Kom hem från jobbet efter en tidig dag. Slutade redan halv ett. Det är grymt skönt med en sån dag ibland. Det gör att man orkar lite bättre och hinner med en massa saker. När jag kom hem och öppnade ytterdörren möttes jag av en otroligt stark doft. Det är synd att säga, men det nästan stank svamp i hela lägenheten.
Bi satt och rensade trattkantareller hela kvällen igår och eftersom jag gillar att torka dem hade vi strött ut dem på tidningspapper överallt där det fanns en liten plats ledig. Nu luktar hela lägenheten svamp. Tur att det bara tar några dagar innan det är färdigtorkat

Här kommer ett gott recept! Förvisso utan svamp, men eftersom det luktar svamp om allting här hemma så föredrar jag att blogga om något annat än just svamp idag. Här har jag panerat fläskfilé i sesamfrön och till det hade jag en krassesås med kryddkrasse. Gott, mycket gott blev det!

Sesampanerad fläskfilé med krassesås
(4 personer)

600 g fläskfilé
½ tsk salt
2 krm svartpeppar
1 dl skalade sesamfrön
2 msk smör

Krassesås:
2 dl vatten
1 grönsaksbuljongtärning
1 pressad vitlöksklyfta
2 msk konjak
2 msk dijonsenap
2 dl creme fraiche
1 ask kryddkrasse

Gör såhär:
Börja med såsen.
Vispa ihop vatten, buljongtärningen, vitlök, konjak och senap i en kastrull.
Koka upp och vispa ner creme fraiche.
Låt såsen sjuda någon minut.
Klipp krassen och rör ner den i såsen strax före servering.
Skär köttet i ca 2 cm tjocka skivor och platta dem lite med handen.
Salta och peppra.
Vänd köttskivorna i sesamfrön.
Stek köttet på medelvärme i ca 2-3 min per sida.
Servera med klyftpotatis.

Jag hade aldrig använt kryddkrasse tidigare men det passade riktigt bra i den här såsen. Den gav ett fräscht intryck.

Nu ska vi kika på film och ikväll blir det Idol

Kram Karin

here you go again

2 skivor rågbröd, 1/2 avocado, 1/4 krm örtsalt, 2 tsk dijonsenap, 6 tunna skivor rökt kalkon (ca 30 g), 4 körsbärstomater i olika färger, 1 msk krasse

Gör så här:

Skala och skiva avocadon, fördela den på bröden. Tryck till avocadon lätt med en gaffel och krydda. Bre på senapen och fördela kalkonskivorna. Skölj, skiva och fördela tomaterna. Toppa med krasse.

Källa: ur tidningen Laga Lätt

Vädret har varit härligt – milt, lagom soligt, bra arbetsväder. Varje dag slår allt fler blommor ut i trädgården.

Igår åkte jag till Fyrislunds trädgård och shoppade växter. Det är en riktigt fin, klassisk plantskola – den enda “riktiga” i stan sedan Rosendal försvann (även om efterträdaren Blomsterlandet faktiskt är helt OK också, i alla fall om man inte behöver fråga någon om råd). Knappt hade jag hunnit in förrän jag fick syn på ett stort, vackert exemplar av svartbladig flikfläder “Black Lace” / “Eva”. Hade tänkt tänka längre hur jag skulle göra med ersättningsex för den som efter vintern antingen frös ihjäl, torkade ihjäl eller gnagdes ihjäl av har-uslingar – men nu kunde jag inte låta bli, jag köpte det. 450:-! Hu! Sedan hade fördämningarna släppt, och jag köpte också en klockruta (Thalictrum rochebrunianum) (24/5: Planterade den till vänster om gillenian), en aklejruta, (Thalictrum aquilegifolium ‘Thundercloud’, purpurrosa)(24/5: Planterade den mellan vitlysingen och tidlösan – 16/8: den har tynat i rabatten – grävde upp den och satte den i soligt läge i nya runda “rabattpuddingen”), ett gäng stäpp- och skogssalvior (‘Blaukönigin’ – mörkt blåviolett –  och ‘Caradonna’ – mörkt violett – hamnade i Queen Eliz-rabatten), ett par sibiriska vallmor (Papaver nudicaule ”Gartenzwerg’ – en orange, en rosaröd), en blekgul smörboll (Trollius ‘Alabaster’) och en brudslöja.

