Julkärven är idag ett välkommet födotillskott för våra fåglar. Ursprungligen är den skördens första kärve som sparades till julen  och sattes ut på en stör under höknatten (vintersolståndet) som ett offer till Odin, så att hans häst kunde  äta av den under den vilda jakten . Den vilda jakten hördes på natten och ansågs vara Odens jakt efter övernaturliga väsen. Odens häst Sleipner var en grå, ardennerstark, åttafotad häst. Sleipner hade runor inristat i tänderna och kunde galoppera snabbare än vinden. Sleipner färdades på marken, i luften och till havs och var mycket älskad av Oden.

Jeg har funnet ut at flere prinsipper innen økologi kan kjennes igjen i sjakkspill. Det begynte med at en bekjent snakket om prinsippet om det åpne landskap og prinsippet om det lukkede landskap i sjakk.

Økologi, for å ta det først som sist, er læren (logos) om organismer og miljøet de lever i, og relasjonene mellom dem (oikos).

De ulike sjakkbrikkene er tilpasset spillets ulike landskap på samme måte som forskjellige artsgrupper er tilpasset ulike vegetasjons- og landskapstyper i naturen. Måten brikkene opptrer på kan også sammenlignes med livshistoriestrategiene til levende organismer.

…

Landskap og nisjer

I sjakkspillets gang oppstår ulike landskap. Når mange brikker står tett og samlet i sentrum av brettet, er det et lukket landskap. Er det derimot få brikker og åpent midt på brettet er sjakklandskapet åpent. Slik er det også i naturen. I naturen er en skog er et lukket landskap, mens en gresseng eller en fjellhei over tregrensa er et åpent landskap.

I naturen har forskjellige arter ulike fysiske egenskaper. Noen planter er spesielt godt egnet til å fange sollys, for eksempel ved at de har store blader eller at klorofyllet ligger veldig nært celleveggen. I et lukket landskap vil en plante som er egnet til å fange sollys ha fordel over en plante som er mindre egnet til å fange sollys. I et lukket landskap vil også vegetative utløpere være en spredingsstrategi som fungerer bedre enn å spre frø med vind, fordi trærne står i veien. Hvitveis er en art som har egenskaper som gjør den godt egnet til å vokse i skog. Den har funnet seg en nisje som passer den. Hvitveisen er god til å fange lys, og sprer seg med underjordiske utløpere. Når hvitveisen kommer ut i et åpent landskap mister den konkurranseevnen til fordel for arter som spres mer effektivt over større avstander. Den vil heller ikke ha behov for lysfangeregenskapene sine.

De forskjellige artene er med sine spesifikke egenskaper tilpasset ulike landskapstyper ved at noen av de fysiske egenskapene har fordeler i én type landskap.

På samme måte har de forskjellige sjakkbrikkene hver sine egenskaper som gir dem fordeler i de ulike landskapene som oppstår i spillet. Brikkene har altså også sine nisjer. Springeren (hesten), som kan hoppe over andre brikker, men som ikke beveger seg særlig fort, har fordel i et lukket landskap, mens løperen blir sperret inne i et lukket landskap. I et åpent landskap kommer løperes evne til å bevege seg langt til nytte, og springeren vil bli fraløpt.

I sjakk er det viktig å kjenne til brikkenes egenskaper i forhold til landskapet som til enhver tid dominerer på sjakkbrettet, altså prinsippet om det åpne landskap og prinsippet om det lukkede landskap.

…

Vanlig eller sjelden?

“It is rare to be common, and common to be rare” sa min foreleser i økologi. Veldig mange arter er sjeldne, mens vi på en vanlig søndagstur bare vil få øye på noen få, vanlige arter hvis vi for eksempel ser etter planter.

Mønsteret er det samme på sjakkbrettet; kun én ”art” er veldig vanlig, nemlig bonden, mens to (kongen og dronningen) er det kun én av, og resten er det to av.

Det er ofte noen bønder igjen i sluttspillet. Selv om hver av bøndene ikke har så god overlevelsesevne, er de mange, og “arten” utryddes ikke så lett. I økologien vet vi at lokalt store populasjoner er en av egenskapene som gjør en art suksessrik i naturen hvis vi definerer en suksessrik art som en som har mange individer.

…

Utbredelse

Noen arter har en stor geografisk utbredelse. Dette er et av de andre kriteriene for suksess, noe som delvis sier seg selv ut fra definisjonen. En av grunnene til at en art blir truet kan være at den har liten geografisk utbredelse; selve arten har større sjanser for å utryddes dersom den kun finnes på få plasser.

