Jag vaknar. När vaknar jag? Jag vaknar efter fyra på eftermiddagen. Egentligen hade jag laddat för att göra något åt min jävla lägenhet. Men nu var det bara att ge upp allting.
Jag tänkte att jag hade tre prylar att göra denna dag. Och så tänkte jag att jag inte kommer att hinna med att göra dem allihopa.

Så. Jag tänkte som så här, att jag är numera vuxen, och gör vafan jag vill, när jag vill. Ingen ska stressa mig, INGEN!.
Så jag kollade film på TVn och surfade på nätet. Och så ser jag, får jag, denna underbara bild på mig själv, med morsans redan då för gamla solglasögon som jag lånat, på Facebook. Uppladdat av Perra Ljunggrenarn. Jag blev helt till mig. Det är ju jag. Det ÄR JU JAG! Och jag kollar in i framtiden och så sitter jag här 31 år efter och kollar tillbaka. Det är fanimej rymd, religion, allt, det är inte klokt. Kolla bara. Det är jag, då, när….
Det här är nog en av de första gångerna jag lägger ut mig själv så här rätt av. Det är dags nu, det är dags nu, och här är jag, då, 1978, antagligen på musikfesten på Lögarängen i Västerås:

Alltså, den där galningen ovan, det är jag, då. Hej, polarn, du som nu är äldre och sitter och kollar nu. Vi gillar varandra, he-he-he-he-he.

Det är så jävla svårt ibland att haja att man varit med, att åren gått. Men så är det. Jag var på redan då.
Vafan har jag att klaga på? Jag har gjort en massa roligt, tokat mig, dårat mig. Varit med enormt vackra kvinnor (även mellan lakan, jag kan murvor), partat så jag inte vetat vad jag heter. Jag har gjort allt. Och det är okej. Vafan sitter jag och gnäller för numera?
Antagligen för att tiden runnit ifrån. Nu är man själv. Nu har de flesta polare radhus och barn och fru och hund. De kan inte leka som vi gjorde längre. Och det suger. Då jag ju inte har familj.

—————————

Min pryl nummer ett i kväll var att gå på ett vernissage. Det var alltså en utställning med tavlor och prylar som en donna gjort som jag känner.  Hon är snygg, men rätt mycket mer höger än jag är, men ändå…
Om allt hade funkat hade jag hunnit med allt jag skulle göra, den där utställningen, en blueskonsert och en privatfest. Men jag satt ju hemma, och så när jag såg den där bilden ovan, och började gagga med Jimmie på Facebook och allt, äh, då fick det ordna sig ändå.

Jag borde ha gått till utställningen vid sju. Jag kom dit strax efter halv elva. Det hela utspelade sig bara några hundra meter från Baronborgen där jag bor. Alla blev glada när jag kom. Det togs i hand. Det var snygga människor, det var föräldrar, det var allt. De hade en hund som såg ut som om han torrjuckade på golvet när han låg ner, och jag skrattade hårt åt detta. Det visade sig dock att han var framavlad så att han såg lustig ut när han låg så, han kunde inte ligga på något annat sätt, okej…

En mycket ung flicka var där också, antagligen lillasyster till någon där, jag vet inte. Men jag kände mig som en pederast när jag kollade in denna 14-åriga nymf. För, och lyssna nu innan ni ringer snuten. Det var mörkt därinne och så ser man en otroligt snygg ung kvinna dansa runt. Jag kollade verkligen. Och så hamnar hon i ljuset och då ser jag att hon fanimej är alldeles för ung. Men ändå, jag erkänner, jag skulle kunna välja bort att skriva om det här.
När jag såg att den otroligt snygga flickan, med kort-kort och allt, var alldeles för ung, så slutade jag kolla henne.
Är jag ett svin? Nej! jag är bra. Och så här upplevde jag det hela.

Och så skulle alla till Lilla Örebro-krogen.

Så här försökte jag filma det hela på min Super-8-kamera, ja, det är lite mörkt, men man hajar nog:

Men jag hängde inte med dem iväg. Jag ringde till den där festen på norr. Var de kvar, skulle jag komma.
Och så blev det som så att jag stoppade en taxi och åkte dit. Var ungefär där Bela bodde förut, eller en liten bit från där Kalix bor.
Resan kostade 83 spänn. Jag gav snubben en hundring. Han blev glad.

Så kom jag in. Där satt Malle (Mats) och Micke och vakt-Mats och brudar hit och dit. Det var nio personer med mig och jag fick direkt bira när jag kom in. Vi var tre med samma förnamn, stort.

Så sa jag något om att feminister kan kyssa sig själva i bajsan, och från den stunden hatade alla utvecklingsstörda brudar på festen mig. Hurra! Ha-aha-ha-ha!

När vi skulle gå så tappade en brud sin öl och började torka upp. Jag hånade lite och sa högt:

“-Ha-ha, har du tappat din bira?!”

Svaret blev att jag fick trasan kastad i ansiktet. Hur reagerar en CyberBaron då? Jo, precis, jag smackade tillbaka den hårda trasan i hennes sminkade ansikte. Det stannade av ett tag. Men så försökte hon slänga på mig igen. Då tog jag trasan och la den i diskbänken.

Så här såg det ut med min Super-8-kamera, där jag satt och drog på mig pjucken när vi skulle gå. Man ser Micke därframme:

—————

Alla skulle till Ritz. Men jag bad taxin jag åkte i att släppa av mig vid Storbron. Och det gjorde han. Jag kände mig som en självmördare där han stannade precis mitt på bron. Bara att hoppa ut och slänga sig i Svartån, ha-ha-ha-ha.
Alla åkte till Ritz, det nya stället. Jag ville fanimej inte.
Jag tog mig till Biskops, några meter från Storbron.

Ja, och, alltså, till slut kom massa folk, Malle och Micke och andra till Biskops, och det hade jag väl hajat. Vi som vill snacka, vi måste till något ställe.

Snackade med en böna till en av Micke och Malles kompisar. Skitsnygg och frän böna, bördig från Eritrea. Och nu är vi FB-kompisar, he-he-he. Micke och Malles kompis gillade nog inte att vi hade det jävligt roligt och garvade, men det bjuder jag på, ha-ha, fittskalle! Ha-ha-ha! Här är hon, jaja, alldeles för ung, och med snubbe och allt, men skit samma, hon var rolig, och vi garvade, he-he:

Micke och Malle och jag snackade om Öland. Sommaren 200000010. Alltså nu i sommar. De är på, de verkar komma. Det kan bli prylar i sommar, jösses. Inte bara blues och rock, utan lite sound-system på stranden, fatta!
Ja, jag har gjort en ny sida, webbsida om sommaren, men väntar med att lägga ut adressen tills jag fått lite bilder och filmer från i somras, då blir det prylar.

Här skulle jag kunna lägga ut ännu en bild, på mig och Annika, från “furr”, men det får bli en annan dag.

Trivdes ni i Cyberdagboken denna kväll, natt, morgon?
Var då inte blyga att kommentera. I LOVE YOU!

Rocka bölja!

/Baron

Alla är vi olika. Men hur utnyttjar vi detta? Använder vi de bästa egenskaperna hos var och en, eller sätter vi samman grupperna mer baserat utifrån vilken kunskap de olika medlemmarna har? Genom att även fundera över personligheterna kan man skapa mycket starkare och mer kompletta team.

Hur en individ fungerar finns det många olika teorier kring och man kan göra en rad olika tester för att kartlägga detta. En del metoder är mycket sofistikerade, andra är mer trubbiga. Dock bör man generellt vara försiktig med att dra alltför snabba slutsatser, då människan är mycket mer komplex än vad man kan få fram genom tester, tester som dessutom oftast görs vid ett enda tillfälle och alla kan vi ju ha en dålig dag. Men det är helt klart att om man använder sådana metoder med sunt förnuft får man ett bra verktyg vid fördelning av olika arbetsuppgifter.

Jag har själv använt några av dessa metoder inte bara vid fördelning av arbetsuppgifter, utan även i syfte att få upp en bättre teamkänsla. I något fall hade man tidigare gått och varit irriterad på varandra för att man tycker att de andra är omöjliga att arbeta med. Olika personligheter har olika egenskaper, notera att jag inte kallar dem styrkor och svagheter, då det som anses som en styrka i en situation blir lätt en svaghet i en annan och omvänt. Genom att enbart synliggöra och få upp förståelsen för dessa olika personligheters egenskaper så minimerades automatiskt frustrationen.

Dessutom får man lätt en mycket bättre arbetsmiljö genom att avdramatisera uppgifterna och i stället vända sig till den med mest lämpade personliga egenskaper för just den specifika uppgiften. Det finns då inte längre någon prestige, utan alla ser neutralt på uppgiften som skall utföras.