Idag har jag planterat de sibiriska “trädgårdsdvärgarna”, i västra sol- och grusrabatten. Måtte de fröa av sig! Brudslöjan satte jag framför Queen Elizabeth-rosen. Den lilla nävan ‘Elke’ som jag planterade där förra året flyttade jag – om det nu var den. Det var bara en liten rotstock med ett blad som syntes. Smörbollen fick en plats framför klematis ‘Propertius’ , i en rabatt som behöver nya växter. Resten av nyinköpen får vänta till helgen när jag ska få mer jord.

Sådde krasse “Scarlet Gleam” i solbrudsrabatten och klämde i gulltörelrabatten ner några knölar av trädgårdsanemon jag fick av S. efter trädgårdsmässan. Ängsligt spanar jag efter geranium ‘Jolly Bee’ som var så underbart fin i kanten av den rabatten förra sommaren. Det är bara en som börjar komma upp. Vad har hänt med de andra två (eller om det nu var tre)? Jag börjar tro att harar har tagit upp kampen som rådjuren förlorat! Säkert är det de små svinen som gnagt sönder min svartbladiga flikfläder, en dyr efterrätt att bjuda harar på. Men jag var också otroligt korkad som varken täckte eller spände hönsnät kring flädern inför dess första vinter. Och andra mystiskt försvunna växter – kan det vara harar som har varit på dem? De två skuggbräckorna som lyfts upp ur jorden och sedan lagts tillbaka – av en kräsen och missnöjd hare? De nyplanterade anisisopsplantorna och echinaceorna i österväggsrabatten? Jag kan bara hoppas att de är lite sena och uttorkade, och kommer upp nu när det börjar bli svalare och regn är i antågande. Vattnade ordentligt gjorde jag i alla fall idag också.

Sådde sommarblommor kring Queen Elizabeth och kring lilla nya mörkröda pionen ’Inspecteur Lavergne’ … Små vita, har redan glömt vad de hette – en helvit variant av kärleksblomster/prins Gustavs öga.

Klippte gräsmattan en gång till, trots att det bara är ett par dagar sedan sist. Det behövdes. Den var också så tuvig och ojämn efter första klippningen när gräset var så högt. Avslutade med kantklippning.

Rensade en massa ogräs igen, nu med koncentration på en liten otäck murreva (eller liknande) med försåtligt söta, lila små blommor. Den är nästan värre än smultronen på att kasta sig över rabatterna. I gräsmattan finns den överallt, men det är in i rabatterna den vill.

Till min glädje har jag sett att nya tulpaner har kommit upp sedan sist! Jag som ondgjorde mig så över Odla.nu-köpet. Det är fortfarande lite väl många som aldrig kom upp, särskilt retar jag mig på “Katharine Hodgkins”-irisarna. Men de nya tulpanerna som visar sig är vackra. Och tulpanerna jag fick av T. i höstas börjar sakta veckla ut sina fyllda kjolar nu, skiftande i vitgrönt, rosa och aprikos – de kommer att bli sagolika.

Beskar den klematis jag köpte i somras, ‘Violacea’ någonting tror jag den hette. Det kändes grymt, men jag vet ju att det måste göras för att den ska förgrena sig. Den är liten och tanig, men jag är så nöjd med att den klarat sig, och kan gott vänta ett par år med blomningen om det är vad som behövs.

Klippte ner den torra Ghislaine de Féligonde helt. Den ser verkligen helt död ut. Ack! Men jag ska fortsätta pyssla om den ett tag till innan jag ger upp den, som sagt var.

Och till slut grävde jag ut den rabatt jag förberedde förra året då jag lade ut tidningar på gräsmattan och öste jord och kompost över. Det gick jättebra. Jag ska göra den klar i helgen då jag får jordpåfyllning, och jag antar att det blir där jag planterar den nyinköpta flikflädern. Kanske också en rosa pion? – Vad som däremot inte var lätt var att få till en bra kant mot grannens frodiga skräphörna. Jag tog en plåtkant som jag tidigare tagit bort ur andra rabatter för att de var så fula – här är det effekten som räknas – och försökte gräva/stampa ner den. Enda tillfället när jag tycker att jag borde väga minst 20 kilo till! Jag stod och hoppade på eländet för att trycka ner den i leran, medan jag klamrade mig fast i ett syrenträd som stod intill. Ändå fick jag inte ner den helt och hållet. Jag får fylla upp med jord inne i rabatten, och på andra sidan försökte jag staga med lerkokor och rikligt med grus. Det blir nog OK. På andra sidan, mot min egen trädgård, har jag en rad stora kantstenar som jag nu inte orkade gräva ner utan bara lade ut.

