Jag läser ju en del andra bloggar va, rätt många faktiskt, men en av favoriterna har varit Hela Hustruns blogg. Nu ska jag väl inte redogöra eller recensera vad som är som gött med den bloggen, utan det här blir väl något slags metainlägg. MEN för er som inte vet så går idén ut på att Hustrun fortsätter-bloggar om sitt äktenskap och hur de ska hitta vägar i den formen som passar för deras relation.

Vilket som, läste om ett inlägg från i förrgår som i korta ordalag just handlar om dessa nya vägar och hur de som äkta makar ska ta itu med eventuella lustar att träffa andra och få flirta ohämmat och fritt.

Nu är jag varken gift eller i ett parförhållande allt är väl egentligen bara lekmannamässiga funderingar från min sida, men det är väldigt fascinerande att läsa om hur de tänker och resonerar kring olika “lösningar” i deras “problem”. Alltså, jag menar inte fascinerande som någon slags skräckförtjusning eller så va, utan genuint intressant.

Jag har inga goda råd eller enkla lösningar på hur de ska gå till väga, men det är ju nästan sjukt hur många andra i kommentarsfältet som verkligen gått in för att vara några slags förstå-sig-påare och minsann visa hur dessa två bäst gör i den här situtationen de försatt sig i.

Nu är väl Hustrun mycket väl medveten om att hon blottlägger delar av sitt liv (om än under täcknamn), och jag tror absolut att hon förväntar sig både ris och ros när man som Äkta Maka delar med sig av sina innersta viljor till att knulla andra karlar än den man gift sig med. Men ändå, är det här så konstigt? Är det inte bara helt naturligt i en relation att man känner sig lustfylld inför okända män eller kvinnor då och då, och att man faktiskt någon gång beslutar sig för att följa den lusten?

Även om flera av kommentarerna är stöttande och hoppfyllda känns det som att den givna undertonen är att Hustrun är skökan från helvetet som inget annat vill än att knulla på första bästa student medan maken sitter där hemma och deppar, väntar och bara vill vara gift och go.

Då och då kommer det dessutom in personer som minsann också känt så här, men alla valde skilsmässa och hipp happ – plötsligt har deras nya partner allt det där som den förra inte hade. För det är nog DÄR felet ligger, att Hustrun och Maken inte passar ihop egentligen.

Okej, det kanske blev lite väl till att lägga sig i, trots att jag påstod att jag inte skulle utfärda goda råd eller praktiska lösningar. Men det hela grejen stör mig så mycket, att man bara på grund av en blogg och ett blogginlägg anser sig ha sådan rätt att gå in och döma och nästintill ställa krav (syftar nog mest på de som propsar på skilsmässa här). Även om man anser sig ha helt sjukt goda intentioner med alla råd och tips så tror jag att det är lätt att glömma att DU inte befinner dig i den relation du så gärna vill styra upp, oavsett hur mycket Insikt du anser dig ha.

Letade efter saker med kraftord på google idag och ramlade över ett ganska kul blogginlägg som jag inte sett tidigare. (Bara ett?!?)

Man citerar BLT från den 27/1 2007 och det är följande rader som är av intresse.

Allt finns på den blogg som Ronnebyborna saknat i alla år och som inte legendariska (och för sin tid banbrytande) Utsikter från en etta i Ronneby (http://martin.bagge.nu) lyckades fylla.

Där har ni det. Gammelmedia rapporterar att jag var banbrytande och är legendarisk. Kommer leva på det här länge.

STOPPA PRESSARNA!

Hittade en till pryl i det fördolda i den där sökningen. Via nån Pär Gustafsson så visar det sig att jag fick in en insändare i Sydöstran i våras, hade inte den blekaste aning. Pärs kommentarer är väl något mer insiktsfulla än de som Sydöstrans läsare lämnat, har inte för avsikta att kommentera dem så här tre månader senare.

Läs även andra bloggares åsikter om legendar, banbrytande, blt, ronneby, metablogg

japp, nu är jag klar! så nu lämnar vi denna bloggen, som mest varit som en transportsträcka. layoutmässigt asså. puss puss!

www.whinar.se

OMG OMG jag har ju inte bloggat på jättelänge? OMG JAG DÖR. anledningen är att jag äntligen har upprättat en egen domän, så jag har suttit och pysslat med den de senaste dagarna. måste berömma mig själv lite för mina haxxxingskills, det kommer bli så fint! jag har även importerat hela den här bloggen till den nya sidan, så alla inlägg och kommentarer kommer finnas kvar. skillnaderna är:

