Jag är mycket förtjust i de olika tacokryddblandningar som säljs, alla funkar väl kanske inte, men några ger riktigt god smak, t.ex. Santa Marias Taco Spice Mix.

Idag blev det en tacoinspirerad köttfärspaj med en god sallad till middag. Så nu är vi rejält mätta och belåtna! Vill du också prova? Gör så här!

Pajdeg:
3 dl vetemjöl
125 g. margarin
2 msk grädde
1 äggula

Låt pajdegen vila i kylen ½-1 timme innan du ska göra pajen.

Sätt ugnen på 225 grader. Idag kände jag för att göra ganska mycket så det räcker till lunch i morgon också så se till att ha 1 kg köttfärs tillgänglig. Kavla ut degen (jag gjorde dubbel sats) och klä en ugnsfast form, förgrädda pajskalen ca 15 minuter. Nagga botten lite med en gaffel innan.

Fyllning:
Köttfärs
Santa Maria Taco Spice Mix
Tacosås medium
Vatten
Ägg
Mjölk
Riven ost av valfri sort

Stek köttfärs, jag har använt mig av 1 kg köttfärs och tar därför två påsar Santa Maria Taco Spice Mix. En påse blir lite för lite kryddat för min smak, i vart fall till en så stor mängd köttfärs. Rör i kryddmixen när köttfärsen är i stort sett färdigstekt. Slå i en burk Santa Maria tacosås medium i köttfärsen, ta ungefär lika mycket vatten och låt det koka ihop en stund.

Vispa ihop några ägg, jag använde sex små ägg till den här stora satsen, ha i en liten skvätt mjölk och så brukar jag blanda i massor med riven ost också, bara för att det är gott. Dock inte nödvändigt!

Fyll pajskalet med fyllningen, blanda runt köttfärsröran och äggstanningen ordentligt. Grädda i 30 minuter. Servera med en god sallad och ett gott bröd.

I dagens sallad har jag blandat majs, isbergssallad, lollo rosso, grön spanskpepparfrukt, röd lök och lite gurka.

Lasagne är perfekt helgmat tycker jag, gör en stor sats på lördagen så kan man frysa in till matlådor också!

Detta behövs:
Köttfärs
Gul lök
Vitlök
Morot
Passerade eller krossade tomater
Köttfond eller buljong
Mjölk
Vetemjöl
Margarin
Ost av valfri sort
Salt, peppar och lite god örtkrydda
Lasagneplattor, färska eller ”vanliga”

Hacka lök och vitlök, riv moroten. Jag tycker köttfärssåsen blir saftigare och godare med ganska mycket riven morot i, säkert nyttigt också och definitivt en billig ”utfyllnad” om man hellre vill se det så!

Stek köttfärs och lök, ha i riven morot och passerade alternativt krossade tomater. Späd med vatten till önskad tjocklek på såsen, i med lite köttfond eller en tärning köttbuljong. Krydda med salt och peppar och en god örtkrydda efter tycke och smak! Låt puttra en stund.

Smält smör eller margarin i en kastrull, rör i en till två matskedar vetemjöl och späd med mjölk. Koka ihop till lagom konsistens på såsen. När såsen är mer eller mindre färdig så brukar jag låta lite riven ost smälta med i såsen – bara för den goda smaken. Spar lite ost att strö över lasagnen innan den ska in i ugnen!
Varva köttfärssås och vitsås med lasagneplattor i en ugnsfast form!

Avsluta med ett lager vitsås och strö över den rivna osten som ni sparade nyss. In i ugnen i 225 grader i sisådär 30 minuter. Färska lasagneplattor har något kortare tillagningstid tror jag. Låt lasagnen stå en stund innan servering, i alla fall tycker jag den blir mycket godare då!

Tyvärr blev det inga fina bilder på den färdiga lasagnen och nu är det för sent, den är i magen!

Smaklig måltid!

Gratis medlemsskap till gratis mat – Free Food

Sebenernya ini kebingungan gua ma mentega, margarin ato butter. Yang mana yang mentega, mana butter, mana margarin binun. Apalagi kandungannya, lieur euy Tapi setelah baca katanya margarin lebih baik dari mentega, jadi pengen tau komposisinya *ahh ngetop sekali komposisi sekarang inih Hasil bros-bros dapet kek dibawah, moga bener, soalnya banyak pendapat, sembari sebelum makan bismillah dulu

Butter atau margarine, manakah yang baik?

