Utdrag ur boken jag skrev om häromdagen:
(huvudrollen Johan samtalar med sin vän om tjejer)

Puffen nickar.
“Okej, men såhär då: kommer du ihåg Veronica som du var ihop med efter gymnasiet?”
“Om jag kommer ihåg…?” Johan tittar på honom som om han inte vore klok.
“Ja?”
“Vi bodde ihop i fyra år.”

Smärtsamt vackert. Några helt vanliga meningar som genom kursivering blir sådär så att man nästan sitter och fnissar på bussen.