Jag såg som ni redan vet musikalen HAIRSPRAY på Chinateatern i Stockholm i lördags kväll.

Jag tillhör en av de få som inte sett filmen eller läst boken utan endast sett intervjuer med aktuella skådespelare då Hairspray gick på Broadway samt sett intervjuer i svensk morgontv med Rolf Lassgård och Jessica Heribertsson inför premiären på China. Så mina förväntningar var svävande, egentligen ickeexisterande faktiskt.

Hairspray utspelar sig i Baltimore i USA 1962, och tar upp problematiken kring att vara en “good american housewife“. Den behandlar också tunga ämnen som klassklyftor och rassegregering, fast på ett mycket naivt och lättsmält sätt med musik, dans och humor.

Huvudrollen som den tonåriga, mulliga Tracy Turnblad spelas av för mig tidigare okända och för rollen handplockade Jessica Heribertsson, som har förmågan att spela barnsligt gullig och samtidigt sjunga som en hel kvinna! Hennes far spelas av Morgan Alling, som gör en mycket bra rolltolkning och hennes mor spelas av giganten (på mer än ett sätt) Rolf Lassgård som visar sig vara en dragqueen av klass! Fler stora namn är Helena Bergström, Birgitta Rydberg (dotter till Eva Rydberg) samt Gladys Del Pilar vars skönsång är en av musikalens verkligt stora behållningar enligt mig.

Hairspray är humor och underhållning för den stora massan. Den sprider glädje på ett lättviktigt sätt, och berör svåra ämnen men utan att gå på djupet på något vis. Publiken bjuds på en fartfylld musikalisk fest med glitter och glamour och mycket skratt och det är säkert precis vad publiken förväntar sig och vill ha.

Jag var lite rädd att jag skulle tycka att Rolf Lassgård i kvinnokläder skulle bli lite väl tramsigt för min smak, men ack så fel jag hade. Lassgård briljerar i rollen som Mrs Turnblad och samspelet med begåvade Morgan Alling är ett sant nöje att beskåda! Lassgård som kvinna kunde lätt blivit ett spektakel men blev enligt mig kvällens höjdpunkt, tack vare hans fantastiska skådespeleri och känsla för tajming.

Helena Bergström gör en stor roll som den intrigerande Velma von Tussle, men hon känns emellanåt lite tafatt och ganska ofta lite väl tillgjord tycker jag. Alla sång och dansnummer håller hög klass men musiken blir ibland på gränsen till störig och jag tappar då och då koncentrationen istället för att sugas in i föreställningen. Men kostym och scenografi är läckert tilltalande och koreografin sprudlande glad så det är svårt att se Hairspray utan att känna sig nöjd och upplyft efteråt!

Foto: Mats Bäcker

Den här veckan har vi påbörjat ett nytt kapitel i vår utbildning. Vår första uppgift består i att beskriva en utbildningskontext så som vi själva tycker att den ska vara designad och formulerad för att nå optimal måluppfyllnad. (där satt den!)

Jag har valt att designa en egen kurs som går under namnet:

Kulturrevolution

Målet är att Kulturen inte längre ska ses som en slagpåse för okunniga, historielösa politiker utan skall givas den respekt och de resurser den så väl förtjänar.

Kulturen är den sista utposten, en säkerhetsventil genom vilken vi ges tillfälle att bearbeta våra sinnesstämningar och tillstånd. Möjligheten att njuta ett rikt kulturliv står i direkt relation till hur vi mår både psykiskt och fysiskt. Kultur är hälsa!

Historiskt sett har alla blomstrande epoker kännetecknats av ett rikt kulturellt utbud. Dels genom att de styrande varit både nyfikna på och välvilligt inställda till de effekter kulturen har på samhällsutvecklingen dels genom att medborgarna förstått vilka förmågor som frigörs med hjälp av dess kraft. Kultur är att kunna!

Genom att satsa på och lyfta upp kulturens status dämpar man på lång sikt det stegrande ohälsotal som kommit att bli vår tids ok. Vi lever i en tid då människor mår allt sämre och dessutom inte tas på allvar av en regering vars syn på utbrändhet och utmattning kan sammanfattas i uppmaningen: ”Ryck upp dig”.

Jag blir inte bara ledsen utan heligt förbannad.

Mitt förslag lyder som följer:

En utbildningsperiod på ett halvår för högstadieelever eller gymnasister där man bjuds in i kulturens värld. Eleverna delas in i grupper som handleds av lärare från skolan, kulturarbetare från regionen samt representanter från folkhälsan. En kursplan läggs upp i samråd med skolledningen, kommunen och de berörda kulturinstitutionerna. Undervisningsmiljön alternerar mellan de ordinarie skolsalarna till att även omfatta Stora Teatern, GöteborgsOperan, Konserthuset samt diverse mindre teatrar som finns att tillgå genom kontakt med fria teatergrupper. Målet med detta är att ta eleven till nya fysiska miljöer där de bättre kan få inblick i hur arbetet bakom kulturen fungerar samt inbjuda till nyväckt nyfikenhet och vidgade förståelseperspektiv.

