Vilken dag detta är… Jag har skruvat in hyllorna i toalettskåpet vårt, utan gubbens hjälp WOHHOO. Fast jag ksn men Gubben låter mig inte visa allt det jag kan, för att jag inte skall gå sönder i handlederna, fingrarna, armled, axlar alltså i alla leder beroende på vad jag skall göra. Det kan jag oxå förstå att han inte vill att jag ska gå sönder som vi kallar det. För när jag går sönder så är jag sönder ca 1-2 dagar(beroende på vad jag gjorde)då kan jag inte hjälpa till och är allmänt handikappad. Jag kan inte göra någonting tex lyfta en lite mjölk, knyta skorna, få på mig jackan dessa enkla sakerna som andra inte tänker på att man kan ju ha problem med. Som när Thea & Jonte var liten så kunde jag inte vispa till gröten eller vällingen om den skulle göras på spisen, vi hittade ett väldigt bra sätt i micron. Ville inte köra välling i micro

Åter till idag så håller Gubben och Fia på med tvättstugan, Jonte & Thea är hos B & T och leker, jag håller på att diska/laga mat/skriver lite här. Det känns så motit att hjälpa till med Fredrica just nu. Inte något negativt om henne men hon är ju “tonårig” fast jag vill inte skylla på det. Men i alla fall så är det mycke suck och stånk sur miner (idag) så fort jag öppnar min mun och ber henne om någonting. När hon är så här så vill inte jag hjälpa henne med hennes rum eller hjälpa henne med att lösa hennes funderingar/knåp/frågor/organisera hennes rum/liv. Inte för att ta över mammaroll eller papparollen men som en förälder som har varit i hennes liv i 11 år av 14år så vänder hon sig till mig som bonus/extra/syskonens mamma, vi är ju EN familj och vi hjälper varandra vi tittar inte på vem som tillhör vem vi är en familj alla är syskon med syskonen, pappa är pappa & jag är mamma. Med undantaget då jag är inte biologiska mamma till Fredrica fast en bonummamma är jag och det säger hon oxå själv. Vi ids inte ens förklara i vissa situationer att hon är inte min dotter när någon säger och din dotter blalbabla. Vi tittar bara på varandra och småler när personen säger mamma/dotter. För Jonathan/Thea/Jag/Fredrica/Urban vet ju att Jag inte är hennes boilogiska mor.

Nä nu har jag skrivit av mig lite gran så nu säger köket att den behöver mig….

I sambandet med detta så klämmer Thea sig i sina två fingrar på högerhand i sin stol. Det blir grin & då blir Jonathan less och börjar “skrika” att han inte hör någonting från tv:n, jag exploderar igen, skickar ut honom på altan. Jag & gubben fick inte ta i hennes finger den som var mest klämd. Vi tog beslutet att vi far till docktorn. M ville se på fingret & det fick hon göra & då beslöt att vänta och se. Nu är toppen väldigt röd & vi ser en rand runt fingret som är blå. Thea säger att fingret mår mycket bättre nu. Vi får väl se vad morgon dagen säger.

Nu har jag blivit riktigt less på min dator jag har fortfarande problem att gå ut på nätet, tur att jag kan ta hem mailen iallafall. När den håller på så här så ids man ju inte ens slå på den, så nu sitter jag vi Fredricas dator, tur att hon har fått tillbaka den nu när pappa har kommit hem under praktiken. Fia fick en dator för många år sedan och då lånade pappa den när han skulle upp till Övertårneå för att plugga, isommras när våra kära vänner var på semester hos oss så hade U & M dragit internet kabel till alla rum, det blev ju jätte bra nu när min dator är kokko.

Jag håller på att rensa i kartonger, alla saker som jag inte känner att vi behöver och inte har använt på 1år, har vi ingen användning för jag vet att vi har kartonger med saker som vi inte har rört på flera år som igentlingen är bara att kasta hela kartongen igentligen, jag vill gå igenom den innan jag kastar eller skickar till Arcus. Jag har tagit ner ca 15 kartonger från vindan och jag har sorterat igenom alla 5st skall upp igen eftersom de innehåller vinter skor/mössor/handskar. Jag tror att jag har 5-6 st kartonger som jag såg direkt skulle till Loppisen, sedan så har jag börjat med att ha en kartong som innehåller sådant som är bara att kasta direkt & en kartong som Urban skall vara med och bestämma om vi skall ha kvar eller kasta/loppis.

Jag började att kolla vilka räkningar som vi har kvar att betala som låg på skrivbordet, gud vilken hög med saker vi har på bordet jag måste bli bättre att hålla bordet “rent” från alla småsaker. Sedan så jag i ett hörn där står morgondagens arbete att gå igenom, det känns inge roligt att hålla på med att rensa ensam det skulle gå snabbare om vi var två om det, fast det är ändå roligt för resultatet blir ju mindre saker som tar upp yta och energin kan flöda fritt & det går lättare att städa.