• ny adress
• bättre layout
• lite annat

när jag är klar med den så kommer jag lägga ut länkar, det blir väl nån gång imorgon eller nåt! så då blir jag ju den där jobbiga ni vet, som alltid flyttar omkring och tjatar på er att ni ska uppdatera bokmärken, rss-prenumerationer och sånt… men jag vill jättegärna att ni hänger med, det känns lite meningslöst att sitta och skriva en massa dravel på internet om ingen hojtar tillbaka.

ps. kvinnan på bilden har ingenting med texten att göra.

hehe. så såg det ut när jag loggade in på feythbuck nyss. göllisar. men nu har jag diskat! det höll till midnatt, sen ba *MEN HERREGUD*. skämdes inför mig själv… att jag låter det gå så långt. fattar inte varför jag inte bara kan ställa mig och diska en gång varje dag, då behöver man bara befatta sig med en handfull saker att diska, istället för hela uppsättningen av porslin och glas. nisse är mkt duktig på att diska för övrigt. han har mycket bättre disciplin än man kanske kan tro, domestically alltså. jag vet iofs inte vad ni tror om honom. men det ligger nära till hands att tro att han är slapp på alla plan.

also:

pushing toward 10k!!!! på mindre än en månad. helt grymt. inte i kenzamått mätt kanske, men jag tycker att det är askul. RULZ.

hallå shit!!

den här bloggen nådde nåt slags besöksrekord idag: 652 visningar på ett dygn. vart fan kom alla ifrån?!

häj häj. jag gjorde om lite! nu är bloggen lite mer clean och sansad, känns bra i väntan på den ordentliga makeovern. jag gjorde även en ny favicon, men den verkar inte synas. såhär ska den se ut iallafall, hojta gärna till när den dyker upp! försök att ignorera att vissa av bilderna försvinner ut i marginalen och att bilderna har en grå ram. det är ingenting jag kan ändra på i nuläget. men det gör mig oerhört frustrerad. >______< SKITSAMMA

efter jobbet åkte jag hem till cajsa en snabbis och hämtade upp nätsladden till min laptop som jag glömde hos henne efter vår fest, så nu är jag och min älskade dator återförenade igen! jag fick även med mig alla vinflaskor jag fick i present, så nu tänkte jag ta och varva ner med en liten flaska cava och arkiv x.

gotte! puss hej!

hej, jag är lite gladare idag, för jag är ledig.

asså det har gått asbra för den här bloggen i uppstarten, fick stats de första dagarna som jag aldrig har sett på den förra. nu har dessutom whinar gått förbi ifyoureintoit på bloggtoppen och även på bloggportalen. kolla på bilden till höger med extremt kass kvalitet. om du inte är intresserad av statistiken kan du göra det för att få dig ett gott skratt över mina obefintliga skills i paint.

igår stängde jag på jobbet igen. det som ska ta 30 min har tagit 2 timmar för mig och jag var fast besluten om att jag minsann skulle banta ner tiden mina stängningsrutiner tar med MINST hälften. kom till slut därifrån 15 min tidigare än dagen innan, vakten som ska patrullera i gallerian under natten gav mig en applåd, haha.. dock tajmade jag både saltsjöbana och t-bana så jag vann ändå 30 min totalt. sen kom jag hem och nisse var världens bästa. jag får tydligen inte skriva om honom men jag ville ändå få fram att han är världens bästa.

jag märkte att jag fick väldigt mycket färre besökare och typ inga kommentarer när jag whinade. tolkar det som att ni inte är intresserade av whinande. ska försöka låta bli att whina på whinar.wordpress.com. hahahaha.

förresten! flytta över era prenumerationer på networked blogs på facebook från if you’re into it till whinar and make me a happy poo! DO IT! jag vill ha tillbaks mitt rss-feed på min facebooksida, hehe.

>> CLIQUEZ ICI! <<

ett kort ord om layouten förresten! jag är inte heller ett fan av den! den är för pastellig och rörig och framförallt alldeles för smal. jag vill ju kunna frossa i stora, breda bilder; typ 700 pixlar breda ska de kunna vara! just nu får  bara 500 pixlar plats. jag måste vänta till löning (eller skatteåterbäring, hehe) innan jag kan ändra nånting, det kostar ju här på wordpress. men jag har, efter en dag här, insett att det är värt det! so bare with me.

hallå! säg nånting… jag vill veta att ni finns där ute nånstans!

ja hej! jag bytte ju ändå till wordpress till slut. jag hamnade i stiltje på blogger och behöver ofta möblera om helt och hållet för att inte tröttna på  mig själv *kan inte hjälpa’t*. hittills är jag väldigt nöjd med att jag bytte plattform, de enda två nackdelarna jag hittat hittills är att jag känner mig lite cramped i den här smala layouten, och att wordpress tar sån tid på sig att publicera. men det finns ju lösningar till båda problemen. orkar bara inte styra nu.

hoppas du stannar kvar. jag behöver bekräftelsen.