I lärprocessen utmanar man elevernas redan befintliga förställningar om kulturens inverkan på samhället genom att dels läsa om kulturens betydelse genom seklerna, dels genom aktiva föreläsningar med ledande kulturpersonligheter samt forskare i folkhälsa. Man ger eleverna en inblick i olika kulturarbetares vardag genom både studiebesök och fältdagar.

Källa till lärandet: Genom att presentera eleverna för ett rikt urval från den klassiska litteraturen ges de möjlighet att själva förkovra sig. Introduktionen sker genom att man i samråd med skolledning samt den nyinstiftade kulturkommittén väljer ut fem klassiska verk som skall läsas samt diskuteras under terminens gång. Man bestämmer även tillsammans med eleverna vilka fem teaterproduktioner som skall besökas, två musikaler, en opera samt två konserter varav en klassisk, den andra valfri efter tycke och smak. Dessa integreras i skolundervisningen tillsammans med både lärare och kulturarbetare.

Kommunikation och kunskapskontroll: Genom att samla grupperna för samtal om litteraturen och de kulturhändelser man besökt avgör man hur väl eleverna tagit dessa till sig. Redovisningar sker genom samtal samt enstaka inlämningsuppgifter.

Syfte – Efter genomgången kurs ska eleven:

* Ha fått grundläggande kunskaper och förståelse för kulturens inflytande på vardagen, kulturens historiska betydelse samt bättre förstå sambandet mellan ett rikt kulturutbud och ett välmående samhälle.

* Ha läst fem klassiker ur världslitteraturen samt diskuterat dessa med sin handläggare enskilt och i grupp.

* Ha besökt fem uppsättningar inom teater och/eller dans, två musikaler, en opera eller operett samt två konserter, varav en klassisk.

* Ha reflekterat över sin egen kulturkonsumtion.

* Ha skrivit en egen dikt under handläggares överseende.

* Kunna diskutera kultur utifrån historiska perspektiv samt kunna jämföra med nutida fenomen inom populärkulturen.

Under följande terminer får skolan och eleverna dessutom ett kulturbidrag i form av kulturcheckar från kommunen på 1000:- per elev och termin.

/PC

För rätt många år sen åkte jag till vår huvudstad för att se och höra musikalen “Kristina från Duvemåla”. Alla hade pratat så mycket om Peter Jöback och hans framförande av “Guldet blev till sand” var otroligt populär och spelades var och varannan dag i radio. Helen Sjöholm var förstås också omtalad. När jag bänkade mig i salongen var det främst dessa två artister som jag såg fram emot att få möta. Men det blev en helt annan som totalt bländade mig, nämligen Anders Ekborg. När han började sjunga var jag helt såld, Jöback hade inte en chans att mäta sig med honom. Idag tycker jag kanske att Jöback väljer en repertoar som jag gillar bättre än Ekborg och jag har köpt nån skiva med honom också. Men minnet av den aha-upplevelsen jag fick då, det sitter fortfarande kvar. En del berodde säkert på stämningen som uppstod i lokalen också.

Vill man ladda batterierna en aning, då ska man sätta i en cd med musiken från Kristina från Duvemåla och så sätta sig bekväm, blunda och njuta.

Jag har letat i klippen som fanns på YouTube och valt två stycken som jag tycker är hur underbara som helst. Låten “Stanna” kommer från musikalen “Kristina från Duvemåla” och “Det borde vara jag” från en cd som Anders Ekborg gett ut. Båda låtarna får mig att rysa av välbehag!

Varsågod och njut!

The Addams Family var ursprungligen en sån där helt omåttligt populär Sitcom som alla bänkade sig på TV-soffan för att se.

TV-serien Familjen Addams som den inte helt ologiskt hette på svenska, hade premiär 1964 med John Astin och  Carolyn Jones i huvudrollerna. Det  blev 64 avsnitt. Och på senare har The Addams filmer blivit framgångsrik franchise med filmer, tecknade TV-serier och TV-/datorspel.

Och nu är det dags för Broadwaymusikal.  Som Gomez ser vi Nathan Lane och Bebe Neuwirth gestaltar Morticia. Handling? Morticia oroar sig för Wednesday som hunnit bli 18. Och Gomez vill att allt ska vara som det alltid varit. Och så blir det dans och sång, något som vi faktiskt redan är rätt vana vid från filmerna. Mamushka?

En förhandsvisning ägde rum igår lämpligt nog, fredagen den 13:e. Broadwaypremiären äger rum någon gång i mars 2010.

Med tanke på att karaktärsgalleriet som The Addams Family består av är rätt enastående och även det att det faktiskt har gjorts en hel del trevliga musikaler på film, framförallt “The little Shop of Horrors” och “Hairspray”, kan musikalen The “Addams Family” bli något riktigt stort och något riktigt bra. 

