Vänsterns Ulla Andersson  och Lars Ohly, pekar på att inkomstklyftorna ökar mellan män och kvinnor. Vilket tidigare RUT-utredningar också visat. Synnerligen nedslående är att fattigdomen bland barn med ensamstående föräldrar ökat från 19 procent 2006 till 30 procent 2009.  Makalösa Föräldrar anger4 orsaker till den allt sämre ekonomin för ensamföräldrar:

3. Sysselsättningen bland ensamföräldrar har sjunkit sedan 1990. Idag är 14,5 procent av ensamstående mammor med barn under 7 år arbetslösa, motsvarande siffra för de ensamstående papporna är också hög, 4,5 procent.

Läs även andra bloggares åsikter om Makalösa Föräldrar, barnfattigdom, Ensamstående föräldrar

Ensamstående föräldrars ekonomiska situation Försäkringskassan Socialförsäkringsrapport 2009:4

Idag, under Almedalsveckan, utser tidningen Resumé Årets lobbyist. Bland de nominerade är min tidigare kollega och numer Makalösa föräldrars generalsekreterare Helene Sigfridsson. Bland övriga nominerade återfinns kändisar som Bert Karlsson och Robert Aschberg.

Resumés motivering för Helene Sigfridsson lyder:
Helene Sigfridsson som leder Sveriges Makalösa Föräldrar har tvingat fram utredningen ”Ofärd i välfärden” och fått de politiska ledarna att förhålla sig till den tidigare bortglömda gruppen singelföräldrar.

Det är hård konkurrens i år tycker jag och många som har gjort ett bra jobb. Vissa i det dolda och andra mer publika, som till exempel Makalösa föräldrar.

Men även om jag tycker Helene har gjort ett kalasjobb så tror jag inte att hon drar det längsta strået. Det tror jag tyvärr att Henrik Pontén på Antipiratbyrån gör. Resumés nominering: Den 1 april började Ipredlagen att gälla. Trots starkt motstånd i opinionen drevs lagen igenom i riksdagen.

Jag menar, de frågor som Antipiratbyrån driver har verkligen seglat upp som den stora frågan under året och även om jobben och klimatet är stora så har upphovsrätt/fildelning/integritet seglat upp och varit en verkligt tongivande fråga som fick stor plats i EU-parlamentsvalrörelsen bland annat.

I juryn för Årets lobbyist ingår:

Håkan Juholt, riksdagsledamot (S),
Ann-Therese Enarsson, Årets lobbyist 2004,
Frida Johansson Metso, ordförande Liberala ungdomsförbundet,
Kerstin Brunnberg, tidigare SR-chef,
Resumés chefredaktör Viggo Cavling.

Hade tänkt länka till Wikipedia för att förklara vad Årets lobbyist är, men där fanns häpnadsväckande ingen artikel om detta. Borde inte Resumé vara intresserade av det och skapa en? Eller det kanske är min uppgift. Wikipedia är ju trots allt användargenererad.

Vem som blir Årets lobbyist får vi veta efter kl 15 idag. Jag håller tummarna för Helene. Heja heja!

Läs även andra bloggares åsikter om årets lobbyist, resumé, antipiratbyrån, henrik pontén, makalösa föräldrar, helene sigfridsson, almedalsveckan, almedalen

Även om min halva föräldralediga dag idag har varit toppen så kan jag ibland verkligen imponeras av alla ensamföräldrar. Jag är ju bara ensamstående “på låtsas” på onsdagar när Camilla åker till jobbet runt 09 och inte kommer hem förrän vid 21. Det kan jag uppleva som riktigt slitigt dagar då Selma inte är på humör. Eller det kan så klart bli ganska jobbigt även glada dagar, för man får ju ingen direkt egen tid annat än när Selma sover. Tänk att ha det så varje dag! Jag är som sagt imponerad.

Läs även andra bloggares åsikter om ensamstående, ensamstående föräldrar, makalösa föräldrar

En framtidsgrupp inom moderaterna vill ge barnen en maxtid på förskolan, 40 timmar i veckan som gräns. De vill också ge barnen fem veckors semester varje år. Denna debatt fördes på SVT Debatt i går.