Genom att utnyttja olikheterna och säkerställa att man i sin ledningsgrupp har flera olika personligheter får man också frågorna belysta från olika håll och får då ett mycket bättre beslutsunderlag. Tyvärr är det alltför vanligt att man skapar en ledningsgrupp med personligheter som liknar ens egna, så ett tips är att våga ta in andra personligheter för att öka effekten.

Leif Åkesson/ VD Informasic

Om väljare är irrationella, skulle det förbättra kvaliteten i allmänna val om man krävde bekantskap med grundläggande politisk litteratur för att få rösta? Ernest Benn hade en idé om litteraturlista:

In the ideal state of affairs, no one would record a vote in an election until he or she had read the eleven volumes of Jeremy Bentham and the whole of the works of John Stuart Mill, Herbert Spencer and Bastiat as well as Morley’s Life of Cobden.

Förslag på andra bra böcker att läsa inför ett val?

Jaja, are, jaja I.
I am, you are, she and he is osv. Jag gör som jag vill.

Härligt med att vara ledig. Baggo med böna var oroliga för mig (i och för sig med all rätt då jag är helt bongo som människa på många sätt), men etablerade en kontakt med mig efter midnatt. Okej. Så jag drog ner på Lilla Ö. Och där satt de och vi hade det trevligt.
Så stängde de någonstans kring klockan ett (och Gud vet att jag berömde den otroligt vackra servitrisen för hennes hot-pants, jösses, och jag menar JÖSSES!!!!!) Det är skönt att vara i den åldern att man inte skäms för att ge eloger. Snyggt ska sägas. Stiligt ska sägas, shcyrre ska sägas. Man ska inte vara snål. Och jag tror mig kan säga sådana saker utan att bli betraktad som någon man måste ringa snuten för. Om om så är, fuck that! Jag bara kör, för min skull!

Men jösses vad den bönan är tjusig, det går inte att komma ifrån. Förr sa man åt sig själv “om jag bara vore 20 år äldre”, nu säger man, ja, det är självmål, men ändå “om jag bara vore 20 år yngre!” Urk!

Så gick vi till Biskops.
Trevlig kväll. Snackade med mycket gott folk. Micke, Malle, Baggo, Lizzo, Snygg-Per, Blues-Polisen, vakt-Olle ett och vakt-Olle två, kocken och hans böna, och en massa andra. Det är enormt hur en timma, nja, 45 minuter kan komprimeras och bli så trevlig. Att gå ut sent, är prylen, jag menar det.

Och så gick vi hemåt och man ville ha efterfest. Micke erbjöd sig åt sitt håll, men jag ville inte, jag ville hem. Och de som skulle åt “söder” ville ha fest hos mig, men jag vägrade. Det är för läskigt hos mig ännu, då jag inte gjort ett jävla skit åt något sedan jag ställde in alla lådor och prylar här i våras. Jag menar det, det är verkligen HEMSKT. Men jag klarar det, själv. Vill dock inte att någon annan ser det.

Här är en film som jag tog på gänget jag gick hemåt med:

Och här är en film med polisen som undrar varför en snubbe har en tunna på överkroppen. Han jag snackar med där är trevlig, det var han jag köpte mina jeans av för några månader sedan, jobbar i Levisbutiken.

I övrigt. Jag har varit slö på att kommentera kommentarer, som jag dock läser. Men läser man mina kommentarer till kommentarerna? Det undrar jag… Hm…. Får aldrig kontrakommentarer när jag kommenterar kommentarer, kanske jag ska lägga av helt med det?

—————————

Lördag.
Vernisage. Är bjuden, träffade konstnärinnan idag, okej, jag kommer väl då.
Blueskonsert på hotellet, Baggo och Lizbo ska vara där, okej, jag kommer väl.
Elin har fest hemma med folk, okej, jag kommer väl då.

Så får vi se. Så här ser det ut nu, klockan 03.20 på lördagsmorgonen, den dag jag fick lön och kunde äta igen. Bara att bränna stålar och känna sig som kung i helgen.

Äh, får räcka.

Rock!

/Baron von Gylldene Snorrelius

Idag har en revisionsrapport från Stadsrevisionen presenterats. Den handlar om skolans insatser för elever med ofullständiga betyg. Rapporten pekar på flera viktiga förbättringsområden. Vissa skolor saknar individuella utvecklingsplaner för samtliga elever och många av granskade åtgärdsprogram har brister i utformning och innehåll.

Sammantaget visar emellertid granskningen att skolorna när det gäller kunskapsutvecklingen i huvudsak har instrument för att upptäcka elever i behov av stöd. I den nya skollagen skärps också lagstiftningen för elevers rätt till hjälp och stöd. En rätt att överklaga åtgärdsprogram kommer att införas. Det är mycket positivt.

Utbildningsförvaltningen har sedan en tid tillbaka arbetat mycket med de frågor som revisionsrapporten tar upp. För att underlätta skolornas arbete med elevdokumentation har utbildningsförvaltningen tagit fram mallar och en digital kommentarsbank i Stockholms skolwebb, som stöd för att utforma individuella utvecklingsplaner. Alla rektorer har fått en utbildning om elever i behov av särskilt stöd. Riktlinjer för arbete med elever i behov av särskilt stöd har tagits fram. Riktlinjerna skapar tydlighet för rektorer och lärare om kraven i lagstiftning, förordningar och nämndbeslut. Riktlinjerna anger vidare att varje skola ska ha en tydlig arbetsprocess för att kunna upptäcka och åtgärda särskilda behov.

Positivt är också att rapporten anger att det är viktigt att de lokala styrdokumenten har ett tydligt fokus på kunskap. Att elever kan gå ut grundskolan utan att grundläggande läs- och skrivsvårigheter upptäcks och åtgärdas är inte acceptabelt. Målet för skolpolitiken ska vara att ingen elev lämnar grundskolan utan grundläggande kunskaper. Andelen elever i grundskolan som nådde målen och fick betyg i alla ämnen under vårterminen 2009 var 76,9 procent jämfört med 73,8 föregående läsår. Det visar att mycket återstår att göras, men att de åtgärder utbildningsförvaltningen arbetar med ger resultat.

Jag har kommit på mig själv med att jag verkligen inte säger pannkaka, jag säger pangkaka. Någon mer idiot?

Min Polaroid-iPhone fångade detta ögonblick från min balkong alldeles nyss.
Jag är häpen. En julgran. Bostadsbolaget har satt upp en julgran. Jul. På söndag är det kanske första advent, jag vet inte. Vi är nära nu. Mycket nära.
Och det känns inte så där värst bra.
Julgran, jul, nu…
Att bli vuxen på riktigt är fanimej djurplågeri!!!

————————-

Sov massa timmar i natt. Var trött när jag vaknade av alla signaler. Men det var välbehövligt. Att vara vaken över två dygn är inte att leka med.
Kom iväg och jobbade. Och blev kvar på jobbet och grejade till sent, många timmar efter alla andra hade gått hem (som vanligt). Fast det är skönt, då är man nästan ifred, kan koncentrera sig. Men alltid, nästan alltid är det något stolpskott som dröjt sig kvar och ska vara social och komma in och störa i tid och otid (första gången på alla år jag använder det löjliga utrycket, tjoho!)

Räknar med att dra till jobbet och jobba gratis i helgen för att fixa administrationsskit. Det är inte nog med att man gör sitt jobb, man ska göra sådant jobb som egentligen kontorister borde göra, men nu är det bortrationaliserat (i moderaternas/socialdemokraternas Svärje). Ni vet, samma dilemma som när polisen kickade alla civilanställda. Nu sitter snutar i uniform och gör kontorsjobb istället för att vara ute på gatorna, och sjuksköterskor gör sjukvårdsbiträdenas jobb, och massa administration istället för att vara bland patienter.
Men så blir det med massa okunniga jävla människor som får bestämma.

Läste någonstans, eller om någon sa det, att förr, då sjukersättningen var 90 procent, då var det 2 procent arbetslösa. Nu när sjukersättningen är ett straff så är arbetslösheten fanken 10 procent.
Nejnejeeeeeejjjjj! Jag orkar inte diskutera det där. Idioter tycker det är viktigare att klämma åt någon promille som fuskar, så att alla får det sämre. Så är det, så är det. Svärje.

—————————–

Det är sen höst. Fanken vad jag längtar till Öland och sommar. Goda vänner, en bira i näven, solen som lyser, fåren som bräker. Det iskalla havet, turerna med bågen.
Just det, har ju börjat på en ny sida om det där. Vi kör ju igen i sommar, samma tid, samma kanal, samma ö. Bara att hänga på. Återkommer med sidadressen.

——————————

Fanken …..

——————————

Vi måste ibland minnas. Här minns jag det där avsnittet med Monty Python när de gamla nazi-ledarna försökte få igång sin rörelse igen, nu i England (tydligen hade de lyckats fly allihop). Det är så jävla fint med John Cleese som Hitlur (de heter nästan samma) och så en bonde och tre barn som lyssnar, och kapitalisten som försöker få igång åhöraren (“-han har rätt, vet du!”). Alltså, detta är både så jävla roligt, och så jävla sant. Vilka lirare Monthy-snubbarna.

