De pequeño, mi tía me regalaba libros del Círculo de Lectores, y yo consideraba que ser del Círculo era una maravillosa secta llena de oportunidades y cultura. Más adelante descubrí que era como recibir en casa el catálogo Venca. Las commodities de los libros están en el Círculo de Lectores.

 El caso es que dos de mis primeros libros fueron Elvis Karlsson, de la sueca María Gripe, un rollo, o al menos yo tengo la sensación de que era un rollo, y Boy (relatos de infancia), de Roald Dahl. Ambos eran libros recomendados a partir de 9 años, y contenían dibujos. El de Roald Dahl, además, tenía fotografías suyas y de su familia, porque es una especie de memorias autobiográficas de sus primeros veinte años de vida. Me parece un libro recomendable, aunque el mundo de este autor es muy recomendable de por sí: por imaginativo, rico y propio, pero sobretodo, por cierta carga de aguda ironía…

De esa época también aparecen por mi mente uno de esos títulos que ocupan más que el libro en sí: Carbonilla, un duende con chistera y zapatillas. Y un Guillermo Tell pequeñito, en tapa dura, con un fondo de color amarillo que debía ser el amarillo que, cuando los diseñadores deben elegir uno, nunca jamás eligen ese. Hasta que, de tanto desecharlo, acabó, nadie sabe muy bien cómo, en un libro de Guillermo Tell. Yo también hubiera elegido que mi padre me disparara a la manzana sobre mi cabeza antes que utilizar ese amarillo.

El otro día estuve buscando un libro de Madeleine L´Engle, y como sabía que en el pasado leí algo de ella, me puse a pensar en los libros que leí en esa época (más o menos cuando tenía 14 años).

Gran Angular es la editorial del libro

El primero que me vino a la mente fue Los escarabajos vuelan al atardecer, de Maria Gripe, que recuerdo que me lo recomendó Niebla Espesa. Haciendo memoria sé que era un libro de misterio, donde un grupo de chavales trataban de conocer lo que se escondía tras una planta rara y una caja de recuerdos. Me gustó bastante pero no recuerdo mucho más.

De la misma autora leí Agnes Cecilia, y me encantó. Era un libro que trataba sobre un misterio de fantasmas, algo así como si se pudiera franquear la barrera entre el presente y un pasado de hacía décadas, debido al fantasma de una niña que se quedaba atrapada por una muerte violenta. Ahora estoy buscándolo para releerlo.

Después seguí pensando… y llegué a uno que recuerdo que me emocionó hasta la médula. Se trata de  Invierno en tiempo de guerra, de Jan Terlouw. Era una historia ambientada en la época de la Segunda Guerra Mundial, donde un soldado yace herido en una cueva. Creo recordar que se enamora de una joven que le ayuda a sobrevivir.

Necesariamente he de citar la colección del Barco de Vapor. Hay muchos interesantes, de los cuales destaco Siete chicos australianos, de Ethel Turner y Eclipse de sol de Albert Lijánov. Ambos historias donde la amistad juega un papel importante, con aventuras en la primera, y problemas amorosos en la segunda.

Portada de uno de los libros de la saga

De aquel momento recuerdo la saga de Flanagan, de Andreu Martín y Jaume Ribera. Un detective adolescente que además de enamorarse en cada episodio de la saga resolvía un montón de casos. Entretenía, enganchaba, hacía reír y además te enseñaba muchas cosas.

Un poco después empecé a aficionarme a las novelas de Agatha Christie; después pasé por Arthur Conan Doyle y más tarde me aficioné a la novela negra. Aunque todo esto se merece una entrada propia.

En resumen, la literatura llamada “adolescente” (puesto que en muchos casos es más profunda que algún tipo de novela adulta) tanto antes como ahora, goza de una excelente salud: su calidad es muy buena (en la actualidad no sólo J.K. Rowling, también Laura Gallego son los máximos exponentes de unos autores llenos de imaginación, fantasía y calidad) y se trata de una forma sencilla y entretenida de aficionar a los chavales a la literatura.

Y vosotros, ¿qué libro recordáis de vuestra adolescencia?

Namaste.

Maria Gripe

Maria Gripe tok over etter Astrid Lindgren som favoritt da jeg var omtrent 12 år. Gripe ble en av min ungdomstids store forfattere. Kanskje den største. Jeg leste alt av henne, og hver eneste bok var spesiell for meg.

Jeg har ikke lest Gripe på over 20 år, men nå leste jeg Agnes Cecilia på nytt. Det er kanskje farlig å ta opp igjen litteratur som en gang har betydd så mye. Man forandrer seg som person, og opplevelsene knyttet til en spesiell bok henger sammen med hvem man var den gangen man leste den. Agnes Cecilia leste jeg da jeg var ung, lengtende og relativt uerfaren. Kanskje nettopp derfor traff historien om Noras søken meg så spesielt?

