläggning, fokusgrupper, observationer, kollegial observation och tvinning som metod.

Boken ska heta Ett steg till! En metodbok för biblioteksutveckling. Tvinningprojektets slutrapport. Precis som titeln antyder är boken ett resultat av tvinningprojektet, där de olika metoderna har prövats av bibliotek i samarbete. Omslaget KAN komma att se ut som det visas här. Det är fortfarande under arbete.

Vill du ha ett eget ex gratis? Kom då till konferensen Ett steg till! i Västerås den 20 oktober. Konferensen är också gratis och innehåller spännande personer som pratar spännande om biblioteksutveckling!

Så är jag då hemma igen. Det förra inlagget skrevs kl 4,30 på morgonen, för  naturligtvis vaknade jag på vanlig svensk vaknatid. Det trådlösa nätverket som skulle finnas på hotellet fungerade inte och eftersom jag skrivit det på min pc innebar det en del strul. Under lunchen fick jag låna en teknikkille på hotellet, och han kunde inte  heller  komma åt det trådlösa (det känns lite skönt när en ung datasnubbe sakta men säkert tappar nu-ska-jag-visa-tant-hur-man-gör-minen och inser fakta; tanten hade faktiskt gjort rätt.  Det är tekniken som felar!) Men han var service-minded och lånade mig ett usb och access till deras businessrum på hotellet så jag kunde publicera min lilla blogg.

Konferensen hade ett mycket digert program, ända fram till lördag kväll.  Efter en lite klen uppstart kom en dansk statsvetarprofessor (hur kul låter inte det?) vid namn Peter Dahler Larsen och pratade om kvalitet och kvalitetssäkringar. Ett långt föredrag på danska som var så bra att man tyckte det var synd att det var slut efter tre timmar.   Jag omvärderar statsvetenskap som ämne.  Det är ju underhållande i rätt person!

Som avslutning fick vi välja en utflykt att åka med på; stadsrundtur i Reykjavik, valsafari, Blå Lagunen eller busstur till Geisur. Jag valde det senaste. Och, tja, visst är det imponerande att se hur det sprutar upp varmt vatten ur jorden, men frågan är om det är värt fem och en halv timmes busstur.
Lördagen var dessutom stora fårsamlardagen, då man från varje fylke rider ut i stora grupper och driver in fåren som resten av året traskar runt på egen hand och tuggar i sig den grönska de kommer över. Då och då fick bussen vänta medan ett antal får virrade runt på vägen medan ryttarna glatt vinkade till oss med såväl pilsner som Svarta Döden i hand.

Mitt intryck av Island är framför allt grått. Tänk dig när bilrutorna är igenimmade och man inte ser något ut. Så var det, men utan bilrutor.  Det finns fantastiska naturscenerier där, men alla bilder är i svartvitt. Åtminstone vid mitt besök. Ändå tyckte islänningarna att vi hade väldig tur med vädret. Det var ju varmt för att vara på Island, dvs. tolv grader på dagen, när juli, som är den varmaste månaden, har 11 grader i medeltemperatur. Och bara lite regn – oftast haglar eller snöar det samtidigt, och dessutom svag vind. Ändå svor jag att jag hade glömt vantarna. Solen såg jag ca tio minuter på fredagseftermiddagen, sedan gråa det till sig igen. Däremot har de det varmt inomhus. Med all värme i jorden har de råd till det!
Nu märker jag själv att jag är gnällig. Sorry! Det var nog mina förväntningar som var sagolikt högt ställda helt enkelt. Islänningarna däremot upplevde jag som ett väldigt trevligt och öppet folk, klimatet till trots.

Förresten, varför har vulkaner kvinnonamn och geisur mansnamn…?

I så fall ska du delta på Biblioteksföreningens, nätverket för omvärldsbevakning, dag Omvärlden förändras! – Vad gör vi? Systematisk omvärldsbevakning för strategisk utveckling den 7 oktober.

Biblioteksvärldens verkliga omvärldsbevakningsproffs Margareta Nelke föreläser, liksom bibliotekscheferna Katarina Kristoffersson och Inger Edebro Sikström. Med flera!

Peter Alsbjer och undertecknad håller i en punkt som handlar om att använda sociala medier för omvärldsbevakning. Kanske kan vi då reda lite i frågan om bloggandets betydelse i sammanhanget.

Ses vi där?

Tillsammans med BiblioBuster ska jag berätta om hur man kan använda sociala medier för omvärldsbevakning på Svensk Biblioteksförenings seminarium Omvärlden förändras! – Vad gör vi?

Seminariet presenteras såhär:
“Seminariet syftar till att ge deltagarna redskap för att tänka och handla strategiskt när det gäller bibliotekens verksamhetsutveckling. Att bevaka och analysera omvärlden är en förutsättning för att förstå vad som händer i dag och förutse vad framtiden bär med sig och därmed kunna driva verksamheten i rätt riktning.”
Nyfikna kan anmäla sitt deltagande här.

En fråga som vi kanske kommer in på är varför bloggar vi? För min del har jag väntat på bloggverktyget i ca 30 år, äntligen ett sätt att kommunicera på och skriva nyheter på som är enkelt, roligt och snabbt.

Så har det då blivit dags för den sista och avslutande delen i serien om tidningen Expos falskhet när det gäller dess medarbetares syn på demokrati, yttrandefrihet och åsiktsfrihet.

Varför står inte tidningen och dess “journalister” för vad de är istället?

Ett enkelt exempel på att tidningen och medarbetarna är antidemokratins företrädare finner man när man går in på Expos hemsida. Tidningens slogan är följande: Expo – demokratisk tidskrift.

Visst, det här låter ju jättefint, eller hur?