Äh, det är en dag i dag också, som han sa som satt uppe alldeles för länge, sa flickan.

Rocka svulstigt.

/Baron

Jag tog i mitt förra inlägg upp hur jag tycker samtalet mer och mer försvinner i en mängd små meddelande som ibland känns som stresskommunikation. Jag kände att vi omges så mycket av kommunikation på alla sätt att vi inte kommunicerar på riktigt med varandra längre.

Kan säkert vara en generationsfråga också. Min son pratar aldrig i telefon (med andra utom med mig och hans mamma förstås .. för vi orkar inte sms … tar ju bara längre tid).

Igår hade jag ett arbetsrelaterat möte och hade då nöjet att få höra en vis mans erfarenheter och kunskap om ett ganska komplicerat fall som vi nu arbetar med. Under denna halvtimme kände jag hur bitar föll på plats. Hur enkelt han kunde leda in mig på rätt tankebanor och förstå att det jag gör/tänker är rätt väg att gå.

Ett samtal som verkligen gav mig bränsle att arbeta vidare.

Ett av dessa samtal som är så viktiga.

Det är den tiden vi behöver.

Tid för samtal.

Jä, då kör vi lite olika grejer här. Nu laddar jag upp.

Har hela tiden misstänkt att Häcken torskat hårt på det Skottska. Nu finns beviset. Min agent i just sagda Skottland har på hemliga vägar lyckats ta dessa bilder. Häcken i en Sherlock Holmes-mössa. Läskigare blir det inte!!! ARghhhhhhhh!

Inte nog med det. Han tror att han speglar sig, men kameran finns bakom spegeln:

Så, bara efter ett par månader, så är han en sådan där lirare med sådan där mössa. Måste fanken åka över och rädda honom. Minns sådana män man såg i gamla Västerås under ungdomen. De hade sådan mössa/hatt och var helt förslavade. Frihet! Ring Mel Gibson!

—————-

Lokalblaskan överraskade ännu en gång i kväll. Sådan vokabulär används väl inte annars? Eller har det gått över gränsen nu? Beror det på underbemanning? Är jag sååå jävla gammal att jag reagerar? På att skribenten är släkt med fast anställd personal? Trodde aldrig jag skulle få se denna småborgerliga (storborgerliga liberala tidning) använda detta epitet. Men nu har det hänt.
Och, okej, jag tillhör femteplatsarna i landet, helt okej:

Jag har klippt ur rätt av, inget lurt här. Man behöver inte förvanska sanningen, den är rolig i sig.

—————————-

Och sedan är det ju den nyligen uppväckta Törnrosa eller om det är Snövit, dvs Grevinnan Anette som så gött har kommit till världen igen. Hon skickade mig en pryl från hennes telefonsvarare som fick henne att garva ymnigt, he-he. Och det förstår jag. Kan det ha att göra med den där länken till den där gamla godingen, pranket, som jag la ut här för hundra år sedan, men som är värd att höras igen, och som hon hörde för några dagar sedan? Hjärnan sätter igång vad man skulle svara om man hade lyft på luren och inte låtit det hela spelats in….
Okej, först Grevis telefonsvararkristna meddelande, hon bor ju ändå i US of A:

Och så världens bästa prank (textat, Sterge, du kan hänga med). Har som sagt lagt ut det förr, men det håller än, även som repris. Två radiopratare spelar upp en snubbes inspelning då han drabbats av en telefonförsäljare. Killen som ringde måste ha skitit på sig, he-he, underbart, verkligen, digga:

He-he-he-he-he…..

————————–

Så en liten gif-animation. Det är inte ofta man får se sådana nu för tiden, det ska vara flash och skit. Men här är en äkta gif, webbens äldsta bildformat, och det rör på sig (webbens också äldsta rörliga prylar). Tack Lorrden för att du skickade den, kolla noga (om det inte rör sig i bilden nedan, klicka på den, så ser man, he-he-he, mycket instruktiv):

He-he, yeah! Vem blir inte intresserad av att lära sig noter. Tjing för att vara G-klav!

—————

Så.
Med all denna media upplagt, kanske jag kan få tillfälle att berätta om min dag? Är det okej? Allright, då kör vi.

Men först: Jag sov inte en enda sekund mellan tisdagen och onsdagen. Jag ville inte blunda. Jag tok-kollade TV, och så när jag blev så trött att jag inte visste vad jag hette så vågade jag inte somna, då skulle jag aldrig komma upp igen, i tid.
Så jag kom väldigt tidigt till jobbet. Nydurschad.
Ska berätta en hemlighet. Jag durschade aldrig på tisdagsmorgonen, dagen före. Det var bara att ge upp. Det fanns inget varmvatten, det var tok-iskallt. Så jag satte på mig färska strumpor, fillingar och t-shirt ovanpå min odurchade kropp. Jag hatar det. Men jag hade inget val, jag lovar. Dock borstade jag tänderna. Detta har bara hänt en gång tidigare i detta årtusende, ska ni veta, och då av precis samma orsak.
Hade jag haft mer tid på mig hade jag nog fixat det hela i rinnande iskallt vatten, men inte då, inte då.
Det jag hoppas på är att mina medarbetare inte tyckte jag luktade skunk. Jag hoppas.

—————-

Men tillbaka till onsdagen. Varmt vatten fanns och jag tog mig till jobbet, dock utan att ha sovit en enda jävla blund (som också är i det läge jag befinner mig i just nu när jag skriver detta, arghhhh….).
Hela förmiddagen jobbade jag med mina yngre medarbetare. Sedan massa administration, fixade konton åt folk hit och dit (ingen lunch, det är för fjattar). Och så möte. Och så möte igen. Nu var det jobbets IT-möte. Självaste IT-chefen för jobbet hade kommit förbi och sa att han ville ha med mig på mötet, då jag och det jag höll på med (Mac) var framtiden och det skulle alla behöva höra. Najs.
Jag gnällde, men så tänkte jag, att, vafan, jag var ju helt bonko, utan sömn och prylar, jag kör på, skit i allt, bara att tuta på. Så jag ställde upp.

Och på det där mötet var kommunens store IT-chef. Och lite andra. Goda och sådana som inte hajar så mycket, och sådana som är fast i gamla vanor och är livrädda för det nya.

Men. Nu är det så här. Om jag ska gå på ett möte, frivilligt, då är det JAG som går. Nu är det slut på att vara ett artigt och tyst jävla alibi. Vill de ha mig, får de HELA mig! Så! Jag säger vad jag tycker, vafan har jag att vara rädd för? Örebromössa AAAAVVVVV!!!!

Det visade sig först att den här kommun-IT-chefen var samma snubbe som jag träffat många gånger genom åren. Då var han en Microsoftfanatiker. En gång anklagade jag honom, som neutral tjänsteman, för att vara partiskt på ett stort och viktigt möte. Det förnekade han och under diskussionen blev han svettig, drog av sig tröjan och blottade sin T-shirt där det stod, med stora bokstäver “MicroSoft Windows”. Så hårt har jag aldrig skrattat, och så många poäng jag tog på det mötet, att det inte var sant, he-he-he-he-he. Han hatar mig säkert än i dag för den grejen, he-he. Jag bjuder.

Men nu, en tio år senare, var han inte samma snubbe, nu hade han utvecklats. Kunde tänka sig lösningar som inte enbart handlade om det stora datorföretaget (allt det här utvecklar jag i min nobelprize-roman som jag ska skriva, de prylarna törs jag inte lägga ut på webben, webb är ondska, bok är godhet).

Men skit samma. Jag sa vad jag tyckte. Att IT-enheten inte skulle bestämma över oss, utan att IT-enheten på kommunen borde ses som någon slags lokal variant av Vägverket. Reparera vägar, ploga när det snöar, och ge fullständigt fan i om folk kör Volvo eller SAAB eller något jävla Köningsägg!

Ha-ha, ja, jag är vass! Många höll med mig där. Och de som inte gjorde det var i minioritet, så de höll käften.

Och så berättade jag om hur jag jobbar, och använder massa gratistjänster och kommunikationsverktyg som bloggar, Twitter, Facebook och annat.

Nu gjorde någon bort sig genom att visa sin okunnighet, men jag sa inget, och jag säger inte här vem det var, men det var inte jag. Jag kan bara njuta när sådana biter sig själva i arslet genom vad de själva säger.

Ja, så fortsatte mötet. Men i sista minuten så tog jag mikrofonen. (Vi hade en döving med oss som via en skruv inborrad i den blankrakade skallen, en slags mottagare, kunde höra oss, fast endast om vi snackade i en mikrofon).

