Det var ett tag sen jag postade något. Har haft mycket att göra, jobb och familj tar sin tid. Just nu tycks allt gå i rasande fart och man hänger med så gott man kan. Längtar efter en helg med bara lugn och ro men det lär få vänta på sig. Nu är det julbord, julkonserter och en massa annat inbokat. Är nöjd och glad i kväll. Alla ljusstakar är uppe även om fönstren inte hann bli putsade. Men det tar jag i morgon då jag är ledig em.

Läser om att man i Schweiz röstade nej till minareter och alla protesterna där efter. Demokratin är så på gott och ont, det är inte så mycket att orda om. Majoriteten som gör sig besväret att gå och rösta får igenom sin åsikt. Att protestera mot det är märkligt. Visst kan jag förstå att man inte håller med om ett förbud. Jag förstår också att de som röstat kanske röstat utav rädsla. Men saken är klart avgjord. Majoriteten av de röstande i Schweiz vill inte ha fler minareter! Punkt och slut, folket har talat. Är Schweiz en demokrati så finns inte mer att säga så vida inte valfusk förekommer.

Sverige har under årens lopp dock fullständigt ignorerat den demokratiska processen tros folkomröstningar. Man hävdar att en folkomröstning bara är “rådande”  vilket i mina ögon är en skandal då man kallar sig för demokrati!

Har många gånger hört av min far om hur man röstade om högeromläggningen av trafiken och hur riksdagen struntade i resultatet och införde högertrafik några år senare.

Ett annat lysande exempel är ju folkomröstningen om kärnkraften 1980 där sidan att avveckla kärnkrafter över tid vann. I dag är det som bekant annat ljud i skällan från våra politiker.

Sammanfattning: I en demokrati bör folkets röst gälla, punkt och slut!

Relevanta länkar: SvD, DN, Wikipeida, Wikipeida 2,

Läs även andra bloggares åsikter om Schweiz, Minareter, Demokrati, Folkomröstningar

och bloggar lite lätt under tiden. Hon är allmänt in i döden trött på alla neddragningar som alltid skall leda till förbättringar. Sjukhus drar ner på personal men vårdkvaliteten skall bli bättre, berättar allt som oftast en oförskämt glad politiker. Det GÅR inte att få bättre vård med minimalt med personal, det fatta alla. Men vi sväljer politiker dravel utan att ens blinka. Vi borde gå ut på gatorna och skrika ut vår frustration!!!

Sjukvården i Skåne la ut de akuta hembesök på entreprenad till Carema för att hembesöken skulle öka och vården skulle bli säkrare. Men det visade sig att Carema nekat att åka ut, och att de andra gånger inte blir larmade. Carema har tydligen inte ens kommit upp i hälften av de besök som var avtalat. Patienterna lider! Skattebetalarna betalar. Carema håvar in utan att göra vad de är avtalade att göra. Skamligt!!!

Jag är så in i döden trött på dessa idiotiska politiker står och lovar förbättringar när de vet att det kommer att gå åt skogen. Allting går att sälja med mördande reklam Kom och köp konserverad gröt.

När Folkskam halverade grupplivförsäkringen för pensionärerna, blev de så till den milda grad förbannade att de skrämde livet ut de anställda och livvakter fick sättas in. Gott gry i de gamla! De är dags att ryta, skrika och visa tänderna. Inte sitta flata, tysta och bara “bend over” när våra politiker fullständigt våldtar oss vanliga människor!

Så nu har jag gnällt färdigt och nya uppgifter har plingat in. Återgår till jobbet!

Ja, det bör man. Så resonerade i alla fall Svea hovrätt i RH 1991:35.

Jag hittade det här avgörandet omnämnd i en obskyr liten fotnot (fotnot 115 to be exact) i slutet av s. 84  i Hellners Skadeståndsrätt. Stycket som jag hittade fotnoten i behandlade hur man bestämmer ersättningens storlek vid kränkning (2:3, 5:6 1 st. SkL). Hellner anförde strax innan fotnoten att den skadelidande genom eget agerande i viss utsträckning kan ha “givit upp sina anspråk på integritetsskydd.” Detta kan i sådana fall medföra en nedsättning av skadeståndet. Ett exempel är NJA 1995 s. 661 där en butiksrånare sköts av butiksägaren och yrkade på skadestånd. Enligt HD hade rånaren p g a sin medverkan vid rånet inte utsatts för en skadeståndsberättigad kränkning. 

I RH 1991:35 var omständigheterna lite annorlunda. Det följande i kursiv är taget direkt ur domen.

“Jan M har den 15 augusti 1990 i sin bostad på X-gatan i Stockholm genom våld tvingat Lisbeth N till samlag. Våldet har bestått i att Jan M brutit upp Lisbeth N:s arm på ryggen och tilldelat henne ett knytnävsslag i huvudet.

Lisbeth N förpliktande för Jan M att till henne utge skadestånd med sammanlagt 40 000 kr, varav 5 000 kr för sveda och värk och 35 000 kr för kränkning, jämte ränta.

 Jan M förnekade gärningen och bestred skadeståndsyrkandet. Han vitsordade såsom skäligt 1 000 kr för fysiskt lidande, 1 000 kr för psykiskt lidande samt 10 000 kr för kränkning. Han anförde i denna del att beträffande utsatta grupper, såsom prostituerade, bör ersättning för kränkning sättas lägre än för det s k normalfallet.“

Tingsrätten fann Jan M. skyldig till våldtäkt. Skadeståndet för kränkningen bestämdes till 25 000 kronor då “en våldtäkt innebär för varje person som blir utsatt för en sådan, en kränkning av den personliga integriteten oavsett yrke eller sysselsättning.“

Domen överklagades.

