Jeg vet det er høst når jeg kan tenke på det evinnelige dødspørsmålet uten å bli deprimert. Trærne blør, mine venner, og det er helt greit. Bladene er blitt farget av dødens egne farger og mister taket på sine stolte grener. Det var vind idag, og den var like leken som meg. Rasler i bladene og river dem ned, leker med dem i virvler. Det er en dans, en lek, som det siste slaget før de legges til hvile. Kjempende til siste slutt og gir meg en vakker piruett å danse til.

Det regnet idag og, og høstjorden dunster av råtnende blad og våte vekster. Sansene kommer på høygir, luften er høstgudinnen og vinden leker med bladene og meg. Hele verden blir av blader med det sterkeste vindkastet. Omringet på alle kanter av råtnende fargeflammende blader. Gammeleika gav fra seg løvet.

Det yrer og jeg blir våt, men bare litt. Verden er høst og jeg fryder meg ut til fingerspissene. Det er nå, og bare nå, at døden er på sitt vakreste, og snart kommer de hvite begravelsen med sitt dekke. Det blir en død igjen neste år igjen. Men nå vil jeg danse med bladene.

Nå har jeg slutta å røyke. For n’te gang vel og merke….. Det er ganske sprøtt hvordan en “ny” verden åpenbarer seg når man stumper giftpinnen.  Det mest fascinerende tror jeg må være luktesansen som plutselig blir så innmari påtrengene. På godt og vondt.

På vei til kinoen her en dag kan jeg sverge på at jeg kunne lukte hva samtlige vi passerte på vår vei gjennom Trondheim by hadde spist til middag. Og det ble ikke noe bedre inni kinosalen, nei! Man skulle tro den overveldende og kvalme popcornlukta hadde dominert luktesansen, men den gang ei. Hver gang fyren i nabosetet forsiktig og distre skrudde opp korken på lommelerka og tok seg en bitteliten slurk, var det som å få osen fra en nyåpnet litersdunk med hjemmebrent midt i trynet. 

Man må dessverre som nyfødt ikke-røyker tåle at enkelte som aldri har luktet særlig godt, nå lukter ti ganger VERRE enn før. Eller, man kan velge å heller se på glasset som halvfullt, og glede seg over alle de som nå lukter ti ganger BEDRE enn før.  Mmmmmm….. Get over here and let me smell you!

Finnes visstnok noen andre gode grunner til å stumpe røyken også….

http://www.nettavisen.no/nyheter/article2684571.ece

Denna söndag känns precis som vilken annan söndag som helst. Nästan. I flera dagar har mina stackars ögon kliat något så fruktansvärt, och irriterad som man blir så kliar man tillbaka. Tror dock att denna gång så gick kli-kriget lite för långt. I morse kliade det något så fruktansvärt och jag kliade tillbaka ännu hårdare tills det att jag insåg att en blåsa hade växt upp inne i mitt öga. Precis bredvid irisen så var det som en bulle, en vit bulle som man kunde peta på (det var roligt). Men vi ringde till sjukhuset och en timme senare så var vi på väg. Men när vi kom dit var den borta! Putts väck! Ingen blåsa! Jag blev besviken och fick en glass, som inte ens var god. Världens mest onödiga bilresa.

Huset stinker nu av ölbryggning och jag håller mig på mitt rum för att överleva. Dock letar sig lukten in genom balkongdörren så jag lider. Annars är allt rätt najs. Har en godispåse som snart är tom, en bok som inte är slut än på ett tag och ett iTunes som bjuder på det mesta.

Dagens låt:

Ibland är det saker som doftar och ibland är det saker som luktar.

Just nu doftar det i vårt hus. En plåt med kanelbullar står i ugnen och gräddas gyllenbruna.

För några timmar sedan var det något som luktade i uthuset. Ett ägg under en ruvande höna som sa poff. Inte hönan alltså utan ägget.

Tänk vilken skillnad det kanvara mellan dofter och lukter.