Jag reste mig upp. Höll mikrofonen framför min mun, skalderade:

“-Sist vill jag säga till dig som IT-chef för hela rubbet att det där jävla öst-statscensurprogrammet som Örebro kommun använder sig av är helt åt helvete! Vad har hänt med yttrandefriheten, informationsfriheten? Och till vem ska man vända sig för att få se de sidor man vill kolla? Jag kan lova att jag inte ska kolla några S och M-sidor (pisksidor), och det tror jag inte våra yngre medarbetare gör heller. Jösses, vi sitter på ett bibliotek nu, ska vi inte, i konsekvensens namn, som jag brukar säga när vi stöter på det här amerikanska programmet som ni i IT-enheten köpt in i verksamheten, bränna lite böcker, i samma anda? Vi har ju böcker runt omkring oss, med osedlighet. Varför inte börja med Bibeln, där står det om incest och våldtäkter och mord och massa fruktansvärda grejer, ska vi inte skydda oss mot detta. Kom igen, vi gör bokbål!!! Kom igen!!! Vem har tändstickor!”

Jo, jag sa så, och det blev tyst, och jag lät det hela sjunka in.

—————————

Äh, nu blev jag trött. Vi hörs.

Rocka olla!

/Baron

Kronotskij (Från National Geographic)

Den här stratovulkanen med en höjd av 3528 m ö h, ligger i
Kronotskijreservatet på Kamtjatkahalvön i Ryssland

Skaffar du en lya här, får du varierad utsikt...!

En arkitekt vid namn David Fisher stod för fyra år sedan och beundrade utsikten från en väns lägenhet i New York.  Hans polare, som ägde lägenheten i fråga kunde inte avhålla sig från att skryta lite:

”Titta på utsikten! sa han. Ingen annan har denna utsikt!”

Då tänkte David i sitt stilla sinne: “Varför skulle inte hela byggna­den kunna vridas, så att alla kunde få samma utsikt?”

Den tanken resulterade i att  uppförandet av Fisher’s Dynamic Tower inom kort kommer att inledas. I den skyskrapan kommer ingen av de 200 lägenhetsinne­havarna  att kunna skryta med att ha vackrast utsikt! Var och en av de 80 våningarna kommer nämligen att kunna roteras individuellt, så att de på strax under en timme kan få ett 360-graders panorama över Dubais horisont.

Smart thinking, eh…? 

Vindturbiner och solceller mellan varje våning skall ge nog med el till hela byggnaden, och kanske även förse kringliggande hus. ”Det är inte bara ett torn”, säger David Fisher. ”Det är ett grönt kraftverk.”

Redan nu står över 1100 ­personer på väntelista till den här luxuösa byggnaden. Lägenheterna kostar mellan 24 och 240 miljoner kronor. Till det facila priset får man emellertid inte bara en roterande lägenhet, utan även en hiss till bilen, som gör det möjligt för de boende att parkera utanför ytterdörren.

Rimligen måste ju hyran omfatta hela våningsplanet, annars riskerar  väl de blivande lägenhetsinnehavarna att grannen på samma plan tröttnar på allt snurrande när de ska imponera på sina gäster…? 

De roterbara våningsplanen i Fisher’s Dynamic Tower blir röststyrda!

Så här är det tänkt att det ska fungera:

1. Vinden blåser mellan våningarna och får kontakt med turbinens blad.
2. Vinden griper tag i bladen och alstrar elektricitet, som vrider byggnaden.
3. Röstaktiverad kontrollpanel gör att man kan ”beordra” våningen att rotera.

Intressant…?

Läs även andra innovativt intresserade (?) bloggares åsikter om 2000-tal, Allmänbildning, Arkitektur, Asien, Dubai, Forskning och Framsteg, Foto, Förändring, Internet, Kultur, Kunskap, Kuriosa, Livet, Manipulationer, Miljö, Mindblowing, National Geographic, Nutidshistoria, Perception, Revolutionerande, Teknologi, Tidskrifter, Tips, Uppfinningar, Varseblivning, Vetenskap, Världen

Kolla, ja, den är några veckor gammal men ändå, så här kan man bli om man tar en spruta mot grissjukan, tydligen, he-he:

Först verkar det seriöst. Man vill inte skratta. Men när man kopplar på sin intelligens så säger just intelligensen annat. Kom igen nu! Lägg av!
Snyggt förpackad och allt, som en nyhetssändning, men jag är jävligt tveksam, och det borde alla andra vara också.

Tänkte på en grej från andra världskriget idag.
Man sa ju alltid, har alltid sagt, att det inte gick att begripa att alla judiska människor så snällt stod och väntade på att få stiga på tågen till koncentrationslägren. Hur fanken kunde de, undrar alla, hajade de ingenting? Jag vet inte varför, men jag drar starka paralleller till hur det är nu. Massa skrämselskriverier om influensan, och samtidigt, artiklarna brevid, skrämsel om vaccinet. Ja, och så här i Örebro då, reprisbild, kan inte hjälpas:

Folk bara dras med. Lyder. Gör som media och överheten säger. Tänker man inte själv längre?
Och nu säger jag inte att jag vet om grissjukan gör allt detta nödvändigt eller ej, det har jag inte koll på. Men folk. Så jävla lätt att styra folk. Det är läskigt.

I morgon (läs idag) kommer 4500 nya doser till stan. Folk kommer att köa ute på gamla mässan igen. Sedan är det slut tills på fredag.

Jag tycker det är helt galet hela skiten. Jag är fanimej mer rädd för hur lättledda folk är än för själva grissjukan.

——————

Har börjat på den nya webbsidan för sommarens party på Öland, i Böda. Vi kör igen, tamejfanken. Tänkte att jag kunde få lite bilder och film att använda från de som var där att lägga upp. Så kör vi ännu en mysig vecka däruppe på norra Öland. Så jävla finemangt, i Hellborgs trygga hägn. Alla goda är välkomna som vanligt.

Rocka svolvon!

/Baron

PS.
Och så är man så jävla ledsen. Filmar det till och med, men lägger inte ut. Fatta. Det är inte klokt. Baron von Örebro är helt bongo, vilket kan vara svårt att fatta mellan skämt och fräckheter. Men så är det. SÅ ÄR DET! Jävla skit! Nu vet cybern. Kyss molnen.

Jo Walls avbildning av Skytten/Sagittarius utvecklingsbenägna och frihetsälskande kentaur

Element: ELD
Egenskap: FÖRÄNDERLIG
Motto:  JAG FÖRSTÅR!

Man kan ju fråga sig varför jag inte har skrivit någon egen text om soltecknet Skytten, eller Sagittarius, som det heter på latin, förrän nu…? Möjligen kan det bero på att det är det av zodiakens tecken som är placerat mitt emot mitt eget..? Det kan också bero på att jag inte har så förtvivlat många Skyttar i min bekantskapskrets. (Fast jag faktiskt har två barn ihop med en Skyttenkvinna, även om hon inte är någon direkt typisk representant för tecknet).
Jag vet faktiskt inte, men bättre sent än aldrig, eller hur…?

Zodiakens filosof

Skytten är ett föränderligt (anpassningsbart) tecken i eldelementet och traditionella nyckelord som förknippas med det är: Långa resor (vare sig de företas i tankens/fantasins värld eller i den konkreta världen), filosofi, religion och livsåskådning samt alla sorters existensiella frågor. Frihet, helhet, optimism, utveckling, sanning, humor främmande kulturer, juridik, utlandet, högre utbildning och förståelse av de stora sammanhangen, är andra.

Ett horoskop innehåller ett antal planeter (dit även stjärnan Solen räknas, liksom Jordsatelliten Månen) plus nuförtiden också himlakroppen Chiron, som de flesta astrologer idag räknar med, 12 zodiaktecken samt 12 hus. Varje planet symboliserar en psykologisk funktion; Solen den man innerst inne är och ens syfte, Merkurius hur man tänker och kommunicerar, Venus det man uppskattar och värderar, Mars hur man agerar etc, etc…

Tecknen talar om hur dessa planeter “färgas” av de tecken de ligger i, alltså hur de “beter sig” där…

Alla hus står i förbindelse med sitt respektive soltecken, så att 1:a huset alltid är Vädurens hus (eftersom Väduren är första tecknet i zodiaken), 2:a huset är alltid Oxens/Tjurens hus, eftersom detta tecken är zodikens andra, Tvillingarnas hus är det 3:e osv, osv…
Husen har alltså också samband med det som varje tecken representerar, så är t ex Tvillingarnas hus (det tredje) förknippat med tänkande, kommunikation och närmiljö samt bröder, systrar och korta resor.
Husens funktion i horoskopet är att visa var; inom vilket livsområde något händer. Således kan Solen i 9:de huset (Skyttens hus) känneteckna någon som är road av att kommunicera om filosofiska och existensiella frågor.

Jag, t ex, som ju är Tvilling, har mycket riktigt min Sol i detta hus i mitt födelsehoroskop, och blir därför intresserad av att kommunicera om just dessa frågor.