Hovrätten fann också Jan M skyldig till våldtäkt men var av uppfattningen att kränkningsersättningen borde bestämmas till det belopp som Jan M funnit skäligt, d v s 10 000 kr. Som motivering anförde domstolen följande:

“En våldtäkt innebär alltid en kränkning av offrets personliga integritet. Ett väsentligt inslag i denna kränkning utgör den skändning som den sexuella handlingen i sig innebär. Lisbeth N har varit villig att mot betalning ha samlag med Jan M. Hon har fortsatt att prostituera sig även efter våldtäkten, som inte verkar ha lett till andra inskränkningar i hennes yrkesverksamhet än att hon inte längre går hem till sina kunder. Vid övervägande av det anförda finner hovrätten att den kränkning som Lisbeth N blivit utsatt för genom våldtäkten inte är svårare än att den får anses gottgjord med det ersättningsbelopp å 10 000 kr som Jan M vitsordat.“

Slutsatsen var således att Lisbeth, genom att prostituera sig, hade givit upp sitt anspråk på integritetsskydd. Hon ansågs inte vara lika kränkt av våldtäkten som en “normal” kvinna hade blivit i det “s k normal fallet.” En hora får väl skylla sig själv om hon blir våldtagen? Kränkning är väl ändå en del av jobbet? Vad för sorts integritetsskydd är en hora berättigad till?

För det första så vill jag betona att det är en stor skillnad mellan att vara VILLIG att ha samlag mot betalning och att bli TVINGAD till det och dessutom bli slagen. Jag är av uppfattningen att lagen och rättskipningen är till för att skydda de utsatta i samhället. Inte för att sätta sig på dom. Jag kan tvärtom tänka mig att det just är en prostituerad som är i störst behov av integritetsskydd. Det sägs att skadestånd ska ha en preventiv effekt och få personer att tänka till innan dom skadar någon/något. Mot bakgrund av det här fallet så är det iaf från en ekonomisk synpunkt billigare att våldta en prostituerad kvinna än en “vanlig” kvinna. Vad sänder det för sorts signaler?

Medvetet risktagande är vad man motiverar det hela med. Låt mig då ställa en fråga…

Om en kvinna går ensam genom Humlegården kl 3 på morgonen en lördagskväll, aspackad, med en urringning ner till naveln och en kjol upp till äggledarna….Är inte det ett medvetet risktagande? Får hon skylla sig själv om hon blir våldtagen? Vissa tycker det. Borde man jämka hennes ersättning om hon blir våldtagen? Hon gör ett fritt val att gå igenom parken, att supa sig full, att ha på sig dom kläderna. En prostituerad kan i vissa fall ha blivit tvingad till prostitution. P g a hallickar, drogmissbruk eller ett desperat behov av att klara hyran den månaden och kunna köpa mat till sina barn. Bidrag yes, men bidrag my ass. Det räcker inte alltid och det är svårt att få jobb. Kanske speciellt om man har ett drogmissbruk och knappt kan svenska och inte har den där jävla 4-åriga utbildningen som krävs för att bli bibliotekarie (!) eller 1 års kassavana för att hälla upp latte till bratsen på Stureplan. Det är ett tufft liv där ute, så gör det inte svårare för folk som redan är otroligt utsatta!

Våldtäkt är våldtäkt. Det är lika hemskt oberoende av vilken “sorts” kvinna det är som blir utsatt för det, oberoende av klädsel, oberoende av promille-halt. Det är aldrig kvinnans fel.

Det fanns en skiljaktig mening i RH 1991:35: 

“Hovrättsrådet Jan-Olov Swahn var skiljaktig i skadeståndsfrågan och anförde:

 Jan M har hävdat att ersättningen till en prostituerad, som utsatts för våldtäkt, bör sättas lägre än i det s k normalfallet med hänsyn till den medvetna risk som prostituerade utsätter sig för. Jag vill för min del bestämt avvisa en sådan tanke. En grundläggande princip för rättstillämpningen måste vara alla människors lika värde.

Det är väl känt att många prostituerade kvinnor – liksom fallet är med Lisbeth N – är narkotikamissbrukare. För att finansiera sitt missbruk har de prostituerat sig. All erfarenhet visar att kvinnor inom denna grupp är utsatta för ett hårt förtryck från män, antingen dessa är kunder, narkotikasäljare eller “hallickar”. Det är därför av stor vikt att samhället inte ger signaler som kan uppfattas som att detta förtryck i något avseende skulle vara legitimt. I detta sammanhang är givetvis den straffrättsliga bedömningen av avgörande betydelse. Enligt min mening måste emellertid också den skadeståndsrättsliga bedömningen ske på ett sätt som klart markerar, att prostituerade kvinnor inte får betraktas som mindre skyddsvärda när det gäller sexualbrott.- Avslutningsvis vill jag också hänvisa till de av brottsskadenämnden nyligen beslutade höjningarna av skadeståndsbeloppen vid våldtäkt. – Av anförda skäl anser jag att tingsrättens dom skall fastställas även i skadeståndsdelen.“

Jag kan bara hoppas att Högsta domstolen skulle göra samma bedömning om en liknande fråga någon gång skulle komma inför dess prövning. Tyvärr tror jag nog att dom flesta prostituerade som blir våldtagna håller sig från att söka hjälp hos rättsväsendet. Det kanske dom gör rätt i. Dom har väl ändå inte någon integritet värd att skydda. Eller?