I helgen så är det Vårmässa och som tradition så brukar jag vara där varje dag fast i år så måste jag offra en dag iallafall, det skall ev. fara till IKEA Urban skall till Happis och då funderar jag på att fara till Ikea för det finns några hyllor & lådor som vi behöver fast det är ju detta med pengar som inte finns just nu än hur man vänder. Så jag vet inte hur jag skall göra, det skulle vara så skönt bara att få fara iväg och inte sitta hemma ännu en helg och fajtas med barnen och min underbara Jazper, det har ju blivit “sommar” cyklarna är framme och barnen säger hela dagarna CYKEL CYKEL CYKEL CYKEL CYKEL eftersom jag inte har någon CYKEL så blir det svårare att cykla med dem. Ja ja vi får väl se hur det blir????

Nu skall jag hoppa in i duchen och sedan skall jag packa min pärlväska som jag skall ha med mig och pärla hela eftermiddagen och kvällen, det skall bli så kul.

Vi är på väg till Råneå

Vill inte lysna på Fredrica

 
Thea ville bli buren

Äter tårta…Jätte gott..

Morbror Åke & Jonathan & Thea

Är på väg hem….

Vet inte vart jag skall börja men det handlar om människor som inte kan vara ärliga/ta sitt ansvar. Ta tex: om sitt barn har blivit sjuk med någon form sjukdom som är väldigt smittbart tex: ögoninflamation/magsjuka/vattkoppor osv, att då inte ta sitt ansvar och meddela det (erkänna).

För som i vår stittuation har vi ju en tonårs tjej som kommer över på helgerna (för tillfället) och far tillbaka efterhelgen, sedan har vi “småbarn” & på andra sidan har de oxå “småbarn”. Mellan våra familjer skulle det kunna fara sjukdommar som man byter trosor, om man inte är ärlig med den “andra sidan”.

Jag är iallafall så att om vi blir sjuka med något  och Fredrica skall över till mamma sin så meddelas det till dem så får de ta ställning till hur det skall göra med Fredrica om hon skall komma eller inte, istället för att bara skcika över henne med ev, smittbar sjukdom, såhar de fått veta att “vi” är sjuka eller vad det nu kan vara, fast det är ju inte bara deras sida jag är så mot, det är även om någon ringer till oss och säger att de skall komma och hälsa på, det skall meddelas att man ÄR sjuk.

Jag hoppas verkligen att de är lika omtänksam när det gäller detta med sjukdommar, just nu så går det magsjuka (fram & bak) nästan överallt, Jonte har inte varit på dagis på dagis en vecka för att han spydde på Måndags morgon 05:30 engång, sedan var det över. Sedan på Onsdag så spydde han en gång till fast det vet vi inte om det var ost doften som framkallade det eller magsjuka men han fick vara hemma iallafall. Det är bättre att vara hemma istället för att ev. smitta ner andra.

Jonathan , han är en väldigt känslig (mottaglig) kille mot allting. Vi får vara väldigt försiktig mot alla sjuka människor, då är det väldigt viktigt att Fredricas andra familj inte skickar över Fia med sjukdommar. När Jonathan blir lite förkyld så brukar det sluta med lunginflammation, om inte hans mediciner hinner bromsa det, Jonathan tar 2 mediciner som han får inhalera så fort han/ någon på dagis/ vi blir förkyld/hostig och så har det varit sedan han var 1 ½ år gammal.

Sjuka personer är inte välkomna till vår familj.

Kuckellikuuuuuu

Snart så är det Påsk eller vad nu man skall säga… Ägg ätar tid

Det känns som att i morgon är det påsk, för mig är det påsklov. Jonathan och Thea har varit lediga från dagis idag, det har gått bra fast att min kropp är som den är. Gubben har kommit hem från Ö-tårneå. Nu sitter jag och väntar på att Fredrica oxå skall komma hem, det är så länge sedan jag har hört hennes röst, skratt & “Annnnaaaaa……”, sett hennes leende, ser hennes lek med syskonen & ser hennes kärlek mot mig och syskonen.

Fredrica har inte varit här på länge, hon var här förrförra helgen, vet inte när hon kommer heller, vet inte om hon kommer att fira påsk med OSS. Fast hon skall ju vara här på helgen, men när det går denna jävla magsjukan överallt så har det drabbat mammassida en släng av likande, kan inte säga magsjuka för jag vet inte men de mår dåligt och lilla F har haft magsjuka. Så det är ju klart vi vill ju inte ha mera sjukdommar så Urban & I bestämde att hon får stanna tills de har frisknat till och inte är “smittosamma”, vi får väl se när det blir  

Detta att vänta och inte veta är inte roligt och jag vet att Fredrica lider att inte få trägga mig och pappas familj, när Urban pratade med henne första gången så hörde jag att hon blev ledsen över inte få komma över, men hon är stor och förstår mycket väl, Fredrica är en smart tjej, hon har börjat se med vuxna ögon och frågar mig mycket varför de beter sig så mot mig osv. Då säger jag välkommen till min värld. Nä snart så blir det säng för mig, det svider i mina ögon och jag är trött. 