PS. glöm ej: följ min blogg med bloglööövin!

Lag Apropos blogg utsågs tidigare under veckan till sveriges bästa curlingblogg. Nu kommenterar de det själva på sin blogg:

Hux-flux uppmärksammas vår sida av Stenbergsbloggen (som har fantastiskt många besökare, förmodligen för att de är så aktiva). Se här. Dom hävdar att det inte är ironi, men jag är inte så säker. Hur som helst får vi lika många besökare på två dagar som vi tidigare haft på fem månader. Grymt genomslag ni har pojkar. Saker och ting är nu inte lika lugnt, det känns som om trädgården är full av osynliga besökare. Lite läskigt för nu är allt som vi snickrat ihop plötsligt i offentlighetens ljus (nåja bland vissa curlare i alla fall).

Lag Stenberg tycker det är roligt att kunna hjälpa till med tittarsiffrorna och intygar att hyllningen inte var ironisk, den kom från hjärtat.

Lag Stenberg hyllar aldrig ironiskt, de sågar bara ironiskt.

Någon bloggar OM Lag Stenbergs blogg. Länk här. Lite kusligt men samtidigt charmigt.

Eller är det en ironisk ton i inlägget?

Vem vet.

Svenska språket klarar ett fritt hängande “tidigare”. Det du. Syftningen gäller i vilket fall inlägget från inatt och det från alldeles, alldeles nyss. De innehåller ingen vardag, jag bryter ut den idag. Och slår ihop ändå. Vardagens natur utlöste mer seriöst. Jag kommer till det.

Imorgon blir det inte mer kattvaktande, J-O-V kommer hem från skåneland och jag bär mina saker tillbaka till andra sidan spåret. Lika gott. Jag börjar ändå längta hem till vanlig vardag, ska rutinen klara det veckolånga lovet jag har nästa vecka krävs det att jag inte är på en plats där man lever med resväska och känner sig som på semester.

Ja, vi har lov, det är underligt. Universitetet liksom, vuxet? Men det kan behövas, om jag har tur läggs tiden på de tre viktigaste projekten utanför plugg just nu: ny-text-till-välkänt-beat, the .pdf rmx, styra upp en flyttrockad. Alla i förlängningen ledande till större helheter som behöver annat ord än projekt. Det tar vi sen.

Första dörren i J-O-V’s trapphus innehas av någon med namn som en sydstatsrappare. Han kanske kunde hoppa in i UGK nu när Pimp C är död?

Att bo här och inte få dagstidningen varje morgon, utan läsa den i efterhand, ger exempelvis effekten att saker jag kunde ha skrivit om för flera dagar sedan får vänta till idag. Men det kommande är i och för sig något jag tänkt på ett tag.

Det här med bloggande alltså. Vem faaan bryr sig? Ja, läs den, gilla den, tipsa om den. Jag menar inte min. Jag menar inte den specifika. Jag menar alla jävla analyser och artiklar om det. Det är precis som med Phazebook, ja, det är fan samma sak på mer än ett sätt när jag tänker efter.

Helgbilagan Två Dagar i GP hade då med en grej på temat i lördags. Intressant upplagd förvisso, nån skrev i bloggform om blogg som fenomen. Tänk om det fått bli något bra. Istället är det det vanliga jävla dravlet. Snubben går i Nordstan och funderar på hur många av alla han går förbi som har en blogg, eller bloggar, ett ord jag får utslag av när det används i supposedly seriösa sammanhang.

Behandlar industrin, den framväxande, som för mig bara luktar IT-bubbla all over again. Behandlar de som tjänat pengar, Blondiebella, K-Schul, Kenziod, blabla-öre-per-visning. Ger tips för att tjäna the cash själv. Tyst!

Grovindelning i vardagsblogg och ämnesblogg, jaha? Visst, det funkar just nu. Men kom igen, innehållet har aldrig varit det intressanta på riktigt, eller ens särskilt väsentligt, eftersom det just är vad som finns idag. En blogg som koncept har aldrig varit ett innehåll, det är ett f-o-r-m-a-t och ska diskuteras därefter (det är ju därför blogg-till-bok är en vansinnig idé i de flesta fall). Snacka om vad som överhuvudtaget är möjligt i formatet istället. Tillgänglighet, där har vi i alla fall nåt som löst tagits upp. Vem som får skriva och vad och vem som blir läst etc. Och hur det i sin tur kan påverka innehåll. Som att en journalist som skriver i dagspressen men också har en blogg (på tidningen eller själv) kan använda det alternativa utrymmet på ett annat sätt, och vilket sätt det är.