Men den här klassen kommer nog inte musikalen att kunna hålla:

Inledningen från 1964:

Källa: TVSquad

Filmmedia – Filmblogg

Ikväll visas det första Glee-avsnittet på TV4. I och för sig har jag redan sett allt som går av säsongen, men det är ju en annan grej när det är på teve. Dock kommer antagligen textningen på svenska förstöra en del.

För er som inte vet så är Glee en amerikansk musikalteveserie. Tänk nu inte att det kommer vara som High School Musical. Detta är riktigt bra! Missanpassade elever som startar en musikalförening på skolan låter kanske inte överdrivet inspirerande, Men karaktärerna är så härliga och man kan inte låta bli att le konstant genom hela serien. Ännu ett plus för duktiga sångare och dansare.

21:00 på TV4 alltså. Missa inte detta lyckopiller!

Smakprov får ni här:

Ja, det där är Kurt (spelad av Chris Colfer). Vänta bara tills han går med i skolans fotbollslag. Den synen är inget man vill missa

Ikväll är det seriepremiär för den amerikanska TV-serien Glee som närmast kan beskrivas som en äldre version av High School Musical på droger. Personligen ställer jag mig smått tveksam till serien eftersom den verkar vara väldigt överdriven och i klippen jag har sett så levererar den en humor som snarare får mig att tänka på dagens tecknade feel-good barnserier där sportkillarna och hejaklacksledarna gör bort sig, samtidigt som nördarna spelar ut dem gång på gång och givetvis finns det alltid en ond häxa..

Förhoppningsvis har jag fel och jag kommer sitta klistrad vid TV:n klockan 9 med förhoppning om att få se så mycket mer.

Handling från TV4

McKinley High är som vilken amerikansk high school som helst. Hejaklacksledarna och fotbollsspelarna är närmast kungligheter och de få tappra själarna i skolans kör anses vara nördar – och behandlas därefter.

Det vill den optimistiska spanskläraren Will Schuester (Matthew Morrison) ändra på. Trots att de flesta tycker att han är smått galen har han beslutat sig för att ta över som körledare och visa skolan, och världen, de sjungande ungdomarnas stjärnpotential.

Den från början befintliga kören består av Kurt (Chris Colfer), en kille med både röst och modekänsla, Mercedes (Amber Riley), en Beyoncé-wannabe och körens egen diva, Artie (Kevin McHale) en nördig men talangfull gitarrist, Tina (Jenna Ushkowitz) en Avril Lavigne-punkare med blåa slingor i håret, och Rachel (Lea Michele), en riktig talang som är övertygad om att hon är ämnad för stordåd. När Will sedan av misstag råkar höra Finn (Cory Monteith), en av skolans mest populära och tvålfagra fotbollsspelare, sjunga i duschen värvar han honom till kören i förhoppningen om att fler studenter ska följa i hans fotspår.

21:00 – Glee på TV4
21:00 – Lyxfällan på TV3

Nästa stora musikal som stod på höstens schema att sättas upp på Chinateatern var Hairspray.
Med strålande skådespelare som Rolf Lassgård, Morgan Alling och Jessica Heribertsson kan det såklart inte bli mer än succé!

Det blev ganska så fullt i foajén när all utrustning kom med bud. Alla lampor kom direkt från fabrikerna i England och Danmark!

Nu börjar allt långsamt hamna på plats…

Nu var det dags att börja ljussätta. Bakom rodret sitter så klart Palle Palmé och skapar magi!

I riggen finns: 10 x VL3000 Spot, 10 x VL3500 Wash, 12 x MAC 700, 18 x Source 4 m Scrollers, 32 x Source 4 som frontljus, 6 x Ribalta plus en massa LED.

Jeg har aldri vært noe stor fan av “film-musikaler”.
Moulin Rouge er egentlig den eneste jeg kommer på som jeg synes var fantastisk.
Men! 23. desember kommer “Nine” på kino.
Det er ikke selve handlingen i filmen jeg er begeistret for, men alle skuespillerene;
Nicole Kidman, Penélope Cruz, Marion Cotillard, Kate Hudson, Sophia Loren, Fergie, osv.

Ljudfilm är något som idag känns helt naturligt och stumfilm är för många en mycket främmande filmtyp. Tidigare nämndes att The Jazz Singer var den som födde ljudfilmen och på sätt och vis var det nog den filmen som banade väg men redan 1894 kunde den här smått homoerotiska filmen av uppfinnaren och filmpionjären Thomas Edison skådas:

Vad som är gemensamt för The Jazz Singer och Edisons experiment är ju att musik spelar en central roll i filmen. Detta kom att gälla för många av filmerna som kom 1927 och ett par år framåt.

I Frankrike är kanske René Clair den främsta tidiga ljudfilmaren och även i hans glada 30-tals-komedier är musiken mycket viktig.