Butter atau mentega berasal dari lemak hewan (krim yang diproduksi sapi), air, susu (bagian padat dari susu) dan garam. Kandungan garanya berkisar antara 1,5-3%. Mentega yang terbuat dari lemak hewan biasanya mengandung lebih banyak lemak jenuh/ saturated fats (66%) dibanding lemak tak jenuh/ unsaturated fats-nya (34%). Lemak jenuh ini biasanya berhubungan dengan tingginya kadar kolesterol dalam tubuh (ini kubaca disini). Biasanya digunakan sebagai olesan roti dan biskuit, sebagai perantara lemak di beberapa resep roti dan masakan, dan terkadang bahan untuk menggoreng. Butter/ mentega yang sering kita temui di supermarket misalnya merk Orchid, Anchor, dll

Kalo menurut situs ini, margarin yang banyak diproduksi sekarang dibuat dari minyak sayur/ minyak goreng (vegetable oil) yang dengan proses hidrogenasi berwujud padat pada suhu kamar, dulunya dari lemak hewani juga. Margarin yang banyak beredar sekarang umumnya terbuat dari minyak jagung atau minyak kedelai. Margarin yang banyak dijumpai di supermarket misalnya Meadowlea (ada yang salt-reduced lho), Filma (ada yang jenis unsalted), ato yang terkenal Blue Band

Dari MayoClinic diketahui, margarin memiliki kandungan lemak ’baik’ — lemak tak jenuh ganda (polyunsaturated) dan lemak tak jenuh tunggal (monounsaturated) – daripada butter/ mentega yang berasal dari lemak hewan. Jenis lemak ini membantu menurunkan low-density lipoprotein (LDL) atau biasa disebut kolesterol ‘jahat’ – yang terkandung dalam lemak jenuh (saturated fat).

Tapi ga semua margarin sama. Saat proses hidrogenasi akan menghasilkan asam lemak yang disebut trans fat acid yang tidak sehat. Seperti lemak jenuh, lemak trans ini bisa meningkatkan kolesterol dan risiko penyakit jantung dan stroke. Trans fats ini dapat menurunkan kadar high-density lipoprotein (HDL) atau kolesterol ‘baik’.

Waktu milih margarin, pilihlah yang kandungan trans fat-nya serendah mungkin dan kurang dari 2 gram total lemak jenuh dan trans fat-nya (biasanya tertera pada label).

Pernah liat juga di Oprah Show, kata dr. Oz, hati-hati memilih makanan Periksa selalu ingredients (komposisi) *nah banci komposisi lagi kannn hikikik , kalo ada kata mengandung partially hydrogenated oil (ato yang mirip gitu), mendingan jangan deh karena udah pasti itu mengandung lemak trans. Prinsipnya sebisa mungkin hindari makanan yang mengandung lemak trans dan kurangi lemak jenuh sebanyak mungkin (karna aga susah yang dieliminasi samsek). Bagusnya pilih lemak tak jenuh tunggal dan ganda aja, kalo emang terpaksa banget. Yahh jadi kepikiran minyak-minyak buat goreng-goreng deh. Baca-baca lagi ahhh…

Av Anne Sofie

Jeg har skrevet om dette før, og nå er det kommet mer bekreftelse på at denne påstanden kanskje stemmer. I november 2008 arrangerte WHO/FAO et ekspertmøte om fett og fettsyrer og helse. Ekspertene har  gått gjennom all vitenskapelig litteratur på området, og nå er resultatet publisert. Den systematiske gjennomgangen av litteraturen viser at et høyt inntak av mettet fett (opp til 18 prosent av energien) ikke påvirker risikoen for hjerteinfarkt. I Norge ligger inntaket av mettet fett på 15 prosent av energien hos en gjennomsnittlig nordmann. Ekspertpanelet fant heller ikke noen sammenheng mellom et høyt inntak av fett (opp til 47 prosent av energien fra fett) og risiko for hjerteinfarkt.

I kostanbefalinger verden over anbefales man å begrense inntaket av mettet fett nettopp fordi det har vært koblet til hjerteinfarkt. Denne nye gjennomgangen av forskningen som er ment å skulle ligge til grunn for kommende kostanbefalinger klarte altså ikke å påvise noen slik sammenheng…..

Fordi melkefett inneholder mye mettet fett, er også meieriprodukter blitt beskyldt for å forårsake død. Jeg syns det nå er på tide å nyansere synet på dette også. Meieriprodukter har opp gjennom åra uberettiget fått skylden for mye død og elendighet. Jeg er helt overbevist om at hjerteinfarktepidemien som vi hadde her i landet for noen tiår siden ikke hovedsakelig skyldtes melkefett og meieriprodukter, men heller margarin, som dengang var laget av herdet fiskeolje og dermed innhold masse transfettsyrer.

Har fått lite frågor om Vitamin-D…Här kommer några försök till svar.

