Det har kommit in en massa förfrågningar om vår “header”, vad föreställer det för något egentligen? Nu kommer svaret alla väntat på. Faktum är att det föreställer en kvinna som för in en tampong i sitt sköte, i livmodern eller livets vagga som vi brukar kalla den.

Teckningen är gjord av den finska konstnärinnan Tarja Haikonen som även gjort sig ett namn för sina framåtskridande blygdläppsskildringar, gjutna i plast från återvunna trosskyddsförpackningar. Tarja gillar att utforska gömda skatter, som hon själv uttrycker det. Där har vi inget att ifrågasätta. Hennes nästa projekt är att designa kulturtantskoftor åt Gudrun Sjödén av färgat könshår från getter. Ekologisk ull naturlich. Väntar med spänning på vinterns självklara mysplagg.

Hoppas vi lyckats skingra eventuella oklarheter!

Nu äntligen har Aftonbladet fattat det jag fattade för länge sen… och faktiskt bloggade om fenomenet.. Läs här.. Du får gå en bit ner.. men det är den meningen som börjar med “Nu var vi där igen…” Dessutom bloggade jag också om riskerna med solen här..

Cancerfonden säger att var 3:de person i Sverige kommer att få cancer under sin levnad.. och då är det ju bara att ta x antal lappar och skriva på de olika cancertyperna som finns.. och lägga i en låda.. sen sticker du ner handen och drar en lapp.. och så ser man vilken cancerform man får.. vissa cancerformer har fler lappar än andra.. för det är fler som drabbas av bröstcancer.. än hudcancer.. men samtidigt så har hudcancern ökat mer än bröstcancern har gjort… alltså ska det finnas fler lappar med ordet bröst på.. än hud.. och prostatacancer behöver inte kvinnorna dra av.. och inte heller testikelcancer.. samtidigt som männen slipper dra lappar där det står äggstock, livmoder, livmoderhals och slidcancer på… Fast bröstcancer lappen får ligga kvar hos båda könen…

I nästa låda ligger bara ja och nej lappar.. det är om du ska få spridning eller inte.. och den tredje lådan är också bara ja och nej lappar.. det är om du ska dö eller inte..

Så enkelt är det inte tyvärr.. för ingen vet om vi ska drabbas eller inte.. men man kan i alla fall försöka att minimera risken för att man själv ska drabbas.. som att försöka sola med förståndet i behåll.. för vi behöver vårt D-vitamin.. och vi behöver solen.. och när den svenska sommaren regnar bort.. då vill vi ha sol och värme när det är som kallast här.. och då vår kropp absolut inte är inställd på värme..utan på kyla…

Varför inte åka i mitten/slutet av september/oktober.. då fortfarande vår hud är någorlunda brun fortfarande.. och kroppen inte reagerar lika starkt på solen som den gör i december/januari…

Nä.. nu väntar mina moffisar på mig.. och glidlakanet och mitt sköna duntäcke.. (ja, det är från döda fåglar)…

Läs även andra bloggares åsikter om pysan, Aftonbladet, sol, resor, Thailand, fattade, risker, hudcancerm, bröstcancer, prostatacancer, testikel, äggstock, livmoder, livmoderhals, slidcancer, cancertyper, lapp, låda, spridning, metastaser, ja, nej, dö, leva, förstånd, värme, kyla, moffisar, glidlakan, duntäcke

Kroppen: Livmodern är nu så stor att den påverkar hur du kan röra dig.
Du kan fortfarande vara aktiv, men kroppen säger ifrån om du tar i för mycket.
Då kan du få sammandragningar vilket innebär att livmodern drar ihop sig och blir hård.
Det kan komma när du går fort eller är kissnödig. En sammandragning håller i sig i 10–30 sekunder,
för att den ska släppa behöver du stanna upp.
Om sammandragningarna börjar göra ont kan det vara ett tecken på att livmodertappen håller på att mjuka upp sig.
Det bör kontrolleras hos läkare eller barnmorska.
Framöver blir besöken hos barnmorskan allt tätare.
Man ser över att Symfus-fundusmåttet går uppåt i den takt som det ska och att kroppens värden är goda.
Man kontrollerar järnhalten i blodet, sockerhalten, blodtryck och fosterljud.
Nu kan du få humörsvängningar igen, när kroppen börjar kännas tyngre och magen mer otymplig.

