Den “erfarne” handläggaren tycker jag inte kom med så mycket positivt. Jag förstår att vår situation gör saken lite mer krånglig. Jag förstår att vara tacksam för vårt föräldraförsäkringssystem. Enligt henne var så skulle inte vår situation gå att lösa.

Har precis pratat med en fjärde handläggare på FK angående vårt “ärende”. Nu ser det ut som det kan gå att lösa en dagisplacering för Lillasyster utifrån FK:s regler. Det är bara så otroligt krångligt att förstå sig på. Lillasyster ska ju inte bli “bortlämnad”. Hon skulle bara behöva vara där några timmar för lek med jämnåriga. Men dessa några timmar skulle nog gå att få ihop i den krångliga matematiken nu. MEN, varför kan man inte få lite mer tips från FK om hur man kan göra för att lösa det?

Och nu när Storasyster hamnat i skolsystemet så måste man ju verkligen tänka på att utnyttja FP så att de inte brinner inne. Dessa kan ju bara utnyttjas när hon har skollov el dyl. Nu kan vi ju använda de dagarna på Lillasyster (eftersom de ju är “tvillingar”) FK tom uttryckte det så “den ena tvillingen och den andra tvillingen”. Jaja projektet fortsätter…..

Infektionsstatus i familjen g ser ut att fördröja svininfluensavaccineringen ytterligare. Pratat med BVC idag som erbjudit kollektivvaccinering av barnen g så fort de är friska. Vi får väl bara hoppas att de riktiga svinvirusarna inte hittar hit innan dess….

Dagisplanerna jobbas det på. Lite mer bollande med FK pågår. Väntar på att en handläggare “med erfarenhet” ska ringa upp (inom 2 dygn) för att klargöra de regler som gäller för oss. Flickorna räknas som tvillingar enligt FK:s regelverk och det verkar vara rätt krångligt att förhålla sig till även för dem, särskilt eftersom barnen har en åldersskillnad på drygt 3 år. Hade ett jättebra telefonsamtal med BVC idag och hon vill gärna hjälpa oss, så hon skulle kontakta rektorn på den förskola vi är intresserade av. Storasyster är inte klar för fritidsverksamhet ännu. Hon har fullt upp med förskoleklassen och hemma somnar hon och sover en stund utan att det påverkar nattsömnen övehuvudtaget.  Jag har ingen möjlighet att jobba korta dagar på min arbetsplats. Livet för oss fungerar OK som det är nu och vi får väl fortsätta så under vårterminen, även om en dagisplats skulle öka livskvaliteten för Lillasyster (som inget hellre vill än att börja dagis).

och dessutom lite småförkyld. Det har varit underbart att ha fått lite sol och värme, men det är faktiskt ganska skönt att andas kallare luft. Storasyster var tillbaka i skolan idag och möttes av kramar från klasskompisarna . Hon tyckte att det var jättekul att få berätta om resan i klassen och att vara tillbaka hos kompisarna igen. Imorgon är det skridskor med klassen. Kontraster Pappa g tar ledigt på förmiddagen imorgon för att vara “knythjälp” till 6-åringarna.

Lille ELSKER lapper.Hva skal man med leker liksom? ÅÅja! Det følger med en lapp! DAså.

Derfor har jeg endelig laget en lappekos.

I helgen var jeg på kurs i regi av Oslo Fylkeshusflidslag, Grefsen/Kjelsås, med Isolde Gram og syv andre damer. Vi lærte å lage Waldorfdukke.

Dukkene er laget etter en gammel oppskrift, de er fylt med ull og for å stappe/plassere ullen inn i dukken brukte vi til min store overraskelse og glede en peang.

Det ble ni flotte dukker og den jeg laget skal Timo få i fødselsdagspresang. Timo sin dukke sitter ytterst til din høyre og den skal nok få noen klær også. 

(U)nyttig fakta om meg. Tenkte at det kanskje kunne være spennende for fremtidige stalker’s.