Någon tyckte att de som av olika skäl vägrar vaccinera sig mot H1N1 skulle stå för sin egen sjukvårdskostnad och nekas sjukpenning. Låter väl bra va. En sådan cynisk syn på människor tycker jag att vi genast inför.

Kvinnor som får bröstcancer får helt enkelt stå för kostnaden av sin cancervård själv. De kunde ju trots allt ha gjort en förebyggande mastektomi. Kvinnor som får livmoderhalscancer samma sak. De har ju haft SEX fullt medvetna om att mannen de ligger med KAN bära det cancerframkallande viruset.

Givetvis skall alla offer för bilolyckor heller varken få sjukpenning eller subventionerad sjukvård. De hade ju kunnat låta bli bilen. Vad är det för fel på apostlahästarna?

Det säger ju sig själv. Skall man ha åsikten att människor som får sjukdomar som kanske kan förebyggas, inte skall ingå i vårt sjuksystem med vård och sjukkassa, då står man ju givetvis för att ALLA skador och sjukdomar som kan förutses eller förhindras också inte får ingå i systemet. Oavsett hur radikalt man måste gå till väga för att förhindra dem också. Eller hur!?

PS Jag står inte för en sådan kall människosyn. Kommer aldrig att stå för det! DS

Jag har hört det förr och inte brytt mig så mycket om det. Talar om de fåniga argumenten som vissa inskränkta människor använder för att på något skruvat sätt rättfärdiga sitt hat och intolerans mot homosexuellas självklara rätt till lika rättigheter i samhället.

Av någon anledning har dessa stackars människorna fått för sig att homosexualitet är att jämställa med pedofili och incest. För inte tala om idioterna som hävdar att om man låter homosexuella ha samma rättigheter att gifta sig så skall nästa steg bli att man gifter sig med djur. Det är så befängt så det inte är sant!

Pedofili, incest och sex med djur är hemska avarter som dessutom är olagligt enligt svensk lag!! Om inte vissa människor kan se skillnaden mellan dessa avarter och flator och bögar så är det verkligen sorgligt. Oerhört tragiskt!

Tänk att det finns de som inte förstår att homosexuella som gifter sig med varandra är vuxna människor som inte begår något som helst olagligt! De älskar en annan samtyckande, vuxen människa utav kärlek till denna individ. Det är en otrolig stor skillnad från någon som känner ett sjukligt begär till ett minderårigt barn där en vuxen tvingar sig på detta oskyldiga barn. Barn är barn, de är inte vuxna och kan inte ta vuxna beslut och skall inte behöva göra det heller!!! Att utnyttja pedofili i smutskastningskampanjer mot homosexuella är så kränkande det bara går. Inte minst mot barnen!!!

Det går faktiskt inte ens att dra det minsta lilla likhetstecken med något slags sexuellt förhållande med ett djur. Då ett djur varken kan ge ett medvetet medgivande till en sådan relation. Återigen talar vi om någon som alltså tvingar sig på ett väsen till skillnad mot homosexuella vars kärlek är ömsesidig! Det verkar även som att djur sex kommer att kriminaliseras, vilket verkligen är på tiden. Denna fråga tycks verkligen ha hamnat mellan stolarna i brottsbalken.

Incestuösa förhållanden är problematiskt. Är det minderåriga som menas så se mitt svar om pedofili!

Vuxna släktingar och incest är oerhört svårt med tanke på att kusingiften är tillåten i många länder, även här i Sverige. Efter några generationers ingiften är nog tyvärr blodsbanden ganska invecklade. Ganska märkligt är det när det ibland är människor med samma religiösa övertygelser som dessa är de som vill svartmåla och kriminalisera homosexuella och dessutom använder incestuösa förhållanden som argument. Det är dock helt klarlagt att incestuösa förhållanden är orsak till många svåra skador hos ev. barn som föds i inom sådana förhållanden. Men återigen! Det går inte att jämföra incest och homosexualitet. Homosexuella som vill gifta sig är inte släkt med varandra. De incestuösa avarterna inom homosexualitet är givetvis mycket färre än de som finns bland heterosexuella.

Tänk att det skall vara så svårt att förstå att homosexuella är precis som vem som helst. Det är ingen skillnad på dessa individer mer än att de älskar en person av samma kön. Det är faktiskt inte värre än så. De skadar ingen, tvingar ingen till något de inte vill. De vill bara ha rätt att älska en annan samtyckande människa! Jag tycker det är skamligt att kränka en grupp människor som inte gör något olagligt eller omoraliskt för att de älskar!!!

Läs även andra bloggares åsikter om Homosexualitet, Äktenskap, Pedofili, Incest, Djursex, Lagligt

Jag vet att ni läser det här. Så jag vill bara ta tillfället och tacka er. 

Seriöst.

Ni gör mig bara bättre!

I <3 it

Om du har sett filmen Mean Girls så förstår du. Tjejer kan vara för jävliga. Speciellt mot sina vänner. Ibland är tjejer inte kompisar utan istället ‘frienemies d v s man är vänner men ändå ovänner samtidigt. En sak som jag stör mig på är att tjejer oftast håller tyst om dom har ett problem med en annan tjej. Dom låter problemet/irritationen bara ligga under ytan och tills det infekterar hela relationen. Girls don’t fight fair either. Dom vanligaste taktikerna är att kolla snett på den andra tjejen, snacka skit om henne bakom hennes rygg, ignorera henne och försöka frysa ut henne från gruppen, skita i att bjuda henne när man ska göra något så att hon senare får t e x se bilderna på facebook. Sen gaddar dom ihop sig också. Det glömde jag. Vad vore en bitch utan en till bitchkompis? Vem ska man annars sitta och snacka skit om andra med?