Barnet: Barnet väger nu cirka 1000 gram och längden är omkring 35 centimeter och fötterna mäter fem centimeter. Hårstråna på huvudet är ganska långa.
Mjölktänderna under tandköttet är färdiga.
Barnet ökar nu i vikt cirka 27 gram per dag och har börjat drömma.
Vad tror du att ditt barn drömmer om?

Jag skrev förr om Manlig bröstmjölkproducent där en man stimulerade sina bröstvårtor för att få fram mjölk och

“Nu är den vetenskapliga utvecklingen på väg att erbjuda  …  transplantation av livmödrar.” DN /min markering/

Så snart skulle det gå att göra fullständigt könsbyte för en man till kvinna.

Omvänt, så att en kvinna blir man och får penis med fungerande spermier för befruktning, har jag dock inte sett något om, men det finns kanske det också fast det låter helt otroligt.

Kan det kanske bli självbefruktning också om mannens har fryst ner sina spermier när han var man, fast så långt sträcker sig kanske inte ens vetenskapens visioner än …. fast vem vet, det är kanske också nära.

Läs även andra bloggares åsikter om manlig bröstmjölkproducent, transplantation, livmoder, könsbyte, självbefruktning, penis, spermier

Jag vaknade inatt av att jag själv låg och kved som ett litet barn. Det gjorde så ont, så ont i magen. Jag antar att det är livmodern som växer så att det knakar.

Vad är det nu? 22 + 1? Jag får se efter i kalendern.

Det heter tydligen CUB med C och inte KUB.
Grodden är frisk. Inget mongo. Jag hann bli lite orolig.
Mest fascinerande är att grodden har långa armar och ser ut som en liten människa. Den rör på sig. Sträcker armarna över huvudet. Den är nästan 6 cm.

Denna gång grät jag inte. Utan skrattade mest. Det känns ganska sjukt att den rör sig så mycket men att det inte känns alls.

Extra bra känns det att N får se. Så det blir lika verkligt för honom som för mig.

Min livmoder ligger tydligen långt bakåt. Så det kommer att dröja innan jag får en mage. Ganska skönt egentligen.
12 plus 2 idag räknade hon ut. Jag undrar när själva befruktningen ägde rum. Jag glömde fråga om det. Jag får maila till barnmorskan.

Jag satt på trappen i morgonsolens sken. Katten kom som vanligt och la sig nästan på mina fötter, han vill alltid vara så nära. Detta var en perfekt stund för att skicka lite healing, jag hade speciellt en person i åtanke som just nu behöver extra energi och en rejäl putt framåt i sitt liv.

Jag slöt mina ögon och förde ihop mina händer så att de var kupade mot varandra. I det hålrummet mellan handflatorna byggs det upp energi som är direkt sammankopplat med personen jag skickar till. Jag känner av deras energi de bär på just nu och jag får även andra förnimmelser i handflatorna och i hela kroppen faktiskt. Nåväl, jag startade en sändning och kom direkt förbi slöjorna, in i personens energi. En stund svävade jag bara runt innan jag hittade fokus, och då började skådespelet. Ja, ibland undrar jag ju om allt detta verkligen händer, men det gör det ju naturligtvis. Plötsligt ser jag min labyrint framför mig och känner att den är en livmoder. Jag känner kraften från Moderns livmoder, det var livmoderns urkraft jag nu kom i kontakt med. Kraften går som en spiral och letar sig in genom min klients navel för att ta sig till det sakrala chakrat, navelchakrat. Där fylldes h*n av livmoderns urkraft. Kraften iklädde sig i färgen lila. Det var en mycket speciell stund.

Plötsligt blir allt ett gyllene ljus, allt blir guldfärgat. Jag hör en röst som säger att nu går h*n in i den gyllene eran, in i sin guldålder. De tackar mig för att jag har varit h*ns stöd under en så lång tid, de säger att h*n och jag har gjort ett enastående arbete. Så nu går h*n in i en ny tid, den gyllene tiden och det är vår tid tillsammans. Jag tackade för healingen jag skickade och avslutade sessionen.