• Är berikade produkter lika bra? Inte lika bra som solen tror jag man kan säga. Men lika bra som mat som innehåller “naturligt” Vitamin – D. 
• Är det inte skillnad på syntiskt Vitamin-D och naturligt? I berikningen av animala produkter (mjölk, bordsmargarin) används formen D3. Den görs genom att ullfett belyses med solljus (UVB) och då bildas samma kemiska form av (förstadium till färdigt) Vitamin-D  som bildas i vår hud, fiskens skinn, hönans och kons hud. Jag tror inte att man kan kalla denna form för syntetiskt.
• Hur stor skillnad är det mellan de två olika formerna D3 (animalisk) och D2 (vegetabisk). Förr menande man att det var en betydande skillnad i verkningsgrad. De senaste rönen tyder på att så inte är fallet. Skillnad finns men kanske inte är så stor.
• Tillskott, droppar av Vitamin-D funkar de? Trots vad jag skrev tidigare tycker jag att man ska välja tillskott som innehåller formen D3. Apotekets tillskott innehåller D3 formen, med något undantag tror jag. Kolla detta! I brist på solljus tror jag tillskott är bra. 
• Vad är viktigast mycket kalcium eller mycket Vitamin-D för att motverka benskörhet? Båda ämnena behövs för att bygga ett starkt skelett. Men i många länder söderut har man betydligt lägre rekommenderade mängder av kalcium än vad vi har här i norden medan tillförseln av Vitamin-D från solen är betydligt högre. Data från veganer/vegetarianer tyder på att de som har en bra Vitamin-D status klarar sig med mindre mängder kalcium.

Det är inte lätt detta med nutrition och hälsa. Ständigt nya rön och gamla sanningar som går i graven.

2009-08-25

Är det någon som har missat att en del rekommenderar lättmargarin och varnar för mättade fetter? Unilever naturligtvis, men de har ju ingen trovärdighet när de gör reklam för sina produkter och skyller på att man ska tänka på SITT hjärta. Men jag avsåg nog mera Livsmedelsverket, som gör så mycket bra, men slinter tyvärr i fettfrågan.

Titta på Lättmargarin  eller LÄTTA t ex. Förutom vatten som ju inte är fett, innehåller det 40 g fett per 100 g varav 17 g är MÄTTADE fetter. 42,5 % av fettet i lättmargarinet är alltså mättade fetter, men det tiger Unilever om, bara rekommenderar oss att vi ska äta mera omättade fetter.  De 15 %  som är fleromättade är i stort sett Omega-6, inflammatoriskt fett, och halten Omega-3 (korta och svårtillgängliga) är den lilla delen. Dessa fleromättade fetter kommer mest från rapsoljan och palm- och kokosfettet (det senare helt utan Omega-3).

Palmoljan ska vi ju helst undvika, det är ett globalt regnskogsproblem. Utan regnskogen får vi över hela världen rubbningar i klimatet, syretillförseln, koldioxidupptaget och påverkan av vattensituationen. Såg ett bra TV-program nyligen ”Växer pengar på träd” och det var skakande. Så stopp för palmoljan.

Den senaste utvecklingen inom näringsforskningen betonar allt mer att äta mera fett och vara försiktiga med kolhydrater, främst de snabba. Då ska vi väl inte dryga ut fett med nära 60 % vatten. Det släcker ju inte ens törsten. Med ökat fettintag står man sig bättre och kan lättare dra ner på kolhydraterna och många vittnar om att vikten rasar och blodfetterna blir bättre. Nyligen sa ju Professor Fredrik Nyström rakt ut detta i EXPRESSENs Söndagsbilaga.

Så var det med rekommendationerna att välja lättmargarin och akta sig för de mättade fetterna. Vilken reklambluff  är inte detta, men även ett tveksamt budskap från många dietister. Sen ovanpå det, regnskogsproblemet och den faktiskt minskade fettkonsumtionen som bidrar till ökad fetma och övervikt. Alltså är Lättmargarin ett folkhälsoproblem och ett klimatproblem. Finns det något bra argument kvar? Billigt? Nej knappast om man inte räknar vatten som fett.

Läs en större analys här av priserna på fett, som visar att smör och Bregott är billigare än alla former av klimat- och hälsofarliga margariner:

http://www.konsumentsamverkan.se/11verk/kampanj/

livsmedel/fettdebatt/fantasi.htm

(med bakgrund av SVD:s artikel i dag 2 augusti Omega-6 bakom svår tarmsjukdom

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_3293587.svd)

Nu vet vi väl tillräckligt om de industriella matfetterna, som margariner med Becel i spetsen, lättmargarinerna och de flytande margarinerna, alla med höga kvoter Omega-6, samt majs- och solrosoljorna. Propagandan och de förlegade kostråden som puffar för just de fleromättade fetterna, borde varit en väckarklocka och kostråden borde varit omvärderade för länge sedan. Här leker man ”Svarte Petter” med folkhälsan och skyller bara på att vi måste ha mera forskning och flera rapporter. Om man ifrån myndigheten inte ändrar uppfattning stup i kvarten har man förståelse för, men många har länge efterlyst förändringar då man redan vet tillräckligt. Men det verkar vara någon annan bakomliggande orsak till att så inte sker.