Kom hem och såg att klockan var halv fem, och insåg att jag inte ätit sedan frukost vid 8-tiden, om man nu inte räknar en halv påse Ahlgrens bilar – det enda som fanns att äta ute i kolonistugan. Måste skaffa proviant! Men det är härligt att vara så totalt fokuserad att man kan jobba hur länge som helst utan att märka att tiden går och utan att bli törstig eller hungrig.

Jo men jag pratar om att man ska stå emot nu, men det är inte lätt! Själv vill jag mest parkera mig själv under en filt framför nyhetsmorgon med en hink med thé och aldrig gå därifrån på morgonen. För att ge mig själv lite glädje i morse bröt jag min gröt trend när det gäller frukost och gjorde goda keso smörgåsar med krasse. En varierad ocoh nyttig frukost, supergott!

Idag är jag ledig, och sitter inte bara vid datorn utan har också varit ute i skogen. Det är så härligt väder idag, solen skiner så man blir alldeles glad och löven har börja bli röda och gula men ännu blommar krasse och ringblommor. Tyvärr hinner man ju aldrig njuta av allt det härliga när man bara jobbar hela tiden. Det ständiga dilemmat för jag har ju världens roligaste jobb som jag älskar, men jag vill ha mer tiiiid! Tid att göra vad jag vill!

Så här fint är det utanför våran trappa just nu.

Såklart att man vill vara ute! 

Hittade trattkantareller, taggsvamp och några gula kantareller i skogen idag. Men inte så här stora, bilden är från i juli och tagen för att skicka som skryt-mms till min pappa

Oj hjälp, nu är det dags att åka och hämta barn och skjutsa dem till ridskolan! Jag som skulle göra äppleringar! Det får bli sen.

Blå snokört

 Nyrensat i kryddrabatten. I bakgrunden pion, vit blåklockan rosenkrage, temynta, lavendel

Japansk lykta och korngul rubeckia

Kryddor

Nygrävd rabatt med lavendel och olika salvior, lökar nergrävda mot innersta kanten

Innersta hörnet ska rensas rent när ställningen behagar försvinna.

Baksidan mot skogen

 Zinnia

Taklök och rosa luktärt

Ja så lite finns att titta på, men tycker det känns som det mesta är vissnat. På kort ser det dock ganska fint ut trots allt

Äntligen, äntligen, äntligen kom jag ner till min missbehandlade kolonilott imorse.

Jag var där före tio, och det är härligt så här på sommarmorgnarna då man är nästan ensam på kolloniområdet och solen inte är så het än.

Jag har en lina till valpen så han kan ta sig rut på nästan hela lotten, men det var ändå ett jobb för både honom och mig att komma till rätta med detta nya läge. Att vara lugn och stilla och lite på att matte inte hux flux försvinner bara för att hon är utom räckhåll

Det blev en hel del gnäll-skall. Såna där lite höga som ju betyder “Men hallå, jag sitter fast vet du, och kan inte följa med bort dit där du ska gräva. Har du glömt mig – va! Eller när tänker du göra nåt åt det?

Och mitt jobb är ju då att hålla mig lugn och bestämd och sen komma sättandes så fort han taggar ner ordentligt och lägger sig ner. Tog en stund innan vi fick till det. Men sen funkade det fint.

Jag hann djupgräva långa landet, Och bottna diket med rejält med halm från stallet i närheten. Sen ställde jag ut 3 pallkragar jag fått tag på och hällde i dem och på landet ut sammanlagt 12 säckar jord (trots flerårigt jordförbättrande är lottens jord väl styv att så i – fast otroligt mycket bättre. I början var den som betong…. Misstänker mångårigt jordfräsande före min tid)

Jag har sedan planterat ut sallad och salladslök som jag förodlat och sått en massa: Morötter, rödbetor, sockerärtor, krasse, flera sorters kinesiska blad, dill, ringblommor, klint, portlack, babysallad och stjärnmangold.

Teorin är att alla år då jag var duktig och sådde tidigt så var allt som finast ungefär NU. När jag är borta mest hela tiden. Jag hoppas på toppform i slutet av aug – september då jag ju inte hinner åka bort så mycket.

Egentligen är det ju HÅL i HUVET att ha en kollonilott, jag vet. Jag grubblar rätt ofta på om jag borde säga upp den. Men om ett gäng år, då det är mindre med barnen tror jag att jag verkligen kommer att ångra mig. Och mina fem timmar där idag var i sig värda årsavgiften på 500:-

Fast nu har jag inte tid längre. Nu måste jag ta itu med de översvämmade matborden. Pust!