Men visst är det fantastiskt! Vilket bra förslag! För det är ju inte så att alla föräldrar i dag grämer sig till döds och får de närmaste panikångest för att vi inte tar hand om våra egna barn.
Men vi lever ju i ett samhälle där vi måste arbeta. Och förlåt mig, men inte minst moderaterna kräver ju detta av människorna. Att vi skall ta hand om oss själva. Vi skall ju ut i arbeta, för det handlar inte om hur sjuka vi är – utan om hur mycket vi kan arbeta. Och är det bra jag eller går moderaterna inte mot sig själva nu. För alltid annars är det ju arbetet som prioriteras, inte familjelivet. Jag menar, det har ju ingen betydelse om vi splittrar en familj eller två och tvingar upp stockholmsmamman eller storstadspappan till kallaste norrland på veckopendling om det finns jobb som passar där uppe. Bara de kan försörja sig själva!

Fast nu skall också den föräldern som är kvar i stan på något otroligt sätt lösa det så att barnen inte går mer än 40 timmar på förskolan. Och detta alltså som ensamstående förälder under veckorna! (Att det finns pendlingstid mellan arbete och förskola har ju ingen som helst betydelse i frågan.)  

Nej men nu vill moderaterna, enligt Henrik Ripa (m), hitta lösningar för barnens bästa. Hur får vi bättre kvalité i välfärden, frågade de sig, och då föddes denna briljanta idé.

Detta citat ger en bra bild av denna typ av politik:

Det är ett farligt förslag på det sättet att man börjar i fel ända, för vill man att barnen skall ha kortare tid på förskolan måste man börja med hur mycket tid föräldrarna arbetar, annars blir ju resultatet att ensamstående föräldrar som jag helt enkelt slås ut från arbetsmarknaden. Man kan heller inte få tillgång till a-kassan om man inte har sin barnomsorg ordnad.
- Helene Sigfridsson, Makalösa föräldrar, svt debatt

Jag har sagt det så många gånger förut och jag säger det igen; ni MÅSTE börja i rätt ände! Man kan inte börja med att strypa bidragen förrän man hittat fler jobb, lika lite som vi kan sätta en maxtid på dagis med 40 timmar i ett samhälle där vi byggt upp och satt i system att föräldrar måste arbeta (minst!) 40-timmarsveckor för att kunna försörja familjen. Fasen, det är både fult att gå hemma och fult att lämna barnen på förskolan, hur skall ni ha det?!

Är det rimligt att barnen skall unna vara på förskolan i 50-55 timmar i veckan när föräldrarna jobbar 40-timmar? Den frågan ställer sig Ripa. Min fråga till dig är; är det verkligen rimlighet vi pratar om här? Är det då rimligt att föräldrar måste arbeta 40 timmar i veckan? Är det rimligt at ha dessa krav på sig som förälder? 

Och sedan pratas det en hel del om barnens bästa från Ripas sida. Om barnkonventionen och om att se till barnens bästa. Men har ni verkligen sett detta ur olika synvinklar innan ni gick ut med sådana idiotiska konstateranden?
Jag har sagt det förut här och gör det igen. Barnen på förskolan har privilegiet att få vistas i miljöer som är pedagogiskt utvecklande och kan bli stimulerade av personer som utbildat sig för att ge dem en bra start i livet. Så vem vet vem som är vinnarna? De som vistas mer tid med sina föräldrar eller de som vistas mer tid på förskolan? Jag menar, så länge föräldrarna verkligen tar hand om den tiden de har och visar barnen att de älskar dem och bryr sig om dem på kvällar och helger, ja, jag tänker inte påstå att det är de som är hemma mer i alla fall. Förskolan kan vara fristaden för barn som har det jobbigt hemma!
Och är det verkligen så mycket bättre att gå hemma med en förälder som stressar på för att familjen blir så ekonomiskt pressad av detta?
Nu inser väl även jag att det är jäkligt kontroversiellt att påstå att barnen har det bättre på förskolan med så pass stora barngrupper som det är, men då kanske det är där vi borde se till barnens bästa? Vi kanske skall dra ner på barngrupperna, ge dem större lokaler och mer pengar istället? Satsa på kvalitén istället! Börja där! I rätt ände!

Det som är verkligheten i dag är ju moderaternas tuffa arbetslinje och den kräver att det finns en förskola som täcker upp. Den tuffa arbetslinje som ni driver, de förändringar ni gjort i a-kassan det gör att man kan inte gå ner i arbetstid, man har inte råd och man måste ha en förskola som täcker upp, både på dagtid, kvällar, helger. Det är viktigt.
- Helene Sigfridsson

Jag fortsätter citera Sigfridsson som ni ser, för jag kan inte säga det bättre själv!

På frågan hur man skulle kunna genomföra detta förslag svarar Ripa att man skulle kunna bygga ut föräldraförsäkringen. Jaha, plötsligt är det bra med bidrag då eller? Så länge det är på förslag som ni genomfört! Fast han tar tillbaka sitt härliga förslag när Josefsson frågar om det är det moderata förslaget och undrar själv hur man skulle kunna lösa det.

Äh, jag blir så trött. Ärligt talat. Jag fattar att tanken är god men “utspelet” är både motsägelsefullt, dåligt genomarbetat (för de har ju inget som helst förslag på hur det skulle kunna lösas och det enda konkreta Ripa kan säga är bidrag, helt motsägelsefullt) och dåligt belyst. För vem vet vad som är bäst egentligen? 

Jag vill passa på att säga att jag varit hemma, jag har själv aldrig gått på förskola, och jag har mått bra av det! Men jag är inte säker på att det var det bästa!
Jag stör mig oerhört på vilken riktning debatten i programmet tar då det sägs att mindre barn inte har samma behov av att vistas i gruppmiljöer som förskolan. Jag läser bok på bok om forskning som säger att barn som tidigt får rätt stimulans (som kanske en utbildad pedagog bäst kan bidra med?) har det lättare i skolan senare. Och precis som det sägs i programmet, barn som kommer hit med en mångkulturell bakgrund kanske mår otroligt bra av att vistas i en svenskspråklig miljö nio timmar om dygnet?!

Sedan börjar det diskuteras om föräldrar som går och handlar eller tränar medan barnen är på förskolan. Att dessa föräldrar skall vara dåliga är det som debatten ger en svag underton av. Men varför? Här ser vi då gärna bort från att barnens bästa! För varför skulle barnen må bättre av en förälder som aldrig får tid att träna för att behålla hälsan eller att bli omkringsläpad på en butik i stress när de är trötta och hungriga? Detta är en helt annan debatt, men jag bara måste kommentera detta!

Hur kommer det sig egentligen att moderaterna så gärna vill se till barnets bästa just i denna situation? Varför inte börja i rätt riktning där också och se till att familjerna får chans att hålla i hop även i tider av hög arbetslöshet och lågkonjunktur? Det är kanske i sådana situationer ni borde ta tillfället i akt och se det ur den positiva synvinkeln istället för att sätta ännu mer press på föräldrar. En arbetslös förälder är kanske en möjlighet för barnen i familjen, som innan gått så många timmar på förskolan! Det kanske är möjligheten till barnens semester. Så istället för att jaga sjuka och arbetslösa med blåslampa, börja ge dem extra bidrag för att stanna hemma med barnen!

Hör Betnérs kommentarer om debatten:

Läs även andra bloggares åsikter om förskola, barn, 40-timmarsvecka, barnsemester, maxtid, förskoletid, debatt, svt

En framtidsgrupp inom moderaterna vill ge barnen en maxtid på förskolan, 40 timmar i veckan som gräns. De vill också ge barnen fem veckors semester varje år. Denna debatt fördes på SVT Debatt i går.

Men visst är det fantastiskt! Vilket bra förslag! För det är ju inte så att alla föräldrar i dag grämer sig till döds och får de närmaste panikångest för att vi inte tar hand om våra egna barn.
Men vi lever ju i ett samhälle där vi måste arbeta. Och förlåt mig, men inte minst moderaterna kräver ju detta av människorna. Att vi skall ta hand om oss själva. Vi skall ju ut i arbeta, för det handlar inte om hur sjuka vi är – utan om hur mycket vi kan arbeta. Och är det bra jag eller går moderaterna inte mot sig själva nu. För alltid annars är det ju arbetet som prioriteras, inte familjelivet. Jag menar, det har ju ingen betydelse om vi splittrar en familj eller två och tvingar upp stockholmsmamman eller storstadspappan till kallaste norrland på veckopendling om det finns jobb som passar där uppe. Bara de kan försörja sig själva!

Fast nu skall också den föräldern som är kvar i stan på något otroligt sätt lösa det så att barnen inte går mer än 40 timmar på förskolan. Och detta alltså som ensamstående förälder under veckorna! (Att det finns pendlingstid mellan arbete och förskola har ju ingen som helst betydelse i frågan.)  

Nej men nu vill moderaterna, enligt Henrik Ripa (m), hitta lösningar för barnens bästa. Hur får vi bättre kvalité i välfärden, frågade de sig, och då föddes denna briljanta idé.

Detta citat ger en bra bild av denna typ av politik:

Det är ett farligt förslag på det sättet att man börjar i fel ända, för vill man att barnen skall ha kortare tid på förskolan måste man börja med hur mycket tid föräldrarna arbetar, annars blir ju resultatet att ensamstående föräldrar som jag helt enkelt slås ut från arbetsmarknaden. Man kan heller inte få tillgång till a-kassan om man inte har sin barnomsorg ordnad.
- Helene Sigfridsson, Makalösa föräldrar, svt debatt

Jag har sagt det så många gånger förut och jag säger det igen; ni MÅSTE börja i rätt ände! Man kan inte börja med att strypa bidragen förrän man hittat fler jobb, lika lite som vi kan sätta en maxtid på dagis med 40 timmar i ett samhälle där vi byggt upp och satt i system att föräldrar måste arbeta (minst!) 40-timmarsveckor för att kunna försörja familjen. Fasen, det är både fult att gå hemma och fult att lämna barnen på förskolan, hur skall ni ha det?!

Är det rimligt att barnen skall unna vara på förskolan i 50-55 timmar i veckan när föräldrarna jobbar 40-timmar? Den frågan ställer sig Ripa. Min fråga till dig är; är det verkligen rimlighet vi pratar om här? Är det då rimligt att föräldrar måste arbeta 40 timmar i veckan? Är det rimligt at ha dessa krav på sig som förälder? 

Och sedan pratas det en hel del om barnens bästa från Ripas sida. Om barnkonventionen och om att se till barnens bästa. Men har ni verkligen sett detta ur olika synvinklar innan ni gick ut med sådana idiotiska konstateranden?
Jag har sagt det förut här och gör det igen. Barnen på förskolan har privilegiet att få vistas i miljöer som är pedagogiskt utvecklande och kan bli stimulerade av personer som utbildat sig för att ge dem en bra start i livet. Så vem vet vem som är vinnarna? De som vistas mer tid med sina föräldrar eller de som vistas mer tid på förskolan? Jag menar, så länge föräldrarna verkligen tar hand om den tiden de har och visar barnen att de älskar dem och bryr sig om dem på kvällar och helger, ja, jag tänker inte påstå att det är de som är hemma mer i alla fall. Förskolan kan vara fristaden för barn som har det jobbigt hemma!
Och är det verkligen så mycket bättre att gå hemma med en förälder som stressar på för att familjen blir så ekonomiskt pressad av detta?
Nu inser väl även jag att det är jäkligt kontroversiellt att påstå att barnen har det bättre på förskolan med så pass stora barngrupper som det är, men då kanske det är där vi borde se till barnens bästa? Vi kanske skall dra ner på barngrupperna, ge dem större lokaler och mer pengar istället? Satsa på kvalitén istället! Börja där! I rätt ände!

Det som är verkligheten i dag är ju moderaternas tuffa arbetslinje och den kräver att det finns en förskola som täcker upp. Den tuffa arbetslinje som ni driver, de förändringar ni gjort i a-kassan det gör att man kan inte gå ner i arbetstid, man har inte råd och man måste ha en förskola som täcker upp, både på dagtid, kvällar, helger. Det är viktigt.
- Helene Sigfridsson

Jag fortsätter citera Sigfridsson som ni ser, för jag kan inte säga det bättre själv!

På frågan hur man skulle kunna genomföra detta förslag svarar Ripa att man skulle kunna bygga ut föräldraförsäkringen. Jaha, plötsligt är det bra med bidrag då eller? Så länge det är på förslag som ni genomfört! Fast han tar tillbaka sitt härliga förslag när Josefsson frågar om det är det moderata förslaget och undrar själv hur man skulle kunna lösa det.

Äh, jag blir så trött. Ärligt talat. Jag fattar att tanken är god men “utspelet” är både motsägelsefullt, dåligt genomarbetat (för de har ju inget som helst förslag på hur det skulle kunna lösas och det enda konkreta Ripa kan säga är bidrag, helt motsägelsefullt) och dåligt belyst. För vem vet vad som är bäst egentligen? 

Jag vill passa på att säga att jag varit hemma, jag har själv aldrig gått på förskola, och jag har mått bra av det! Men jag är inte säker på att det var det bästa!
Jag stör mig oerhört på vilken riktning debatten i programmet tar då det sägs att mindre barn inte har samma behov av att vistas i gruppmiljöer som förskolan. Jag läser bok på bok om forskning som säger att barn som tidigt får rätt stimulans (som kanske en utbildad pedagog bäst kan bidra med?) har det lättare i skolan senare. Och precis som det sägs i programmet, barn som kommer hit med en mångkulturell bakgrund kanske mår otroligt bra av att vistas i en svenskspråklig miljö nio timmar om dygnet?!

Sedan börjar det diskuteras om föräldrar som går och handlar eller tränar medan barnen är på förskolan. Att dessa föräldrar skall vara dåliga är det som debatten ger en svag underton av. Men varför? Här ser vi då gärna bort från att barnens bästa! För varför skulle barnen må bättre av en förälder som aldrig får tid att träna för att behålla hälsan eller att bli omkringsläpad på en butik i stress när de är trötta och hungriga? Detta är en helt annan debatt, men jag bara måste kommentera detta!

Hur kommer det sig egentligen att moderaterna så gärna vill se till barnets bästa just i denna situation? Varför inte börja i rätt riktning där också och se till att familjerna får chans att hålla i hop även i tider av hög arbetslöshet och lågkonjunktur? Det är kanske i sådana situationer ni borde ta tillfället i akt och se det ur den positiva synvinkeln istället för att sätta ännu mer press på föräldrar. En arbetslös förälder är kanske en möjlighet för barnen i familjen, som innan gått så många timmar på förskolan! Det kanske är möjligheten till barnens semester. Så istället för att jaga sjuka och arbetslösa med blåslampa, börja ge dem extra bidrag för att stanna hemma med barnen!

Hör Betnérs kommentarer om debatten:

Läs även andra bloggares åsikter om förskola, barn, 40-timmarsvecka, barnsemester, maxtid, förskoletid, debatt, svt

Alf Svensson är sig lik, han ger sig inte. Enda skillnaden nu är att han går ett steg längre. Från hallelujameningar om äktenskap och mamma och pappa för barns bästa, till krav på nationella handlingsplaner för mer av samma slag och kurser i äktenskap. Inte lite fräckt med tanke på hur familjer ser ut idag och alla dom olika möjligheter som finns, och funnits länge, att bli förälder.

Det blir till och med fräckare än så, eftersom han faktiskt förolämpar, kränker och diskriminerar hur många som helst. Fast det har han egentligen alltid gjort, genom att utesluta och göra skillnad. På manligt och kvinnligt, på hetero och homo, på riktiga familjer och inga familjer, på naturligt och onaturligt – för att bara nämna några.

Enligt Alf Svensson finns det fortfarande bara en säger en variant av föräldrar. Det är två stycken, en man och en kvinna, som har sex med varandra. Inga andra kan eller ska få bli föräldrar och heller inte kunna eller få ingå äktenskap, oavsett om dom ändå har sex. Endast så kan och vill Svensson få ordning i världen.

Enligt honom är ”äktenskapet i grunden är en institution som syftar till reproduktion, därmed måste följaktligen äktenskapet avse en relation mellan två personer av olika kön” och ”det faktum att äktenskapet syftar till att säkerställa att livet förs vidare till nya generationer rättfärdigar också att det är förbehållet par som kan bidra till denna reproduktion”.

Och till detta lägger han nu en undersökning som ska visa att 87 % av svenska folket anser att barn har en grundläggande rättighet att så långt det är möjligt växa upp med sina biologiska föräldrar. Ja, man brukar ju kunna få dom svar man frågar efter. Eller som en bloggare skrev: vill du ha pest eller kolera eller föredrar du en annan sjukdom, och så utifrån det säga att ett visst antal personer föredrar att vara sjuka framför att vara friska.

Alf Svensson tolkar Bibel och Barnkonvention, väljer bort hela sanningar för delar som bättre passar dom egna åsikterna, bestämmer vad som ska vara naturligt och gör sig till domare över människors olika kärlek till varandra och rätten att bli förälder. Makalösa föräldrar, flerföräldrarfamiljer, homoadoptioner och inseminationer för lesbiska kvinnor, blir sånt som ”krossar familjen som ideal”.

Alf Svensson är inte längre nån partiledare, han är inte ens en politiker i tiden. Ändå styr och ställer han i det han själv kallar för samhällets grundvalar, sätter dagordningen och fixare slogans. En flitig kugge i en regering som ökar klyftorna på fler än ett sätt.

Snacka om att krossa.

DN Debatt