Ice MC! Hahaha!!! Jag hade glömt bort att man lyssnade på det här…. letade egentligen efter en helt annan låt men sprang på den här gamla godingen så jag var bara tvungen att lägga upp den….

Egentligen var det den här låten jag letade efter. Har ett minne av att jag hade den på mitt “favvoband”… minns några av kändisnamnen han “sjunger” i låten och har letat efter låten i flera år! NU äntligen hittade jag den! I mitt minne var det en skitbra låt. Jag tyckte verkligen det!! hahaha! Tänk vad smaken kan förändras!!

Året var 1990. Båda dessa låtar fanns på favoritkassetbandet som gick hett i freestylen… det var tider det….
Här är fler låtar som fanns på samma band….

I går lyssnade jag på P4 när jag körde hem från stan. Det var Premiär med Annika Jankell. Rätt kul, bl a  vimlade Henrik Olsson runt på föreställningen “Kvarteret Skatans” premiär i veckan. Han ställde frågan om att gifta sig till besökarna. En av dem var Marie Fredriksson som är gift och tyckte är det kärlek så är det och då är giftermål helt rätt, själv gifte hon sig i Östra Ljungby kyrka.

Sedan träffa han en annan kändis som var lyckligt skiljd men återfunnit sin gamla kärlek och det var bra, men giftermålet var en förlegad institution, tyckte han. Det var pest och kolera att vara gift.

Nästa man var Mikael Segerström, som knappt hade någon uppfattning alls, det var ute på 60- och 70-talet att gifta sig, sedn blev det populärt, kanske gamla konservativa krafter som drog.

Min egna uppfattning är att från begynnelsen gifte sig man och kvinna och levde hela livet tillsammans, de skaffade barn och de gifte sig osv osv. Det var  nog en mening med det. Jag tror inte på det att man inte skall gifta sig, utan man skall leva singel. Bli tillsammans med en person bara för sex inte för kärlek. I tanken gick jag så långt att jag jämförde människan med djuren. De parar sig, får ungar som växer upp, parar sig osv.

Jag är kanske inte den rätta att säga så här, men jag tror på tvåsamhörighetn och äktenskapet.

Roxette är en svensk popduo som bildades 1986 och består av Per Gessle och Marie Fredriksson. Roxette har sålt 75 miljoner skivor världen över och har haft hela fyra stycken singelettor på Billboardlistan i USA, med melodierna “The Look”, “It Must Have Been Love”, “Listen to Your Heart” och “Joyride”.

källa Wikipedia

Allt handlar inte bara om att fokusera framåt och sätt upp nya mål. Det är viktigt att stanna upp och fundera över vad man är tacksam över, vad som är viktigt i livet och vad man har åstadkommit hittills som man kan känna sig stolt över.

Marie Fredriksson fick en hjärntumör 2002 och livet förändrades. Hon kämpade mot sjukdomen i 3 år och på skivan 2nd Chance skriver hon om sin upplevelse av sjukdomen, och att vara frisk och få fortsätta leva.

Om att vara vid liv. Att vara vid liv för andra gången.

I think of you every day
Especially this morning of spring
Oh thank God I’m alive
And I look down on my Sydney-ring

How can I tell you enough
That I love you more than ever
Oh thank God I’m alive
And I know I love you forever

It’s a beautiful morning sun
Shining on me for the 2nd time
My red roses are still mine
And shining on me for the 2nd time

I’m gonna take my time
Cannot take anything for granted
Oh thank God I’m alive
And you’re more than I ever wanted

It’s a beautiful morning sun…

I think of you every day
Especially this morning of spring
Oh thank God I’m alive
Oh thank God I’m alive
I’m alive for the 2nd time
(Från skivan 2nd chance 2005)

Vad är du tacksam över? Vad har du åstadkommit hittills som du är stolt över? Skriv gärna ner dina tankar i kommentatorsfunktionen, vi är många fler än du tror som vill veta hur just du tänker..!

Ha en fantastisk fortsatt dag /Jimmy CoachCorner

Tack för att du lever Marie!

I have always liked Roxette. But the funny thing is I didn’t find out that they were Swedish until 4 years ago. I was in Norway and was chatting with the guy from the record store and that’s how I learned. I had always thought they were American. It is a sound thing, I guess. But I consider Norway to be my second home and Sweden is a close 3rd. So I like the fact that this popular band of the 80s and 90s (I am not too big a fan of their new songs) is Swedish.

Roxette consists of Per Gessle (I had been suspicious of his name to be honest-I had never heard of such a name-but than again I haven’t met anyone named Per in Scandinavia either…) and Marie Fredriksson. They share the vocals and Per also acts as the lead guitarist. Other instruments are played by others who are not officially a part of the band.