MEN det mest för jävliga knepet av alla är när tjejen fortfarande låtsas vara ens vän men hela tiden ska kläcka ur sig smådissiga kommentarer. Du vet, sådana där kommentarer som kan uppfattas som en diss men dom lindar in kommentaren på ett sätt som gör att det inte går att direkt bemöta den och försvara sig själv. Skulle kunna likna det med att äta en muffin med glassplitter i sig. Skälet varför man själv inte försvarar sig själv är oftast att man ser kommentaren som en isolerad händelse. Hon menade säkert det inte så, hon är ju min kompis blah blah blah. Fast när tjejen har fortsatt häva ur sig dessa kommentarer ett tag så börjar man ju såklart undra…Vad menar hon egentligen? Metoden att systematiskt nöta ned en tjejkompis självkänsla genom små knivstick här och där är en klassiker. Det är ett bekvämt sätt att alltid ha en slagpåse i närheten när man behöver en liten pick-me-up för självkänslan. Frys ut/ignorera henne -taktiken är ju också en annan favorit. Exempelvis, hälsa på hennes kompisar och stå och prata med dom utan att ens kolla åt den andra tjejens håll förutom när man då  till slut, motvilligt, vänder sig mot personen och säger det mest stela “hej” i världshistorien”. Oh believe you me sånt skit händer fortfarande utanför högstadiet. Det händer också att kompisar blåser ut rök i ens ansikte, lämnar en helt ensam inne på en klubb för att vakta deras drinkar medans dom tar en rökpaus med sin andra tjejkompis. Till exempel.

(On a side note; Är det bara jag eller brukar tjejerna som gör sånt här skit oftast hänga kring stureplan?? Sen verkar det också som att dom fortfarande tycker att det är coolt att röka. Varför skulle dom annars göra det? Det är ju inte som att dom är beroende!)

En annan sak som också irriterar mig så jävla hårt är tjejer som ska “skryta” med hur litet dom har ätit. Okej om man säger någon gång “Fan vad jag är hungrig jag hann inte käka lunch etc etc” men det är en sak om man konstant, varje vecka, lyckas klämma in kommentarer likt “Jag har inte ätit något sen kl 7 i morse” och då är klockan 5 på eftermiddagen. Sen käkar dom lite nötter och säger att dom ska hem och käka en sallad typ. Vad vill dom att man ska säga? Grattis till din potentiella ätstörning? Ska man ge dom en high five? Eller vill dom att man i ren sympati ska gå och hulka upp sin egen lunch?

Tjejer bråkar på ett jävligt obehagligt sätt. Dom kör med en sån avancerad form av psychological warfare att jag tror CIA skulle kunna lära sig ett eller annat av dom. Varför kan inte tjejer vara som killar? Jag skulle hellre föredra en rak höger än en till sned blick och bitchig kommentar. En rak höger är lättare att bemöta. Man slår tillbaka. Punkt slut. 

Det är ett enda stort orka-projekt att ha och göra med dessa människor. Så ett tips, välj dina vänner med omsorg. Visst, man kan låta en tvetydig kommentar slide några gånger men när det väl börjar bli för mycket så bryt upp helt och hitta andra vänner som inte har så stora problem med självkänslan att dom behöver trycka ner andra.

Läste precis en intressant debattartikel på aftonbladet.se skriven av Frederick Federley som tycker att sexköpslagen borde avskaffas:

http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/politik/article5931456.ab

Ska prostitution vara lagligt? Satt nyss vid köksbordet här hemma och diskuterade det med mamma. Trots att hon är ganska konservativ så håller hon med mig.

“Ingen problematiserar kring det faktum att det knappast kan vara till stöd för vare sig dem som ofrivilligt eller frivilligt prostituerar sig att man inte längre bara är utkastad och förnekad socialförsäkringssystemen, a-kassan, möjligheten att organisera sig och så vidare. De har nu också fått en beskuren kundkrets och säkerligen fått välja kunder man tidigare kunnat undvika liksom platser som känts otrygga.”

Om prostitution görs lagligt så skulle kvinnorna kunna göra det hela till en seriös verksamhet. Varför inte? Det finns en massa eskortfirmor som har tagit prostitutionen från gatan och gjort det till en business. Kvinnan skulle kunna anses som en egen företagare, kanske ha en lokal, säkerhetsvakter, övervakningskameror, tillgång till sjukvård och tester på plats med en läkare. Dessutom skulle hon betala skatt, vilket skulle ge mer pengar till statskassan. Kanske det vore värt en funderare istället för att höja skatterna ännu mer??  