Problemet är bara att budskapet i sloganen är lika sant som att den svenska och kristerligt troende sångerskan Carola Häggkvist är Grönlands största djävulsdyrkare, och att hennes barn är den direkta avbilden av det absolut onda.

Jag har nämligen gått igenom varenda artikel som finns på Expos hemsida, och enligt vad som står längst ner under samtliga så är alla skyddade av lagen om upphovsrätt.

Detta innebär att om man kopierar någon artikel som finns där och lägger ut den på något ställe utan att fråga någon “tomte” på Expo så begår man ett brott och kan åka dit på det.

Snacka om att Expo är en ljusskyddad verksamhet som inte vill skylta allt för mycket med sina lögner, med bakgrund av detta så är det konstigt att tidningen kan läsas eller finns tillgänglig över huvudtaget.

Men med tanke på att dess artiklar verkar ha blivit skrivna på skithuspapper under ett antal toalettbesök så måste verkligen Expos medarbetare veta vad de håller på med.

Snacka om skithusjournalister.

Tyvärr innebär detta att jag inte kan lägga in någon artikel från tidningen i min blogg, vilket jag skulle ha gjort för att sedan ta upp bristerna i den.

Men varför inte lägga in en artikellänk då?

Svaret på den frågan är att det inte går det heller, på grund utav att länkarna är spärrade för kopiering.

Men att länka till tidningen då? Det går väl?

Jovisst, men jag tänker inte länka till en antidemokratisk demokratiföraktartidning där vars plattform består i att förinta åsiktfriheten, yttrandefriheten och en massa andra saker som innefattas av demokratin.

Med andra ord så vill dess medarbetare ha det som i Kina.

Istället får jag försöka sammanfatta artikeln istället.

Artikeln heter “Välbesökt SD-möte mot “islamisering” och är från den 7:e september i år, alltså från i går.

En av initiativtagarna till mötet är sverigedemokraten Kent Ekeroth. Vilka de andra är nämns inte i artikeln, vilket innebär att det inte finns några bevis för att det var frågan om ett sverigedemokratiskt möte.

Snacka om att döma ett möte utifrån EN enda person.

Enligt Kent Ekeroth så är islam (citat) “på väg att ta över Europa genom höga födelsetal och invandring”.

Detta måste vara en utav de ytterst få sanningarna i denna artikel, för enligt en artikel i Nationell Idag från i maj i år så bekräftas detta.

Artikeln heter “EU vill öka invandringen”, och i den står bl a att (citat) “Om EU-politikerna får som de vill så kommer Europas nationer att få ge plats åt en mångkultur, med en storskalig invandring från främst Afrika och den muslimska världen. Det har redan byggts arbetsförmedlingar i Afrika för EU-pengar, som erbjuder jobb i bland annat Sverige”.

För en utav de få gånger i världshistorien sedan Expo startade så står det alltså en klar och tydlig sanning i tidningen.

Expos journalister kanske inte är så mycket skithusjournalister ändå, lite kredit får man ju ge dem i alla fall.

Alla ska ha varsin “morot”, även om den är så otjänlig att den formligen “rinner ur handen”.

Det står också bl a i NI-artikeln att Europa beräknas (citat) “vara en muslimsk stat inom några årtionden. År 2006 räknade den tyska Federala myndigheten för statistik fram att Tyskland är på god väg att bli en muslimsk stat år 2050.”

När det gäller själva konferensen så nämns den danske politikern Naser Kaders förslag om förbjuda Burkan. Men Naser Kader är ju vänsterpolitiker, och dessutom muslim.

Så hur går det ihop?

Men många gånger är det tydligen väldigt svårt att skilja lögner ifrån sanningar, det har ju Expo bevisat otaliga gånger ända sedan tidningen startade år 1995.

En islamkritiker som talade på mötet var Mrutynanjai Mishra. Enligt artikeln har han sina rötter i Indien, men bor numera i Danmark där han bloggar för Jyllandsposten.

Så just de uppgifterna om honom kan nog stämma.

Däremot går det inte ihop när den jordanske journalisten Ghada Hanna, som enligt artikeln också talade på mötet, stod och sade att (citat) “alla muslimer är att betrakta som extremister.”

Hon är ju muslim själv.

Eller känner inte Expo till detta?

Det här är ju som om den judiske nazistjägaren Simon Weizenthal (är inte helt säker på stavningen här) skulle påstå att det judiska folket har hittat på förintelsen.

I slutet av artikeln nämns att (citat) “Utanför Kockums fritid samlades ungefär 20 demonstranter som för dagen klätt ut sig till clowner. Enligt en av dem är Sverigedemokraterna (citat) “Sveriges största pajasparti”.

Ja, idiotiska uppfattningar och korkade uttalanden ifrån överkokta “trädgårdstomtar”, t ex detta fjantiga påstående, finns det gott.

Snacka om att stå och gasta i sin okunniga dumhet som en vanvettig hund.

Och visst, man kan tycka vad man vill om ett nationalistiskt parti som Sverigedemokraterna.

Men konceptet “Sveriges största pajasparti” är uppenbarligen mycket lyckat.

I den senaste opinionsmätningen från idag hamnade återigen Sverigedemokraterna över fyraprocentsspärren, det är 6:e gången i rad sedan i april i år som de gör det.

Kristdemokraterna och Centern hamnade under fyraprocentsspärren, och hade därmed åkt ut ur Riksdagen om det hade varit val idag.

Så det går uppenbarligen mycket bra för Sverigedemokraterna.

Och det kan bara gå bättre.

Jaha, så var det slut på skriverier om Expo för den här gången, i alla fall i den här bloggen. Nästa inlägg kommer att handla om någonting helt annat.