They have done so many songs that I loved. I am not a fan of their romantic songs in particular- but  I just love the lively,rock n’roll songs. To name a few Dressed for Success, Joyride, The Look, Sleeping in my car…

Then Roxette did what most bands do as they get older: they turned more and more into pop, combined more electronic elements into it- which is shame because Per’s voice has that husky & fun rock n’roll vibe to it.It’s of course not just Roxette. Bon Jovi added too much pop into some later albums, so did Def Leppard. But I guess the difference is those bands started with hard-rock and/or glam rock so even when they soften the sound, it is still rock-mostly.

Oh well…I’ll just keep listening to that lovely old songs and dance to them. They have written wonderful stuff about love, dreams, sex and relationships. They are also great motivators. I can’t help but singing Dressed for Success:

I’m gonna get dressed for success- shaping me up for the big time, baby-get dressed for success- shaping me up for your love…for your love-yeah yeah yeah!!!

A banda Roxette, formada pelos suecos Per Gessle e Marie Fredriksson, está de volta. A dupla fará apresentações nos festivais “New Wave 2009” – na Letônia -, em julho, e “Night of the Proms” – na Bélgica e na Alemanha, em outubro.

A notícia é de Barbara Duffles, do EGO.

Olha só o capacete. Bonito cabelo, Mr. Gessle.

Tem post meu sobre a dupla aqui.

Cintia Santiago

Är man uppväxt med Gyllene Tider som sina stora idoler så lever liksom det kvar. Jag gillar det mesta av det som Per Gessle gör, han är ett musikaliskt geni. Det är enkel musik och jag ändå gillar att sjunga med i. OK, det är ingen stor musik som förändrar världen och så, men det är bra. Därför är det ju lite häftigt med beskedet om att Roxette ska uppträda igen. Kul att Marie Fredriksson kan och vill göra Roxette igen. Jag hoppas det blir mer, gärna en ny skiva och gärna en turné.

Visst är det kul med positiva och roliga nyheter!

Em 1986 surgia a Roxette, banda sueca formada por Per Gessle e Marie Fredriksson. Os dois já tinham uma vida musical anterior, porém foi só final da década de 1980 que resolveram juntar os trapinhos musicais e lançar o single “Neverending Love”, que faz parte do álbum de estreia da dupla: Pearls Of Passion.

Eu amava a Marie Fredriksson, que parecia a Dóris Giesse na época do Fantástico. O pai de uma amiga tinha  no carro aquele som que dava pra ouvir fita cassete, e passávamos tardes e tardes – com o carro parado – cantando “Listen to your heart”.

E “Spending my time”?

E chorei com “It Must Have Been Love”, da trilha sonora de Uma Linda Mulher.

Mesmo com essa famigerada história de compilações e “the best of” (não dá uma agonia este negócio?), Roxette fez a sua graça. Os mais de 55 milhões de discos vendidos não me deixam mentir.

Cintia Santiago

Roxette åker på en skattesmäll efter att ha missat att deklarerat gager från världsturnén 94-95 läser jag i AB. Kommer dom med sånt 13-14 år efteråt? Ser man inte det tidigare? Ja nu ska dom i alla fall betala ett par miljoner var och jag tror inte det går någon större nöd på dom för det faktiskt. Vilken resa dom två har gjort egentligen, och vilken framgång. Men Marie blev väl verkligen varse pengars värde (eller brist på värde) när hon fick sin tumör och blev riktigt sjuk. Då hjälper ju inte alla pengar i världen. Men jag har aldrig direkt uppfattat någon av dom som “penga-galen”. Per verkar ju vara lite av affärsman, men det måste man väl vara också. Jag dom har gjort mycket bra musik i alla fall.

Jag kommer i håg precis när Gyllene Tider började bli kända, när dom tävlade mot Noice om alla flickors gunst. Per hade den där skitfula frisyren då Då var jag och såg dom uppträda i Boden av alla ställen, både GT och Noice. Då var lyckan gjord kan jag säga!! Jag tror jag var 13 år då, och dreglade över Hasse Carlsson i Noice

Läs även andra bloggares åsikter om Roxette, Gyllene Tider, Noice, Skatt, Tumör, Marie Fredriksson, Per Gessle

Avslutar denna dagen med denna sången.

I don’t know where summer goes. Perhaps because it came late to Seattle this year, or perhaps because I have had a new job and other changes to incorporate into my life, this summer seems to slipped through my fingers especially quickly. It’s hard to be disciplined about sitting in front of a computer when the precious few warm evenings with late sunsets are mine to savor. 