Boka tåler å bli gjenlest, selv om opplevelsen ikke er den samme. Det hadde jeg ikke regnet med heller. Det som er rart, og litt vemodig, er at jeg lettere husker meg selv som 14 åring når jeg leser Agnes Cecilia. Jeg kjenner igjen følelsene fra den gangen jeg leste den. Jeg husker opplevelsen jeg hadde av å lese akkurat denne boka. Det er som jeg kan finne et ekko fra den jeg selv var mellom permene i boka.

Det er rart.

Boka er full av mystikk og spenning. Innholdsmessig er den god, men jeg stusser over til tider dårlig språk. Kan hende det er oversettelsen som er dårlig, eller kanskje det bare er uvant å lese. Ikke vet jeg. Men min Maria Gripe kan ingen ta i fra meg. Jeg er overbevist om at hun har vært med på å forme den jeg er i dag. Det er fint å tenke på.

Julen är ju något speciellt, men ibland kan allt tvång hur allt ska vara, göra det sunt med några riktigt omvälvande och annorlunda filmer. Dessa nedanstående titlar kanske inte tillhör de mest kända, men kan å andra sidan verkligen betraktas som riktigt gyllene gömda guldkorn, inte bara för barn. Bra barnfilmer är nästan alltid bra vuxenfilmer.

Filmatiseringen av Maria Gripes klassiker Hugo och Josefin kan först se ut som den vanliga Astrid Lindgrenfilmen med inslag av självständiga barn och vacker natur. Det ensamma prästbarnet Josefin möter den egensinniga Hugo och de upplever en speciell sommar tillsammans. Men precis som Maria Gripes prosa är omgivningen, människorna och livet lite mer mystiskt och gåtfullt än vad det först verkar, ibland nästan på gränsen till skrämmande. Extremt stilsäker film, rankad till Sveriges bästa barnfilm någonsin av Sveriges Radios Kino (Från den 18 april 2008), med favoriten Beppe Wolgers i en viktig roll.

Nästa film är också en filmatisering av en bra bok, dock något uppdaterad från boken 70-tal. Bron till Terabitia handlar om den konstnärlige och ensamme 11-årige Jess som dels är ensam i skolan, dels mindre förstådd hemma av sina föräldrar och fyra irriterande systrar. En ny tjej börjar i hans klass, de blir goda vänner och de skapar en magisk drömvärld tillsammans. Men en stor katastrof väntar. Också en film som inte riktigt passar in i de vanliga förväntningarna på en så kallad barnfilm, men på ett mycket sympatiskt och tankeväckande vis om den nödvändiga fantasivärld man behöver för att orka med den verkliga.

Om katastrofen i Bron från Terabitia kan beröra djupt så slår den sista filmen, Eldflugornas grav, så hårt att man kan ha svårt att stå kvar rak efteråt. Det hela är dock i ett gott syfte, det handlar om barn i krig, närmare sett andra världskriget i Japan. Den unge pojken Satsukos mor blir dödad i ett bombanfall och eftersom hans far är ute i kriget tvingas han själv att ta hand om sin femåriga lillasyster Seita. Utan husrum, mat och ansvariga vuxna i ett land söndertrasat av krig så blir detta knappast någon enkel resa. Att den är animerad gör den dock något mindre mörk, men också svårare att hålla ifrån sig som ett vittnesbörd om vad krig gör med våra svagaste medlemmar. Om inte annat så denna film en god påminnelse om att man ska vara tacksam över vad man har, då man kanske i sin bekvämlighet mest klagar över den skånska julens regn och mörker.

A biblioteca invitavos alectura de Los escarabajos vuelan al atardecer, de Maria Gripe:

Tres muchachos aceptan el encargo de cuidar, durante el verano, las flores de una casa deshabitada. Fascinados por el misterio de ésta,la exploran. En el desván encuentran un paquete de cartas. Fueron escritas por Andreas y su hermana Magdalena en el siglo XVIII, e iban dirigidas a Emilie. Hablan de las ideas de Andreas, de sus relaciones amorosas con Emilie y del trágico fin de los dos, debido al maleficio de una estatua funeraria que Andreas había traído de Egipto y sobre la que pesaba una maldición. Los jóvenes inician juntos una búsqueda en la que recibirán pistas de origen misterioso, se verán envueltos en aventuras insólitas y harán descubrimientos desconcertantes.
Para jóvenes entre 14 y 18 años.

