Läs ett intressant debattinlägg Aftonbladet:

http://tinyurl.com/ycdqzk2

Man behöver inte vara EU kritisk för att inse att EU är en stoppkloss när det gäller miljö och hälsa. Här kommer några aktuella exempel:

• Livsmedels- och Naturvårdsverkets förslag på miljöanpassade/klimatsmarta kostråd stoppade. Begränsar den fria rörligheten på varor.
• Förbjudet att vid upphandling kräva att svensk djurskyddslag följs. Det går t.ex. inte att välja bort dansk griskött och istället välja svensk som föds upp mer djurvänligt.
• När- och lokalproducerat är ett förbjudet krav vid offentlig upphandling. Strider mot konkurrenslagstiftningen.
• Förbjudet att kräva Kravmärkt i offentlig upphandling. Däremot är det okey med EU-ekologiskt som inte har samma stränga regler.
• Omöjligt för Livsmedelsverket att stoppa energidrycker (med koeffin och taurin) från att säljas till minderåriga. EU:s medicinska råd förklarade dem ofarliga för några år sedan. Nya vetenskapliga rön bevisar att detta är fel och att de kan ge svåra skador. 

Mitt förlag för att stoppa dessa stolligheter är att man gör en Irland. Säger nej till Lissabon föredraget och kräver att allt detta trams upphör. Och när väl EU  backar, krusar och låter oss få igen om våra krav när det gäller miljö och hälsa säger våra stärkta politiker ja.

Mer stake i EU politiken tack.

Med risk för att verka tjatig. Frågan är fel ställd och svaret blir därmed fel när årets kock Viktor Westerlind i dagens metro förklarar att närodlat är bättre för miljön.

Visst transporter av mat är ett stort miljöproblem. Men den transport som väger tyngst  är fortfarande den mellan butik och hem! Våra enskilda bilresor mellan butiken och hemmet belastar miljön och klimatet mer än t.ex transporterna av importerad av mat.

Så årets kock skulle kanske istället slå ett slag för butiker i bostadsområdena och förkasta kedjornas stora lågprislador i städernas ytterområden. Köpställen som  innebär att man tar bilen enkom för att handla där. Sällan kan den bilresan kombineras med t.ex.  arbetsresor.

Det är inte helt enkelt det här med vad som är mest miljövänligt och klimatsmart.  För cirka 10 år sedan medverkade jag i en bok -Mat med känsla för miljö - Där vi redde ut begreppen (bl.a. detta om mat och transporter) och dessutom klädde vi råden i recept på miljöskonsam, näringsriktig och läcker mat. Boken gavs ut av Naturvårds-, Konsument- och Livsmedelsverket. Tyvärr är boken slut men finns på antikvariat.

Och det trista är att rättigheterna idag ligger hos Livsmedelverket som inte vill uppdatera den och göra en nytryckning. Mellan skål och vägg har jag från annat håll fått veta att departementet “inte tycker att staten ska ge ut kokböcker”. Men detta är ingen vanlig kokbok utan en som bygger på erkänd svensk och internationell forskning.    

Slutsats: Vill du verkligen äta miljöskonsamt? Handla med hjälp av cykel! Eftersom jag själv har transporterat hem mat till en fempersoners familj under åtminstone ett och ett halvt decenium vet jag att det är möjligt. Ja, rent av snabbt, enkelt och ekonomiskt försvarbart.

Under förutsättning att det finns en bra butik inom rimligt avstånd (i mitt fall 600 meter cykelväg). Idag har tyvärr Coop Konsum Kista förfallit och kallas i folkmun för ”Seveneleven”.

Svar till WWF, SNF och SRF som vill hindra regeringen att införa vargjakt och begränsa vargstammen till 210 individer. Sluta romantisera vargförvaltningen.

“- Stadsbornas romantiserade bild av rovdjuren kan inte vara vägledande för rovdjurspolitiken, vi måste ta större hänsyn till de människor som skall leva med dem”. Så sammanfattar EU kommissionen sina nya riktlinjer för rovdjursförvaltning. Det är precis samma linje som Svenska Jägareförbundet drivit i alla år och som nu ligger till grund för en ny rovdjursförvaltning.

Regeringen ska snart besluta om rovdjurspropositionen och inför detta försöker de tre organisationerna WWF, SNF (Naturskyddsföreningen) och SRF (Svenska Rovdjursföreningen) stoppa förslaget. Men deras senaste debattinlägg innehåller en rad avsiktliga felaktigheter. Vi kan ge exempel:

Påståendet att Sverige har en lägre vargtäthet än nästan alla europeiska länder stämmer inte. De hänvisar till en fem år gammal rapport från LCIE (forskargrupp under EU kommissionen) där vargsituationen redovisas. Siffrorna som de tre organisationerna grundar sina beräkningar på finns i rapporten, men de utelämnar rapportens viktigaste kommentar. Författarna anger tydligt att de länder som redovisar flest vargar har det sämsta inventeringsunderlaget. Underförstått, siffrorna går inte att lita på. Det är både vilseledande och naivt att använda data på det sätt som de tre organisationerna gör. Dessutom sägs Sverige ligga på 21:a plats bland de 26 länder man valt att redovisa. (Men det finns 44 länder i EU)

De tre organisationerna framhåller att det finns ett stort stöd för rovdjur i Sverige, även på landsbygden. Men varför då säga nej till att ge samma landsbygds invånare större inflytande över sin egen situation genom regional förvaltning?