Läs även andra bloggares åsikter om gräva, jordförbättring, sådd, morötter, krasse, rödbetor, ringblommor, dill, sallad, kollonilott

Nu när indiankrassen kommit igång lite här och där i min trädgård är det gott att ta med den i maten. Den smakar lite pepprigt för den som nu ännu inte vågat prova på. De flesta kanske har stött på den vanliga kryddkrassen, det här är bara lite mer smak. Allt går att äta blad, blommor och även de gröna frukterna som blir. Jag har tänkt tanken många gånger att jag ska lägga in frukten och använda som kapris. Vi får väl se om det blir av den här säsongen.

Kryddkrassen växer på fint under äppelträdet.

Kikärtsbiffar med indiankrasse

800 g kokta kikärtor eller två burkar
1/2 dl havregryn
1 dl mjölk KRAV
1 st ägg KRAV
2 msk majsmjöl
10 st blad av indiankrasse
2 st späda morötter
1 st gul lök med blast
1 tsk curry
1 tsk koriander
1 tsk spiskummin
örtsalt
rapsolja

1. Blanda havregryn och mjölk, låt stå och dra en stund.
2. Mixa kikärtor, mjölkblandingen, majsmjöl och ägget till en slät massa.
3. Riv morötterna, strimla krasse och lök.
4. Blanda ner grönsakerna och kryddor.
5. Smaka av med örtsalt.
6. Forma till biffar (1/2 dl per biff) och stek i oljan.

Servera biffarna som en hel måltid med ris, chapati, chutney av något slag och en klick yoghurt. Det är också gott att äta dem som burgare i bröd med dressing och lite grönsaker. Blir det några över så testa dem kalla med ett tunt lager yoghurt ovanpå och toppa med lite het rabarberchutney.

30+, het stark blåst – det ska bli väderomslag nu, så det är väl det som blåsten förebådar. På tiden. Det är snustorrt efter flera veckors torka och hetta, gräsmattan är förbränd (i juni!), rosorna förkrympta och ledsna, rabatterna ser dammiga och villrådiga ut. 

Dahlia ‘Shillo Noelle’, som fått växa sig meterhög på balkongen efter något för tidig plantering av fjolårsknölarna, åkte äntligen ner i shoppingkärran och så småningom ner intill lilja ‘Landini’ i trädgårdslandet vid vinbärsträdet. Har jag tur blommar de någorlunda samtidigt i år.

Frösådda blekrosa jättevallmon planterades också ut. En av dem mitt i “granrabatten”, mellan vit och rosa höstanemon. Går det som jag tänkt blommar den i juni, och sedan vissnar bladen ner lagom tills höstanemonen börjar sätta fart. Den andra satte jag i Peace-ros-rabatten, som inte längre har så mycket till Peaceros kvar, snarare ett rött vildskott av ros, tusen tusenskönor och en massa bångstyriga pärlhyacinter. Grävde bort tusenskönorna, fyllde på med en massa ny fin matjord och puttade ner den andra vallmon där. Sen petade jag ner vad jag hade kvar av frön till ringblomma ‘Solar Flashback’ och krasse ‘Whirlybird Rose” runt omkring.

Hade egentligen tänkt sätta jättevallmon i gruskvadraten till vänster om österväggsrabatten, där det är soligt och torrt. Men det gick inte att gräva mer än ett halvt spadtag där, om det nu beror på att jorden är för torr och hård eller om det knappt finns någon matjord. Snarare det första. Men det blir kanske en bra yta för guldlinet, som nu tillsammans med gråmalva är de sista frösådderna kvar som fortfarande står på balkongen och väntar på utplantering.

Rensade sedan ut den mystiska växt som dykt upp överallt, och som varken riktigt liknar en tistel eller en digitalis eller ett jättenattljus, men påminner lite om alla med en stadig stjälk och mörkgröna, lite buckliga lansettblad i en pyramidformad rosett. När jag hade en kvar slog det mig att det nog är den självsådda mariaklocka, rosa, blå, vit och lavendel, som varit så underbar i mina rabatter ett par år. Isch! Hur kunde jag glömma det? Men den såg så ogräsaktig ut att jag tänkte att det nog måste vara någon tistelart i alla fall. OK, jag har väl en kvar, minst. Nästa år vet jag, för vad jag inte har i huvudet har jag då åtminstone i bloggen.