Ying Toijer-Nilssons recension av årets skörd av historiska ungdomsromaner är glädjande. Även om man kan hålla med skribenten om att citat som “Den tid vi lever i kommer en dag att kallas Den mörka medeltiden.” är mer än lovligt anakronistiska och skapar en känsla av att författaren inte har försökt skapa en trovärdig fond för sin bok, så upplever jag artikeln som övergripande positiv och lovande. Övriga recenserade författare verkar ha lagt mer ansträngning på efterforskning innan pennan sattes till pappret. Inledningens budskap var det som gjorde mig intresserad av att läsa igenom artikeln:

Det gamla äventyrsbegreppet tycks ha kommit till heders igen, konstaterar Ying Toijer-Nilsson efter att ha läst flera av årets historiska ungdomsromaner. Sociala frågor är borta till förmån för pilgrimsfärder och samurajer.

Mer än något annat anser jag att ungdomsromaner bör fylla funktionen att fängsla läsaren och locka denna att söka vidare bland litteraturen, för att hitta fler sådana spännande upplevelser av det slag som romanen oöverträffat kan leverera medan filmen endast kan eftersträva. Romaner med djupare sociala perspektiv och med ambitioner om att leverera bilden av vanligt folks situation i historiern är inget jag fnyser åt, utan kan vara både givande och positivt, men jag tror inte att det är den typ av litteratur som främst bör riktas mot ungdomar som håller på att etablera sina framtida läsvanor.

Ännu 2004, då jag sist gick igenom aktuella historiska romaner, dominerade de tillbakablickande indignationsskildringarna av ett fattig-Sverige, präglat av fördomar, orättvisor och förtryck.

Jag har trott att skönlitteraturen inte längre kopplade historia till äventyr och att krigarbedrifter avglorifierats. Men i år har det gamla äventyrsbegreppet kommit till heders igen. Spänningen är viktigast.

Nog kan man leverera samhällskritiska böcker i historisk miljö där känslan av äventyr fortfarande blir drivande för läsaren. Maria Gripes skuggserie kommer osökt till tanken, även om den skildrar en historisk epok klart mer närliggande vår egen. Och en spännande bok behöver inte vara episk. Det finns dock en avsevärd fara i att man i sin vilja att skildra en socialrealistisk miljö förlorar just den känsla av äventyr och spänning som effektivt drar in läsaren och hindrar den från att lägga ner boken innan sista sidan är passerad.

Det är bra om böcker av alla slag produceras, smaken skiljer sig åt, så även i ungdomen, men äventyret som drivkraft och form får gärna ta sig en renässans även i den historiska ungdomslitteraturen. Jag tror inte att det är för intet som såväl Harry Potter som diverse mer eller mindre episka fantasyböcker fångar så många unga läsare och sedan förhoppningsvis håller dem kvar i litteraturens garn även framgent.

First popularized by Daniel Goleman in his book Emotional Intelligence: Why It Can Matter More Than IQ, the concept of emotional intelligence is now widely accepted, not only within the psychological arena, but also, ever-increasingly, within the business world. In The Emotional Intelligence Quick Book, authors Bradberry and Greaves outline techniques anyone can use to achieve goals in an easier and more fulfilling way, improve relationships, enhance health, and become more accomplished in the work force. Starting with a discussion on what emotional intelligence (EQ, for short) is and how it impacts our lives, Bardberry and Greaves then provide readers with instructions for determining their own EQ via the book’s companion Web site (the passcode for doing so can be found on the inside of the book’s dust jacket). They also provide a variety of ways readers can increase their EQ and put it to use in their personal and professional lives. Based on research with more than 500,000 people, The Emotional Intelligence Quick Book is exactly that, a quick and easy-to-read resource that empowers readers to master their EQ and more effectively incorporate it into all aspects of their daily lives. Larry Trivieri Jr.

“EMOTIONAL INTELLIGENCE: THE #1 PREDICTOR OF PROFESSIONAL SUCCESS AND PERSONAL EXCELLENCE
In today’s fast-paced world of competitive workplaces and chaotic personal lives, each of us is searching for effective tools that can make our schedules, behaviors, and relationships more manageable. The Emotional Intelligence Quickbook shows us how understanding and utilizing emotional intelligence can be the key to exceeding our goals and achieving our fullest potential.
Authors Bradberry and Greaves use their years of experience as emotional intelligence researchers, consultants, and speakers to revitalize our current understanding of emotional intelligence. They have combined their latest research on emotional intelligence with a quick, easy-to-use format and cut-to-the-chase information to demonstrate how this other kind of “”smart”" helps us to decrease our stress, increase our productivity, understand our emotions as they happen, and interact positively with those around us.
The Emotional Intelligence Quickbook brings this concept to light in a way that has not been done before–making EQ practical and easy to apply in every aspect of our daily lives. The Quickbook will help you to:
Engage the four unique areas of EQ: self-awareness, self-management, social awareness, and relationship management Increase your EQ through the use of these skill-building techniques Apply your EQ at work to develop leadership skills and improve teamwork, making you a better manager and a more desirable employee Practice your EQ outside the office environment to benefit your relationships with loved ones, making you a better partner and parent Access the link between your EQ and your physical well-being to improve your overall health
Measure your current EQ through access to the authors’ bestselling online Emotional Intelligence Appraisal”