Også i sjakk er det de brikkene som dekker flest felter i spillet, altså som har størst geografisk utbredelse, de som er mest suksessrike. Dette er dronningen og tårnet, og – har du sett! – nettopp disse er sjeldent truet, da de som regel har et sted å gå til.

…

Mer om nisjer

En siste egenskap som gir suksess er knyttet til dette med nisjer igjen. Arter som har vide nisjer, har lettere for å gjøre det godt. Det vil si at de er tolerante med hensyn til miljøvariabler som for eksempel lys, pH og fuktighet; de er generalister og tolererer både lyst og mørkt, surt og basisk, og tørt og fuktig. På denne måten gir de seg selv større sjanse for å havne i et miljø de kan leve i. Arter som har smale nisjer har dårligere sjanser i et dynamisk miljø.

I sjakk er det på den samme måten. Dronningen tolererer både lukkede og åpne landskap, mens springeren er en spesialist som kun fungerer godt så lenge landskapet er lukket.

…

Naturtyper

Vi pleier å dele inn naturen i ulike habitattyper eller naturtyper. Visse arter har det med å opptre sammen i formasjon – på samme som det dannes ulike og definerbare formasjoner av brikker i et parti sjakk. Siden jeg ikke vet så mye om formasjoner i sjakk, har jeg ikke så mye å tilføre, men jeg er sikker på at de kan sammenlignes med vegetasjonstyper.

Naturtyper består av organismer som foretrekker de samme forholdene og “bor” sammen. Noen grupper av arter foretrekker fuktige, skyggefulle steder, og vil derfor opptre sammen og danne én naturtype. Mange arter kan så klart opptre i flere ulike naturtyper.

…

Livshistoriestrategi

I økologien har vi noe som heter livshistoriestrategier. Den biologiske meningen med livet er å sørge for å få ført sine gener videre. For å få dette til må man overleve frem til man har reprodusert, og man må sørge for at avkommet overlever.

Det finnes mange forskjellige måter å leve livet sitt på for å få til disse tingene. Noen lever lenge, noen lever kort, og begge deler kan føre til at man finner den tidligere nevnte biologiske meningen med livet.

Det finnes også flere strategier når det gjelder å få avkom. To typer strategier for reproduksjon trekkes gjerne frem i økologien. Disse kalles K-seleksjon og r-seleksjon.

Arter med K-seleksjon får få avkom, og bør helst sørge for at de få de har vokser opp og overlever. Bjørn, elefanter, kokosnøtt-trær og vi mennesker er noen eksempler på arter med K-seleksjon. Når det gjelder artene i dyreriket som er nevnt her passer foreldrene godt på barna sine, og følger dem i opptil flere år. Representanten fra planteriket, kokosnøtt-treet, gir sitt avkom en skikkelig matpakke, stappfull av næring, som gir avkommet en stor sjanse til å overleve.

r-seleksjon går ut på å satse kvantitativt. Ved å produsere mange avkom øker sjansen for at i alle fall noen overlever. Fisk er et eksempel på en slik organismegruppe; inntil flere millioner avkom slippes ut i vannmassene, og de fleste dør, men noen lever opp.

Hvordan skal vi dra en parallell til sjakk? Hvilke brikker minner om arter med semelpari og hvilke om arter med r-seleksjon? Siden brikkene ikke får avkom blir sammenligningen ikke helt vanntett, men konseptet ”hedge betting” (å gardere seg ved å spre satsingen/pengene) finner vi igjen; det er tydelig at bøndene satser kvantitativt. De er mange, og hver av dem er ikke så viktig; det er ikke så farlig om spilleren mister noen av dem, for sannsynligvis vil en av dem overleve og gi spilleren en viktigere brikke. Dronningen er derimot en viktig brikke som spilleren passer godt på. Denne kan sammenlignes med en art med K-seleksjon.

…

Etterord

Det er en viss fare for at det sjakkfaglige her ikke er helt korrekt, men økologien kan jeg stå inne for. Det er i alle fall gøy å trekke paralleller. Økologi er utrolig spennende, og det er et fag det er lett å trekke paralleller i. Det er jo sammenhengene som er hele poenget i økologien. Sjakk er også interessant, og jeg skulle gjerne kunnet det bedre og spilt det oftere.

Under årmiljonerna lagrades runt de Gotländska reven döda som tillsammans med öns koraller byggde upp en mycket fosilrik berggrund. Den nuvarande formen på ön blev till efter den senaste istiden.  På Gotlands västra sida reser sig ett stort antal imponerande klintstup och  på ett par tällen finns dessa även under vatten (pallkanter) med mycket djupt vatten. Gotlands östra sidan är i till största delen flack med stränder som är långgrunda. Den högsta punkten på ön heter Lojsta hed och ligger endast 83 meter över havsytan.