För mig som konsument gäller att jag ska ta mitt beslut idag och helst så att jag mår bra och inte blir sjuk. Det samma gäller allt fler konsumenter, som numera går helt emot myndighetens kostrekommendationer och äter mer smör/Bregott och försäljningen minskar kraftigt för de industriella fetterna, se NC Nilsens rapport:

http://www.konsumentsamverkan.se/11verk/kampanj/folkhalsoproblem/bytautlight.htm

Det visar att vi konsumenter inte inväntar 4 år till för att möjligen få nya kostråd, vi agerar med sunt förnuft och är lyhörda för information vi har tillgång till. Man kan säga att vi tillämpar ”Försiktighetsprincipen” och nu kommer ytterligare en rapport som säger att just industrioljornas (majs- och solrosoljorna) höga innehåll av Omega-6 än en gång bevisas vara inflammatoriska och hotar vår hälsa.

Läs mer under avsnittet ”Omega-3 och Omega-6” på ”Konsumentsamverkans” hemsida

http://www.konsumentsamverkan.se/11verk/kampanj/saker/omegaindex.htm

Artikeln som publicerades i dag söndag 2 augusti och visar på ännu ett område där Omega-6 hotar vår hälsa. Forskningen har skett av en internationell forskargrupp vid Världshälsoorganisationens stora cancerinstitut i Lyon i Frankrike, alltså inte av en liten suspekt grupp forskare med pengar från margarinindustrin bara::

Omega-6 bakom svår tarmsjukdom

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_3293587.svd

Några tidigare publicerade artiklar och rapporter:

2006-01-30 Bregott och Becel – ja det är en hälsofråga

http://www.konsumentsamverkan.se/11verk/kampanj/saker/antligen.htm

där finns bild på Becels botten med innehållsdeklaration som bl a visar obalansen mellan Omega-3 och Omega-6,  3 resp 14, alltså långt ifrån vad man anser optimalt, lika delar.

Välj Bregott framför Becel för kärl och hjärta

http://www.konsumentsamverkan.se/11verk/kampanj/saker/Becel.pdf

som bl a skriver:

”I stället kopplas hjärt-kärlsjukdomar till metabola syndromet och ett överintag av

fleromättade omega-6-fettsyror från fröoljor. De skadar via metabolisk bildning av

eikosanoider och oxidation av LDL.”

Vidare: ”Omega-6 hälsofarligt: Tidigare har fleromättade fetter okritiskt betraktats som hälsomässigt positiva, och ökat intag har rekommenderats. Bakgrunden är att de liksom vitaminer är livsviktiga och måste tillföras utifrån. Man har då förbisett att ett överintag kan vara hälsofarligt på liknande sätt som för vissa vitaminer.”

Ur ett annat dokument av professor Göran Petersson från Chalmers

Kost och Ateroskleros – omega-6 och socker hotar, men

rätt omega-3 och antioxidanter skyddar

http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/26518.pdf

citerar vi: Margariner med högt innehåll av omega-6 (fleromättat) kan väljas bort med hjälp av innehållsförteckningen. Vegetabiliskt fett och vegetabiliska oljor kan innehålla mycket omega-6 som majsolja, solrosolja, safflorolja och druvkärnolja eller jämförelsevis lite som palmolja, rapsolja och olivolja. Man bör därför undvika både oljor med mycket omega-6 och livsmedel som inte deklarerar källan till vegetabiliskt fett och vegetabiliska oljor.

Vad blir då sammanfattningen?

För oss konsumenter räcker underlaget till och vi lägger in det under ”Konsumenternas kostråd” nu utan dröjsmål. http://www.konsumentsamverkan.se/11verk/kampanj/livsmedel/kostrek/kostrad.htm

Välj så naturliga fetter som möjligt och se upp för förhållandet mellan Omega-3 och Omega-6, det står oftast på näringsdeklarationerna. Står det bara ”vegetabiliska oljor/fetter” köp det inte.

Se också ”Konsumenter granskar” en aktivitet som just nu byggs upp, för vem ska granska för oss?

http://www.konsumentsamverkan.se/11verk/kampanj/granskar/granskaridx.htm

Ja frågan är om inte fettfrågan är en av de största och viktigaste att knäcka, för vår framtida hälsa och för folkhälsan och kostnaderna för vården.

Jenis Bahan Kue dan Kehalalannya

Self-raising Flour.

Adalah tepung campuran yang terdiri campuran soft wheat flour (tepung terigu dengan kadar gluten yang rendah), cream of tartar and sodium bikarbonat.Terkadang pada campuran tepung tersebut ditambahkan pula tepung beras untuk memberikan efek renyah pada produk.

Ready Prepared Cake mixes

Begitu banyak produk siap pakai yang ada dipasaran. Campuran untuk membuat cake pun tersedia beraneka ragam. Bahan siap pakai untuk pembuatan cake memang cukup praktis bagi mereka yang sibuk. Apa yang terkandung pada campuran bahan cake siap pakai itu?

Terdiri dari campuran tepung,gula, baking powder,tepung telur, bahan perisa serta pewarna. Penggunaannya hanya dengan mencampurnya dengan fat (margarine atau mentega) serta bisa saja ditambahkan dengan susu. Campuran tersebut kemudian di mixer serta kemudian di oven.