Skyttens tecken styrs av den expansiva utvecklingsplaneten Jupiter.

Jupiter styr Skytten och står för utveckling, tur, välstånd m m...

Talar först- tänker se’n

Jag har via nätet stiftat bekantskap med en rolig astrolog vid namn Bob Marks. Så här skriver han om föränderliga tecken, dit Skytten, Tvillingarna, Jungfrun och Fiskarna hör…

Mutable means adaptable. The Mutable Signs, Gemini, Virgo, Sagittarius, and Pisces, would rather talk than fight. They would also rather talk than actually get anything done. Again, please remember, we are talking about the nature of the sign itself, NOT about the qualities of any particular person who has one of these as a Sun-Sign.

(Ung “Föränderlig betyder anpassningsbar. De föränderliga tecknen pratar hellre än slåss. Faktum är att de hellre pratar än ser till att få någonting uträttat. (Hehe… Stämmer nog, dessvärre.. ) Och kom ihåg, vi pratar här om naturen hos själva tecknet- INTE om egenskaperna hos någon individ som är född i något av dessa tecken!”)

Och så här säger han specifikt om Skyttens tecken:

SAGITTARIUS : Keywords are, philosophy, jovial, traveling (long trips), PHILOSOPHY, story-telling. Sagittarius Sun-Signs have a channel that goes from from their brains to their mouths. Whatever they think, they say. This is why Sagittarius is the sign of good luck. If it weren’t, they would all be murdered before the age of 10 (“You said WHAT to me!!! WHACK!!).

Ja, det ligger någonting i det där sista, hehe… Många av de Skyttar jag känner, förefaller verkligen ha en direktkoppling mellan hjärnan och munnen..! De säger precis vad de tänker och inget censurerande filter finns mellan hjärna och mun, med den påföljden att de allt som oftast trampar i det sociala klaveret. Men eftersom de tillhör djurkretsens största tur-tecken, klarar de sig (nästan) alltid från det hela med blotta förskräckelsen…
(Nämnas kan i sammanhanget att om Skyttarna ifråga i sina födelsehoroskop har personliga planeter placerade i närbelägna tecknet Stenbocken, tenderar detta att försvaga de glappkäftade tendenserna och göra dem lite mer eftertänksamma och försiktiga. )

Alexander Lukas-tecknet

Jag har också blivit åsyna vittne till hur en Skytt (som faktiskt en gång hörde till min umgängeskrets) klev ut ur min bil, böjde sig ned och plockade upp en hundrakronorssedel som låg på marken.

-Vilken tur! Jag som var helt pank, sa han belåtet och stoppade på sig sedeln med minen hos en för vilken det var vardagsmat att hitta sedlar med tresiffriga valörer på gatan. Och för Skyttarna kanske det är så…? Inte för mig, dessvärre..!

Om du vill läsa mer om Skytten följer här några länkar:

Intuitiva astrologen Teresa Rexlin

Ilse- Maries astrosida

Stefan Stenudds sida om Skytten ur “Ställ ditt horoskop”

Ur Gunnel Söderströms Astrologihandbok (från paranormal.se)

Om Skytten på astrosajten

Intressant…?

Läs även andra expansiva (?) bloggares åsikter om 2000-tal, Allmänbildning, Astrologi, Bloggning, Bob Marks, Egoorienterat, Familj, Filosofi, Hjärnan, Internet, Kultur, Livet, New Age, Personlig utveckling, Psykologi, Symboler,  Underhållning, Vänner

Sist skrev jag nog mellan onsdag och torsdag. Jo, så var det nog.
Sedan hade jag gett mig fanken på att gå iväg till fackkursen på torsdagen igen. Men det hände inte. Jag kom upp (hade snackat med Bela i telefonen), jag satt upp i soffan. Men det gick inte att förmå mig, hur mycket jag än tjatade på mig själv, att resa mig upp och gå in i durchen. Så jag la mig igen och somnade stenhårt. Jag sov till 16.00. Då gick jag upp och slog en drill.
Det var mörkt ute. Jag kollade TV en timma. Sedan sov jag tre-fyra timmar till. Och så ner till ICA. Köpte mat, lagade till. Kände mig piggare men fortfarande denna satans oro i kroppen, med axlarna vid öronen, helspänn. Somnade till slut.

Fredag.
Iväg till jobbet på morgonen. Visade Blecktrumman för mina medarbetare. Allt kändes rätt okej. Kollegor berättade innan om fruar som hade samma åkomma som jag, skönt att höra att jag inte var själv, att det inte var en hjärntumör eller något annat läskigt. Men läskigt är det. Jag menar det, så jävla läskigt. Plötsligt tappar man liksom kontrollen över sig själv och blir bara matt, vill helst bara lägga sig på golvet och sova. Om man inte skärper sig till max så rasar man, så är det, så är det!

På eftermiddagen kom det över mig igen. Den totala maktlösheten över sig själv, tröttheten, känslan av att se en film. Läskigt.
Jag avbröt arbetet, sa åt mina medarbetare att vi struntar i eftermiddagen, jag måste bara gå hem.

Och… alltså, att gå hem där själv,  på eftermiddagen, när allt snurrar, när man känner en total kraftlöshet och tror att nästa steg är det sista, sedan kommer man att rasa, kanske in i ett buskage och bli liggande där. Eller bara rätt av på cykelbanan och folk tror man är en missbrukare och hoppar över en. Fy fan, läskigt.
Det är verkligen läskigt att känna att hela ens organism håller på att ge upp. Finns inte mycket värre. Och, nej, jag snackar inte om panik-ångest, jag snackar om att kroppen bangar, vill inte, är ömtålig, konstig. Man känner inte igen sig själv, i sig själv.
Och så kommer man hem och undrar vem fan som hjälper en om det går åt helvete här??? Vem fan? VEM?
Sådant kan ge viss ångest, mina cyberbiktfadrar/modrar, jag lovar.

Nix, gick inte ut under fredagen heller (krogen). Men mot kvällen kändes det bättre. Det skumma är att det där har kommit och gått. Ett par timmar satan, ett par timmar hur bra som helst. Och ingen snuva, ingen feber. Det är med andra ord ondskans sjukdom. För att känna att man håller på att sluta fungera som är nära panik-ångest jag vet, men nu som är verkligen fysiskt, med ont i leder och muskler, man känner sig berusad i skallen, svårt med koncentrationen, det är…arghhhh….

Lördag.
Det var Öppet Hus på jobbet. För att locka nya medarbetare. Jag var där, satte upp en särskild sajt och la ut film där på det som hände. Allt kändes okej. Men så, innan tolv, arghhhh, blev bongo igen. Blev tvungen att ta mig hem. Och det var samma jävla helvete som jag beskrivit ovan, att ta sig hem. Fy fan, jag är så jävla arg, att känna så är så jävla illa, så jävla illa.
Men, otroligt nog tog jag mig hem igen. På ren vilja, genom att tänka bort skiten så väl det gick.
Jag HATAR att inte fixa prylen. Verkligen. Och ger väldigt sällan upp. Men nu var jag tvungen, igen.

Under lördagskvällen tuffade jag till mig och vid midnatt gick jag till Lilla Örebro och Biskops. Det snurrade, men jag gav mig fan på att skita i det.
Bira drogs ner, för att döda bakterierna. Och så kom jag hem och det var rätt okej.
Somnade.

Söndag.
Hade friplåt till Brunsch på Biskops (99 spänn). Men hade inget för det, för jag sov ånyo till 16.00, och då var det slut med det. Jaja, och skit.

Men, fröjdas nu, cyberbiktfädrer. Under söndagen har jag hållit mig hemma, förutom besök på ICA. Och jag känner att min styrka återvänt igen. Har inte haft de där bajskänningarna idag, spänningarna, svimmningsfeelingarna. Kanske har det försvunnit. Hoppas det. Underbart i så fall, vill aldrig känna så mer.

Fast, när jag kom till kassan i ICA kunde jag inte hålla käften.

“-Är kor sällsynta?”

“-?”

“-Ja, alltså, är det ont om kor?”

“-Nej, nu vet jag inte vad du menar?”

“-När något är en bristvara så brukar ju priserna gå upp!”

“-Ja?”

“-Nu köper jag biff på 273 gram, dvs ett kvarts kilo, två små taniga jävla biffar och det kostar mig 75 spänn, det är fanimej inte klokt!!”

“-Jag vet, det är hemskt, men så länge folk betalar så…!”

“-Haja, vad kostar då en hel ko på något ton? 17 miljoner spänn?”

Så gick jag hem och stekte och åt. Det smakade mynt.

—————–

Det är måndag morgon nu. Har svarat på 14 kommentarer som jag inte svarat på tidigare (se till höger här “senaste kommentarer”). Och tack och lov är det ledigt på jobbet under måndagen, pga lördagens jobb.