Slaktade också en massa aklejor. Visserligen hör de till mina älsklingsblommor, men de börjar ta över alldeles. Och färgerna drar alltmer åt nyansen “sockor-som-missfärgats-i-tvätten” – smutsrosa och smutsblågrått. De får stå kvar på mer undanskymda ställen, men inte i storrabatten.

Första pionen har slagit ut – mina älsklingar, de små mörkröda självsådda under Hansarosen (där så många av mina växter behagat placera sig, kanske slugt – och korrekt – förmodande att de får vara i fred för mig där). Lupinerna blommar fantastiskt, och den första orangeröda jättevallmon i hörnrabatten slog ut i dag.

När jag skopade upp kompost till plantering fick jag fem fina små Amandine-potatisar i spaden! Jag hade slängt en överbliven sättpotatis i komposten för någon månad sedan – och den har uppenbarligen stormtrivts där  och förökat sig. Gott betyg åt komposten. Jag såg fram mot årets första, rekordtidiga färskpotatis till middagen. Men väl hemma då jag började skrubba den lyste den så vackert grönt att jag fick slänga allt. Den har förstås legat väldigt grunt i jordytan.

I värmen växer majs, potatis, rävsvans, schalottenlök och mangold så det nästan syns medan man står och tittar på. Så vattnar jag också varje dag. Rödbetorna är lite mer nödbedda. I gengäld poppar fjolårets ringblommor upp runt omkring de små betsådderna. Jag förhärdar mitt hjärta och rycker bort en ansenlig del av ringblommorna.

Till balkongen impulsköpte jag på Nehlins i går en lavendel ‘Hidcote Blue’, en pelargon ‘Mr Wren’ och en till namnlös pelargon av  rosenknoppstypen. ‘Mr. Wren’ är en gammaldags zonalpelargon som enligt en webbsida “kan bli lang og ranglete hvis man ikke topper den skikkelig.” Så jag ska toppa den så skikkeligt så det bara knakar så snart den vant sig vid sitt nya hem.

Ännu en underbar dag med härlig, mild värme. Det ska bli kallt och en del (välbehövligt) regn nu de närmsta dagarna, så desto mer fantastiskt att försommarvädret infaller under lördag och söndag. Jag satte tolv Amandine-potatisar i större delen av land nr 3. Bara ett par av dem hade fått rötter, men det kanske bara är bra att några blir tidigare i starten och några senare. Hoppas att jag inte gödslade för mycket när jag förberedde landet i går. Har nu läst att för mycket kvävegödsling ger vattnig potatis. Men jag hade mest Chrysan och benmjöl, och lite Algomin. En gnutta hönsgödsel.

Gjorde sedan en ny upphöjd liten skuggrabatt framför ett syrenträd vid plommonträdet där gräsmattan aldrig hämtade sig sedan jag lät jordsäckar ligga där någon månad för ett par år sedan. Täckte nu med dagstidningar på marken, c:a 20 cm fin mulljord ovanpå, markväv som säkerhetsmarginal någon dm under/utanför tidningarna och kantstenar och grus på för att hålla markväven nere och jorden på plats. Inte särskilt elegant. Birgit L föreslog att kanta upphöjda rabatter med torvblock, och det ska jag verkligen försöka skaffa. – I myllan planterade jag de tre skuggbräckor “Clarence Elliott” som jag köpte för ett par veckor sedan. Framför dem petade jag ner frön av krasse “Whirlybird Rose” som jag köpte av Rara Växter på mässan. Verkligen inte rätt med så mycket skugga för krasse, men någonstans måste jag ha dem, och dessutom har jag ibland sett att krasse växer och trivs alldeles förträffligt i skugga. – Hämtade en kärra jord till – har nu tagit sammanlagt tio – och fyllde upp tre stora krukor. Den blåglaserade satte jag också krassefrön i. De andra av mörk zinkplåt fyllde jag bara för att kunna tömma skottkärran. Dem ska jag plantera svartöga m.m. i senare.

Gulltörelrabatten börjar bli riktigt fin nu, med de nästan perfekt runda kuddarna av gulltörel och fräsch kaukasisk förgätmigej bland dem. Den variegerade börjar ta sig också – den har tidigare varit lite klen.

Ett par fröplantor av kungsljus “Banana Custard” har placerat sig illa i planteringslådan vid Cox Pomona. Jag grävde upp dem och försökte transplantera dem – en till granrabatten, en till den gassande bodrabatten där en lavendel tynar. Vi får se om de hämtar sig.