Masjid Negeri, Pekan, Pahang Darul Makmur

Hur definierar vi vildmark, vi som lever här uppe i en skogsprovins? Är det något vi lämnar eller är det något som vi besöker – en flykt från något eller till något? Vad finns det i det vilda och orörda som lockar och vad är det vi värderar så högt där i så fall? Och har det nu alltid en positiv laddning? Är det bara en symbolisk kontrast och motpol till det tillrättalagda och moderna i våra civiliserade samhällen? En idealiserad tillflyktsort som egentligen är mer en känsla än en geografisk plats där vi kan dra oss tillbaka (eller fly in i) från den civilisationens tvångströja som moderniteten har gett oss i sin accelererande utvecklingsiver. I grunden ett sökande efter andra värden som vi inte hittar bland det välansade samhällets honnörsord i form av framsteg och obruten tillväxt? Finns det något väsentligt i vildmarken som vi har missat att ta med oss in i det ovilda?

Är vildmark i grunden ett begrepp som är skapat av det moderna samhället och som inte fanns där ursprungligen – en romantisk frihetsdröm för urbana fritidskonsumenter i stilrätta outfit, vildmarken blir då något som man konsumerar? Eller en symbolisk manifestation och projektionsyta för vår urgamla reptilhjärna – att få ge utlopp för en undermedveten längtan tillbaka till något ursprungligt och äkta. Där det egentligen blir positivt att be någon att “dra åt skogen”. Men en längtan bort från det tillrättalagda och ordnade till det av människan orörda och vilda, kan man ta det som en längtan bort från oss själva – om man spetsar till det skulle man då kunna kalla det för en utopisk verklighetsflykt?

Är vildmark en ingång eller är det en egentligen utgång – och vad är essensen i begreppet vildmark? Hur ser vi på den?

“Vår längtan till skogen som aldrig upphör är längtan efter något annat. Friheten i skogen har sin grund i att man befrias från sig själv. Vad vi ser där är inte våra egna spår, utan tecken av något som är större än vi. När vi ser dem känner vi lättnad. Vi kan återvända hem.”

- Sverker Sörlin

“Skog”, skogen – 2009

Kuala Rompin Fishing Village.

A study trip to Bangkok covered by Siti Norhayu.

Lien, Östergötland, den 10 juli 2007.

Idag var det hyfsat väder för en fototur, kameran packades ner sen bar det av. Motivet som jag hade drömmar om var vildsvin, det finns ganska gott om dom i skogarna en bit utanför stan. Jag åkte till mina favoritplatser, körde och parkerade där jag vet att jag sett vildsvin tidigare, det är dock inte så vanligt att man får se dom sådär mitt på dagen så jag hade ingen större förhoppning om att få se dom. Jag letade upp en plats och satt på pass ca 2 timmar. Spår hade jag hittat men dom var nog från deras rörelse i gryningen. Alltså inga vildsvin idag men bilder blir det ändå, roligt var att jag fick se 2 älgar en ko med kalv dock svepte dom in i skogen ganska fort det är fantastiskt att dessa stora djur kan förflytta sig med sån smidighet. Men just att få se dessa 2 älgar gjorde mig glad, personligen tycker jag alltid det är roligt att få se vilda djur i deras hemmiljö. Jag sitter här och är riktigt glad över min dag i skogen då jag även hittade en ny spännande plats att fotografera på som jag ska visa vid ett annat tillfälle. Trevlig lördagskväll på er!

En sommardag i juni 2007 var vattnet i Emån väldigt lågt där det rinner förbi det gamla bruket i Emsfors, jag är ofta här och fotograferar men så lågt som vattnet var just vid detta tillfälle har jag inte varit med om. Det gick liksom att gå ut hur långt som helst på det som egentligen är botten på ån, det kändes lite konstigt och man fick vara beredd på att vattnet snabbt kunde stiga om dom hade släppt på det uppströms. En hel del bilder hann det bli denna gång iaf vid en plats som verkligen är en favoritplats för mig att fotografera på.

Barbro har ein dårleg dag

Far min kallar det vesle fyrverkeriet ein har på nyttårsaftan for småpjask. Du veit, slike små futt og hylarar og sånne som dei brukar på den store klassefesten når nokon vinn. Desse bileta her har eg måla på under eitt døgn, og dei er 25×30 cm, altså ikkje veldig store. Det er så kjekt å måle små bilete av og til, eg har måla mange store i haust, og dei tek så himla lang tid å lage. Ein føler at ein får gjort mykje når ein kan produsere eitt bilete i timen.