För varför är prostitution egentligen “fel”? För att kvinnorna utsätts för hälsorisker, våldtäkt och misshandel samt att hallicken tar mer än hälften av vinsten? För något annat direkt fel med det anser jag inte att det finns. Om en kvinna väljer att sälja vad som skulle kunna liknas vid en tjänst så varför skulle det vara fel? Möjligtvis föreligger ett moraliskt fel enligt vissa men borde verkligen lagstiftning ske från en fullständigt moralisk synpunkt? Jag menar hur skulle då t.e.x. homosexuellas rättigheter kunna främjas? Vissa tycker ju att homosexualitet är omoraliskt? Jag tycker att människor har ett val. Vill någon sälja sex så ska dom kunna det. Rent principiellt så är sex inte farligt. Däremot så är följderna av att illegalisera sex farligt.Om man slutligen kan acceptera att prostitution existerar och alltid kommer att göra det så kan man eliminera många av de risker som prostituerade utsätts för idag. Lagen har inte tagit bort prostitution, den har försökt sopa den och kvinnorna under mattan. Men dom finns kvar och om dom nu vill utöva denna typ av verksamhet så tycker jag att dom borde ha rätten att göra det. 

“Varför är det okej att sälja lap dance? Sälja massage? Att sälja sex som filmas?”

Jag ser ingen skillnad på porrfilmer och prostitution. Människorna i filmerna har sex för pengar, enda skillnaden från prostitution  är att det är lagligt samt att en kamera är närvarande. “Skådespelarna” i porrfilmerna har tillgång till läkarvård, säkerhet och diverse andra saker just p.g.a. att det är en laglig verksamhet. Vad är skillnaden mellan detta och prostitution? Jag skulle tycka att om man nu har sex för pengar så borde det väl anses ännu mer omoraliskt att ha sex för pengar och samtidigt föreviga detta på film? Det är ju inte som att människor ser på filmerna för att de visar otroliga skådespelartalanger?

Givetvis ska ingen tvingas till prostitution. Det är något samhället borde bekämpa. Men om någon har gjort det valet frivilligt så borde det respekteras. 

Om det finns en sak jag hatar så är det när människor säger åt mig hur jag ska leva mitt liv. Det känns som att överallt jag går så finns det människor som konstant försöker trycka på mig deras syn på hur jag ska leva. Alla tror att dom vet bäst.  Det finns en skillnad mellan att verkligen ge ett råd och istället att beordra någon att göra något. “Du borde verkligen inte göra det där”, “du borde göra såhär”, “jag tycker inte att du behöver, “Det är fel!!! Du borde…” och om och om igen i all evighet. Jag behöver inte ens be om deras åsikt, dom ger mig den gladeligen vare sig jag vill det eller ej. Jag blir konstant tillsagd hur mycket och när jag borde äta, när och hur mycket jag borde gymma, hur mycket jag borde plugga, vad jag ska ha på mig, att jag är för blek och borde få lite sol, att jag borde arbeta med si eller så när jag tagit examen…etc etc som om jag vore en 3åring! Jag är fullt kapabel att fatta egna beslut! Arrrrgghhhhhh!!!

Ett exempel: En gång skulle jag och några kompisar göra oss i ordning för utgång hemma hos någon. Jag hade redan valt min outfit, fixat håret och sminkat mig. När jag var klar kollade jag mig i spegeln och var ganska så nöjd med resultatet men då kommer en person fram, helt spontant och utan att jag frågade om dennes åsikt, och sa “Jag tycker verkligen att du borde skippa pärlhalsbandet. Antingen det eller läppstiftet. It’s too much.”

Vad säger man till det? “Eh tack för tipset, jag tyckte jag såg jättebra ut?” Som tur är skiter jag i vad andra tycker men en annan person hade kanske tvekat och börja ifrågasätta om dom verkligen såg okej ut. Kanske till och med skippat det snygga pärlhalsbandet fast dom själv tyckte det såg ballt ut till den lilla svarta, det lockiga håret och röda läpparna. (Vilket det BTW gjorde. Haha.) Att vara lite “too much” har inte varit något problem för mig. Hellre det än “too little”.  

Ett till exempel: Under sommaren hade jag funderat på att försöka organisera en roadtrip i USA som skulle inträffa ngn gång under de närmsta 5 åren när alla hade nog med pengar. Iaf berättade jag det för min pappa och han tyckte inte alls om iden. Det kan jag dock förstå. Han är min pappa, jag är hans enda barn och skulle åka runt i sydstaterna i 1 månad med 3 tjejkompisar…Kanske inte världens säkraste så jag förstår att han uttryckte en viss oro. Nu var det så att han skulle till en läkartid som jag då fick sitta med på. Han berättade för läkaren om mina planer och då spenderade kvinnan 10 minuter med att säga åt mig att inte åka. Hon pratade om hur farligt det var och att jag borde beställa en sån där färdiggjord resa med en guide som följer efter en i 2 veckor. Där allt är planerat med flyg från ställe till ställe så att jag inte skulle utstå faran med att bila. Basically hon tog det äventyrliga och roliga ur hela resan. Hennes argument var att 4 tjejer inte borde bila ensamma i USA. 

Jag satt tyst under hela hennes word vomit-session och nickade inte ens. Det är det bästa råd jag kan ge för att bemöta dessa människor som vet allt. Det här är ingen dialog. Det är en monolog. Personen skulle lika gärna kunna vara Hamlet som framför sitt dramatiska soliloquy med en dödskalle i handen. Let them have their moment. Du har inget val ändå. Om du säger emot så kommer dom bara försöka att övertala dig mera och därmed dra ut på den plågsamma processen. Jag slår på dövörat och låter dom mala på bara för att i slutändan göra exakt precis vad fan jag vill ändå.