Nä, vette fanken vad att skriva mer. Nu har jag gnällt så det räcker för nu. Berättat om hur jag känner och kände inför de här dagarna. Mig, jag, majself.

Äh, lägger ut en 60-tals-Super-8-video på hemgången i lördags. Inget speciellt, bara ett tidsdokument:

Rocka brygga!

/Baron

Varje morgon när jag vaknar håller min mage på att klappa ihop av en ihålig, sugande känsla. Ibland går jag upp dubbelvikt för att fylla den med något, vatten, för att känslan ska försvinna. Det första jag gör varje morgon är alltid att äta eftersom jag lärt mig att magen måste ha mat regelbundet och är som sämst efter en natts sömn. Eller när jag, som nu, har mens. Jag dricker vatten, lite proviva och äter frukost. Kan aldrig låta kaffet vara trots att jag vet att det inte är bra.
Det här med kroniska magsymptom har jag vant mig vid, det är en del av livet och en påminnelse om att sköta kost och andra saker, se till att vara i balans. Ändå känner jag att det somliga dagar är värre än andra. I samma stund som jag ätit frukost och förbränningen kommer igång med ilfart behöver jag nåt mellanmål, nästan alltid. Nu hade jag bara frukt hemma (var sannerligen inte sugen på så mycket annat heller). Men gröna äpplen är sura och gör inte den sugande känslan i magen bättre. Ofta går det över, och tur är väl det. Men jag måste säga att jag måste lära mig hantera stress. Eftersom jag knappt vet hur man hanterar sånt som inte ens är stress.

Idag ska jag kila iväg till skolan för att göra en telefonintervju med författande man från El Salvador. Snyltar skolans telefonräkning, det kan de gott bjuda på, hur ofta har jag inte använt min egen telefon i studiesyfte. Sedan ska jag skriva ner den. Inget konstigt och förmodligen snarare väldigt inspirerande. Han lät trevlig när jag ringde och bokade häromdagen. Snäll.
Men det handlar inte egentligen om att intala mig att saker är intressant och kul (det påminner mig bara om något obehagligt en gammal högstadielärare skrämde oss ovetande elever med). Det handlar om att saker faktiskt inte är det minsta farliga.

Ok. Bloggen är igång. Skönt.
 Tänk att det kan vara skönt? Lite ettor och nollor som blir ett personligt avtryck på internet.
Jo, det kan vara skönt. Tillfredställande. Att få skriva av sig om tankar och idéer. Såklart kommer mycket att handla om e-handel och affärer på Internet, men också om annat smått och gott här i livet. Självklart på Internet. Via internet.

Välkommen till min nya blogg! 

PS: Här kommer en skön länk. Den fungerar inte nu, men du kommer att bli glad ändå att du klickade: det är en framtida succé. Den är nere för tillfälligt för att den är så himla populär. Klickar du på den om några månader, kommer du tänka: “Det visste jag ju redan”… “Precis som Voddler.com”…

Har du mer tid? Har du sett en av världens mest insprierande talare?
“Här é en”:

Grymt va?

/Roger Nilsson

Kan nån förklara det här med influensa och vaccin och dödsantal.

För mig är ett vaccin mot influensa något man i första hand tar för att skydda sig själv (och de närmaste om de tillhör riskgrupp). Men hela samhället som kollektiv har nu fått rådet att ta vaccinet mot svininfluensan. För att det skyddar andra, det vill säga jag kan smitta någon som sedan dör av det. Vi gör en samhällsgärning, vi räddar liv.

Men hur är det alla andra år då endast äldre människor och riskgrupper vaccinerar sig? Då går inte resten av samhället in och gör sin plikt. Trots att de dör runtomkring oss på äldreboenden och sjukhus, säkerligen smittade av just personal och andra som inte tagit vaccin. Har inga siffror, men har det inte alltid varit vanligt att äldre och sjuka dör till följd av både influensa och vaccin?
Vad är skillnaden undrar jag? Är det för att det här är en monsterinfluensa som drabbar alla lika hårt? Eller handlar det helt enkelt om att äldre normalt inte ses som lika viktiga?

OM det nu är så att svininfluensan inte är allvarligare än en “vanlig” influensa, i den bemärkelsen att den inte skördar fler offer än ett normalt influensaår. Vad är det då som säger att alla behöver ta vaccin nu. Svensk sjukvård har ju som policy att inte göra skillnad på folk, det vill säga ett för tidigt fött barn förtjänar lika bra vård som en som är 100 år. Livsuppehållande principer osv, vilket tyder på en vettig människosyn. Alla förtjänar bästa möjliga vård oavsett ålder eller sjukdom och ingen ska behöva dö för att vården inte gjort sitt yttersta.

Jag måste låta helt anti, och det är jag inte i princip. Jag försöka bara sätta in influensan i ett sammanhang som endast utgår från skillnaden på dödsantal, och inte vilka som dör.

Visst är det anmärkningsvärt att svininfluensan slår på t ex yngre, men jag kan inte minnas att jag läst tidigare år om äldre som dött i influensa, och i så fall har det inte varit någon stor nyhet. Kanske har jag bara missat det.

“Det är en självmotsägelse att eftersträva såväl total kontroll som delat ansvar på samma gång.”

Saturnus går i kvadratur till Pluto just nu. Kan bli lite tufft...

Den transiterande (alltså den som går uppe i skyn just nu) planeten Saturnus ligger just nu i ett lite besvärligt vinkelförhållande till transiterande Pluto, en s k kvadratur (90°).
Plutos uppgift är att bryta ned det bestående och ge plats för det som komma skall. Och just nu befinner sig planeten (jo, inom astrologin betraktas den fortfarande som en sådan!) alldeles i början av Stenbockens tecken. Stenbocken står för strukturer, stabilitet och hierarkier av olika slag, vilket innebär att vi nu får uppleva att den värld vi känt under de senaste 250 åren och som nu  befinner sig i snabb förvandling, kommer att få uppleva ytterligare en boost åt just det hållet. Och nu talar vi om en irreversibel process; en förvandling som inte kan vridas tillbaka. Det gamla dör och det nya föds i dess ställe..!
Saturnus, som enligt astrologin styr just Stenbockens tecken, kan liknas vid något av en bromskloss. Den står för auktoriteter, konservatism, lag och ordning etc, etc… Det råder knappast något tvivel i mitt sinne om att  t ex de främlingsfientliga strömningar som vi för närvarande upplever i landet och som kanske bäst avspeglar sig i SD:s ökande opinionssiffror), har att göra med den här transiten. De konservativa krafterna motsätter sig den förändring som ökad inflyttning från utlandet utgör och Plutos mindre trevliga sidor kommer i dagen.

Beroende på var i ditt personliga horoskop denna kvadratur hamnar, kan du också känna av den i ditt privata liv. även om den då tar sig andra uttryck. Eftersom Saturnus ligger precis i början av relationstecknet Vågen, kan det t ex innebära besvärligheter i dina nära relationer.

Saturnus står bl a för begränsningar och pessimism och en negativt aspekterad Pluto intensifierar den emotionella sidan av olika händelser samt kan ge även ge upphov till tvångsmässigt beteende. Det kan alltså i värsta fall resultera i att du framledes kommer att känna dig ganska begränsad av sociala omständigheter i din närmiljö, eller hänelser i samhället i stort, vilket kan ge upphov till frustration.

Den här Saturn-kvadratur-Pluto-konfigurationen kommer att “triggas” av andra planeter under hela nästa år. (Eftersom bägge planeterna rör sig långsamt, kommer dessvärre den här aspekten att hålla i sig ett tag). Det tar t ex Två och ett halvt år för Saturnus att gå genom relationstecknet Vågen. Under den tiden kommer sannolikt relationer som spelat ut sin roll att avslutas och nya, som har mera konstruktiva effekter på de ingående parterna, att inledas.

P S När jag sökte på nätet efter adresser att länka till de posters du ser nedanför, upptäckte jag att ännu en bloggare-Lynn Hayes- skrivit om den här transiten. Hon råder oss att ställa oss följande frågor för att utröna vilken effekt den här kvadraturen kan få på våra egna liv: -Vad behöver vi släppa greppet om (Pluto) för att få ett fastare fotfäste i tillvaron(Saturnus) ..? -Inom vilket område behöver vi möta kanske obehagliga och beska sanningar (Saturnus) för att kunna tränga genom begränsningens barriärer och förändras/utvecklas (Pluto)…?

Stenbocksposter från nätet

Den astrologiska/ astronomiska symbolen för planeten Saturnus

Snart delar sig röda havet. Kolla bara hur media fått fart på rubrikläsarna, snart blir jag rädd själv och dras med i dårskapet, ge mig en spruta, alla dessa kan inte ha fel, arghhhhh:

Skärmbild från min dator, från insurfning på na.se och dess artikel. Plåtad utan lov, räknar kallt med arrestering pga upphovsrättsbrott, allvarligare än mord och misshandel numera.