Trehus

Piano

Två bilder från sommaren 2008.

Nedre Hjukskältjärn, strax norr om Hällnäs

Lite regn

Ett par bilder från Kärleksudden, Hällnäs.

Stigen som leder ut till udden

Sandstranden, ser dock inte så inbjudande ut

Bilder tagna 23 november 2009

Ölburk

Från ett grått västkusten till ett grått östkusten gick mina tankar till sommardagar med rådjursfotografering.

Vad känner stenen då den första gången träffas av vattnets eviga kraft. I årtusenden strömmar vatten längs fåror i stenen som blir allt djupare. En obönhörlig kraft som sätter spår fastän dess verkan inte syns i nuet. Vattnets styrka bygger på det eviga, det obönhörliga och det ständiga upprepandet. Det finns ingen återvändo när vattnet börjar rinna, när vågorna ständigt sköljer över klipporna eller när grundvattnet droppar från stalaktiten. Nya former och mönster bildas, vattnet låter sig inte hejdas, det finner nya vägar och med tiden når det sitt mål att återförenas med havet, med livet och med den eviga. Ingenting står i längden emot vattnets kraft. Det är livets början, dess förutsättning och för mig oändligt betydelsefullt.

Riktigt vårväder. Tog några bilder vid dammen bakom huset strax efter solen gått ned.

Spegling, 180 grader

Seattle

Sydney

Kaapstad

New York

Parys

Salt Lake City

Johannesburg

Anchorage

Nog ‘n somerson Kersfees

want die Koningskind verjaar

Ek skryf vir jou uit die noorde

En sal die posduif vra

sal hy gaan draai in die suide

by die berg en die see

en daar waar my liefde

kaalvoet loop

die nota vir jou gee

Ek bring vir jou ‘n sonneblom uit Bethlehem

en gee dit water op Bloemfontein

Uit Hanover bring ek kappertjiesaad

uit die tuin van nr 3 Darlingstraat

en hanepoot druiwe uit die Paarlvallei

Nog ‘n somerson Kersfees

want die Koningskind verjaar

die Suiderkruis my kompas

en ‘n eng’le koor ry saam

en my hart gesels langsaam

oor die liefde, en ek weet

die herberg lê om die draai

Jy wag vir my by die see

Liriek geskryf deur Lize Beekman

Var ute och försökte catch the moon denna kyliga vinerdag -28 grader.
Det resulterade i väldigt frusna fingrar men också många vackra bilder.
Himlen gick i rosa/blått som det ofta blir vid väldigt stark kyla.
För ett bra tag sen sa en vän till mig att han nog var en vinterfotograf..jag avfärdade det helt och så det kan du inte mena för det finns ju hur många motiv som helst på sommaren och hösten.
Men jag får nog allt ta tillbaka mina ord för jag har nog insett att jag också är en Vinter fotograf.
Har tagit mina allra bästa bilder på vintern har jag upptäckt.
Motiven finns alltid ,jag försöker att hitta ljuset och stämning i mina bilder.
Lämna gärna en kommentar om du tittar förbi.

Vinternattens köld är hård kallar jag denna bild.
Det var första tanken som slog mig när jag såg bilden i datorn.
Tog den för snart ett år sen.
Bilden tillhör nog en av mina bättre som jag tagit.
Den fick vara med i landslaget på fotomässan i Januari 2009 när vi tävlade mot Norge.
För att komma dit så vann min bild landskapspoolen på fotosidan bland 135st bilder.
Kul att få visa den i bloggen.
Kan tillägga att det var -28 grader kallt .

Jag tror att jag är en stor tänkare, det är ofta som jag tänker på saker. Jag försöker förutse saker, försöker lära känna människor genom olika uttryck. Jag tänker alltid en och två gånger innan jag gör något, jag tänker på hur jag skulle vilja ha det innan jag gör något eller säger något. Ibland önskar jag att andra personer tänkte lite likadant, ger man inget får man inget tillbaka. Till slut tar orken slut även för en hjälte tyvärr, vi har alla lika stor rätt att ställa samma krav. Fågeln nedan tittar bakåt vilket jag sällan gör, framåt är det som gäller och framtiden hänger på oss. Säg/gör något bra till/med  någon i helgen, något som du själv skulle vilja höra/göra kanske du nästa gång blir överraskad. Med detta önskar jag en trevlig helg till er och välkomna tillbaka.