The Emotional Intelligence Quick Book: Everything You Need to Know to Put Your EQ to Work is available at Amazon for $9.99. To Order click here
Amazon Product Pages contain a lot of other details on this product as Customer Reviews, Sales Ranking, Special Offers, Alternate products that customers are going for and much more.Want to read these details? click here

Want to get some other Format / Binding / Version? You can search for them from here

Other Products of Interest

• The No Asshole Rule
• The Personality Code: Unlock the Secret to Understanding Your Boss, Your Colleagues, Your Friends … And Yourself
• Social Intelligence: The New Science of Human Relationships
• What Got You Here Won’t Get You There
• Overcoming the Five Dysfunctions of a Team: A Field Guide for Leaders, Managers, and Facilitators

…och ursäkta min dåliga uppföljning angående bokrean. Satt och bläddrade lite i inläggen och såg att jag skrivit ett “fortsättning följer…”. Den lite trista sammanfattningen är att jag inte inhandlade någon av de böcker jag kollat in. När jag väl klev in i myllret på Akademibokhandeln blev det för mycket att välja på, eller för lite. Helt plötsligt kändes alla dessa gamla titlar ute och jag ville ha nytt, nytt, nytt! Två böcker lyckades jag ändå bära med mig i en alldeles för stor, men fin reapåse. Skuggan över stenbänken av Maria Gripe köpte jag till kursen i barn och ungdomslitteratur som jag läser för tillfället och det var en riktigt bra ungdomsbok! Jag är inte ett av de barnen som är uppväxt med Gripe men jag kan mycket väl tänka mig att plöja hela skugg-serien nu. Parfymen av Patrick Süskind var bok nummer två i min kasse. Den skall tydligen vara bättre än filmen? Jag tyckte filmen var helt ok, så om boken är bättre är den förhoppningsvis mer än ok.

Nej, dags att ge sig in i dagens bestyr men först vill jag passa på att peppa för filmen Once som jag och Micaela såg under påskhelgen. En mysig film med riktigt bra musik. Riktigt bra. Så bra att filmen belönades med en oscar för bästa originalmusik. Så se den!

Este libro me pilla ya un poco lejos, sobre todo porque está indicado al público juvenil, pero, aun así, quiero hablar de él y de su autora, María Gripe, que ha fallecido en abril de este año.

Es una novela que me impactó cuando la leí, hace ya…15 años, cuando estaba a cargo de la biblioteca del colegio, y me pasaba las horas leyendo las obras de esta fantástica autora. Trata sobre unos jóvenes que investigan el rastro de una antigua estatua egipcia, y los acontecimientos que sufrieron todos los individuos a ella ligada. Se lee con bastante rapidez, en menos de 2 horas, pero te sumerge bastante en la narración, pues ésta va dando saltos de continuo…

No quiero dar más detalles sobre la misma para no destriparla, pero recomiendo a todo el mundo que la lea….sobre todo, que intente hacerlo por la noche, en silencio…..y, al terminar de leerla…que escuche….

Sobre la autora, añadir que existe una excelente entrada en la wikipedia: http://es.wikipedia.org/wiki/Maria_Gripe , de la que me quedo con esta parte:

“Con un estilo exquisito y un lenguaje certero y simple, afronta cualquier tema realista, por muy peligroso que pueda parecer, pero que preocupa a la infancia: el hijo no deseado o ignorado, el alcoholismo, la cárcel, el paro, la envidia, la inadaptación, la muerte, la soledad, son hechos que forman parte de la vida cotidiana y con los que hay que aprender a vivir o que hay que superar.”

Es por ello que me parece, junto a Michael Ende, uno de los mejores, de lejos, autores que se pueden recomendar de literatura juvenil…..

Maria Gripe har gått bort och det känns lite märkligt. “Skugg”-böckerna förändrade mitt liv. Läste dem som 11-12-åring om och om igen. För att inte tala om Tordyveln flyger i skymningen. Fantastiskt. Jag återupptäckte den förra sommaren och den fängslar fortfarande. Hon var en fantastisk författarinna.

Matilda