The rain returned to Seattle this week in what felt like mere moments after local news reports said we were setting records with the first September in who-knows-how-long without a drop of measurable precipitation. Way to go guys. But before this happened, there were a few glorious weeks, and for me, they were not without music.

In the first two weeks of summer weather, I had, as I always do, Gyllene Tider’s classic summer anthem “Sommartider” stuck in my head and on my playlist. Friend and colleague K, when I mentioned this, said (and I paraphrase):

“’Sommartider’ is the one song that you can play anywhere, at any time–a hip-hop club, a discotheque, a grocery store–and Swedes will go wild.” Well, they don’t go wild outwardly in the grocery stores, and they probably maintain a level of cool in the hip-hop clubs, but K is right. Sommartider is one of the most important and beloved songs in Swedish rock.

In 2004, 22 years after Sommartider was released, Gyllene Tider reunited for the insanely popular summer concert series “Allsång på Skansen” (Sing-a-long at Skansen). The video captures the essence of Swedish summers: light skies evenings, full canopies of leaves on the birch trees, faint sun on the islands of Stockholm in the background. It also captures what K said about the song, with the crowd jumping up and down and fairly screaming along. Skant few things can make me both so happy and homesick as a reminder of Swedish summers.

Gyllene Tider (Golden Ages, literally) was a bunch of kids with funny haircuts when they released “Sommartider” in 1982. (Lead singer Per Gessle went on to form Roxette with Marie Fredriksson, start a successful solo carrier in Sweden, and get a haircut, as evidenced in the video below.)

First, the 2004 concert at Skansen, “Sommartider”:

And now, the music video for my other favorite Gyllene Tider song, “Flickorna på TV2” (The Girls On Channel 2) from their 1980 self-titled debut album. Note Per Gessle’s sexy hair:

Now go back and watch the first video one more time. I’m hoping that next summer I will get to listen to “Sommartider” in Sweden when it will yet again be in heavy rotation on Swedish airwaves.

Onde você respira

Fantasmas e jogos
Dúvidas e coerção
A lua se levanta
E vê o que você deseja
Ela brilha na noite
E seus raios estão me perseguindo
Eles escutam eu sussurrar que

Onde você respira
Onde você ama
Onde eu desejo viver
meu momento na Terra
Onde nós cantamos
Todos os anjos do céu estarão contentes
com a mesma música

Som de nós
que soa tão claro
se torna uma imagem do modo de amar
e esperança e confiança
de que nada é tão tarde
e que o coração encontrará descanso

Onde você respira
onde você ama
onde eu desejo viver
meu momento na Terra

Onde nós cantamos
Todos os anjos do céu estarão contentes
com a mesma canção
ao mesmo tempo
na mesma canção

Onde você respira
onde você ama
onde eu desejo viver
meu momento na Terra

Onde nós cantamos
O mesmo anseio
Os mesmos sonhos
A mesma Lua
Os mesmos tons
como a mesma voz
na mesma canção

(tradução livre)

From the Rockmine Almanac for today (Thursday 11th September):

Birth

1958. Mick Talbot (Merton Parkas, The Style Council) born in London, England.

In Court

1997. Toy makers Mattel (home to Barbie and G.I. Joe) file a lawsuit against MCA Records, Universal Music and other related distribution companies in the Superior Court for the County Of Los Angeles. The suit claims trademark infringement and unfair competition and relates to the tune, “Barbie Girl” on the Danish pop group Aqua’s album, “Aquarium”. They also claim that lines like “You can brush my hair, undress me anywhere” link “sexual and other unsavory themes” with the much loved doll

Mattel is seeking the return of all CDs, tapes and videos containg the track and the destruction of all promotional materials carrying the track title in “the Barbie-pink colors”. They are also seeking unspecified damages and court costs. Strangely, Aqua are not directly named in the suit.

MCA will later countersue but when the case comes to court in 1998, the judge rules that Aqua’s song was merely a parody of a much loved institution and did not seek to benefit from Barbie’s good name.

In Hospital

2002. Marie Fredriksson of the Swedish duo Roxette faints and hits her head against a sink at her home in Stockholm. The singer was taken to Karolinska Hospital where tests found a small tumour in the back of her head.

In The Press

1993. The Sun publishes an exclusive with the shocking headline “Telly Una: I Had Fling With Cliff And My Husband Knew”. The expose was by Una Stubbs, the much loved English actress who was star of “Till Death Us Do Part” in the 1960s and later “Give Us A Clue”.