Ditinjau dari segi kehalalannya, maka bahan-bahan yang meragukan terletak pada tepung telur, bahan perisa (flavor) dan pewarna. Karenanya memilih produk yang sudah bersertifikat halal merupakan hal yang lebih aman.

Baking powder

Baking powder adalah bahan pengembang (leavening agent) yang terdiri dari campuran sodium bicarbonat, satu atau lebih bahan pengembang lainnya seperti sodium alumunium fosfat, atau monocalcium fosfat serta bahan yang bersifat inert seperti pati. Bahan yang bersifat inert ini ditambahkan pada campuran tersebut untuk menjaga komponen-komponen campuran tersebut tidak terpisah secara fisik serta meminimalkan terjadinya reaksi yang premature. Proses atau sumber bahan yang digunakan untuk menghasilkan baking powder dari segi kehalalannya aman.

Baking soda

Baking soda adalah nama lain untuk sodium bikarbonat. Bahan ini akan mengeluarkan gas karbondioksida (CO2) yaitu gas yang bersifat sebagai bahan pengembang jika dipanaskan atau ditambahkan dengan asam. Baking soda adalah salah satu komponen yang ada di dalam baking powder. Cream of tartar

Adalah bahan yang digunakan untuk mengatur keasaman dalam bahan pengembang Cream of tartar merupakan garam potassium (kalium) dari asam tartaric,yang berbentuk kristal atau powder, sehingga memiliki nama kimianya sebagai potassium tartaric acid, atau potassium hydrogen tartrate dan potassium bitartrate. Berfungsi untuk mengeluarkan gas carbon dioksida sehingga menghasilkan volume roti yang baik. Selain itu memiliki fungsi untuk mengatur “taste” pada icing sugar, digunakan pada produk-produk baking, crackers. Dari segi kehalalannya, bahan ini dapat berasal dari pembuatan minuman beralkohol yang kemudian direaksikan dengan potassium.

Cocoa powder

Bubuk coklat yang dihasilkan dengan cara menggiling, pulverizing dan bagian dari cocoa presscake dimana diperoleh dari menekan cairan cocoa. Tipe cocoa bubuk ini ada 2 , natural dan alkalized (Dutch Proses) Produk yang alkalized proses memiliki pH 6.5-8.1 dan biasanya digunakan untuk minuman, pudding dan es krim. Sedangkan jenis cocoa bubuk natural memiliki pH 5.2-5.9 dan digunakan untuk industri roti. Bubuk coklat yang ada saat ini terkadang ada yang ditambahkan flavor coklat, untuk memberikan rasa dan flavor yang lebih tegas. Penambahan flavor merupakan titik kritis keharamannya. Karenanya menggunakan produk yang telah mendapatkan sertifikat halal adalah hal yang lebih bijak.

Dough Conditioner

Campuran mineral yang digunakan dalam pembuatan produk-produk roti atau produk yang akan dipanggang, biasa disebut dengan terminology “ragi makanan”.Campuran mineral ini biasanya ada di dalam ragi dalam bentuk campuran garam-garam kalsium, sulfat dan fosfat yang berfungsi memperkuat gluten.

Shorthening

Lemak yang berasal dari hewan atau tanaman. Shortening berfungsi untuk memotong benang-benang gluten yang menyebabkan produk yang dihasilkan teksturnya menjadi lembut dan renyah. Di pasaran shortening ini biasa dikenal dengan mentega putih. Saat ini banyak sekali jenis shortening yang dijual dipasaran, tergantung penggunaan yang akan dituju. Misalnya untuk pembuatan pastry, roti manis dan lainnya. Dari sumbernya shortening memungkinkan berasal dari lemak hewani atau bahkan campuran lemak hewani dan tumbuhan, karenanya membeli produk yang telah mendapat sertifikat halal merupakan hal yang aman.

Margarine

Asal muasal margarine dibuat sebagai substitusi (bahan pengganti) untuk mentega. Pada beberapa kasus, seperti cake margarine, hampir 10 % mentega ditambahkan sebagai campuran cake margarine. Adapun pembuatan margarine dengan menggunakan lemak tumbuhan yang kemudian ditambahkan dengan bahan lainnya seperti emulsifier, flavor dan pewarna. Perbedaan margarine dan shortehing adalah pada kadar airnya. Margarine masih mengandung air hingga 9 % sedangkan shortening semua bahannya adalah lemak baik hewan maupun tumbuhan serta kandungan airnya hampir tidak ada mendekati nol. Dari segi kehalalannya, bahan tambahan yang digunakan dalam pembuatan margarine misalnya flavor,emulsifier dan pewarna haruslah dicermati. Karenanya bagi konsumen menggunakan margarine yang telah mendapat sertifikat halal adalah langkah yang bijak. Baker’s yeast Instant (Instant Dry Yeast= IDY)

Bakers yeast Instant atau ragi instan adalah bahan tambahan yang digunakan untuk pembuatan roti. Ada dua jenis yeast yang yang ada di pasaran yaitu brown dan red. Perbedaan antara red dan brown terletak pada penggunaan strain yeast yang berbeda. Kemudian kualitas lainnya adalah super /soft mengidentifikasikan adanya penambahan enzym pada produk IDY tersebut. Kemudian kualitas lainnya adalah Premium, mengidentifikasikan penambahan BTM lainnya selain enzym, seperti adanya penambahan emulsifier.

