Okej om det tycker att Simpsons är ett dåligt föredöme för de unga det kan jag kanske gå med på, men att byta ut det programmet mot Baywatch det får mig bara att skratta. Menar de att det är bättre för barn att titta på? Jag skulle nog hellre vilja att mina barn tittade på Simpsons då. För är barnen riktigt små så tror jag inte ens de förstår det roliga med Simpsons utan bara tittar på det för att det är tecknat och när de är stora nog att förstå skämten så är de nog också stora nog att se på det. Men Baywatch som det bara springer runt halvnakna tjejer och killar i vet jag inte direkt om jag vill att de ska titta på, men som barn så tänker man kanske inte på det heller. Nä tacka vet jag Björnes magasin, då med original-Björne inte den där andra tönten. Där behöver man inte oroa sig för någonting för det är ett riktigt barnprogram. Jag älskade det när jag var liten. Björne, Snigel och Hugo. Det var mina idoler då och är nog fortfarande det. Observera att det då är ”gamla” Björne som gäller. Den nya är ju liksom inte Björne det är ju bara en man i en Björne-kostym. Simpsons tyckte jag inte om alls, det började jag inte tycka om förrän jag var mycket äldre. Typ 20 hahaha. Det var väl då JAG började förstå det roliga i det. Men Björnes magasin tyckte jag om då och jag tycker fortfarande om det. Jag har en del gamla avsnitt inspelade på video. Jag kanske borde ta fram dem och titta lite på dem, för det var ett tag sen jag gjorde. Men jag tyckte inte om Joel bitar hette det va? Jag var så rädd för den pojken och tyckte inte att det var roligt alls. Men jag tyckte om när de visade om en schimpans som bodde hos någon människa, apor har jag alltid tyckt om.

Oj då, Eva Longoria har visst lagt på sig lite. Det känns så skönt att se att även de mest vackraste människor som har allting kan se lite fulare ut ibland. Antagligen så är det där kortet taget ur en konstig vinkel som gör att hon ser så konstig ut. Eller också så kanske det är lite barn på gång. Det hoppas jag. Hon är så vacker och hennes man är ju också snygg så de skulle verkligen få små söta barn. Det måste vara så jobbigt att vara känd och hela tiden få kommentarer om vad man säger och gör, och även hur man ser ut. Jag skulle nog aldrig klara av det psykiskt. Tänk att så fort du råkar lägga på dig ett par kilon så är det i ett mittenuppslag i en världskänd tidning och de skriver om att du är ful. Nä jag skulle bli så ledsen att jag bara skulle äta ännu mer för att trösta mig och sen skulle jag vara för stor för att ens vara med på ett mittenuppslag. Det skulle bli en utvikbar poster som följde med tidningen om de skulle försöka ta med en bild på mig då. Men jag tycker att Eva Longoria verkar ha en så söt personlighet så därför tycker jag så synd om henne, men om det gällde någon annan som jag inte tycker om så mycket så skulle jag nog känna lite mer skadeglädje eller vad man kallar det. Det är konstigt att jag kan må antingen bra eller dåligt över att läsa om personer som jag inte känner. Personer som jag aldrig har träffat och antagligen heller aldrig kommer att göra. Men ibland är det skönt att gotta sig i andras olycka. Speciellt den där Spears-familjen. Det var inte så intelligenta barn de avlade fram. Brittan är ju ändå värst, men jag kan ändå inte tycka synd om henne.

Det gick bra med kattens öga. Jag tvättade ur ögat under stora protester, men redan ett par timmar efter att jag hade gjort det så såg det mycket bättre ut. Nästa morgon så såg ögat helt friskt ut igen, så han hade nog ”bara” fått in något i det. Jag hade tur där som antagligen lyckades tvätta ut det annars kanske ögat hade blivit sämre om det hade fått sitta kvar. Skönt att han ser som han ska nu igen. Jag slapp ju att ta honom till veterinären och det är jag glad för. Inte bara för att det kostar pengar utan för att han blir så uppskrämd varje gång han är där. Jag tror han känner doften av död, eftersom de inte bara botar djur där, utan de avlivar dem ju också. Så varje gång vi har varit där så är han så uppskrämd och det första han gör när vi kommer hem är att springa och gömma sig. Han kan ibland hålla sig gömd i flera dagar. Jag vet ju såklart var han är, för så stort bor vi ju inte, och han kommer ju fram för att äta. Men han håller sig på sin kant ett bra tag innan han vill komma fram och vara keliga kissen igen. Han känner sig kanske lite förråd för att jag tog honom till ”dödens hus”, men han fick ju komma hem så då borde han ju bli glad… När jag satt och läste ”tidningen” i morse så kom jag till en hemsk artikel. Om ett barnhem på Jersey som nu förtiden är ett vandrarhem. De har hittat begravda kroppar under golven och tror att det finns flera. Usch jag ryser bara jag tänker på det och känner kalla kårar genom min kropp. Jag tänker på de som har varit där och bott på vandrarhemmet…