Una explained that she met Cliff Richard in 1962 when he asked the casting director to include her in the film, “Summer Holiday” after seeing her audition. While the pair became friends instantly, it was two years later that it blossomed into a romance on the Canary Islands while they were filming “Wonderful Life”. Una went on say “Even my closest friends did not know about it”. The romance ended as Cliff was unwilling to ruin Una’s marriage to actor Peter Gilmore.

On Television

1991. Late Night With David Letterman (CBS, U.S.A.) Musical guests: Pere Ubu performing “Oh Catherine”. David goes out of his way before and after the song to point out that the band paid for themselves to appear on the show. (6m 21s)

Death

1987. Peter Tosh is shot dead during a robbery at his house in Kingston, Jamaica. He was 42 years old.

Go to Rockmine’s main site here.

© Copyright 1995 – 2008 Rockmine Archives. Use of this content is prohibited unless licensed by Rockmine Archives.

Hahahaha, this is brilliant (slash insane)

Oh, and Marie Fredriksson’s been number 1 in Sweden revently (maybe still is for all I know) with this, which is from a Swedish movie of some sort. I’m not sure what I think. She sounds good, but it’s a little dull. Still, her solo music (and Per’s) has always been a bit hit and miss: songs like I En Tid Som Var and Tro are great; the stuff on The Change is a pile of pants (and I so wanted to like it, what with it being her English album and her post-cancer album, but it sucks). Likewise, Per’s solo stuff contains a few gems and a load of duffers. Clearly the magic is in the combination of the two. Anyway, see what you think (I’m also thinking she’s showing her age a bit (she’s 50, as is every other popstar in the world. 1958 was clearly the year for it. The roll call is hundreds long and includes Madonna, Prince, Michael Jackson, Thurston Moore, Neil Finn, Belinda Carlisle, Nik Kershaw, Simon Le Bon, Mike Mills, Nikki Sixx, Gary Numan and Pete Wylie) and could maybe do with a new haircut and putting some weight on. But not some Madonna style leotard embarrassment)

Att vara stark

Att vara stark är inte att aldrig falla, att alltid veta, att alltid kunna
Att vara stark är inte att alltid orka skratta, att hoppa högst eller vilja mest
Att vara stark är inte att lyfta tyngst, att komma längst eller att alltid lyckas
Att vara stark är att se livet som det är, att acceptera dess kraft och ta del av den
Att falla till botten, att slå sig hårt och alltid komma igen
Att vara stark är att våga hoppas när ens tro är som svagast
Att vara stark är att se ett ljus i mörkret och alltid kämpa för att nå dit

Det är så sant det hon skriver Marie, ändå kan jag inte ta det till mig.
Varför ska jag alltid vara så hård mot mig själv?
Varför kan jag inte tro på mig själv?
Varför kan jag inte tro det positiva folk säger till mig?
Varför har jag så dålig självkänsla?

Jag har börjat ta lite kort på mig själv, för att försöka se och förstå att jag inte ser hemsk ut, jag kanske tom är snygg?! Jag måste börja tro på mig själv… Det är en lång resa….

Senaste Arn och förhoppningsvis även den sista.

Då har man plågat sig igenom denna också då, pratar såklart om Arn – Riket Vid Vägens Slut och jag hoppas verkligen att detta är det sista vi får se av Arn i Sverige.

När jag menar “plågade mig” menar jag faktiskt inte filmen denna gång tro det eller ej, de stolar de har på Filmstaden här i Karlstad borde verkligen bytas ut, salongen är ca 17 år gammal och inget har hänt sedan den invigdes 90-91 nånstans tyvärr.

Förhoppningsvis lyxar de till det och slår på stort när SF skall lansera 3d bio och jag får väl hoppas på att Karlstad får vara med på det. Hursomhelst, man får verkligen träsmak i röven av att sitta i deras stolar i över 2 timmar tyvärr, detta tar bort mycket av den behaglighetskänsla man behöver när man skall se på film på bio. I alla fall för mig.

Men så var det ju det här med andra Arn filmen också ja, en film som jag sa nyss inte var lika plågsam som tur var som den första, men med det sagt så hyllar jag den absolut inte. Snarare långt ifrån, ni som har läst min recension på första Arn filmen vet att jag gjorde allt annat än tycka om den. “Arn 2″ som jag nu kommer att kalla den är snudd på samma sak, dvs skådespelare som låter som om de läser rakt av en cue-card och den är dryg, dock inte lika dryg som tur är för då hade jag nog bett om att få pengarna tillbaka. En annan sak som skiljer film 1 vs 2 är att Arn 2 har en comic-relif figur med i sig, frågan är dock, är det A: Nödvändigt? eller B: Något vi vill se? Den biten får ni svara på själva, visst han funkar väl i sin roll, och hans insats är nästan bäst i hela filmen. Speciellt i slutet när han krigar med Arn & Co för Sverige och skriker “Norge” mitt i allt. (Just ja han är norsk, kanske skulle ha sagt det först)