Det är en väldig stor omställning för mig som händer nu. Jazper har fått börja sova i sin egen säng, jag trodde att han skulle gnälla & hoppa hela natten. Icke sa nicke, första natten så gick han till Urbans sida,

Urban sa åt han att: “gå och lägg dig”.

Jazper gick till min sida och tänkte prova på min sida oxå,

jag sa: “gå och lägg dig i din säng”.

Det blev tyst….

När jag kollade till han så låg han och SOV. JIIIIPPPIIII.
Det gick lätt tyckte jag men det är ju klart man måste ju vara bestämd annars så får hundar ingen respekt för “KUNGEN” ( det är ju jag ANNA) hihihi.

Andra natten så sov han hos mormor & morfar, där hade han sovit oroligt & gnällt tydligen. Men det är ju klart, han saknar ju mig , det var ju första gången han sov borta från mig.

Nu på 3:dje natten med bara mig ( ingen Urban) så gnällde och hoppade han 2ggr för att testa om han ändå fick nu när pappa är borta, men så fungerar inte jag om vi har kommit överens om någon regel så håller JAG den regeln jag böjer inte mig, om det inte är något stort som påverkar och man MÅSTE böja regeln då är det någoting annat. Iallafall så gick han och lade sig i sin säng och sov resten av natten.

Att vara styvförälder/bonusförälder eller vad man nu väljer att kalla det,
är inte detlättaste eller det roligaste. Det kan vara ett rent helvete om
man inte kommer överrens med den andra familjen eller annan släkt
till barnet. Det spelar ingen roll vad man gör, vad man har gjort och vad
man inte gör. Man får ändå bara klagomål. Man kan vara snäll med barnet,
hjälpa dem med skolarbete, aktiviteter, relationen med den andra biologiska
föräldern, frågor kring relationer och livet i allmänhet.

Man kan ställa upp för barnet till 100% utan att försöka ta över rollen som
förälder och ändå får man höra: Det är inte din dotter. Andra gånger kan
det dock gå alldeles utmärkt att ta ansvar för barnet trots att det inte är ens
biologiska oftast handlar det då om det tråkiga tex läxläsning, ta hand om
sjukt barn mm. Man får bara skit för det man gör, man ska inte bry sig
eftersom det inte är ens barn. Vet att ett barn har sina biologiska föräldrar
och att de betyder mest, men om man har ett barn i sitt liv under lång tid
sen det var litet så ska man väl ändå få älska det barnet.

Nä endel resonerar inte så utan de tycker man ska vara hjärtlös, kall,
kärlekslös, egotrippad person. Strunta i barnet eftersom det inte är
ens egna barn. Tänk då skulle den andra familjen och släkten vara
nöjda. Ska man göra skillnad på sina egna barn och andras ”ungar”?
Laga mat åt sig själv och de gemensamma barnen och säga åt barnet
att du får vänta tills din föräldern lagar mat åt dig… Eller se till att det
barnet/barnen har skor och din föräldren får fixa skor åt dig. Och förresten
är inte det mitt bekymmer för du är inte mitt barn.

Är det verkligen så man ska vara för att göra andra nöjda? Det anser
inte jag, för mig är det ren idioti. Jag anser att man ska behandla
människor som man själv vill bli behandlad.De människor som
anser att det ska vara så här och gör livet till ett helvete för styvföräldern
verkar inte alls inse att barnet är den som drabbas värst. Det är så
synd när barnet kommer i kläm mellan de två familjerna och släkten.
Och när en familj och släkt försöker utmåla styvföräldern som det
”svarta fåret”. Allt som oftast är dock barnet alldeles för smart för att
gå på det utan vet sanningen.

Man kan lägga gammalt groll bakom sig men ändå hjälper det inte
för andra gör det inte. Nä lyssna på barnet, ge råd och stöd i samråd
med barnets biologiska förälder på ens sida.Hur ska man göra?
Inte inhandla kläder, inte se till att barnet har kläder och skor som
barnet behöver på ens sida. Man ska ju strunta i vad barnet har hos
den andra föräldern eftersom ”man inte ska bry sig om barnet så då
ska man inte bry sig om den sidan heller”. Varför ska man se till att
barnet har jacka, byxor, skor, vantar, mössa, idrottskläder, sockar mm
eller vad det nu kan vara som barnet behöver när man ändå bara får
höra att man inte är FÖRÄLDER och inte ska bry sig.

Dessutom kan det också hända att den andra familjen och släkten
nedvärderar ens familj vad man nu har att vinna på det.Jag anser
att man INTE ska nedvärdera den andra familjen, man kan tycka
vad man vill men hålla barnet utanför…

Visst har vi människor olika värderingar och tankar kring livet och
uppfostran mm. Det är jättebra men försök hålla barnen utanför
det eftersom de oftast redan mår nog dåligt som det är.