Satte också tio doftliljor som jag fick som bonus vid en prenumeration på AoT. Några i tusenskönerabatten under Hansarosen. Eller f.d. tusenskönerabatten. Därifrån har nämligen de otacksamma tusenskönorna vandrat vidare, ut i gräsmattan som tydligen var intressantare, så utrymme fanns. - Några i trillium/tiarella-rabatten – det borde bli vackert! Och slutligen ett par i nya pionrabatten.

I den lilla, lilla rabatten kring Cox Pomona-trädet rensade jag ut en massa svalört. Det är en så rar vårblomma, men den har gjort sitt för i vår, och tar över fullständigt om man inte håller efter den. Öste på mer mulljord och sådde några kvarvarande frön av ringblomma ‘Solar Flashback’.

Och så kantklippte jag mödosamt alla rabattkanter. Jobbigt, men det blir fint.

Fantastiskt nog har en mängd tulpaner trollats fram den sista veckan. Rådjuren hann alltså inte med alla!

Åter hemma efter Stockholmsbesök och trädgårdsmässa! Susanne och Bodil gick loss direkt på lökar, knölar och rötter (sparris-), och gick snart med fyllda kassar, medan jag med kräset rynkad nos letade och valde och vrakade bland trädgårdshandskar utan att lyckas hitta rätt. De jag ville ha fanns inte i  rätt storlek, men fick höra att de skulle finnas på Granngården och Claes Ohlsson, så det ska jag följa upp. Jag var också väldigt frestad av en 30-40 cm hög trädgårdskanin med ängslig uppsyn och nervöst bakåtvikta öron (från Lantliv & Trädgård), mycket lik Pelle Kanin fast utan jacka. Men den kostade över 600 kronor! Hälften hade räckt gott och väl, så det blev inget köp.  Så småningom fastnade vi hos en driven försäljare som sålde snigelspray och komplimenterade S. för hennes pragmatiska snigelsyn (“det är massmord som gäller”). Det var den vettigaste människa han hade träffat på hela dan, sa han beundrande och sålde raskt en flaska var till oss.  Väl hemma ser jag att det står på den att den ska användas för att ”lösa resterna efter döda sniglar”. Det var definitivt inte det han pratade om. Jag har inga problem alls med undanröjandet av snigel-lik – det är de levande som stör mig. Men det kanske funkar på dem också, precis som han sa att det skulle göra. När vi fikade ringde Trese och lyckades lokalisera oss beundransvärt snabbt. Roligt! Så småningom vimlade vi vidare, och S & B gick på presentjakt till en födelsedagslunch senare på dagen. De köpte en vacker korg till balkongen, och var på väg att fylla den med diverse kryddväxter när vi skildes åt. Jag gick för mig själv någon timme till. Faktiskt hittade jag ett par riktigt sköna svarta trädgårdshandskar av skinn, behagligt fodrade, märke Ox-On “Black Driver”. Ganska dyra, men de var så sköna att jag ändå köpte dem. Fast jag höjde lite på ögonbrynen åt den “Bruksanvisning” som medföljde på sex språk. “The gloves should only be used in accordance with the instructions”. Hur många sätt finns det egentligen att använda handskar på?? Det står också att de inte ska exponeras för direkt solljus eller fukt, vilket också är lite egendomligt med tanke på att det handlar om trädgårdshandskar. Det enda man tydligen får göra med dem är att förvara dem mörkt och svalt! Jag kanske skulle stoppa in dem i frysen direkt?

Till min förtjusning hittade jag hos Örtagården frön till en av mina absoluta önskeväxter, jättevallmon ‘Beauty of Livermere’. Just i köpögonblicket dök osannolikt nog Trese upp igen som anden i flaskan, en ande med bekymrad uppsyn när hon såg vad jag just köpt. Det visade sig att hon har köpt en planta ‘Beauty of Livermere’ åt mig på Zetas för att ta med nästa helg! Jag bytte förstås genast ut fröpåsen (tog frön till fjärilsviol “Freckles” i stället). Tack, Trese, du är en raring, och din förmåga att i vimlet bland tusentals mässbesökare materialisera dig på rätt plats i rätt ögonblick gjorde ett nästan övernaturligt intryck på mig!

Slutligen köpte jag några fröpåsar med annueller på Rara Växter:  sömntuta ‘Bridal Bouquet“, ringblomma “Solar Flashback“, krasse “Whirlybird Rose” och solvän “Blue Diamonds” som ska växa snabbt och bli välförgrenad. Åkte hem nöjd och belåten efter en jättetrevlig helg.