1. Viktigste personen i mitt liv er Vetle – han er mitt alt.
2. Jeg elsker mat – lage og spise.
3. Jeg har alltid rene ører.
4. Hater å ta feil, men tør å innrømme mine feil.
5. Jeg hater når folk gir meg kallenavn eller assosierer navnet mitt med gulosten Synnøve. Faen heller, jeg er hverken gul eller lukter vondt. Dessuten blir jeg ikke klam og svett i rom-temperatur.
6. Jeg får hele tiden høre at jeg lukter godt, selv etter at jeg har trent og egentlig er litt svett. Haha. Neimen så greit da.
7. Det er bare utlendinger som “faller” for meg. Nordmenn synes jeg er teit.
8. Mamman min er ei vidunderlig dame som jeg ville gått jorden rundt for.
9. Jeg foretrekker en god bok fremfor musikk og filmer.
10. Jeg shopper alt for mye.
11. Jeg hater å “henge” i byen.
12. Elsker å sitte på café.
13. Selv om jeg foretrekker en god bok fremfor musikk, så er jeg utrolig glad i musikk og kan høre på det meste, men jeg avskyr trance og danseband. JESUS! Hvem startet det?!?!?!
14. Nei – jeg er ikke kristen.
15. Jeg klarer ikke lære meg noe om kristendommen fordi det er så kjedelig at det går rett inn og rett ut.
16. Jeg er fascinert av buddhismen og hinduismen.
17. Dansing har jeg alltid elsket, men jeg har tider hvor jeg ikke takler det.
18. Jeg har alltid déjà vu.
19. Jeg føler med ubekvem når jeg skal ta bilder av meg selv. Det blir kleint, altså.
20. Synes sminke er både kult og ekkelt.
21. Ønsket å bli kronprins-Håkons kone da jeg var liten, men så ble han sammen med Mette-Marit og jeg tegnet blå tenner på henne i alle aviser jeg fant.
22. Jeg har helt sykt svake ankler.
23. Jeg er sjelden forelsket.
24. Når det kommer til skytespill/leker, så melder jeg meg ut. Synes man ikke skal leke med noe som så mange mennesker hele tiden dør av.
25. Jeg elsker sommer og kan ikke fordra vinteren.
26. Jeg har det vanskelig for å si nei.
27. Når jeg snakker med gutter over nettet, så har jeg en tendens til å skremme dem bort.
28. Jeg er paranoid.
29. Jeg er veldig emosjonell.
30. Jeg hater å ha bursdag.

Jag är tyvärr lite för trött för att det ska vara riktigt bra och sunt. Sömn råder inte riktigt på detta även om det just nu är sömn som faktiskt behövs. Att försöka prioritera egentid är nog det som på sikt bäst kan lindra detta på sikt…och lite roliga saker att se fram emot på tu man hand med pappa g kanske och med resten av familjen också såklart. En renovering av kök tar mycket på krafterna. Även om det har gått en tid sedan våra käraste prinsessor anlänt i familjen g så har nog båda föräldrarna g en liten släng av energilöshet.

Idag har våra flickor för första gången varit ute och lekt ensamma. Storasyster har förstås blivit utsläppt på egen hand tidigare, men aldrig lillasyster. Vi vill inte att storasyster ska behöva ta för stort ansvar för lillasyster, men idag kändes det ok. Lillasyster känns lite äldre. Pratar lite bättre. Är lite mer med och förnuftig. Och hon blev nästan synligt längre av detta. Hon är så trygg med sin storasyster samtidigt som hon är bra på att ta för sig själv och säga ifrån.

Storasyster och föräldrarna g har haft spelkväll ikväll. Vi har spelat plockepinn och jenga. Käraste storasyster vann till slut jenga efter en jättelång omgång.

Nu har jag äntligen plockat ihop massa bilder, från det att Diezel var liten fram tills nu, finns på fotosidan.

Har även laddat upp en film när hundarna lekte i sista snön ivåras, då var inte Viper stor.

http://www.framtid.net/ordet/index.php?p=start

Jag har beställt “Viljaspelet” idag och är jättenyfiken på om vi kommer att tycka om det. Vi försöker med alla roliga sätt vi kan komma på att träna språket.

Hann tyvärr inte lägga in några bilder förra helgen.

Sedan så började Doris att löpa, vilket är “jättekul” så min förra vecka bestod i att hålla koll på hundarna. Och i söndags så började hon höglöpa vilket har resulterat i att Diezel får gå kopplad inomhus med mig hela dagarna om jag gör något specielt och inte kan ha 100% koll på dom. Och det blir många promenader eftersom det blir lite rörigt med alla tre just nu, Doris som ska lukta på alla ställen som hanhundar kissat på, Diezel som inte släpper Doris en centimeter och gärna hoppar på henne och till sist Viper som tror att det är någon ny rolig lek och studsar mellan oss andra tre, han fattar ju inte varför ingen vill leka med honom längre. 