En annan sak som slår mig är hur enkelt de kunde ha kortat ner dessa två filmer till en film istället, genom att göra det hade de också samtidigt kunnat skära ner på typ 90% av all dialog som bara känns långdraget och med en bitter eftersmak av trä. Visst nödvändigt på vissa ställen, men ärligt 4 timmar dialog totalt på 2 filmer och action i ca 20min totalt i något som de marknadsför som en film som skall vara svensk variant av Braveheart och Kingdom of Heaven funkar inte i slutändan.

Hela Arn serien är rätt oblodig jämfört med andra filmer av samma sort även om nu bilden till höger vill visa annat, ett bra exempel på detta är iinledningen på andra filmen där Arn blir jagad av 5-6 pers och flyr mot hans slott. Vakterna gör inget och bara en rövare blir skjuten av en enda ynka liten pil. Hade de menat allvar med sitt sätt att gestalta detta som den blodiga massaker man vill se och som korståget faktiskt var,  hade det regnat pilar från den borgen, men men…. Har man sedan en bunt med skådisar som läser enbart från pappret i 4timmar utan sylvassa repliker så blir detta rätt meningslöst och det är just den känslan jag får om man nu skall sammanfatta dessa 2 filmer. Däremot så åter igen, och detta var de duktiga på i första filmen med, fotot & musiken är verkligen toppklass. Vackra landskap visas tillsammans med känslofylld musik, men å andra sidan om det nu var detta jag efterfrågade när jag sätte mig där på träbänken i biomörkret?

Gör er själva en tjänst och hyr denna film istället, och har ni inte sett första filmen så är det rätt lugnt, ni får de 3 minuter som faktiskt betydde något från första filmen förklarat i flash-back’s i filmen när det behövs. Det hade räckt med denna film egentligen, för mer komplicerad än såhär var inte filmerna tyvärr. Arn 2 är den överlägst bättre av dem och får därför ett högre betyg, dock inget överbetyg.

Arn – Riket Vid Vägens Slut: 6 av 10

MediaSverige tycker till: SvD 2/6, GP 4/5, Expressen 4/5, Aftonbladet 3/5, SydSvenskan 3/5, NWT 3/5, DN 2/5

Läs även andra bloggares åsikter om Arn, Arn 2, Riket vid vägens slut, Svensk Film, Samproduktion, Jan Guillou, Peter Flinth, Äventyr, Historia, Krig, Drama, Långtråkig, Joakim Nätterqvist, Morgan Alling, Tomas Bolme, Nicholas Boulton, Anders Baasmo Christiansen, Sofia Helin, Michael Nyqvist, Stellan Skarsgård, Gustaf Skarsgård, Milind Soman

May 30th was Marie Fredriksson’s (half of the Swedish pop music group, Roxette) 50th birthday and I sincerely didnt know she was that old already. If she keeps jumping on stage while performing at this age, she could join the ranks of Tina Turner as the grandma of Pop Rock music. For those who are not familar with the group Roxette, they are the ones who brought you the love song Its must have been love, soundtrack for the movie Pretty Woman.

Roxette is the only non heavy-metal group that I listen to, if you all assume that Scorpions and Bon Jovi doesn’t qualify as heavy metal or rock bands. Actually I started to listen to Roxette not because of their music but from the looks of Marie herself. I still remember watching Roxette’s MTV (Fading Like a Flower) and got obsessed by her as I was interested in short haired or tomboy ladies.

From there on, I started to buy Roxette’s album everytime there is a new release. That was around the 1990’s if I’m not wrong. After their Crash Boom Bang album was released, there was no news about Roxette till their latest album Dont Bore Us, Get to the Chorus. During that period the only rumour that I’ve heard about Roxette that Marie was diagnosed with cancer. There’s no confirmation about that till now, so I assume it’s just a hoax. Anyway before I start to preach non-stop here, below is 2 good links about Roxette, one is updated daily.

The Daily Roxette and Roxette’s official site

You can find tonnes of Roxette’s MTV at youtube, although quality is a bit bad, but they are still enjoyable. All these years, I was hoping for them to do a live concert in my country here and until now – pity it still remains as a part of my dream (yeah, keep on dreaming). I’ll take this opportuniy to wish grandma Marie a Happy Birthday, to Per – keep on entertaining me with your music, please.