——————————

Jag går lite vidare till mina Twitterpolare. Äh, de flesta vet ju inte att jag är det, jag bara hänger på vad de skriver, 140 tecken per gång, och en länk till bild eller film eller något annat. Ändå, jag garvar, he-he.
Beslutade mig för att följa Guvernör Schwarzenegger idag. Jag får ju allt på iPhonen, men om man går till hans Twitterhemsida så ser det ut så här:

I inlägget under det senaste, han är på resa och ska väl köra lite patriotiska prylar för soldater, så skriver han så jävla bluesigt att han “hänger” med Clinton och Israels premiärminister och någon till. Och så klickar man där och då får man ett foto, där han “hänger” med grabbarna, he-he:

Jag vet inte. Men jag tycker nog att en sådan som jag kan komma närmare vad som händer i världen via nätet, helt gratis, än att kolla på de medelklassiga nyheterna som är sorterade för oss i vanlig media.
Jävlars. Allt finns ju därute. Att direkt se Terminatorn gagga med Clinton är ju bara hur fränt som helst.

Kul, förresten, att se Terminatorn i den där tidiga styrkelyftardokumentären där han är tillsammans med han som skulle spela Hulken senare. Han ligger på rygg och suger i sig en riktig spliff, ha-ha-ha-ha-ha-ha:

Hm, ha-ha-ha-ha, okej.

Och det ovan nuvarande guvernören i Kalifornien gör på film, det påminner mig ju om när vi i The Blue Pearls faktiskt skickade vår CD-platta till Clinton när han var president och fick inte bara ett utan ett par trevliga hälsningar tillbaka. Hur många band i Örebro har fått det? VA?

Detta är inget Photoshops-skit, det är på riktigt, hans namnteckning och allt:

Och:

Det var ju så sjukt fränt att vi dånade. Men det berodde på att vi lirade Fleetwood Mac-låtar. Och han gillade ju dem. Vi var väl mer inne på det tidigare engelska bandet, med Peter Green, men ändå, det hajade han nog. Vi var galna och skickade iväg CDn och fick tillbaka. Ha-ha-ha-ha-ha-ha-ha, fanken, nu garvar jag lite gött hör hemma i Baronborgen. Det var några år sedan, men slå detta, alla jävla bajsband i stan, ha-ha-ha-ha-ha-ha!!!!!

————————–

Visade Blecktrumman för mina yngre medarbetare idag. De såg chockade ut ibland, garvade hårt ibland, höll för ögonen ibland och sov ibland. En fantastisk film med andra ord. Jag gjorde rätt. Och Günter Grass som skrev förlagan och vad jag förstår även manuset är ju Nobelpristagare, så det kan inte vara fel med allt som visades…. (Ingen Hollywoodsk dataanimerad katastroffilm det inte).

————————–

Fanken, jag är i en slags brytpunkt.
Vad det betyder vet jag inte. Men jag känner att jag måste sluta fjompa mig. Det är dags, trots mitt yrke, att komma ut som mig själv, att synas i all min vedervärdelse (finns det ordet?)
Jag skulle vilja skriva rapporter, filma rapporter och synas själv. Det är ju jag. Den där jävla Örebromössan. Hur ska jag göra för att komma loss???? Måste komma loss. Det får räcka nu. 12 år som semi-hemlig.
Okej, då får jag sluta skriva om bira och tankar om damer, för då kommer moralisterna, fienderna, stjärtslickarna, de där käcklen jag hatar, att få goda dagar, då kan de komma åt mig och säga att “det där är ju enormt olämpligt”, han måste få sparken.
Men fanken vet om det inte är värt det hela. Frihet för fanken!
Så länge jag inte är olaglig har jag ju rätt att leva mitt liv, och även dokumentera det. Varför inte? Om jag tycker det är kul (och lite sjukt)?

Det är ju bara jag, jussom. Bara jag. Har ingen annan att ta hänsyn till. Varför inte köra fullt ut då? Vad håller mig kvar som fegis? Och varför?

Jag vill.

————————-

Höstmorgon med min Super-8-iPhone. Inget speciellt. Bara höst, sol och så stannar jag upp och kollar lite.

Fanken, har mycket mer att ge. Måste strama upp mig, måste leverera, måste skärpa mig. Kom igen nu, jävla Baronjävel!!!!

Rock!

Prutt!

Anis!

Svål!

/Baron von Blonkobongo-Ugga-Bugga

Bland de stora säsonger för dyrkan är de första tio dagarna av Dhu’l-Hijjah, som Allah har gynnat jämfört med andra dagar. Det berättas från Ibn ‘Abbaas (må Allah vara nöjd med honom) att Profeten (frid och välsignelser vare över honom) sa: “Det finns inga dagar då rättfärdiga gärningar är mer älskad av Allah än dessa tio dagar.” De sade: “Inte ens jihad för den skull Allah?” Han sade: “Inte ens jihad av hänsyn till Allah, om inte en man går ut själv för jihad med sin rikedom med honom och inte komma tillbaka med något.”[Bukhari]

It was also narrated from Anas (may Allaah be pleased with him) that the Prophet (peace and blessings of Allaah be upon him) said: “There is no deed that is better before Allaah or more greatly rewarded than a good deed done in the (first) ten days of al-Adha.” It was said: “Not even jihad for the sake of Allaah?” He said: “Not even jihad for the sake of Allaah, unless a man goes out himself for jihad taking his wealth with him and does not come back with anything.” Narrated by al-Daarimi, 1/357; its isnaad is hasan as stated in al-Irwa’, 3/398.

Dessa texter och andra tyder på att dessa tio dagar är bättre än alla andra dagar på året, utan undantag, även de sista tio dagarna av Ramadaan. Men de sista tio nätterna Ramadaan är bättre än de första tio nätter Dhu’l-Hijjah, eftersom de innehåller Laylat al-Qadr, som är bättre än tusen månader. Se Tafseer Ibn Katheer, 5 / 412.

Så vare muslim bör börja dessa dagar med uppriktig ånger till Allah, då borde han göra en massa goda gärningar i allmänhet, bör han uppmärksamma att göra följande handlingar:

1 – Fasta

Det är Sunnah för Muslimen att fasta på de första nio dagarna av Dhu’l-Hijjah, eftersom profeten (frid och välsignelser vare över honom) uppmanade oss att göra goda gärningar under de första tio dagarna av Dhu’l-Hijjah och fasta är en av de bästa av gärningar, som Gud har valt för sig själv så som det står i hadither qudsi: “Allah säger:” Alla gärningar av Adams son är för honom, utom fastan, vilken är för mig och Jag skall belöning för det. “berättad av al-Bukhari, 1805.

Profeten (frid och välsignelser vare över honom) brukade fasta på de första nio dagarna av Dhu’l-Hijjah. Det berättas från Hunaydah ibn Khaalid från sin hustru, att en av fruarna till Profeten (frid och välsignelser vare över honom) sa: Profeten (frid och välsignelser vare över honom)brukade fasta på de första nio dagar Dhu’l-Hijjah och dagen för “Ashoora”, och tre dagar varje månad, den första måndagen i månaden och två torsdagar. Rapporterat av al-Nasaa’i, 4 / 205 samt Abu Dawood, klassas som Saheeh av al-Albaani i Saheeh Abi Dawood, 2 / 462.

Abu Hurairah berättar att Allahs sändebud (sallallaahu “alaihi wa sallam) sa,” Det finns inga dagar mer älskad av Gud för att du ska dyrka Honom däri än tio dagar Dhul Hijja. Fasta någon av dagarna (under dhul hijja) det motsvarar fastan av et år och att erbjuda salatul tahajjud (sena bönen) under ett av sina nätter är som utför den sena natten bön på natten av makten. [dvs Lailatul Qadr]. ” [Detta är närstående genom at-Tirmidhi, Ibn Majah, och al-Baihaqi]

2 – recitera tahmeed, tahleel och takbeer mycket

Det är sunnah att recitera takbeer (säga Allahu akbar (Gud är Större), tahmeed (säger al-hamdu Lillah (prisad vare Allah)), tahleel (säger Laa ilaha illa-Allah (Det finns ingen gud utom Allah)) och tasbeeh (säger Subhaan-Allah (Ära vare Allah)), under de första tio dagarna av Dhu’l-Hijjah, säger dessa ord högt i moskéerna, bostäder, gator och varje plats där det är tillåtet att minnas Allah att utföra denna handling av tillbedjan öppet och förkunna storhet Allah.

Män ska recitera högt och kvinnor bör recitera tyst.

[22:28] för att uppleva vad som tjänar till deras uppbyggelse och under de [av alla] kända dagarna uttala Guds namn över de djur ur boskapshjordarna som Han skänker dem [för att offras]; ät något av köttet från dessa [djur] och ge också den olycklige som lider nöd att äta!