Unga människor får höra mycket om hur dom borde leva sina liv av äldre och “mer erfarna” människor. Bara för att personen är äldre än du betyder det inte att han/hon därmed automatiskt är mer kapabel att göra bättre val i livet. Vissa människor kan leva i 90 år men fortfarande göra otroligt dåliga val medan en 20åring kan göra utmärkta val. Däremot så ser samhället ut så idag att ungdomar automatiskt intar en underlägsen ställning och förväntas bara nicka och säga ja när “vuxna” ger dessa s k råd. Jag tycker att unga tjejer är speciellt utsatta. Ja, jag väljer ordet utsatta.T e x läkaren. Tror du att hon skulle ha gett samma råd till en 21 årig kille?? Att han borde ha en guide som förkläde genom hela resan? Tror knappast det. Ja, riskerna för t e x våldtäkt ökar när man är en tjej men kom igen!!! Ska jag sitta hemma i mitt rum bara för att det finns en möjlighet att jag kan bli våldtagen? Varför skulle inte jag kunna få uppleva någon form av äventyr utan istället begränsa mig för att det finns idioter där ute? Min mamma lyckades hindra mig från att åka på festival för just sådana anledningar och nu får jag höra att jag är för gammal för att åka till Hultsfred. Låt ingen hindra dig från att göra det du vill. I sådana fall kan det sluta med att du sitter där på ålderdomshemmet och önskar att du hade gjort en massa saker som andra människor hindrat dig från att göra. Människor kan faktiskt förstöra andra människors liv på det sättet. Inte för att mitt liv är förstört för att jag inte fick gå på Hultsfred men ni fattar. 

Jag ska inte säga att det inte finns goda råd där ute och att man borde strunta i dom. Råd kan hjälpa en att undvika en massa dåliga situationer som man annars skulle utsättas för  i onödan. Men personen måste vara noga med vilka sorts råd den ger ut. Oftast ser man på situationen från sin egen sits och inte ur ett objektivt perspektiv. Råd delas ut utan en tanke på konsekvenserna. Så när man får ett råd så måste man ha det i åtanke innan man helt blint följer efter det. Jag är kritiskt inställd till allt folk säger åt mig att göra. Varenda gång det händer frågar jag mig själv “Varför?”, “Finns det något annat motiv som påverkar den här personen att ge mig det här rådet?”, “Är det pga personens tidigare livserfarenheter, välvilja eller kanske till och med avundsjuka?”. Skilj mellan praktiska råd och moraliska råd. Följ endast din egen moral. Lev inte efter andra människors livserfarenheter. Lev efter dina. Livet är unikt från person till person. 

Så goddamnit Thelma! En dag åker jag runt i sydstaterna i min babyblå convertible med 20 lager rött läppstift på läpparna och 10 meter av pärlor omlindat kring min hals. Sen svänger jag förbi Hultan på vägen hem…du vet..bara för att.  =)

p.s Min profilbild här är från den kvällen som jag nämnde i mitt första exempel. Visst blev det snyggt med läppstiftet och pärlorna??? =) Dom gula brillorna snodde jag tillfälligt av en snubbe på dansgolvet. Borde anskaffa ett par sådana för framtida utgångar tycker jag. Too much is never enough.

Låt: “Just A Girl” – No Doubt

Mjukisbyxor sitter aldrig fel! Lätta att få av och på vid alla tillfällen! Så himla skönt att bara gå omkring i mjukisbyxor när man är hemma och inte gör något eller när man känner för att bara se allmänt tråkig ut. Dock varje gång jag kollar på mjukisbyxor så finns det aldrig några snygga på damavdelningarna utan herravdelningar har alltid de snyggaste. Får köpa minsta strl men vad gör det huvudsaken är att det är snygga och sköna!

//sofia

- Att åka pendeltåg! Så fruktansvärt tråkigt och långsamt.

- Svettiga människor. Särskilt när man verkligen känner lukten av svett på långt avstånd. Mår illa varje gång. Hallå deodorant!

- När det regnar och är mulet. Får alltid huvudvärk då och det är inte trevligt

- Folk som tränger sig fram i köer när man själv stått där och väntat! Hallå kan vi andra vänta så kan ni andra också det.

- Folk som är kaxiga bakom datorn men sen inte vågar stå för det irl! Så fegt och omoget.

//sofia

Om ungefär 7 månader fyller jag 25 år! Oj blir gammal Eller ja kanske inte men 1 år äldre iaf. Många planerar ju stora fester till sin 25-årsdag men det tänker jag inte göra! Varför ha en jättestor fest bara för att jag fyller 25? (stor fest blir det när jag fyller 30 men dit är det ett tag). Så länge alla nära och kära är där är det jättebra. Varför bjuda folk jag typ aldrig träffar även fast jag känner dem!? Vissa är ju bara för tråkiga. Nej sådana tråkmånsar vill jag inte ha hos mig när jag fyller 25!

Nu låter jag säkert som någon gammal kärring men so what!? Mitt liv, min födelsedag och min fest! Hellre en fest med folk jag umgås och träffar ofta. Undantag för Jonna och Jenny som jag kännt längst och som jag inte träffar så ofta pga att vi är upptagna på olika håll i landet! Men som sagt fyller inte förrän om över 7 månader så har låååång tid på mig att fundera och planera!

//sofia

Karlar är så fega! Så fort något händer som är för jobbigt springer de sin väg! Men det finns dem som stannar kvar och rider ut stormen, som man säger. Fast de karlarna är inte många. Bra karlar växer inte på träd!

//sofia

Det sägs att skåningar är dryga men vad fan är inte stockholmare dårå! Skåningar är ju bara fööör underbara. Iaf enligt mig och Tessan Måste till Skåne snart! Love the place!