Jag är universums ödmjuka prästinna. Tack!

Sanna blev akut sjuk igår, livmoderinflammation, då är det är inte läge att avvakta med veterinärbesök. Det är oftast ett snabbt förlopp och den övergår lätt till ett livshotande tillstånd.

Bor så “illa till” här i Sverige att det är 30 mil enkel resa till närmsta djursjukhus (Uppsala), här får djuren bara bli sjuka på vardagarna och under kontorstid om man skall “hitta” en veterinär

Hur som helst så blev det en akut operation av Sanna inatt och jag är så glad över att jag åkte direkt utan att fundera en sekund i onödan. Hon var ju fortfarande i ett rätt bra “allmäntillstånd” när vi kom fram och det underlättar både operationen och återhämtningen, men det var verkligen akut och det är tveksamt om hon hade överlevt utan direktvård – operation.

Det blir en enorm kostnad för ingreppet/vården men det spelar faktiskt ingen som helst roll i sådana här samanhang, hundarna står över alla ekonomiska regler.

Det blev alltså ett stort avbrott i reseplaneringen men jag tycker ändå att det var bra?! att hon drabbades nu, tänk om hon blivit sjuk i bilen på vägen………….

Nej, det vill jag inte ens tänka på!

Blodet tar aldrig slut.

Jag var mentalt förberedd på att det skulle vara så här. Men var det verkligen så här de menade? 

Man kan nog aldrig riktigt sätta sig in i hur det här ska kännas.
Förbered dig på det värsta och räkna med något värre.

Känslan av att allt blod rinner ut ur kroppen är så obehaglig. Detta trots at jag vet att det är en mycket liten del som kommer ut nu under den här perioden. Det känns inte bra, man känner sig smutsig – inte minst för att jag måste använda binda…

Mensvärk
Det är riktiga menssymptom som kroppen har triggat igång; svullen över bröst, mage, lår – hela mellanpartiet, faktiskt. Jättemycket vätska skvimpar omkring där den inte brukar vara, som ett skal runt kroppen. Förutom vätskan som envetet ska ut ur kroppen, då…

Menskopp och spiral
Eftersom jag är menskoppsanvändare så funderar jag mycket på just kombinationen av spiral och menskopp, eftersom jag själv har fått den frågan flera gånger. Tjejer som ska byta till spiral vet inte om de ska göra det just inför risken att behöva sluta med menskopp. Nu går jag omkring och känner efter: “Hur funkar det att ta ut menskoppen?”, “Hur gör man här med menskoppen?” och så vidare. Jag forskar och noterar som ett litet experiment.

Måste jag välja?
Jag bävade inför att behöva välja mellan menskopp och spiral. Det hade blivit ett jättesvårt beslut att fatta.
Menskoppen kom som en räddare i nöden, med enkla rutiner och friheten att inte hela tiden behöva inrätta sitt liv efter bind- eller tampongplanering. Att behöva gå tillbaka till bindor gjorde mig jättebekymrad.
Barnmorskan Astrid ordinerade binda under åtminstone den första veckan efter spiralinsättningen, på grund av infektionsrisk. Jag tänkte att en vecka är väl inga problem, det kan jag väl stå ut med.
Efter varje bindbyte – jag hade glömt hur ofta man måste byta – så stod jag och försökte få bindan att inte sticka ut så mycket där bak och sitta skönt för att förhindra ankgång. Och för första gången på många år blödde jag igenom på natten och fick tvätta lakan på morgonen.
Jag älskar verkligen menskoppen, som faktiskt funkar bra på kvinnans egna villkor.
Men nu är det här ingen menskoppsblogg, utan en hormonspiralblogg:

Livmodern förändras under mens
Det funkar bra med spiralen för mig. Efter sju dagar åkte menskoppen in och det är inga problem. Möjligen kan jag känna en liten molande mensvärk ibland, vilket enligt expertis kan bero på att livmodertappen krockar lite med menskoppen när man har mens. Reproduktionsorganen ändrar form under mens och under vissa dagar kan den komma för nära menskoppen. Det här varierar säkert även från tjej till tjej, men det kan vara värt att prova även för dig om upplever problem.