TBM

TBM adalah bahan tambahan makanan yang sudah tidak asing lagi untuk para ibu yang sering membuat kue sendiri. TBM biasanya digunakan untuk pembuatan cake yang berfungsi untuk melembutkan tekstur cake yang dihasilkan. TBM yang merupakan nama dagang merupakan bahan yang berisi mono dan digliserida (MG/DG) . MG atau DG dapat berasal dari bahan-bahan yang berasal dari hewan atau pun tanaman ataupun campuran keduanya. Dari segi kehalalannya TBM perlu dipertanyakan, yaitu sumber MG dan DG yang digunakan.

SP

SP adalah bahan tambahan makanan yang juga sudah sangat akrab. Fungsi dari SP juga sebenarnya tidak jauh berbeda dengan TBM. Komposisi SP seperti yang dicantumkan pada kemasannya adalah Ryoto ester (gula ester). Dimana esternya merupakan asam lemak. Asam lemak seperti asam stearat,palmitic, oleic dapat berasal dari hewan ataupun tumbuhan. Karenannya dari segi kehalalannya bahan ini juga termasuk salah satu yang diragukan.

Ovalet

Ovalet adalah bahan tambahan kue yang diklaim sebagai pengembang kue, sebagaimana klaim yang dibuat pada SP, TBM dan Ovalet. Sebenarnya sesuai dengan komposisi bahan yang digunakan pada ketiga jenis produk BTP tersebut tidak tepat jika diklaim sebagai pengembang, melainkan seharusnya sebagai pelembut. Komposisi ovalet juga mengandung turunan asam lemak dimana bisa berasal dari hewan atau tumbuhan. Karenanya mengetahui sumber dari asam lemak adalah sangat penting dalam masalah kehalalannya.

VX

Bahan tambahan pangan lain yang digunakan dalam pembuatan kue adalah VX. Kandungan atau komposisi VX adalah sodium bicarbonat, sodium acid pirofosfat dan bahan pengisi seperti pati jagung. Bentuknya berbeda dengan TBM, SP dan Ovalet yaitu berbentuk serbuk putih. Jika ditinjau dari komposisi yang dikandungnya maka VX berfungsi sebagai pengembang bukan sebagai pelembut sebagaimana klaim yang ada pada kemasannya.Jika ditinjau dari komposisi bahan yang dikandungnya, maka dari segi kehalalannya produk ini aman.

Den svenske meieriprodusenten Milda (Unilever) har en rekke margarin osv. som inneholder vitamin D. 
Milda  kan opplyse at vitamin D som blir brukt i deres produkter fremstilles fra fettet i fåreull og kan dermed konsumeres av muslimer.

WallahuAlim.

halalharamguide

Av Anne Sofie

Jeg har lovet å skrive mer om palmeolje, og jeg tenkte jeg skulle skrive litt om hvorfor industrien bruker palmeolje i sine produkter. Fett er en nødvendig bestanddel i mange produkter,  men hvis man skal velge sunne fettslag som jo vegetabilsk fett ansees for være, er problemet at det meste vegetabilske fettet er flytende ved romtemperatur. I tillegg harskner det lett.

For å gjøre flytende fett hardt, slik at det skal kunne brukes i produkter som f.eks margarin, må det herdes. Det skjer i en industriell prosess som fører til at transfettsyrer dannes. Dette begynte man med i Norge før krigen, og da var det særlig fiskeoljer som ble herdet til bruk i margarin. Herdet fett ble også brukt i mange andre produkter og man visste ikke noe om at fettet ikke var sunt. På 1990-tallet fikk man dokumentasjon på at transfettsyrene som dannes i herdingsprosessen er enda mer helseskadelig enn mettet fett. Dermed måtte det herdede fettet erstattes med noe annet, og palmeolje kom opp som et alternativ. Palmeolje er relativt fast ved romtemperatur og har derfor den rette konsistensen til å gi produktene struktur og fasthet. Dette skyldes at palmeolje inneholder mye mettet fett  og spesielt den mettede fettsyren palmitinsyre  som gjør fettet fast ved romtemperatur. Idag er det herdede fettet fjernet fra de fleste produktene på markedet og norsk margarin innholder ikke lenger transfettsyrer.