//sofia

Till viss mån allergivänlig

Min första puli köpte jag från Åkerby kennel i april 2001. Valet för oss var lätt då min man är pälsdjursallergiker, men av en tillfällighet upptäckte vi att han tålde pulins päls. Genom åren har vi upptäckt fler (en del mycket pälsdjursallergiska) som tål pulins päls och kan därför rekommendera den som allergivänlig. Man kan dock aldrig garantera att alla tål just pulin, för det är ju beroende av vilket allergen man är allergisk emot. Pälsdjursallergiker är välkomna att hälsa på oss och testa huruvida man reagerar på pulins päls, saliv och hudavlagringar. Många av mina valpköpare är pälsdjursallergiker och hos alla dem har pulin fungerat. Inget gör mig gladare än när en pälsdjursallergisk familj klarar av att ha en hund-puli. Jag vet själv hur lyckliga alla var hemma hos oss när vi upptäckte att min man faktiskt klarade av att ha en puli, utan att vi behövde åka till akuten.

Pulins egenskaper

Genom åren har jag hunnit testa vad en puli “egentligen går för”. Pulin är ju en vallhund och som sådan tycker den om att arbeta, men kan likväl ligga kortare stunder på “sofflocket” med sin ägare. Den är nöjd med att vara med sin flock. Därmed inte sagt att man ska skaffa en hund bara för att ha en. Aktivering av något slag kräver alla hundar, om det så bara handlar om promenader och kel.

Pulin i sig är enligt min erfarenhet en trofast, envis, relativt tuff hund med vaktinstinkt i sig. Den blir ganska lätt en enmanshund om inte hela familjen engagerar sig. En puli ska enligt min mening uppfostras som barn; mycket kärlek men också regler och krav redan direkt från början. Det absolut roligaste med en puli är att de är så ytterst lättlärda. På mycket kort tid kan man lära sin puli olika bruksgrenar (spår, sök), lydnad, agility och cirkuskonster m.m. Det man inte får missa är den sociala träningen under det första levnadsåret. Den tiden man då lägger ner har man igen längre fram. Jag rekommenderar varmt alla att gå en valpkurs med sin valp. Där får man delvis mycket socialträning, men man lär också in vardagslydnad, som kanske inte alla nyblivna hundägare kan. När en puli leker så kan den ge udda ljud ifrån sig och man funderar på vad det är för konstigt ljud. Enklast att förklara är att de låter som gremlins (små, elaka figurer i kända filmer). En puli fungerar alldeles utmärkt som sällskapshund och man får då en evigt trogen vän. Detta är ingen rymningsbenägen hund, utan håller sig gärna till sin ägare.

Pulins päls

De första 8-10 månaderna behöver man inte göra något med pälsen. Däremot kan man pilla i pälsen så att valpen blir van vid hantering inför perioden då flätorna bildas. När väl flätorna (snörena) bildas så får man räkna  med en period då man får lägga ner tid på att forma flätorna, då inte alla formar sig själv och det sker en kraftig tillväxt av underullen. Alla hundar har inte riktigt samma struktur på pälsen och en del pulin bildar av sig själv snörena och då krävs det betydligt mindre tid. Men får man en puli som inte bildar snörena helt av sig själv så får man vara bestämd en period och dela pälsen så att alla flätor bildas. När snörena väl formats så blir det väldigt lite tid som man behöver lägga ner på pälsen framöver. Aldrig mera en kam eller borste. Det är inte alltid så självklart hur man börjar att tova pälsen, men givetvis lär vi er. Är man intresserad av utställningar får man givetvis lägga ner mer tid på pälsen. Om man däremot använder  sin hund till olika bruksgrenar, agility eller lydnad så kan man klippa ner pälsen en bit för att få en spänstigare hund. Vi själva gör det på våra agilityhundar. Även som sällskapshund kan man ha sin puli nerklippt om man så önskar.

Slutord

Förutom att detta är en mycket rolig och intelligent hundras att arbeta med eller bara att umgås med, så är det också en frisk hundras. Fel i höftleder kan förekomma som en genetisk defekt, även att man endast avlar på HD-fria föräldrardjur. Man kan aldrig tvinga en valpköpare att höftledsröntga sin hund, men jag rekommenderar alltid alla mina valpköpare att höftledsröntga sin hund vid ca 1 års ålder. Denna lilla investering (under 1000-lappen) man gör för att få ett HD-status på sin hund är mycket viktig. Skulle man ha oturen att få en hund med HD-fel, så har man alla chanser att anpassa hundens kost (vikt) och motion till det bästa. Därmed kan pulin få leva ett bra liv, även att höfterna inte är helt perfekta. Det är också ett sätt för mig att utvärdera om min avelskombination varit så bra som jag tänkt mig. Man kan vidare få mer information om pulin på Svk FUR:s hemsida. Där kan man bla. läsa om pulins hälsostatus och avels rekommendationer för uppfödare.

Slutligen så kan en puli leva ca 13-14 år, så satsar man på att ha en puli som sin vän, så kan man få många underbara, innehållsrika och roliga år tillsammans

Även fast vi i min familj kanske kan tyckas vara “bakåtsträvande och ojämställda blahblah” (med tanke på att jag är hemmafru och min fästman den som drar in stålarna), har jag insett att vi är mer jämställda än de flesta. Rent av i bräschen för det jämställda föräldraskapet tamefan. Och jag kallar mig inte ens för feminist!