När Diezel var i Vipers ålder fattade ju han vad som gällde när tikar löper, men Viper är fortfarande valp på det sättet även om han nu blir ett år, vilkt inte gör så mycket det räcker med två tokar för tillfället

Sedan så får ju alltid en av hundarna följa med, vågar ju inte lämna Doris och Diezel ihop, vilket resulterar i att följer Doris med så ylar dom andra två, så det får bli Diezel som får hänga med på alla möjliga enkla saker som att kasta sopor t.ex. annars så blir det någon som blir instängd, bara för att Doris löper, men det är hennes sista löp, ska spara pengar så vi kan kastrera henne efter detta löpet.

Annars är allt sig likt här

….vår finaste storasyster blev hela 6 år igår. Tänk När vi för första gången fick veta att hon existerade hade hon precis nyss fyllt 4 år. Det har hänt så otroligt mycket när vi ser tillbaka på de första bilderna vi fick av henne mot hur hon ser ut nu. Bilder säger mycket, även om verkligenheten säger mer. Bilderna hjälper en att minnas och det finns mycket att läsa av i dem.

Det har hänt så mycket i hennes liv sedan vi fick veta om henne. Det var så kul att få lära känna hennes personlighet via skype innan vi fick träffas på riktigt. Denna  lilla busiga, rädda, otroligt emotionella, snälla lilla människa.

Hon har lärt sig att hantera ett nytt språk. Hon har lärt sig leka, våga vara mer orädd i utelek, efter mycket om och men, att cykla utan stödhjul och inte minst, att hitta sin roll i vår familj och förstå sociala koder. Hon har lärt sig räkna till 100, älskar bokstäver och ljudar de enklaste orden. Varje dag matchar hon hårspännet med någon färg på kläderna. Hennes favoritplagg är jeansjackan.

…och hon har blivit skoltjej. Det känns lite mystiskt att vara förälder till ett skolbarn, när man bara varit förälder i drygt ett år – men det är otroligt kul . Föräldrarna till de andra barnen i förskoleklassen ser så rutinerade och vana ut….

…och idag hoppade hon själv för första gången från kanten ned i bassängen i simhallen. För henne har det verkligen handlat om att övervinna något.

Vår finaste lilla storasyster, som har hållit oss vakna så många nätter. Som sov i vår säng varje natt det första halvåret.  Somvi burit och matat som en liten baby. Som sörjt sitt öde och gråtit många tårar. Som vi har pratat så mycket om för att hantera situationen kring på bästa möjliga sätt. Ältat kring. Vår trotsiga unge som jag varit så mycket osams med. Som vi vill försvara mot hela världen. Gör vi rätt? Är hon tillräckligt anknyten? Ja, vi gör nog både rätt och fel. Det är lättare nu att ha självförtroende trots att vi gör mindre bra som föräldrar ibland. Tiden hjälper. Vi har trots allt fått mer erfarenhet nu. Vi känner varandra bättre. Vi inser att anknytning är ett livsprojekt, men ja visst är hon anknyten.  Hon säger flera gånger varje dag att hon älskar oss och att hon “måste kramas” för det känns för länge sedan.

Älskade unge. Hon hör till vårt liv.

Vädret är snällt mot oss och regnet har varit på besök om natten och endast i korta skurar på dagen. Solen värmer och temperaturen har legat på ca 20+.

Lillasyster och jag besökte Öppna förskolan (ÖF) idag på förmiddagen. Det var länge sedan sist. Vi har inte varit där på hela sommaren. Lillasyster kände igen sig och var lite modigare och tuffare än vad hon har varit när hon varit där tidigare. Men några månader i en liten flickas liv är ganska lång tid och hon har utvecklats mycket under sommaren. Hon pratar mer. Förstår ännu mer. Klarar att återberätta små händelser. Hon hon ritade, degade (med play doh)…ett verb som jag inte visste existerade innan vi besökt ÖF, fikade (jättegott hembakt bröd), målade på staffli med flasfärger och hann även med dockvrån (och tågbanan). Personalen är duktig och det är skönt att kunna bolla lite “utvecklingsfrågor” med dem.

Det är så skönt att det går bra för storasyster i förskoleklassen. Hon trivs, mår bra och är glad. Visst oroar jag mig för mycket och funderar på allt utifrån vad jag kan göra bättre. Det är tufft att adoptera äldre barn emellanåt (och mindre också). Det är alltid en adoptionsaspekt att grubbla kring. Man kan aldrig slappna av helt, samtidigt som jag måste släppa taget ändå. Det är också lite jobbigt emellanåt att oroa mig för två. Oron räcker liksom inte till… är anknytningen tillräckligt bra??, var inte det där lite distanslöst?, äter hon kanske inte lite för mycket?/lite?, har hon inte lite väl stort kontrollbehov??

Lillasyster slocknade tidigt ikväll. Kl 18.15. Supertrött. ÖF och att inte sova middag påverkar såklart.

Storasyster är i simhallen med pappa. Förra veckan när hon var där kom hon hem och viskade att hon sett en kille med “hår på rumpan”. Hon hade inte sagt det till pappa då för då skulle ju killen med håret på rumpan märkt det och kanske blivit ledsen…

…det kanske är tur att annat som kunde fått mer fokus på “herrarnas” inte får det iaf…

I helgen har vi kost oss masse.

Var i Tønsberg på ekstra leker og i Sandefjord på Obs! på Lørdagen, og når vi hadde lagt lille klumpen vår, spiste jeg og mannen god middag. Reker og loff, med dill, hvitløksaus og sitron.

Oppskriften på hvitløksaus er slik:

1 pose Majonaise

1 boks lett rømme

3 fedd hvitløk

Litt sitron

Og vips har du en knall god hvitløkssaus.

Noen bilder fra helgen:

Denne ble raskt favoritten, det fulgte med natta bok. Og det var stas.

Favoritt ranglen

Sista dagen på pappa g:s pappaledighet. Storasyster är inskolad i förskoleklassen. Nu måste vi våga släppa henne att göra sin egen “resa”. Vi måste våga låta henne ha sina egna relationer och göra sina egna misstag och utvecklas. De flesta av dygnets timmar är det ju ändå hemma hon är. Hon har kommit kommit så långt språkligt att hon kan återberätta det som händer och hon vill gärna själv diskutera hur hon haft det under dagen. Hennes språk är ju fortfarande begränsat och det gör att hon lättare missförstår uppgifterna de får i skolan, men det känns ju bra att hon förstår att hon missförstår. Vi försöker hjälpa henne med självförtroende att våga visa att hon inte förstår helt. Annars stormtrivs hon i skolan och tycker att allt är kul. Hon är positiv och social.

Nu sover de trötta systrarna. De har lekt med kusinen. Lillasyster hänger inte riktigt med, men hon pusslade och busade med moster istället, lätt övertrött efter minimal middagslur.

Imorgon eftermiddag ska tjejerna vaccineras inför vår Thailandsresa. Vi längtar Inte till sprutorna – men till Thailand

som vi har tillbringat i hemmet

vi har stykit, bakat bullar, lekt i sandlåda, gungat, rockringat, läst, byggt med lego, pysslat i pysselbok, sett på Barnen i Bullerbyn på dvd, byggt koja, lekt födelsadagskalas (det var isbjörnen som fyllde år), vilat, promenerat

…och storasyster längtar till imorgon. Hon ser verkligen fram emot skoläventyret och frågade redan vid lunch om det inte var kväll snart

…vi äter smågodis efter att flickorna somnat så sött. Lillasyster hoppade över middagssömnen och slocknade redan 18.20. Storasyster tyckte att det var otroligt lyxigt att få vara vaken med mamma och pappa på egen hand. Vi spelade Fia med knuff (och smög in lite prepositionsträning). Vi tar till alla knep vi kan . Vi börjar själva känna oss ganska så bra på svensk grammatik. Man får verkligen tänka till om satsläran…

sorgligt och kul på samma gång…

…men nu är det de sista dagarna innan storasyster börjar förskoleklass. lite allvarligt är det allt… vi tar det lugnt i helgen… vi har läst böcker, tvättat, putsat fönster, åkt rutschkana, gungat, åkt sparkcykel, hängt upp och ned i knäveckan, ätit glass, ätit lördagsgodis, tittat på Emil på dvd, övat på att ta av och på galonbyxor…

extrakläder till skolan är märkta och nedpackade i påse att ta med på måndag…

urväxta kläder är bortsorterat

nästa vecka händer mer i almanackan, kanske lite för mycket, vi får se…

Jag tyckte att det kom lite väl konstiga ljud från sovrummet idag, döm om min förvåning när lilla Happy hade kommit in med en gigantisk grön larv. Hon har hittills bara kommit hem med fjädrar, men nu jäklar har hon graderat upp sig lite…

…det är ju sommar, men det blåser, är soligt, är molnigt om vartannat. Vet inte om jag vill vara ute eller inne…

Storasyster har varit på bio med pappa g. Lillayster har kört trehjuling i vår trädgård.

Lördagsgodiset är avklarat.

Nu är det Bolibompa på TV:n.

…snart blir det skumbad (för tjejerna)

…och godnattsaga

Imorgon ska vi på friluftsteater med Emil. Vi har “preppat” lite med Emil-litteratur. Vi håller tummarna för solig väderlek imorgon eftermiddag.