Det komplicerade könet
Tjejers kroppar är så komplicerade. På gott och ont.
Jag får försöka bestämma mig för att jag är stolt över att ha fötts som det mer komplicerade könet.

Tänk om vi kunde få den ökningen i Sverige..

Kvinnor testa er.. Det är en billig livförsäkring..

Läs även andra bloggares åsikter om pysan, cancer, livmoder, Jade Goody, livförsäkring

Mums! Idag fick vi mat med Julskina i, gott var det. Matte hann inte ens ta kort på maten när julskinkan var kvar =), när hon fick upp kameran så var skinkan borta. Smask var det! Kan vi ta i våran mat varje dag. Sen så gick vi ut och gjorde ifrån oss. Ella är alltid den som är klar först, matte börjar kalla henne för sälen. Hon tog ju bort livmoderna här förrut, och nu börjar hon bli lite bred. Så matte får väl ta ut henne på lite längre promenader skulle jag tro, matte är ju också fläskig så hon behöver verkligen också ut och gå. Tur att jag och Happy håller oss på styva linan (skämt). Men matte klarar inte av oss alla 3 på en gång, för då kommer hon endera ligga i ett dike och vråla, eller sitta inklämd i ett träd någonstans. Fniss! Det är ju det som är kul nu när det är isgata här och det är halt som f-n. Kan ju bli lite spännande ifall hästarna kom ridande samtidigt som vi är ute på vägen, har ju bara varit en häst än så länge. Inte hela turridningen som brukar gå genom byn. Ser ni filmen framför er =), först kommer en hel hoper med islandshästar och sedan 3 tokiga lappisar och efter det flyger en vansinnig matte vrålande. Snacka om att det skulle göra sig bra på film =D.

Här är det i alla fall jag som äter!

Här är det jag och Happy som gör kvällspinket. -7 grader kallt, nyper rätt bra i skinnet när man lyfter på tassen för att pinka.

Det var längesedan jag skrev om magen Är nu i v.24 så det går minsann undan, tänk när jul och nyår har varit då är det ju faktiskt inte så himla långt kvar. Känner bebisen varje dag och den sparkar gärna på blåsan vilket gör att jag måste springa och kissa oftare än normalt, inte skönt. Har märkt att den också har fått in sov/vaken “rutiner.
Har fått för mig att bebisen ligger ganska långt ner i magen faktiskt, men jag vet inte. Ser magen ut att vara långt ner? Om man jämför med magen i första graviditeten så är den mycket större nu. Min livmoder ligger bakåt vilket gör att den och bebisen växer mer inåt mot ryggen istället för utåt, därför brukar jag inte blir så himla stor. I alla fall blev jag inte det med Filippa. Dock tycker jag min mage nu har en väldigt vanlig och normal storlek jämfört med andra gravidmagar i samma vecka. Jag tycker bara det är skönt och inte växa för mycket, underlättar ju med värken då. Jag hoppas bara inte vikten går upp allt för mycket heller eftersom det också kan bidra till ökad värk!

Startvikt: 54,6 kg
Idag i v.23+3: 63,8 kg
Upp hittils: 9,2 kg

Så här står det om bebisen i v.24:
Vikten på din bebis är ca 600-700  g. “Hon” är 23 cm lång från huvud till rumpa. Det börjar redan bli trångt. I den här veckan börjar nästa viktiga utvecklingstadium av din bebis hjärna. Bebisens balanssorgan i innerörat har utvecklats och redan nått vuxenstorlek. Du känner hur bebisen vrider och vänder på sig i din mage. Nu vet “hon” vad som är upp och ner. “Hon” har fått en dygnsrytm, både sover och är vaket. Troligtvis är “hon” som mest livligt när du vilar. “Hon” är också känslig för beröring. Om du puttar på magen märker du att barnet flyttar på sig.

V.23+3. Har stödbältet på mig här!

Läser på Aftonbladet om att läkemedelsföretaget har gått ut med information om livmoderhalscancer.. Att de vill att tonårstjejer ska vaccinera sig..

De skriver så här i sitt brev:

”Minst en kvinna varje dag får diagnosen livmoderhalscancer i Sverige”

Detta är sant!! Ca 400 kvinnor varje år får livmoderhalscancer.. och av dem dör HÄLFTEN!!

Vaccination är en livförsäkring.. Jag tycker inte att det skrämmer att de skriver så… för det är dagens sanning.. Hade det varit bättre att inte gå ut och att man som tjej ska söka information själv..
Skriv då livmoderhalscancer på google och se vad som händer.. Det är lika skrämmande läsning det..

Minns själv när jag var tonåring… jag fick ett grönt kuvert från något företag och när jag öppnade det så ramlade det ut ett par bindor.. Fan va rädd jag var.. jag ville inte ha mens… men jag visste att jag skulle få det.. Det var läskigt…
Här är det inte rädsla.. här är det så att här är något som är ett skydd.. ett skydd mot en, i många fall, rädsla som kommer att finnas under resten av livet… inte bara för cancern.. utan för metastaser.. återfall och kanske förtidig död…

Sen är det då också så att artikeln är skriven och vinklad.. Jag citerar:

Och tusentals andra unga tjejer.

Texten från läkemedelsföretaget förklarar att man för säkerhets skull bör ta en spruta. Med en total kostnad på tusentals kronor.

Nu undrar jag om 1800 räknas som tusentals kronor. För det är så att vaccinet ingår i högkostnadsskyddet för läkemedel. Du betalar alltså medicin upp till 1800.. kvittar sen hur många barn du har under 18 år.. för de går på samma kort allihop…

Mamma Anna Kettner, socialdemokratiskt landstingsråd i Stockholm, är upprörd över utskicket.
– Flera av min dotters kompisar har läst det här och blivit oerhört rädda.
Läkemedelsreklam till minderåriga är inte bara olagligt. Kampanjen skapar även oro i mindre välbeställda familjer, tror hon.
– Jag som tjänar bra har ju råd med vaccin. Men för många av mina grannar i Rinkeby är det värre.

Även om man inte har 1800 så kan man faktiskt ta på faktura.. och då betalar man som lägst 170 kronor i månaden..

Genom att både jag och sonen har stora medicin kostnader och inte alltid kan hosta upp så mycket så har jag det på faktura.. jättebra.. vill jag betala mer än 170 kronor är det ok..

Så det är inte en fråga om att det är dyrt.. utan någon känner rädsla.. för att det finns något som heter CANCER….

Läs även andra bloggares åsikter om Pysan, cancer, livmoder, livmoderhals, artikel, Aftonbladet, rädsla, vinklat

Så var vi där igen..

Efter att ha bloggat om detta här (Vakna Kvinnor!!) så fortsätter debatten på tidningarna..

Metro skriver om att fler högutbildade kvinnor överlever bröstcancer i förhållande till lågutbildade..

DN skriver om att klyftorna ökar inom sjukvården och att höginkomsttagare söker sjukvård i större utsträckning än låginkomsttagare.. fast de “rika” är friskare än den andra gruppen..
Kostnadsfråga?

DN fortsätter också att fokusera på bröstcancer och vilken socialgrupp man tillhör.. Jag citerar:

Drygt 92 procent av de bröstcancerdrabbade kvinnorna med högre utbildning överlevde under den femårsperiod vi tittade på. För dem med gymnasial utbildning låg procentandelen på drygt 91 procent medan de med grundskoleutbildning hamnade på 88 procent, berättar Rickard Ljung, läkare vid Socialstyrelsen.

Statistik visar att högutbildade drabbas av bröstcancer i större utsträckning än andra, vilket skiljer bröstcancer från de flesta andra sjukdomar där förekomsten brukar vara högre bland lågutbildade.

En av anledningarna till att högutbildade kvinnor trots detta har en högre överlevnad tror Åsa Klint, utredare på Socialstyrelsens cancerregister, kan vara att dessa i högre grad utnyttjar möjligheten till mammografiscreening än de med lägre utbildning.

-Lågutbildade kanske upptäcker cancern i ett senare skede, då kan tumören ha hunnit växa sig större och därför är överlevnadschansen lägre, säger hon.

-Vi har gjort två tidigare studier där vi tittat på överlevnadsskillnader och släpper en ny nästa vecka. Det är helt klarlagt att lågutbildade har en något sämre chans att överleva och det beror inte bara på att deras tumörer upptäcks senare och är större vid diagnosen. Det är svårt att klarlägga orsakerna i detalj men frågan vi måste ställa oss är om alla erbjuds en likvärdig vård enligt senaste rön.

Aftonbladet tar upp samma sak som ovan..

På DN tar de också upp cellprov.. det är då man går till gynekologen och tar lite celler från livmoder tappen för att se om man har cellförändringar..

Jag citerar från artikeln:

en viktig åtgärd är att ta bort avgiften för cellprovskontroller, vilket man har gjort i Stockholms läns landsting. När avgiften infördes 2003 sjönk det totala deltagandet med 17 procent. För kvinnor under 30 år var siffran hela 25 procent.

Tankarna jag får.. är följande.. om sjukvården tar bort kostnaden både för mammografi och cellprov i hela landet och kollar på besökstatistiken då och jämför om man tar betalt.. alla har inte råd med den där 100 det kostar..

Fast samtidigt så kan vi inte lasta allt på sjukvården.. Du som patient har också ett ansvar att faktiskt gå om man blir kallad.. Vi pratar CANCER här.. och även om forskningen har gått framåt så DÖR fortfarande människor i denna sjukdomen.. och ser man till kvinnor så är det så att både livmoderhals- och livmodercancer är dödliga de också, på samma sätt som bröstcancer.. och fast forskningen går framåt…

Så gå iväg och testa er.. det är en billig livförsäkring….

Läs även andra bloggares åsikter om pysan, cancer, bröst, tuttar, livmoder, kostad, forskning, sjukvård, patientansvar

Hvis du som kvinde har haft svært ved at blive gravid kan det være en god idé at gribe sagen videnskabeligt til værks – nemlig ved brug af ægløsningstests. Der er visse simple fifs, som forøger dine chancer for graviditet væsentligt.
Det vigtigste er at I dyrker sex når du har ægløsning (eller lige før, da sæd kan overleve et par dage i skeden / livmoderen). Ellers siger det sig selv at graviditeten vil udeblive. Der findes ægløsningstest på markedet som kan hjælpe med at holde styr på din frugtbare periode. På denne måde kan du som kvinde ægløsningsteste dig selv. Det har også vist sig at kvindelig orgasme fremmer graviditeter fordi at de kramper livmoderen foretager sig under orgasmen er med til at suge / pumpe sæden længere op i skede og livmoder. Dette giver også mening ud fra et evolutionært synspunkt, da den hensynsfulde og omsorgsfulde mand /elsker vil blive belønnet for sine anstrengelser.

Mandens sæd
Stik mod hvad mange måske tror skal mænd ikke spare på deres sæd. Undersøgelser har vist at mænd der har daglig sædafgang har bedre sædkvalitet end mænd der sparer på dræberne. Med andre ord er det vigtigt at holde produktionen i gang og noget tyder også på at sædceller relativt hurtigt efter de er produceret begynder at degenerere.

Det är så viktigt att man går och tar sina cellprov och det är en billig livförsäkring. 100 vart tredje år.. vem har inte råd med det.. På samma sätt som att man går och gör en mammografi..

Ibland blir det så här. Fast man gör cellprov. Det finns andra saker som man ska vara observant på. Flytningar och blödningar som inte stämmer med den normala menscykeln.. Och om man blöder när man har haft rajtantajtan i sänghalmen.. eller vart man nu har den där kuliga stunden..

Cellprovet är bra.. de mesta cellförändringarna hittas och man kan åtgärda i tid.. För cancer är inte kul att få.. och som kvinna är det inte kul att operera bort någon del av kroppen.. varken bröst.. eller något inre organ.. så som livmoder och äggstockar..

Läs även andra bloggares åsikter om Pysan, äggstockar, livmoder, tuttar, bröst, cancer, cellprov

… äter upp en inifrån – utan att det syns – oftast. Den finns där, som en parasit och tyst, utan att höras så lever den i en och växer. Varför valde den just min mammas livmoder?

Där mitt liv började, som burit mig i 9 månader och låtit mig växa. Lämnade den tryggheten, skall jag lämna hennes trygghet igen? Hon som alltid funnits där, på sitt sätt, även om vi många gånger inte haft och har lika synsätt,bråkat, gråtit och inte hörts av, så finns hon där. Nu, vad händer? Oro, ledsamhet och ilska men också glädje och tacksamhet över allt jag delat och delar med henne.

Det till vardags oändliga Livet blev ändligt. Ord saknas, en tomhet, stilla. Kan inte hjälpa, göra något, mer än att finnas här.

Mor, jag älskar dig.

Vaknade tidigt idag. Redan strax efter fem. Men sov över en timme ganska sent igår kväll…vid mellan halv sju och halv åtta. Hade sömn i kroppen när jag la mig sen vid halv elva så jag somnade ganska bra… kanske vid halv tolv. Hade bestämt mig för att inte kolla på klockan, blir bara så stressad då. och särskilt när jag ska upp och jobba förmiddag

Pratade med min läkare på telefon om min värk som kommit tillbaka och svullnaden i fingrar och fötter. Jag har börjat äta arthrotec igen för två dagar sen för jag inser att det nog är bäst att inte vänta längre. Min kropp klarar sig inte utan att få medicin någon längre tid. Ibland hjälper inte bara motion och måbratankar. Men visst…ger mig ju en del stress med att envisas med att försöka göra mer än vad jag egentligen klarar av att göra. Hjärnan är dock helt trött på min envishet och har vist gett mig lite värk nu då för att stoppa mina envishet. *S* Eller?

Jag ska i allafall till läkaren nästa vecka och vi ska gå igenom om vi ska göra någon större utredning av min värk…och vad den egentligen är. Har tagit en del reumatikertester men inte gjort någon ordentlig utredning …bara att läkaren sagt att “det nog är fibromyalgi”. Och är det det så är det ju bra att veta för det kan vara skillnad på hur man rehabiliterar olika saker.

Inser dock att jag haft ont i kroppen sen i 36-årsåldern när jag tog bort min livmoder för jag hade en malign körtelcellsförändring. Blev kanske någon kemisk förändring då när den försvann? Och det var ju en hemsk kris i sig att gå och vänta på resultaten… den veckan villj ag inte minnas… innan jag visste om det spridit sig. Och åren efter… att våga tro att ja..nu är det nog bra.

Detär nog kanske så att har man haft cancer någonstans så finns alltid rädslan där längst inne att det ska dyka upp nån annanstans? Sånt här har jag förträngt för det mesta men min behandlande läkare sen stroken påminde mig om att det är inte konstigt om det blir psykiska svackor med min sjukdomshistoria. Egentligen var det konstigt att det inte kommit tidigare? Ja..kanske…men jag var ju inne i min småbarnsperiod…ensam med tre gossar som jag gav min uppmärksamhet och jag älskade det livet. Men förstår i efterhand att det var ett bra sätt för mig att slippa ta itu med mina känslor inför hotet att kunna försvinna från livet helt och hållet.

Ja kära nån….när jag skriver om det så känns det verkligen overkligt…. har jag gått igenom allt det här….??? Jo…så är det–  sen har det hänt andra saker som satt sina spår…  men de är en helt annan historia som platsar mer i dramasektionen om relationer. Men det är nog så att eftersom jag har riklig fantasi , kan jag lägga virrspår förbi sånt jag inte vill kännas vid.

Idag ska jag jobba förmiddag och ser nu när jag tittar ut att det REGNAR!  Blir till att ta på sig huvan när jag går från parkeringen för jag har nämligen tvättat håret på morgonen =) Härligt att jag hittat en så bra frisyr som jag trivs med och faktiskt får jättemycket beröm för. Ibland undrar jag hur jag sett ut egentligen förut…för de här månaderna har jag fått så otroligt många komplimanger *S* mer än jag fått genom åren nånsin.

Jahapp… nu ska jag ta och anlägga mitt ansikte…*gapflabb* så jag ser lite piggare ut … det gör en del när man ser sig själv att den man möter i spegeln inte ser ut som en bedagad sleten dam med lessna ögon.

Ha en fin dag allesammans och ta vara på era goa stunder…de finns där emellan allt annat tok och skräp.

Dagens affirmation

“Jag är avslappnad och i balans
Jag känner mig lugn och Säker
Jag är fokuserad på en positiv sinnestämning

*kraaam***