Når det gjelder merking av produkter som inneholder palmeolje, er det ingen krav om at det skal merkes med noe annet enn ”vegetabilsk fett” i innholdsdeklarasjonen, så industrien har sånn sett ikke gjort noe ulovlig når produkter med palmeolje er blitt merket med “vegetabilsk fett”. Men det er nok mange som den siste tiden har ønsket seg å at de hadde merket med “inneholder palmeolje”!

En pai trenger ikke være så vanskelig å lage. Den kan fylles med nesten hva som helst. Prøv denne enkle skinke- og løkpaien. Den kan spises som den er, eller serveres med en deilig frisk salat.

4 porsjoner

Deig:

500 g hvetemel

375 g margarin

2 ss vann

1 ts salt

Fyll:

200 g smårettskinke

15 stk. sjalottløk

½ stk. purre

2 ss margarin eller olje til steking

6 stk. egg

3 dl fløtemelk

2 dl revet hvitost

1 ts salt

½ ts pepper

½ ts malt muskat

Slik gjør du:

1. Start med å lage paibunnen. Smuldre margarin i hvetemelet og kna det godt sammen med hendene. Ha i vannet og kna det videre sammen til en deig. La deigen hvile kaldt ca. 30 minutter.

2. Trykk deigen ut i en paiform og prikk den godt med en gaffel. Forstek bunnen på 200 grader i ca. 15 minutter.

3. Skrell løken og skjær den i båter. Purre vaskes godt og skjæres i ringer. Skjær skinken i strimler eller terninger. Fres løk, purre og skinke i litt margarin eller olje i en stekepanne.

4. Bland fløtemelk, egg og revet ost. Tilsett krydder. Legg løk, purre og skinke i paibunnen og hell osteblandingen over. Stek paien på 180 grader i ca. 30 minutter.

Kilde: Matprat.no

Livsmedelsverket är bekymrat. Det är för få som har lättprodukter på mackan. Ni vet, sånt där konstgjort. Fullt med olika e-medel. Har man en produkt som är så full med vatten så måste man ju ha massa emulgeringsmedel. Och istället för fett fyller man ofta på med socker i lättprodukter.

Att livsmedelsverket istället inte rekommenderar kanske lite mindre måltider och kanske lite mindre kolhydrater förvånar väl ingen. Jag undrar hur många lobbyister som egentligen jobbar för livsmedelsverket från livsmedelsindustrin.

Läs mer om hur margarin tillverkas här!

Här kommer ytterligare en namninsamling som kan vara värd att kika på. Denna gången handlar det om barnens rätt att kunna välja mellan smör och smörgåsmargarin, helfet mjölk och lättmjölk.

Tillhör ni, som jag, gruppen människor som tror att barnen (och även vi vuxna) behöver bra fett i kosten för att kunna växa, utvecklas och må bra så kan ni väl klicka er in och skriva en liten kråka. Om inte kan ni låta bli.

http://www.namninsamling.se/index.php?sida=2&nid=2818

Yongki Kastanya Luthana

Margarin dikenal sebagai pengganti mentega. Margarin tak jauh beda dengan mentega dalam hal warna, penampakan, tekstur, dan flavor. Namun margarin tidak dibuat dari lemak susu layaknya mentega.

Margarin dapat dibuat dari lemak hewani, yakni salah satunya diproduksi dari lemak beef yang disebut oleo-margarine. Tidak seperti mentega, margarin dapat dikemas ke dalam beberapa konsistensi pengemas. Margarin sedikitnya mengandung 80% lemak dari total beratnya. Sisanya (kurang lebih 17-18%) terdiri dari turunan susu skim, air, atau protein kedelai cair. Dan sisanya 1-3% merupakan garam, yang ditambahkan sebagai flavor, meskipun ada beberapa produk margarin tidak mencantumkan menggunakan garam di label untuk alasan kesehatan.

Margarin adalah emulsi W/O yang mana bulatan-bulatan bergaris tengah antara 1 sampai 20 tersebar dalam fase lemak semi-padat mengandung kristal-kristal lemak dan minyak cair. Emulsi yang terdiri atas 80% lemak ini dihasilkan melalui tahap homogenisasi yang berlangsung hanya beberapa detik sampai beberapa menit sebelum dipompa melewati unit pendingin, kemudian diemulsi lebih lanjut dan fase lemak membentuk kristal. Tidak seperti emulsi yang lain, emulsi margarin tidak perlu sangat mantap, karena kemampuannya dicapai antara lain karena pendinginan cepat.

Secara garis besar, persiapan pembuatan margarin adalah sebagai berikut:

1. Pencampuran semua bahan yang larut lemak

2. Mencampur susu atau air dengan garam dan semua bahan yang larut air.

3. Pencampuran dua fase untuk membentuk emulsi W/O

4. Pendinginan yang dilanjutkan dengan plasticizing of emulsion

5. Pencetakan/pembentukan margarin ke dalam tabung plastik

6. Pengemasan akhir dan penyimpanan pada suhu dingin

Pada tahap yang pertama, minyak yang digunakan dimasukkan ke dalam tank, kemudian emulsifier (jenis lechitin, monogliserida, dan digliserida), vitamin yang larut lemak (A, D, dan E), dan pewarna (beta karoten dan annato) ditambahkan. Pencampuran sebaiknya dilakukan di bawah tekanan atmosfir untuk mencegah oksidasi dan kerusakan flavor.