Ett av de stora problemen med ljudfilmen var kamerans rörlighet. För att kunna ta upp ljudet ordentligt var det lättast att låta kameran stå still. I À nous la liberté visar Clair att han behärskar tekniken och rör sig lätt och smidigt. Det är visserligen främst i scener fria från dialog som det är fina åkningar men även i samtalsscener följer kameran de inblandade och bidrar till en livlig och glad film. Filmen är lite som en fars. Det är sparkar i baken, jakter och får mig att tänka på det här:

Visst är det väl för härligt med jakter där fler och fler dras med utan någon egentlig orsak?

I À nous la liberté följer musiken med i allt de gör. Musiken tar fart så fort något händer och ljudeffekterna finns alltid där för att förstärka. När vi hör fötter marschera så är det samma läte när internerna marscherar som när arbetarna i fabriken gör det. Varje ljud har en baktanke och ibland är ljuden ersatta med musikliknande ljudeffekter. Vid ett tillfälle används även tystnad för att bidra till det vi ser. Han är jagad och måste gömma sig, det är bäst han är tyst men så fort skurken får syn på honom börjar “Benny Hill-musiken” igen.

Någon som inte hade så bråttom med att ta till sig moderniteter var Charlie Chaplin som 1936 gjorde Moderna tider som fortfarande till största del använder textrutor. Att han tagit efter René Clair är dock tydligt i första scenen (även om det är något han själv nekar till).

Min huvudroll i höstens musikal rök inne. Istället ska jag vara Bimbette no 2, jag tror att det är hon i mitten.. Replikerna är: Ahhh, Ohh och lite till. Det är väl ungefär som att vara åsnebakdel fast lite snyggare,

Idag är Sandra hos mig : ) Vi har fikat på Tant Brun, sett på musikal och till sist spelat Alfapet med Bamse. Men nu är dagen slut och vi ska sova, gnatt!

Sandra & jag för några veckor sedan.

 Baby (CINTA LAURA KIEHL), adalah gadis yatim piatu yang cantik, energik dan memiliki cita-cita menjadi seorang penari utnuk membiayai Opanya, yang sudah sakit-sakitan. Secara diam-diam Baby yang putus sekolah ini ikut dalam sebuah kompetisi Tari SMA, dengan memakai topeng dan identitas baru, PHANTOM

Penampilannya yang luar biasa membuat semua penonton dan panitia terkesima. Tapi semua bingung, siapakah Phantom yang misterius ini? Penyelenggara kompetisi, WIZARD (ANDY RIFF) mengajukan syarat ke Baby, ia boleh ke grand final, dengan syarat ia harus masuk ke sekolah yang ditunjuk oleh Wizard yaitu PEKERTI LUHUR, dengan semua biaya ditanggung

Pekerti luhur adalah sekolah swasta elit dengan puluhan peraturan ketat, yang dipimpin Kepsek muda super disiplin, PAK YUDO (TIO PAKUSADEWO). Anak laki-lakinya, BENNY (RIDWAN GHANY), 15, adalah ketua PHP (Pengawas Harmoni Pendidikan), dengan tugas memastikan tidak ada siswapun yang melanggar peraturan. ZARRO (RANDY PANGALILA), cowok paling keren di sekolah, yang juga peserta grand final dance competition, sangat membenci Benny

Kemunculan Baby di sekolah dengan semua kecerobohan dan kekonyolannya membuat Benny geram. Mereka berdua langsung menjadi musuh

Apakah Baby akan tertipu trik Zarro? Bisakah ia mengikuti grand final? Dan Apakah Baby dan Benny akan pernah bisa bersatu?

Cast: Cinta Laura, Randy Pangalila
Genre: Drama Komedi Musikal

DOWNLOAD FILE CD 1 + CD 2| SUBTITLE ENG | SUBTITLE INDO |

ATTENTION

Menambahkan Subtitle
Istilah Kualitas Grafis Film
Download Torrent
Mencari Film di Internet
DAFTAR FILM A – Z (A SAMPAI Z)

Dagens Nyheter plockar hem mångfaldspoäng med sin intervju med 14-åriga Nikisha Fogo som fått en stor roll i Hairspray som går upp på Chinateatern i höst. Intervjun berör som sig vanligtvis bör inte hennes etniska bakgrund utan henne som person, precis som exempelvis kvinnliga vd:ar ofta brukar påpeka att de borde ses som vd:ar och inte som kvinnliga vd:ar.

Dock: hon spelar en av huvudrollerna i en föreställning som avhandlar diskriminering, den svarta minoritetens situation i 60-talets USA och den svarta musikens intrång i mainstreamrummet.

I ett sådant fall hade det faktiskt varit intressant att höra om denna 14-åriga svenska tycker att historien har bäring på dagens Sverige, hur hon ser på att ha fått en roll delvis för att hon är svart, hur hon ser på “svart” musiks ställning idag mm, självklart med det i bakhuvudet att det finns gränser för vilken analys man kan kräva av en 14-åring.