Majoriteten är av den uppfattningen att de utnämnda dagar “är de första tio dagarna av Dhu’l-Hijjah, eftersom det är berättat från Ibn ‘Abbaas (må Allah vara nöjd med honom) att de utsedda dagarna är de första tio dagarna av Dhu’l-Hijjah.

Det berättas från ‘Abd-Allah ibn’ Umar (må Allah vara nöjd med honom) att Profeten (frid och välsignelser vare över honom) sa: “Det finns inga dagar som är större framför Allah eller där goda gärningar mer älskade av honom, än dessa tio dagar, så reciterade en stor tahleel, takbeer och tahmeed under dem. “berättad av Ahmad, 7 / 224; sin isnaad var klassad som Saheeh av Ahmad Shaakir

takbeer är så här:

Allaah akbar, Allah akbar,Allaahu akbar, laa ilaaha ill-Allaah, Allaahu akbar, wa Lillaah il-hamd (Allaah is Most Great, Allaah is Most Great, there is no god but Allaah; Allaah is Most Great and to Allaah be praise).

och det finns andra versioner.

Detta takbeer har blivit en övergiven Sunnah nuförtiden, speciellt i början av dessa tio dagar. Du kan knappt höra det undantag från ett fåtal. Det bör reciteras högt, så att återuppliva Sunna och påminna de likgiltiga. Det bevisades att Ibn ‘Umar och Abu Hurayrah (må Allah vara nöjd med dem båda) brukade gå ut på marknaden under de första tio dagarna av Dhu’l-Hijjah, reciterar takbeer våra högt, och folket skulle deklamera takbeer när de hörde dem, det vill säga, skulle folket minns talkbeer och var och en skulle deklamera den själv, det betyder inte att de reciterade unisont – det är inte föreskrivs i sharee’ah.

Återuppliva Sunnahs som har glömts bort ger en stor belöning, vilket framgår av orden av profeten (frid och välsignelser vare över honom): “Den som återupplivar en av mina Sunnahs som har dött ut när jag är borta, kommer har en belöning som att alla som gör det, utan att förringa deras belöning det minsta. “berättad av al-Tirmidhi, 7 / 443; denna hadith är Hasan pga bekräftar rapporter.

3 – Göra Hajj och ‘Umra

En av de största gärningar som kan göras under dessa tio dagar är Hajj till det heliga huset av Allah. Den som Allah hjälper till att gå på Hajj till hans hus och göra ritualer på föreskrivet sätt kommer – insha Allah – ingå i ord av Allahs budbärare (fred och välsignelser vare över honom): “en accepterad hajj ger ingen mindre belöning än paradiset.

4 – Udhiyah (offer)
En av de goda gärningar som för en person närmare till Allah på dessa tio dagar är att slakta offret och att hitta en bra, fett djur och att spendera pengar på det av hänsyn till Allah.

Låt oss ta vara på dessa tio dagar tror dom är nu på torsdag eller fredag Skall uppdatera bloggen när jag får reda på exakt när det är.
Min sheykh i Egypten sa till oss efter 3 dagar att jag förväntar mig att ni alla har fastat hittills dessa 3 dagar annars är det något fel på eran iman eller så saknar ni förstånd! pgr av en dag är som 1 år.
så lått oss ta vara på detta och kämpa och göra duaa för mig också
Må Allah acceptera våran dyrkan och ge oss högsta graden i paradiset
och ge oss styrka att utföra mycket goda gärningar med ikhlas.

sök på internet för mer hadith och mer fördelar om dhul hijjah för att uppmuntra till att kämpa extra mycket dessa vackra dagar Alhamdolilah för Dessa dagar!

mvh assalamu aleykum wa bk // abdul Samad al Abdullah

Jag gillar att bråket “urartade”, ha-ha, det är alltså rätt normalt ändå.

Så jävla många idioter i detta län att det inte är sant. De blinkar inte när de kör bil. De samlas vid de trängsta ställena och är i vägen och står stilla så man inte kommer förbi, de står mitt i vid de få rulltrapporna så man inte kan gå förbi, de är riktiga Närkingar. Och nu smackar de på med kniv och yxor också.
Jösses.
Men ändå, jag trivs bland dessa utvecklingsstörda människor.
De får mig att känna mig bättre.
Industrialismen kom till typ Västerås för en 80 år sedan, här har den aldrig inträffat. Klart bönder med dynggrepen som största vän i generationer bangar ur då. Det är som Ryssland innan revolutionen.

————-

Äh, sitter och larvar mig nu här hemma, med videos jag tagit under kvällen. Fixar, donar, lurar på hur och var jag ska ladda upp dem.
Jag är helt förvirrad. Jag är ju två. Dels Baron här, dels den där Nissen som gör allt det här på jobbet. Det får inte komma fel. Då kan Bror Duktig vakna, och så blir allt fel…
Ska slänga upp någon på FaceBook-kontot, det vet jag, och även någon här… Fy fanken, jag är splittrad.

————-

Man är gammal. Men inte hur gammal som helst. Som vanligt, när man är ute på stan och går så känner man sig som den 23-åring man tror sig vara. Tittar man i spegeln så ser man Gustav Vasa….

Jag är, som sagt, helt förvirrad, jag har massa jox ute på nätet, och kan knappt komma ihåg var jag är. Men ändå. Här är en pryl jag smackade med min iPhone av senaste snitt nu i kväll. Använde ett program som återskapar som det vore Super-8 på 60-talet.
Det är Jonas och Cilla, det äkta paret, och allt bara smackar på, he-he….

————-

I morgon, idag, mellan klockan tolv och fyra så kör de Brunschhhhhh på Biskops. Dvs pannkakor, ribbs och massa annat. Kostar 99 spänn. Jag ska dit.
Massa polare ska dit. Det kan bli helt kanon (ja, och så kan man ju köpa en och annan bira också)…

Okej, rocka rolla!

Love!

/Baron

Nej, det verkar inte så, enligt två nya studier:

• “Can Nutritional Label Use Influence Body Weight Outcomes?”, publicerad i Kyklos: “Our results generally suggest that reading nutrition information does not affect body mass index.”
• “Calorie Labeling and Food Choices”, publicerad i Health Affairs: “[W]e did not detect a change in calories purchased after the introduction of calorie labeling.”

Många vill styra människors kostval för att reducera fetma (en ambition som inte är självklar). Om mer information inte hjälper, vad blir nästa steg? Fettskatt? Inte heller den metoden är problemfri (se här och här). Paternalistiska ambitioner kan, som Mario Rizzo och Glen Whitman klargör, fara iväg på ett sluttande plan.

chans i H-vete att vänta till morgonen idag inte….Hehehhe….Otåligheten tog över inatt.Hämtade modell stor lys lampa och gav mig på målning av första väggen diiiirekt den var slipad klar och torr…;)) Blir nog fint tycker jag…;) Nöjd över resultatet kände jag mig även på morgonen då jag såg hur det såg ut….

Fräscht, !!!! Å kunskapen jag har fått med mig från tidigare,den har varit till stor hjälp. Att göra grundarbete på ett bra sätt,och hur jag målar utan sån maskeringstejp överallt. DET har varit värt en hel del.;))…Så även gamla hundar kan lära sig sitta….*Storskrattar* Bara dom får klart för sig att dom verkligen är bra på sitta…;))

Så nu är det hög tid för nästa vägg,det får bli en i gången så jag hinner se resultat och göra om ifall de blir fel…..;)) Tänkte bara tala om att jag INTE spillde färg alls inatt heller…;)) Så Gud korr mycke jag lärt.

NU …Nytt nappatag….;))

Idag åkte jag arbetade jag som studentambassadör för Högskolan Väst på Svenska Mässan i Göteborg. Kunskap & Framtid är en årligt återkommande mässa för gymnasiestuderande och andra som är intresserade av högre studier – studier efter grundskolan. Jag har aldrig riktigt sett mig själv som en “säljare”…för det är ju det man är (?). Jag är där för att sälja utbildning, studier och inte minst Högskolan Väst. Det är svårt att se på sig själv i perspektiv: Hur uppfattas jag av dem jag möter?

Trots allt så var det fler än jag trodde som var intresserade av teknikutbildningarna; säg elanläggningstekniker, elkraft och de två maskinutbildningarna (1 2) som HV erbjuder. Teknik är det område där jag känner mig mest hemma, kanske för att jag läser teknik själv. Allt som allt så var vi ett bra gäng idag och imorgon skall chefen ner med en ny grupp för sista dagen. Själv ska jag också ner imorgon (lördag) men jag kommer då att stå vid Svensk Energis monter för att belysa kopplingen mellan arbete och studier: “Vilken utbildning skall man läsa för att nå hit?” – typisk fråga som jag står att besvara: “Du ska läsa Elkraft!” …eller maskin, eller elanläggningsteknik, eller något helt annat – vad du vill.