Kram Ann

Jag begraver huvudet djupt ned i en kudde, andas djupt. Det luktar svagt av…. mig själv. Det spelar inte så stor roll egentligen, det är mjukt, det luktar något vadsomhelst och det är en chans att få närhet till något. Jag kryper ihop ganska så bra och bara andas, lugnt men bestämt. Det är konstigt, det gör mig ofta så pass rofylld, en mjuk säng, en mjuk kudde, lukten av… mig själv? … Fast egentligen tror jag inte det handlar om det, det är bara lukten av någon… eller något… frågan är om jag lämnat sängen överhuvudtaget om någon av mina kuddar någon gång haft någon tjej sovandes på den. Jag tvivlar.

Apropå sängliggande kan jag inte låta bli att irritera mig på den där knölen ovanför axlarna. Går det en kort period där jag lyckas hålla vissa specifika tankar borta relativt bra, då drömmer jag istället, och jag drömmer aldrig (jaja, innan någon irriterar sig på det “jag kommer aldrig ihåg vad jag drömmer”…). Mina nätter är i princip jämt drömlösa, jag törs inte ens påstå att jag drömmer en gång i månaden, det känns lite för ofta. Men får jag lite lugn och ro, lyckas jag koppla bort de tankar jag inte vill ha i mitt huvud så kommer det tydligen som ett brev på… En lång dröm dessutom, händelselös men med ett och samma tema. Att den är händelselös gör det faktiskt än sämre, det finns som bara en egentlig sak att fokusera på då, förstås fel sak.

På det hela taget har dock den senaste månaen gått helt okej. Lite tråkigt, lite ensamt, lite öde och rätt så innehållsfattigt. Men… inte särskilt jobbigt, fortsätter det på samma spår så lär det kanske bli ändring på det, men framtiden får utvisa det istället.

En hel del av oss har konstiga saker för oss (erkänn!). Inte bara synliga grejor som andra ser, utan även sånt vi gör lite i S-M-Y-G. Det behöver inte vara farligt eller skämmigt, bara just konstigt.

Jag kom att tänka på mina konstigheter när jag läste coolbettans blogg och hon berättade sin konstiga grej och bad läsarna berätta sina. Då berättade jag att jag brukar lukta på människor. I S-M-Y-G. Inte så där creepigt bakifrån som i en thrillerfilm (jag ser för mycket creepiga filmer och CSI och allt vad det är) utan mer diskret, så där när man ändå möts.

Det var värre förr. Då var jag nästan T-V-U-N-G-E-N att lukta på de jag mötte. Ju värre en person såg ut att lukta (tänk smutsgubbe) desto mer var jag tvungen att kolla om han luktade så illa som det såg ut. Likadant med den som var extra vacker, skulle han lukta extra gott också?

Jag brukar trösta mig med att andra gör konstigare saker. En tjej jag jobbade ihop med förr i tiden mätte upp alla rum utefter hur många gånger hon trodde hon skulle kunna hjula i det. Visst är det i alla fall L-I-T-E konstigare?

Andras åsikter om Konstigheter, Lukter, Tvångstankar.

Skrev en tenta igår. I morgon har jag en till i samma ämne, varför jag idag redan borde ha fått resultatet från gårdagens tenta, så att jag vet om jag får göra morgondagens. Men än vet jag ingenting. Borde plugga för säkerhets skull, för jag tror att jag klarade den, men jag vill inte. En ursäkt för att inte plugga. På tisdag har jag ännu en sluttenta som jag borde redan nu plugga till, men kan inte heller, måste ju få veta hur det gick på den här. Istället klickas det på reload var fjärde sekund medan jordgubbar och körsbär inkorporeras.

Soffan torkade!!! Otroligt nog gjorde den det, efter 3 dagar på terrassen i solen och värmen så blev den helt torr, dock innehar den nu en ny sorts lukt; klorin. Det kan dock sägas att klorin är att föredra framför kattkiss. Och om man vet att det man sniffar är klorin är det helt ok, men om man inte vet, så kan man nog missta det för svettig boy. Jag vet inte riktigt varför.

Jul, vad är det?