Redan från allra första början har jag varit väldigt noga med att min karl inte ska komma i skymundan när det kommer till barnen. Jag har uppmuntrat honom att tro på att han kan göra ALLT det jag kan (förutom amningen då) exakt lika bra. Inte bara för vår dotters skull – utan för min egen också. Jag vet om så många martyrmorsor (min egen mamma är sån, t.ex.) som sliter ut sig själva i förtid bara för att de inte tillåter/kräver/förväntar sig att någon ska hjälpa dem med nånting. “Jag gör väl det här då, för jag vill inte tjata”.

Visst, han har inte haft det lika förspänt som jag i egenskap av att jag är mamma, med nattningen eller vad det nu kunde vara. Men han har kämpat på, och övning ger färdighet!
____________________

En liten sidonot…

Ett ypperligt bra exempel på kvinnligt martyrskap är när man har haft middag med släkten. När alla har ätit upp reser sig kvinnorna direkt och börjar att röja undan disken osv, medan männen lutar sig tillbaka, lossar på bältena och pratar lugnt vidare ostörda. Snälla, räck upp en hand om ni inte har upplevt detta någon gång så ska jag bli mäkta förvånad!

Jag? Jag sitter kvar! Ja, inte om jag skulle få en enorm lust att diska just då – men det har jag sällan efter en stor mättande middag.

Detta fenomen kan utspelas på de mest komiska sätt, som t.ex. med min fästmans familj. Middagar med dem är alltid fyllda med diskussioner om politik och allehanda världsproblem (de är bland annat hjälparbetare, politiker och FN-arbetare och väldigt politiskt korrekta). Det kan pågå ett högljutt samtal där männen – jäsandes på sina stolar – slår sig stolt för bröstet och säger “Det är ju klart man är feminist!” samtidigt som kvinnorna far runt som jehun och serverar dem kaffe och konjak efter att ha kånkat bort 20 kilo smutsdisk från bordet…
En kopp självinsikt, någon?
___________________

Jag är inte av den självutplånande typen; jag håller väldigt hårt på MITT personliga utrymme, MIN rätt till egentid och vila. Jag kräver rättvisa i alla lägen, och säger till direkt om jag tycker något är fel. Sen om det kan uppfattas som att jag är en grym slavdrivare med piskan i högsta hugg, rör mig inte i ryggen.*s*

Min fästman har från dag 1 ämnat att ta exakt lika mycket ansvar som jag för allt som har med barnen att göra när han är hemma. Jag har förväntat mig det av honom. Allt från nattning till badning till blöjbyten. Vi har undvikit mycken irritation och utmattning, och han skulle aldrig förminska det jag gör här hemma – för han VET hur slitsamt det kan vara.
Det är ingen myt att småbarnsåren är de mest krävande för ett förhållande. Det är bäst att köra med raka rör och regler från början och inte anta att allt löser sig av sig självt.

Jag vill förtydliga att jag skriver absolut inte detta på nåt mästrande och uppfostrande vi-är-bäst-gör-som-oss-sätt! Jag tror absolut inte att vi är allvisa eller perfekta. Men jag är stolt och vill skryta lite över det här, som vi har lyckats så otroligt bra med.

Och skryta över min fina karl. <3

Har tittat på America´s Next Top model och jag blir lika imponerad och upprörd varje gång.  Nu är det säsong 9 och varenda säsong så är det i stort sett likadana sökande. Minst hälften av dem är ledsna för att de har ett så jobbigt förflutet, tragiska uppväxter eller så är de eller deras familjemedlemmar döende i någon hemsk sjukdom. Alla har blivit mobbade. I uttagningarna står de där med deras förflutna, gråter och hävdar att de är just de som borde vinna Top model för de är så synd om dem. De förtjänar en chans!! Ingen har haft det så hemskt som dem. Sen finns det de som har kaxig attityd, är bättre, snyggare och SKA vinna till varje pris. De har självklart också bara tragiska upplevelser i bagaget men ingen ska få hindra dem inte. De flesta nämner förstås att de drömt om att bli modeller sen de var barn och har följt varenda tidigare säsong. Det verkar inte vara någon som egentligen tänker på att det är en modell tävling som faktiskt går ut på att vara en modell och inte ett offer. Blir man bra på kort, kan gå som Miss J på en catwalk, har ett speciellt tilltalande utseende, är lång och smal som satan kombinerat med en relativt bra personlighet har du faktiskt en chans. När de väl klarat några utröstningar och ska stylas, klippas och formas börjar alla gråta igen. De visste inte att de skulle vara tvungna att göra det och de blir alltid missnöjda i minst 2 avsnitt innan de ääälskar sin nya look. Sen får de kritik av domarna som oftast kan deras jobb. Ännu mera tandagnisslan. Efter ytterligare några avsnitt får vi se hur tjejerna är helt slut. Ingen visste väl att det skulle vara jobbigt att vara med i en tävling. Ingen förstod att de inte bara skulle sitta o bli sminkade, ta några snabba enkla kort, festa, mingla och bli berömda. Ska de vara tvungna sitta i jobbiga poser och ta order från en fotograf och sen bli kritiserade? Who knew? Det har ju bara varit 8 säsonger innan med samma problem. Där alla sagt att det inte bara handlar om att stå och vara gullig. Man kan ju bara gilla serien haha. Hamnade på en blogg där jag läste om andra tv-serier. . Det är tydligen så att vi behöver dem.