DN:s rescensent tycks i alla fall inte anse att diskrimineringstemat i Hairspray har någon bäring på dagens samhälle. Att döma av den rescensionen skulle man kunna tro att diskrimineringen typ avhandlas i förbigående i musikalen, och absolut inte är en bärande del av handlingen.

KM

Förlaget Lutfisken har specialiserat sig på vis-samlingar för barn och ungdomar, ofta i teman och mycket pedagogiskt. Ett av de senare alstren är:

Cirkus Musikör  innehåller sånger och manusförslag till enliten “musikal” i cirkusmiljö. En cd medföljer med alla sångerna i både sång- och singbackversioner.

Det är trevliga sånger, nyskrivet blandat med traditionellt. Boken avslutas med Scenförslag, roller och rekvisita, manus och färdigt “mellansnack”. Ett jättefint material. Föreställningen kan börja!

/Annika

Det här youtube-klippet fick jag nyligen mejlat till mig med instruktionen att öva tills jag kunde ta även de högsta tonerna som Belle kvittrar fram. Som avsändaren till mejlet skriver “wondering
if you can hit it with your range”.

Anledningen till detta plötsliga fokus på disneyprinsessor är att hösten musikal har bytts från Cabaret till Skönheten och Odjuret. En av disneys tråkigare storylines om du frågar mig. Söt förvirrad flicka sitter bortrövad hos ett fult odjur, inser att han har ett vackert inre och när hon kysser honom blir han en mesig blond prins. Nu ska jag likväl provsjunga för rollen som Belle.

Så var jeg i London. Bor nå på campusen til Queen Mary University og bodde før det med familien ved Trafalgar Square, der jeg og moren min bodde forrige gang vi var i London.

Noe av det første som ble gjort var selfølgelig å gå til anskaffelse av musikalbilletter. Det tok en evighet å komme til en bestemmelse, for Phantom of the Opera billettene var dyre (og vi så den i 2005) og Caro og Chris orket ikke å se Les Misérables igjenn. Valget falt på Billy Elliot musikalen, som viste seg å være fantastisk. Musikken var ikke til å få bakoversveis av, men kombinert med godt skuespill, fabelaktig dans, idiotisk slapstick-humor, en heftig bestemor og en tjukkas som danset ballett, ble det en helaften.

Dag nummer to brukte vi på å traske rundt i Covent Garden og Oxford street.

Jeg gjenkjenner sangen operadamen synger. (Det kryr av klassisk musikk folk i Convent Garden, ya know.)

En blomsterbutikk oppkalt etter Antonio Salieri!

Middag på Pizza Hut.

KEELEY HAWES I EN SMINKEREKLAME. OMG.

Der hvor tredje akt er uendelig lang og komplisert, er fjerde akt velsignet kort og oversiktlig. Skjematisk kan handlingen fremstilles som følger: 1) Finn Jarle rydder kontoret sitt mens han synger. 2) Den nye redaksjonen presenteres på en pressekonferanse, og Ludvig Nessa fremfører en hyllest til Finn Jarle. 3) Anita synger en kjærlighetssang til Finn Jarle. 4) Finn Jarle synger om at fremtiden ligger åpen og at “alt kommer til å gå så bra”.

Første sang i fjerde akt er den pompøse Siste dag, som på mange måter oppsummerer hele musikalens handling så langt. Vi befinner oss i Dagens redaksjonslokaler, hvor Finn Jarle går omkring og synger for seg selv:

Jeg går her og prøver å forstå
Det som har skjedd
Det man har gjort
Jeg føler meg redd

Jeg går her og minnes da jeg kom
og ble redaktør
Gav ut første nummer
Var jeg glad? ikke spør.

[Ref.] Jeg vil alltid minnes dette rom som jeg står i
Men vet at på den ytterste dag, dommedag får vi
en utlevert redaksjon som er prikk lik denne her
Jeg prøver å tenke på hvor sælt det skal bli
Men klarer bare tenke at i morgen har jeg fri
Og jeg føler meg ensom, tappet for kraft, ei i slag
Siste dag…

Børre, Anita også meg
vi tok verden med storm
Børre han dro
ned til Strandebarm…

Ludvig og Jan Aage overtok
og de hjalp godt til
Men gikk seg dog vill
i Satans kryssforhørnorm [???]