Fan alltså de enda riktigt intressanta sakerna som stod i artikeln var dels det korta och väldigt bloggmässigt (som bloggar ser ut nu) spontana och känslosamma avsnittet om en barn-dör-i-cancer-blogg, och dels det som dök upp vid sidan av, som inte handlade specifikt om bloggar. Till exempel: Blondinbella spelar dum för att det funkar och ger fler läsare. Precis som alla andra ni tror är bimbos. Där har vi nåt intressant. Jag skulle snacka mer om den saken om det inte var dags att sluta nu. Det är ändå off topic.

Vad det var som var precis som Phazen? Jo:

1. Att man snackar bredvid målet precis hela tiden när det diskuteras i press. Eller vafan, att man talar om det offentligt mer än man gör själva grejen. Tiden lagd på att snacka Facebook är längre än den förlorade arbetstiden på egentligt Facebooksurf. Och utbytbart mot bloggläsande och bloggskrivande.

2. Att det är en arena som plötsligt är tillåten för vuxna. Lunar, Helgon, Face, samma sak. Men den senare är tydligen accepterad för vuxna utan att man behöver skämmas. No diss, jag tycker det är bra. Här är bloggläsning och bloggskrivning som fanzine. Läsa eller skriva blogg är helt gångbart att snacka om som 30/40/whateva-åring. Det är det inte med fanzines, men visst finns det rejäla likheter i formaten?

Äh fuck it, nu ska jag plugga eller göra färdigt Knullsoul 102-samlingen.

- – -

Eller det finns förresten en bonusdråplighet att berätta om också (jag skrev den först så oroa dig inte för mitt pluggande, jag ska).

Jag har varit lite osmart och lagt mina badrumsgrejer på lilla toan här hos J-O-V, istället för i badrum-only-badrummet. Mindre plats, men jag föredrog att dels ha det närmare sovrummet, dels på en actual toa, och dels på avstånd från den utsprätta kattsanden i badrummet. Sopa lite? Nä vad menar du?

Anywayz. I handfatet på lilla toan finns ingen stoppgrej där vattnet rinner ner. No biggie. Men inatt när linserna skulle av, och jag skruvar ena locket av linskoppen, gissa vaaad.

Jepp. Locket ner i brunn, och dessutom under den där jävla pinnen! Förstår du hur lång tid det tog mig att få upp skiten? (Ja, precis, lite kortare tid än jag lade ner på att diska den efteråt.) Verktyg: två knivar. Den som ändå haft en fiskekrok med sig ständigt. Men till och med Pingpong-kingens ryssfarsa glömde ju pimpelspöt, så det är väl inget att ens hoppas på. Av någon anledning gick hela processen under ett roat skratt och inte mina vanliga svordomsramsor. Det tog ju faktiskt stopp längre ner, den kunde inte försvinna och sabba hela rörsystemet. Varför sura när man kan nattfnittra?

Det här är inget manifest. Bloggen är egentligen rätt ointressant, inte som medium betraktat men däremot om man ser till skräpet som fyller upp majoriteten av alla offentlighetstörstande narcisser där ute. Man kan längta tillbaks till Gutenbergs dagar för mindre. Detta är mitt bidrag till en överöst marknad, en intorkad kaskadspya rakt in i kultursektorn.

 Den kommer inte att innehålla:

• Mode i form av “dagens outfit”, dålig smak och 16-åriga modeller med dyslexi (den sistnämnda låg högt på bloggtoppen eller vad tusan dom heters hemsida).

• Uppsluppna intervjuer med människor som “tycker om mode”.

• Genomtänkta samtidskommentarer innehållandes spjutspetskompetens, intellektuell udd och banrytande analys.

• Sånt som står på enerverande människors bloggar (ex. Linda Skugge, Ronnie Sandahl osv.)

• Jag lovar dessutom dyrt och heligt att denna blogg aldrig kommer att tryckas i bokformat!

Bloggen är snarast tänkt som en avstjälpningsplats för mina tankar kring samtiden, politiken, diverse kulturintag (konsumtions-suffixet låter så ovårdat nyliberalt) och annat som kan få mig som människa att glömma den stora tomhet vilken jag i egenskap av just människa, och dessutom en skrivande sådan, är dömd till. Tankar kring kulturen som jag inte har tid, ork eller lust att vidarearbeta till en finslipad, publicerbar form. Ett flöde från tanke till fingertoppar styrt av dogmatiska regler som stoppar mig från att läsa om vad jag skrivit.

För kulturjournalistiken i tiden. Det här är inget manifest är inget manifest är inget manifest.

 Kvinna från Knutby