Ketika semua komponen yang larut lemak dicampur, fase air ditambahkan. Ini bisa susu segar, skim milk, atau susu bubuk tanpa lemak, atau air. Garam dan flavor seperti diasetil dan starter distilat digolongkan ke dalam fase air. Bahan antimikrobial seperti (sodium benzoat atau potasium sorbat) ditambahkan jika diperlukan. Fase air ditambahkan ke minyak sedikit demi sedikit yang disertai agitasi untuk membentuk emulsi W/O. Sesekali emulsi dipaseturisasi pada suhu 730C selama 16 detik untuk mengurangi mikroorganisme patogen.

Sifat fisik margarin seperti tekstur, spreadability, warna, kenampakan dan titik lelehnya didasarkan dari komposisi lemak dan proses pengolahannya. Margarin dan spread tersusun dari minyak cair, kristal-kristal lemak dan fase aquous. Kristal-kristal memberi margarin konsistensi dan stabilitas droplet-droplet air. Margarin disiapkan dari edibel oil yang termodifikasi secara kimia dengan proses dehidrogenasi atau teresterifikasi.

Minyak kedelai dan minyak sawit adalah kontituen alternatif utama dalam pembuatan margarin. Minyak-minyak lain dapat dicampurkan untuk mendapatkan rasio spesifik antara lemak padat dengan lemak cair pada kisaran suhu tertentu. Metode standard untuk pengukuran rasio tersebut dihadirkan dalam indeks lemak padat yang disediakan oleh (detailed by the American Oil Chemists Society as method Cd 10 – 57)

Kristal -kristal lemak dalam margarine terbentuk dari komponen padat lemak margarine yang membentuk molekul tiga dimensi. Molekul ini tersusuan dari fase minyak dan fase cair. Seperti halnya dengan rasio padatan terhadap cairan lemak yang meningkat, tekstur dan konsistensi margarin juga mengeras dan lebih kaku. Margarin batang mengandung 10-15% lemak padat pada suhu 10ºC lebih banyak daripada margarin lunak atau margarin berbentuk tube, yang menyebabkan margarin batang lebih tahan terhadap kerusakan.

Emulsifikasi pada Margarin

Margarin biasanya dibuat dengan menggunakan pengemulsi berupa ester mono- dan digliserida yang bagian asam lemaknya berantai C panjang dan lesitin dari minyak kedelai yang sudah diizinkan. Lesitin mendorong kelarutan monogliserida yang akan mendorong pembentukan emulsi dengan mengurangi tegangan antara permukaan fase minyak dan fase air jika digabung. Pada perlakuan perobekan titik-titik air meliputi monogliserida dan tersebar menjadi partikel-partikel yang makin kecil, rata-rata 3 hingga jumlahnya mencapai 10¹⁰ per gram pada margarin yang mengandung 16% air. Ukuran titik-titik fase air yang kecil dari penyebarannya yang merata ini penting untuk mengecilkan kemungkinan akibat yang disebabkan oleh kontaminan jasad renik dan meningkatkan kemantapan selama penyimpanan. Pengemulsi juga memperbaiki konsistensi dan sifat-sifat pembentukan krim margarin.

Emulsi margarin tersusun atas fase terdisepersi sempurna cair (aqueous) dan fase pendispresi yang berupa molekul kristal.

Emulsi adalah suspensi suatu cairan di dalam cairan lain yang tidak dapat bercampur. Emulsi margarin dapat terbentuk dari sekumpulan komponen-komponen dalam proporsi yang tepat. Minyak cair dicampurkan ke dalam tank agitasi. Bahan-bahan yang larut minyak yang terdiri dari lesitin, surfaktan monogliserida, flavor larut emak, vitamin dan pewarna yang larut lemak ditambahkan pada minyak.

Fase aqueous (encer/cair) dipasteurisasi dengan terlebih dahulu menyimpakan susu, air, garam, flavor yang larut lemak dan bahan pengawet. Fase aqueous dijaga suhunya pada suhu 5 -10ºC setelah pasteurisasi dan sebelum pencampuran dengan fase minyak. Penambahan fase aqueous dingin ke fase minyak yang hangat diikuti dengan agitasi untuk mengesatkan permukaan campuran, namun emulsi masih sangat tidak stabil. Proses alternatif berikutnya adalah mencampurkan fase minyak dengan fase aqueous dengan menggunakan pompa yang proporsional atau peralatan metering lainnya.

Pengemulsi di Margarin

Menurut CODEX STANDARD FOR MARGARINE ,CODEX STAN 32-1981 (Rev. 1-1989) jenis emulsifier pada margarin adalah sebagai berikut: