<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><!-- generator="wordpress.com" -->
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	>

<channel>
	<title>livsmedelsproduktion &amp;laquo; WordPress.com Tag Feed</title>
	<link>http://en.wordpress.com/tag/livsmedelsproduktion/</link>
	<description>Feed of posts on WordPress.com tagged "livsmedelsproduktion"</description>
	<pubDate>Wed, 06 Jan 2010 13:20:46 +0000</pubDate>

	<generator>http://en.wordpress.com/tags/</generator>
	<language>en</language>

<item>
<title><![CDATA[De sällsynta kokhönsen]]></title>
<link>http://ohmansmatovin.wordpress.com/2009/07/06/de-sallsynta-kokhonsen/</link>
<pubDate>Mon, 06 Jul 2009 15:34:00 +0000</pubDate>
<dc:creator>Anders Öhman</dc:creator>
<guid>http://ohmansmatovin.wordpress.com/2009/07/06/de-sallsynta-kokhonsen/</guid>
<description><![CDATA[Efter att ha läst flera recept som kräver kokhöns började jag leta. Det visade sig att de sega, magr]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<div class='snap_preview'><p><img class="image" src="http://matovin.blogg.se/images/2009/hyns_44478467.jpg" alt="" /></p>
<p>Efter att ha läst flera recept som kräver kokhöns började jag leta. Det visade sig att de sega, magra, biliga men mycket smakrika kokhönsen i princip är utrotade från livsmedelsbutikernas frysgondoler. Istället ligger där snabbväxta, smaklösa  broilers.  Varför?<br />
Dels tycks inte dagens konument förstå sig på hönan som kräver långkok vilket resulterar i låg efterfrågan. Dessutom finns det tydligen inte tillräcklig lönsamhet i att förädla uttjänta värphöns till mat. <strong>De stora äggproducenterna gasar därför hönsen vilket gör dem otjänliga som föda för både djur och människor och därför bränns upp. Vilket fruktansvärt slöseri! Vad är för system som kan se detta som lönsamt!? Jag blev upprörd!</strong></p>
<p>Jag besämde mig för att hitta kokhöns. Borde väl inte vara så svårt i en invandrartät stad som Malmö. Men nej. Även om många invandrargrupper har höna som en vanlig rätt på menyn så har tydligen även de fått vänja sig vid broilers.<br />
Genom googling lyckades jag till slut hitta <a href="http://www.grasljunga.com/" target="_blank">Gräsljunga gård</a> utanför Osby. Ett telefonsamtal bekräftade att det fanns frysta höns som låg och väntade. Tjugofem kronor styck eller en tjuga om man köpte tolv.<br />
Jag bestämde mig raskt för att gårdagen fick bli en utflyktsdag till Osbytrakten.</p>
<p>På vägen till Gräsljunga hittade jag <a href="http://www.unc.se/foretag/visax.php3?id=999257" target="_blank">Backabo Gårdsbutik</a> där jag köpte en fryst hel anka. Vet inte vad jag ska hitta på med den men det löser sig säkert.<br />
Framme vid Gräsljunga Gård hittade jag en trevlig och välskött butik där det såldes lammkött, ägg, höns, fårskinn och en massa andra produkter, de flesta ekologiska. Annika som förestod butiken var hemskt trevlig och berättade hur svårt det var att få även det lilla lokala slakteriet att ta hand om deras slakthöns. Hon sa att det fanns inte mycket att tjäna på hönsen, men istället för att bli av med &#8220;problemet&#8221; för ett par kronor per fågel tog sig besväret med all hantering för att istället tjäna någon krona på vart höns.<br />
12 hönor, lite lamm för grillen, rökt lammkorv och 3 tjog ägg fick följa med hem.</p>
<p>Nu ligger de två första pippifåglarna och puttrar i grytan för att bli hönssallad, höns i curry, soppbas och något läckert med ankfett.<br />
Själv är jag nöjd med att ha gjort en livsmedelspolitisk markering även om den bara sker i mitt lilla kök.<br />
<strong>LÄNGE LEVE KOKHÖNAN!</strong></p>
<p><strong></strong><em>Edit: Kokade hönorna efter <a href="http://taffel.se/recept/konsten-att-koka-hons" target="_blank">Gittos recept</a>.</em><strong><br />
<span style="font-weight:normal;font-style:italic;">Edit 2: Det finns kokhöns på City Gross! 19.90 st. Hurra för det!</span><br />
</strong></p>
</div>]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Besök på Lillängens Gårdsmejeri]]></title>
<link>http://mimmismat.wordpress.com/2009/02/28/besok-pa-lillangens-gardsmejeri/</link>
<pubDate>Sat, 28 Feb 2009 11:37:24 +0000</pubDate>
<dc:creator>mimmismat</dc:creator>
<guid>http://mimmismat.wordpress.com/2009/02/28/besok-pa-lillangens-gardsmejeri/</guid>
<description><![CDATA[Äntligen kom jag mig iväg på ett länge tänkt besök på ett av mina favoritställen här i Fryksdalen. D]]></description>
<content:encoded><![CDATA[<div class='snap_preview'><p>Äntligen kom jag mig iväg på ett länge tänkt besök på ett av mina favoritställen här i Fryksdalen. Det fina är att de nu tillsammans med andra lokala producenter har samlats under ett gemensamt varunamn &#8221; <a href="http://sv.wordpress.com/tag/en-smak-av-fryksdalen/">En smak av Fryksdalen</a>&#8220;. Tanken är att folk från bygda nu ska få upp ögonen för dessa fantastiska produkter som finns på nära håll. Vill återkomma med fler besök hos dem alla så ni kan få följa med på ett smakreportage hos dem envar.</p>
<p>På <a href="http://www.unc.se/foretag/visax.php3?id=1203674">Lillängens Gårdsmejeri</a> har man nu i tolv år tillverkat ost av getmjölk. De har under den här tiden utvecklat sina ostar så att fler och fler har fått smak för de här delikatesserna. Det är många utanför Värmlands gränser som har fått smaklökarna i svall för getostarna från den lilla gården som ligger i By, strax norr om Sunne.<br />
- En av våra uppköpare som är en ostgrossist har berättat att ostarna nu också finns i huvudstaden på ett flertal av de bättre restauranger, säger Kajsa.<br />
På gården finns idag närmare tvåhundra vuxna getter av den svenska lantrasen som bidrar med mjölken till alla de fina ostar som tillverkas. Där bor också några av den ovanliga sorten fjällkor. En av dem &#8220;Lilla gumman&#8221; har också bidragit med sin mjölk som är fet och fin för osthantverket. En av ostarna som vi tittar på i butiken är en blandning av mjölk från get och ko. Man kan se på snittytan hur det varvats mellan de olika mjölsorterna.<br />
-Den ost som vi tillverkar mest av är Vit Caprin en klassiker som säljs med olika lång lagringstid, berättar Kajsa.<br />
Vi får oss ett gott skratt när Kajsa lite senare berättar om den Röda Kittosten som en del av kunderna kallar för &#8221; balkongost&#8221;, alla ostar får de inte ha i kylen för sina nära. Det kanske känns igen?<br />
De ostar som vi tittar, doftar och smakar på är från före jul, getterna sinläggs sedan, för att därefter komma igång igen med mjölkningen när det börjar bli dags för killingar på gården.<br />
Vi avslutar besöket med en tur runt bland alla getterna som verkar trivas och ha en härlig tillvaro på gården. Det måste bero på den kärlek och respekt som visas för djuren av Kajsa och hennes medarbetare. Man kanske skulle ta och bli en get i sitt nästa liv, i såfall får det allt bli på Lillängen, funderar jag och drömmer redan om kvällens avsmakning på de ostar som vi köpte med hem från mitt favoritställe här i Fryksdalen.</p>
<p>Längre ner hittar ni ett urval ur butikens sortiment &#38; en lista finns längst ner på sidan var ni kan hitta ostarna för er som är utom bygda.<br />
<strong>Text och bilder: Mimmis Mat</strong></p>
<p><img class="alignnone size-medium wp-image-1612" title="geten_mellan" src="http://mimmismat.wordpress.com/files/2009/02/geten_mellan.jpg?w=300" alt="geten_mellan" width="300" height="291" /></p>
<p><em>En av alla skönheter på Lillängens Gårdsmejeri.</em></p>
<p><img class="alignnone size-medium wp-image-1613" title="arets-getabock_mellan" src="http://mimmismat.wordpress.com/files/2009/02/arets-getabock_mellan.jpg?w=300" alt="arets-getabock_mellan" width="300" height="225" /></p>
<p><em>Getabocken som har skött sitt ämbete med bravur</em>.</p>
<p><img class="alignnone size-full wp-image-1614" title="getter-uteladan_mellan" src="http://mimmismat.wordpress.com/files/2009/02/getter-uteladan_mellan.jpg" alt="getter-uteladan_mellan" width="500" height="238" /></p>
<p><em>Vårsolen tittar in till getterna i det stora ladan och nu har mjölkningen åter kommit igång.</em></p>
<p><img class="alignnone size-full wp-image-1615" title="getter-vilar_mellan" src="http://mimmismat.wordpress.com/files/2009/02/getter-vilar_mellan.jpg" alt="getter-vilar_mellan" width="500" height="283" /></p>
<p><em>Tvåhundra vuxna getter av svensk lantras finns nu på gården</em>.</p>
<p><img class="alignnone size-medium wp-image-1618" title="mjolkning-baksidan_mellan1" src="http://mimmismat.wordpress.com/files/2009/02/mjolkning-baksidan_mellan1.jpg?w=300" alt="mjolkning-baksidan_mellan1" width="300" height="207" /><em></em></p>
<p><em>Baksidan</em></p>
<p><em><img class="alignnone size-full wp-image-1619" title="mjolkning-framsidan_mellan" src="http://mimmismat.wordpress.com/files/2009/02/mjolkning-framsidan_mellan.jpg" alt="mjolkning-framsidan_mellan" width="500" height="410" /></em></p>
<p><em>Framsidan<br />
</em></p>
<p>Ett litet urval av de olika sorter som finns i butiken;</p>
<p><strong>Vit Caprin</strong> &#8211; Klassiker med olika lång lagringstid som är den största av gårdens ostar. På ytan sprayas Vitmögel, <em>Penicillium Candidum,</em> som vid mognad ger en frisk doft av champinjon. Smaksättningen med kummin kommer från norska sidan och kallas där &#8220;nöckelost&#8221;.</p>
<p><strong>Röd Caprin </strong>- Är en kittost, där rödkittet och en saltlösning målas på uppemot 10 ggr/ månad. Det här är den berömda &#8220;balkongosten&#8221;.</p>
<p><strong>Färsk salt getost </strong>- är vad grekerna kallar för fetaost. Här har den fått sitt egna namn som man knappast glömmer, Geta och då blir det lätt &#8220;Geta-Feta&#8221;. Prova gärna gårdens inlagda i olja med kryddor.</p>
<p><strong>Roquefort -</strong> Blåmögel, <em>Penicillium Roquefortium</em>, blandas i ostmassan och blommar upp då man sticker ner pinnar i massan, då får syret kontakt med blåmöglet vilket gör att de blir blå ränder i osten.</p>
<p><strong>Mese </strong>- en bredbar ost där vasslan från getmjölken tas tillvara och kokas länge så den karamelliseras.</p>
<p><strong>Mesos</strong>t &#8211; en skivbar ost där vasslan och kogrädde får puttra på länge innan den slås över i formar. Mörkare mesost har jag aldrig träffat på, chokladlik&#8230;..</p>
<p><strong>Bredbar färskost</strong> &#8211; en färsk ost som namnet säger. Smaksätts på oliks sätt här hos Kajsa.</p>
<p><img class="alignnone size-medium wp-image-1620" title="ost-kylen_mellan" src="http://mimmismat.wordpress.com/files/2009/02/ost-kylen_mellan.jpg?w=300" alt="ost-kylen_mellan" width="300" height="225" /><img class="alignnone size-medium wp-image-1621" title="vit-caprin-kummin_mellan" src="http://mimmismat.wordpress.com/files/2009/02/vit-caprin-kummin_mellan.jpg?w=300" alt="vit-caprin-kummin_mellan" width="300" height="225" /></p>
<p><em>Ett flertal av olika ostar finns nu att tillgå i butiken, bla en bit av den vita caprinin smaksatt med kummin.</em></p>
<p><img class="alignnone size-full wp-image-1622" title="kajsa-killingen_mellan" src="http://mimmismat.wordpress.com/files/2009/02/kajsa-killingen_mellan.jpg" alt="kajsa-killingen_mellan" width="500" height="597" /></p>
<p><em>Kajsa här tillsammans med årets förstfödda killing</em>.</p>
<p><strong>För er som inte har vägarna förbi sköna Fryksdalen och Lillängens Gårdsmejeri så kan ni köpa osten på följande platser;</strong></p>
<p><strong>Stockholm, Osthörnan i Hötorgshallen</strong></p>
<p><strong>Göteborg, Linnegatans Ost</strong></p>
<p><strong>Malmö, Möllans</strong></p>
<p><strong>Linköping, Norins</strong></p>
<p><strong><br />
</strong></p>
</div>]]></content:encoded>
</item>
<item>
<title><![CDATA[Matproduktion]]></title>
<link>http://sid25.wordpress.com/2008/04/12/matproduktion/</link>
<pubDate>Sat, 12 Apr 2008 17:51:35 +0000</pubDate>
<dc:creator>Hans</dc:creator>
<guid>http://sid25.wordpress.com/2008/04/12/matproduktion/</guid>
<description><![CDATA[I det gamla självhushållssamhället producerades maten för att man inte skulle svälta. Eller hämtade ]]></description>
<content:encoded><![CDATA[I det gamla självhushållssamhället producerades maten för att man inte skulle svälta. Eller hämtade ]]></content:encoded>
</item>

</channel>
</rss>