Läser om en pojke i Nottingham som avled efter att ha sprutat på sig “Lukta-gott”. Man tror att han sannolikt hade ett hjärtfel som gjorde honom känslig för den stora koncentrationen spray i luften. Det här med alla jäkla lukter, parfymer hårsprayer och annat är ett helvete för många känsliga. Jag har själv en mamma som häll på att stryka med efter att sonen sprutat herrparfym inne på sitt rum. Jag bodde då ca 5 minuters väg från sjukhuset. Det här var på julaftonen för några r sedan. Mamma sa att hon började känna sig lite dålig så syrran och hennes kille skulle skjutsa hem henne. Dom hann bara ett par hundra meter bort så blev hon medvetslös och innan dom var på sjukhuset hade hennes hjärta stannat. Nu lyckades man återuppliva henne just för att hon hade ett starkt hjärta.

Människor i allmänhet tycks ha svårt att fatta att det finns många som blir riktigt sjuka av alla starka lukter. Jag blir galen när jag kommer in på tex sjukhuset och känner hur folk vräkt på sig parfym så det bara sticker i näsan och halsen när dom går förbi. Jag har till och med varit inne på lungkliniken på rutinundersökning med min mamma, och inte ens därinne begriper folk att dom inte ska ha parfymer på sig, utan dom sitter där i väntrummet och stinker. Ja det slutade på akuten istället för på den rutinundersökning hon skulle på. Vad tänker folk med ? På lungkliniken är det massor med patienter som har svårt med andningen ändå. Och ändå sitter det lappar uppsatt precis överallt på sjukhuset att man ska tänka på allergiker och “dofta lagomt”.
Hur jävla nonchalant är det då inte att bara skita i det, skita i att folk blir dödssjuka för att dom vill lukta gott? Förresten luktar man inte gott när man vräker på sig parfym, man stinker……

Det är fler och fler som är doftkänsliga och jag tycker att man ska sätta tydligare gränser för parfymförbud på sjukhus och vårdcentraler. Det är ingenting folk är tvungna att ha på sig, och tar dom på sig det ändå så borde dom helt sonika få gå hem igen, det är ju näst intill potentiellt mordförsök. Min mamma kunde sista åren hon fortfarande kunde gå ute, inte ens gå in på en affär för att folk luktade. Hon var fruktansvärt begränsad överhuvudtaget pga detta. Men det är inte konstigt att folk blivit mer och mer känsliga. Allt ska lukta, tvättmedel,sköljmedel,hårmedel,skurmedel,diskmedel,hudkrämer och så vidare i all oändlighet. Folk kan dö av starka lukter ! Både min mamma och min väninna som har liknande problem har sagt till på sina respektive arbetspltser (inom omsorgen) att arbetskamraterna inte ska ha på sig parfym, men folk tycks inte begripa hur farligt det är för den som är känslig, utan tycker det är viktigare att lukta “gott”. Ett tips: Tvätta er som vanligt folk så stinker ni inte skit! Nästa gång jag känner att någon på sjukhuset stinker så ska jag egenhändigt slänga ut dom………..

Läs även andra bloggares åsikter om Doftallergi, Parfym, Lukter, Känslighet, Astma, Sjukhus,

Idag ska jag ta upp några spännande uttryck.
Nämligen olika ord för att beskriva lukter av mindre angenämt slag.

Först ut är uttrycket feus-teven (med diftong mellan e och u samt betoning på första e:et i “teven”).

Detta storartade uttryck betyder ladugårdslukt, vilket är mycket logiskt med tanke på att “e feus” betyder “en ladugård” och “en teev” betyder “en lukt”.

Besläktade ord är häst-teven, får-teven och det lite otippade donkne-teven.
Här känner jag dock att “donkne-teven” kräver en lite mer ingående förklaring. Jag har fått förklarat för mig att “donkne”, det innebär ungefär ovädrat och instängt. Donkne-teven luktar det alltså när det är ovädrat och instängt.

Vidare till en lite värre variant av “donkne-teven”, nämligen gammälschmöcko (med “tjockt” uttal av l:et).

“Gammälscmöcko” är en otrevlig lukt. Det är så en person som sällan tvättar sig luktar, det är så det luktar om man kommer in i ett hus där det inte vädrats på tio år, där stekoset sitter i väggarna och det kanske luktar lite mögel. Ett ställe där man inte vill dricka kaffe för att man inte vet om kopparna är rena.

Vet ni som läser detta fler ord som beskriver dåliga lukter?

Vet ni något ord som beskriver en god lukt? Finns inga goda lukter på pitemål?

Det finns en lukt som jag kallar förkyld. Ingen vet vad jag menar när jag påpekar den, men den finns där. En dag kommer ni också att förstå vad jag menar.

Det är en salt och aningen metallisk doft som ibland känns i sötvattensjöar. Annars känns de mest när man känner lukten av någon annans utandning. Men när jag nu själv är förkyld känner jag doften ständigt. Den vandrar in i munhålet när den täppta näsan pyser ut sitt koldioxid. Den senaste teorin är dock att nässprayen har men saken att göra. I så fall skulle lukten kunna vara det långa ordet på x i som är det ända som står på närsprayens ingredienser; Xylometazolinhydroklorid. En tidigare teori som nu är dementerad är vitlök.

Jag kommer fortsätta spåna på vad denna lukt kommer ifrån. Innan jag dör ska jag ha svaret.

Tentahets och stress. Första salstentan imorgon och det känns ju onekligen lite läskigt. Själv brukar jag oftast föredra salstentor, då de minskar ner lidandet och stressen till de timmar som tentan skrivs, medan hemtentor oftare innebär (i min odisciplinerade värld) en utdragen ångestvecka med oförmåga att koncentrera sig i början av veckan, vilket resulterar i ett malande dåligt samvete och hetsskrivning dagen/natten innan hemtentan ska in. Men dock, för första gången i mitt liv känns det som om jag hade föredragit en hemtenta, framför allt eftersom kursen vi läst varit väldigt bred och tagit upp mycket olika saker, vilket gör det svårt att veta vad man ska koncentrera sig på. Med en hemtenta hade man kunnat läsa in sig mer på eventuella grejer man kanske hade missat under skrivandets gång, men när det nu istället blir salstenta är det bara att hoppas att man har pluggat på rätt saker, så att man har tillräckligt med saker i huvudet för att kunna skriva koncentrerat i tre timmar, utan tillgång till litteraturen. Jag försöker koncentrera mig så gott det går och hoppar mellan svensk kulturpolitik, open source, social software och upphovsrätt. Samtidigt blir jag distraherad av småsaker. När jag var i Västerås i fredags passade jag på att gå in på Teboden och köpa Rooibos Mabula och Earl Grey Cream. Nu i morse när jag åt frukost och drack det sistnämnda, samt nu när jag gick förbi bokhyllan där det förstnämnda står, kände jag lukten och förpassades direkt till Brahegatan våren 2006. Lukter framkallar nog världens starkaste nostalgitrippar, mig för de i alla fall direkt in i känslan och upplevelsen av olika tidpunkter. Jag började alltså fundera på vintervåren för två år sen, lägenheten i stan, promenaderna på kyrkbacken följt av film och rött te och allt som inte var så lätt som man naivt hade kunnat tro, den varma sommaren som försvann i funderingar och separationsförberedelser. Mabula gör att det kommer tillbaka så starkt och jag får svårt att koncentrera mig på Guédons “roads to open access”.

Andra starka lukter:

• Varm lukt som slår emot en när man går ut från ett flygplan
• Varm luft i Sverige (sällsynt) som framkallar Avignon-nostalgi
• Jättevarm luft mitt i Avignon på sommaren som framkallar Ghana-nostalgi
• Första vårdagens lukt efter den långa vintern
• Höstlukten som får en att förstå att sommaren håller på att ta slut
• Spray-lukt som påminner om sent 90-tal i Vasaparken och Hummelsta
• Deodoranter och duschkrämer som tydligt påminner om vissa tidsperioder: Rexona (90-tal), Dove cucumber (vår 2006), Tahiti noix de coco (vinter i Avignon 2004/2005)

Nu måste jag fortsätta med Open Access.