(…)

[Ref.] Jeg sto på min post jeg var apostel for Gud
og viet meg til Kristus med mitt hår og min hud
Avisen var barnet mitt, trykkpressen hjertet som slo
Mine ledere var mine indre organer
Å, Satan! Det er livet mitt, mine barn dere raner
Å, Gud! Redd mitt blod! Redd min tanke, min hjerne i dag!!
Siste dag…

Siden kommer Anita inn og tar del i sangen. Hun løfter ektemannens blikk opp og frem: “Finn Jarle, du har da ikke tapt / Du er ennå ved liv / Og du har da din viv / Alt Vårherre har skapt”. De modulerer og synger tostemt når de blir enige om at

[Red.] Finn Jarle han er utvalgt av den store Vårherre
til mye mer enn lusen sjefsredaktør å være
Finn Jarle er herskeren, Finn Jarle er ruler på jord!
Det er såvidt Finn Jarle ikke er den nye Messias
Finn Jarle, ditt liv og din leven har vært stri, ‘ass
Finn Jarle er elsket av alle som kjemper Guds sag…
Siste dag…

Under den påfølgende pressekonferansen er selv journalistene vantro over at Finn Jarle kan ha fått sparken. “Hvordan kan dere? Gudsfrykten hos dere sover!” utbryter en av dem. URiD#2 forsikrer at “…Dagen skal bli en liberalkristen avis/ Så landets prestedøtre kan la seg voldta trygt”. Plutselig skjer noe uventet: Ludvis Nessa brøyter seg inn, forbi sikkerhetsvakter og mens blitzregnet hagler over ham. Han stiller seg opp midt i rommet og fremfører et kraftfullt forsvar for den gamle redaktøren:

J’accuse: På Lucifer dere tre tenker!
Ugudelig 1 og 2 samt Odd Sverre.
Med Satan holder dere tre lag!!!

Journalistene forlater scenen, sceneskifte til Sæles private hjem. Anita synger Anitas sang før Finn Jarle selv kommer og begynner på avslutningsnummeret, Finn Jarles optimistiske fremtidsvisjon. Refrenget gjentas igjen og igjen, uten at det kan sies å være synderlig overlesset med innhold – m.a.o. litt som en moderne lovsang:

Finn Jarles, Finn Jarles optimistiske fremtidsvisjon
Å, alt kommer til å gå så bra!
Finn Jarles, Finn Jarles optimistiske fremtidsvisjon!
Ooooh…Ooh, la la!

Etterhvert begynner de andre personene i musikalen å komme inn på scenen, én etter én, helt til de danner et svært kor som står og synger på dette refrenget. I sceneanvisningene kan vi lese følgende:

Publikum har reist seg, avgir trampeklapp som får taket til å reise seg. De som har vært med stiller seg i en lang rekke over hele scenen mens de går frem en og en og mottar publikums ekstatiske jubel. [Her følger instrukser for hvilken rekkefølge de skal komme frem i.] (…) Applausen nekter å gi seg, så Børre Knudsen, Anita Apelthun Sæle og Finn Jarle Sæle går atter en gang frem og bukker og neier. De går tilbake, applausen fortsetter og Finn Jarle Sæle går atter en gang frem. Alle forsvinner rolig og velorganisert ut fra scenen, publikum blir stående og trampe taktfast i flere minutter. Tidenes beste musikalforestilling er over.

Nuvel. Dette er altså hele greia, i utdrag. Ble sittende litt her og nå og lure: Hvem skulle man hatt til å spille i musikalen? Hank von Helvete kunne kanskje blitt en spektakulær Finn Jarle? Eller rett og slett gode, gamle Kåre Conradi? Bjørn Floberg, Sven Nordin? Hva med Anita? Solveig Kringlebotn? Mia Gundersen? Mulighetene er legio… Til rollen som Børre burde vel Bjørn Sundquist være selvskreven, men er usikker på om han kan synge. Hmm…

Musikfoto har tema dans den här veckan, vilket passar perfekt eftersom jag är inne i en Hairspray-period! Om någon mot förmodan inte har koll, så är Hairspray en komedifilm från 1988 (och en remake från 2007) som innehåller väldigt mycket dans. Huvudpersonen Tracy är nämligen en riktig fena på dans, och hindras inte heller av att hon inte är stereotypt snygg, utan blir ändå framgångsrik i Baltimores lokala dansshow. Stereotypt snygg är dock den här grabben, som Tracy blir kär i:

Zac Efron: Ladies’ Choice

Bilden jag har valt är från Storängsskolans sista avslutningsbal någonsin (lite sorgligt faktiskt, den gjordes om till låg- och mellanstadie sedan). Jag har en massa coola dansbilder, men jag ville inte ta någon bild där eleverna syns eftersom jag inte kan kontakta dem alla och fråga om det är ok, så jag valde istället den här bilden. Jag gillar den. Den illustrerar vad som händer när dansen blir så rolig och håller på så länge att man fullständigt skiter i att fortsätta vara snygg för att istället kunna ha roligt!

(Fast jag har fortfarande inte slutat tänka på Zac Efron. Läs gärna Tanja Suhininas briljanta inlägg om varför kvinnor borde dras till yngre män, rikt illustrerad med smaskiga bilder på sötnosen. Mmmmmmm…)

]]> http://sigmundsu.wordpress.com/2009/09/17/moulin-rouge-den-basta-film-jag-sett/ Thu, 17 Sep 2009 18:01:05 +0000 Sigge http://sigmundsu.wordpress.com/2009/09/17/moulin-rouge-den-basta-film-jag-sett/

Sant såg den för några år sedan . Jag måste köpa den för den är nog den mest underbara Filmen som Någonsin Skapats ! . Älskar all musik och allt . Den är helt omöjlig att inte gilla ! Med Nicole Kidman och Ewan McGregor . Handlar om en Hora som kommer till stan ( Nicole Kidman ) och en fattig poet blir kär i henne men hon har en kund vilket blir ett litet problem… Det utspelar sig i Paris vid slutet på 1800 talet . Utgiven år 2001 . Otroligt att sådana Skådespelare kan sjunga så bra! Min favorit låt är helt klart Elephant Love Medely . Sök på det och ladda ner och lyssna eller om du har spotify sök där . Den är helt obestrivligt bra och första gången kan man faktiskt fälla en tår nån gång . Gjorde jag i alla fall . REKOMMENDERAS TILL 10000000000%
Till alla !

Sigge

Det begynner å bli lenge siden forrige avsnitt i vår populære feuilleton fra Borisoglebskijs litt for ensomme ungdomsskoleår. Sist vi forlot redaksjonslokalene i den kristenkonservative dagsavisen Dagen hadde Finn Jarle utkjempet en dramatisk kamp med Satans utsendinger Vignes og Borg sr. om redaksjonsmedlemmenes sjel. Spenningen var til å ta og føle på idet Nessa, Torp og Prestegård trakk seg tilbake for å avgjøre Sæles og avisens skjebne en gang for alle.

Guds seier
Når de kommer tilbake er det Ludvig Nessa som fører ordet, fremdeles på noe som antagelig er ment å være en heller outrert nordlandsdialekt:

Vi har drøfta å drøfta, å leita opp nånn kompromissa. Her e eitt æksæmpel: Dagen får ein meir liberal profil, som for eksæmpel Vårt Land å Finn Jarle fortsætte som sjæfsredaktør. Hær e eitt ainna: Finn Jarle går av såmm sjæfsredaktør å får ei anna, meir uinnerårna stilling i redaksjon’. Ka har du å sei te hærre hær, Finn Jarle?

Finn Jarle viker ikke en tomme. “Nånn kompromissa” ligger ikke for ham, og han slynger ut en voldsom anklage mot sin gamle venn i sangen Jeg forlater aldri mitt kall:

Foran meg står ikke en from abortprest
Foran meg står en fariseer, en løgner
Du står på Djevelens side, sprer Helvetes pest
over folket, din syndige hykler!!
Er det rettferdig mot Gud, si meg dét!
Å fjerne hans talerør, rive det ned?!
Nei, Ludvig Nessa, det stemmer dog ei!
Du har tatt inn på en farlig vei…

“Den liberale avisen” Vårt Land levnes, for å si det mildt, liten ære:

Vårt Land er en syndig avis, må du tro
De skriver på Lucifers vegne
Der står ikke NOE om stening og blod
De er hyklere, løgnaktige drenge!!
Er det rettferdig mot Gud, si meg dét!
Å knuse hans talerørs renomé
Ved å gjøre det syndig som Slangen i tre
Si meg det, Nessa, si meg dog dét…

Sangen bygges opp til et voldsomt klimaks hvor Finn Jarle i en siste, umenneskelig kraftanstrengelse skriker ut: JEG FORLATER ALDRI MITT KALL!!! Kanskje er det dette siste primale utbruddet som får redaksjonsmedlemmene til å våkne opp fra sin syndesøvn. For når neste sang, Guds seier, tar til – ja, da er det plutselig helt andre toner vi hører fra de villfarne redaksjonsmedlemmene:

[Nessa:] Finn Jarle, du har talegava av dæmm sjælne
[Torp:] Finn Jarle, du er egentlig ganske kul
[Prestegård:] Finn Jarle, du får min kropp til å skjelve

… osv., osv. Vignes og Borg sr. gjør et siste forsøk på å overtale dem (“Finn Jarle ønsker seg et ugudelig samfunn / Med drap og stening, mord og brann”) – men nå er Guds seier et faktum. Redaksjonsmedlemmene hopper rundt mens de synger:

Dagen er kongen og skal så forbli
Så lenge at Nessa og Torp har no’ å si
Ja, Dagen er kongen i verden i dag
(…) Det er Guds Seier!!!!!

Ludvig Nessa blir så overmannet av skyldfølelse at han ikke lenger ser seg verdig til å “vårrå [sic!! - her satt ikke alle målmerkene som de skulle] Sæles høyre arm”, som han sier selv. Han reiser derfor “[t]e Strandebarm, te Strandebarm / for å tjene Børre Knudsens sak”. På dette tidspunktet er det mulig at forfatteren faktisk har hørt den virkelige Nessa snakke, for Nessa meddeler i sin avskjedstale at han nå “ska lær mæ å snakk som i Oslo”. Hva som er logikken i at han skal gå fra nordlandsdialekt til oslomål når han flytter til Kautokeino – det får være opp til andre å finne ut av.

Banestøtet.
Vi får sceneskifte. Nessa er reist nordover og Torp har slått seg opp som “homohelbreder på heltid”. Prestegård og Sæle er igjen i Oslo, hvor opplaget stiger og alt er såre vel. De har også fått to nye redaksjonsmedlemmer, “unge kristenkonservative av ypperste slag”. Sæle burde ha skjønt hvor det bar allerede da han leste CVene deres, for de heter altså intet mindre enn Ugudelig redaksjonsmedlem i Dagen #1 og Ugudelig redaksjonsmedlem i Dagen #2. La oss, for å spare plass, kalle dem URiD#1 og URiD#2. Sistnevnte forteller om sin bakgrunn:

Vi var begge gudløse ungdommer som festet og kikket på pikene. Mang en gang følte jeg sataniske lyster renne gjennem mitt blod. Men Jesus kom og reddet meg. Lett påvirkelig som jeg er er det vidunderlig å komme hit, til  den trygge atmosfæren her i redaksjonen.

Ikke før har han sagt dette, så dimmes lysene og en mørk, skummel tone begynner å dirre i luften. To djevleskikkelser sniker seg inn i rommet – det er Vignes og Borg sr.!!! De “starter et dance-show med heftige flashlights” og synger en sang hvor de anklager Finn Jarle for å være en “dillefjott”, en “kuppuli” og en “fjompkalott”. URiD #1+2 viser seg i sannhet å være lett påvirkelige, for dette er nok til å overbevise dem om at Sæle ikke kan fortsette som sjefsredaktør. Neste gang de treffer Finn Jarle finner følgende replikkveksling sted:

URiD#1: Ehh…Du…Finn Jarle…?
Finn Jarle: Ja, min sønn?
URiD#1: Vi har tenkt litt, vi to.
URiD#2: Over din lederstil, over din linje i avisen.
Finn Jarle: Jaså?
URiD#2: Og vi har kommet til det at…
Gunnar Prestegård: Ja? Hva da?
URiD#1: Til at…Åh, faen heller!! Vi har kommet til at du er et ugudelig krek og en elendig leder! Vi krever at du peller deg ut herfra med det samme! Det er ikke noe rom for kompromiss! Hører du?!?! Vi krever at du peller deg ut!! Vi vil ha en mer moderat linje à la Vårt Land! Gettit?!?
Finn Jarle: Men…Er dere klar over hva dere sier?!?! Dette er jo forferdelig!! Hvordan kan Djevelen ha kommet seg inn i deres sinn på en så grufull måte?? Å, hva har jeg gjort?! (Slår hendene opp mot himmelen, vill i blikket.) Fader!! Tilgi meg for jeg har syndet!!! Hjelp meg å vende dem til den rette tro igjen!!!
URiD#2: Det du mener er den rette tro er gammeldags bullshit! Det som står i Bibelen må tilpasses til våre dager, Finn Jarle. Det vet jo alle!
Finn Jarle: NEEEEEEEIIIII!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! NEEEEEEEEEEIIIIIIIIIIII!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Gunnar Prestegård: Skjønner dere ikke at det er SATAN som har trengt inn i deres unge, lett på-virkelige hjerner og sådd slike ukristelige frø?!?!
URiD#2: Pell deg ut, gammer’n!! Oldinger som deg med så forstokket syn på virkeligheten har ikke noe å gjøre i den liberalt kristne avisen Dagen…

Finn Jarle trygler om nåde, og blir lovet at “alt dette skal atter bli ditt”, bare han vender om til avisens nye linje. Det skjer imidlertid ikke, og resultatet er at Finn Jarle og Gunnar Prestegård forlater redaksjonen. Kuppet er et faktum, og de to ugudelige bryter ut i jubel. Sceneteppet faller, og tredje akt er (endelig!) slutt…

Coming up: Finn Jarle rydder på kontoret og ser lyst på fremtiden. Følg med, følg med…

Masih ingat dengan proyek terbaru Yesung dan Sungmin? jika Sungmin disibukkan dengan Akilla nya Yesung pun begitu. Sebenernya malah duluan Yesung tentang pemberitaan dia main di musikal. tapi emang aq belom posting [piss]. oke…ini q kasih pikku2nya ma posternya

liat deh aktingnya Yesung!bener2 nyakinin banget!!




Yesung oppa bener2 usaha keras buat debutnya ini..please give him support ELF!

cr:：终于遇见钟云@yesung‘s Chinese Fan website–1314（http://yesung.ifensi.com）
re-upload:avamisu@smtownindo,astagged