Vi är också förvånade över att WWF, som vi uppfattar som seriösa, sänker sig till den här nivån i sättet att argumentera.

Förutsättningarna för att börja jaga varg i Sverige är uppfyllda. Licensjakt måste tillåtas i vinter i de regioner där koncentrationen av varg är oacceptabel. Först då kan vi få en rovdjurspolitik som kan accepteras av dem som bor i vargtäta områden. Regeringen har en unik chans att lägga fast en ny rovdjurspolitik och infria de löften som utlovades om antal vargar, licensjakt på varg och demokratiska förvaltningsbeslut på regional nivå.

Torbjörn Lövbom
Ordförande i Svenska Jägareförbundets Rovdjursråd

Gunnar Glöersen
Jaktvårdskonsulent och rovdjursexpert i Svenska Jägareförbundet

Sveriges Radios Ekoredaktion ropar i en rubrik ut att “Regeringen kör över Naturvårdsverket“. Ärendet handlar om förbifart Stockholm.

Man kan ha olika uppfattningar i själva sakfrågan. För egen del förstår jag väl alla fördelar med förbifarten, men är också rätt tveksam till insatsen eftersom det är ytterligare en bit på bilismismen (alltså ett samhälle som helt och fullt bygger på bilen som bastransportmedlet).

Men däremot tycker jag faktiskt att Ekot (förmodligen rätt medvetet för att skapa en bättre rubrik) missförstått de olika uppdrag som regeringen och statliga myndigheter har. Det har dock Naturvårdsverkets nya generaldirektör Maria Ågren bättre grepp om. För det är ju precis som hon säger att Naturvårdsverket ska yttra sig som expertmyndighet utifrån sina specialområden. Regeringen har därefter uppgiften att väga samman olika – och ibland rätt skiftande – perspektiv och “specialområden”.

Naturvårdsverket och alla andra statliga myndigheter ska inför regeringens beslut i olika frågor alltid se till att regeringens beslutsunderlag är så fullgott som möjligt (eller i formell mening i alla fall när regeringen ber om deras synpunkter, vilket varje regering regelmässigt gör).

Samhället består av mer än ett perspektiv. Naturvårdsverket står för ett både viktigt och centralt perspektiv. Men det är inte det enda perspektivet.

Det är inte alltid lätt att vara regering, men det är regeringens uppdrag att väga samman och fatta slutliga beslut. Jag tycker – och det tror jag de flesta redan vet – att regeringen alltför ofta drar fel slutsatser och fattar mindre kloka beslut. Men jag skulle nog vänta bra länge innan jag anklagade regeringen för att “köra över” en av sina myndigheter. För det är inte myndigheterna som styr Sverige, utan det är precis som det står i grundlagen så att “regeringen styr riket”.

Det är bra tycker jag. För jag tycker demokrati är bättre än teknokrati.

I övrigt tycker jag som jag brukar att det är dags.

Dags för rättvisa!

Medan det är mycket befogat att göra Kosterhavet till nationalpark, finns det INTE ETT ENDA ETT GILTIGT ARGUMENT för att bygga mastodontbyggnad och absolut inte att bygga ett Naturrum för 60-70 miljoner kronor. Det hör helt enkelt inte hemma i Kostermiljön. Lika lite som en sådan byggnad hör hemma vid Tåkern! Det är inte för att administratörer skall ha en flott byggnad som Kostermiljön skall få förstöras. Bevaras ja. Men allt utöver till Bohusläns kulturhistoria anpassade byggnader, är att förstöra Koster. I och för sig är jag inte förvånad när jag läser vem som uttalar sig för skrytbygget. Men det är en annan och högst personlig uppfattning som ligger till grund för den uppfattningen.

Detta oaktat har Andreas Carlgren helt rätt: ” Det vi säger till Naturvårdsverket är att de har ett anslag som är till för att vi i första hand ska skydda natur. Det kan inte få ätas upp av att vi bygger byggnader, säger miljöminister Andreas Carlgren till Ekot. ” GP 31 augusti 2009

Naturvårdsverkets rapport om skolmat visar på ett enormt slöseri med mat och pengar. Det slängs för hundratals miljoner kronor slängs varje år. Ett av problemen att tillagningskök i skolor och vården läggs ner och ersätts med plastlådor och uppvärmd mat. Nu lägger Miljöpartiet fram tio politiska förslag om hur maten kan bli godare.

Tillagning på plats med råvaror av god kvalitet ger god mat och minskat svinn. Då behöver inte satsningen bli dyrare. Den låt-gå-mentalitet som fått prägla utvecklingen av vår matkultur ger konsekvenser, bland annat i form av ohälsa och miljöförstöring. Intressant är att Naturvårdsverket så tydligt visar på värdet av tillagningskök i stället för bara ta emot och värma.

Här är några av de gröna förslagen för godare mat:

SATSA PÅ GOD SKOLMAT I KOMMUNERNA
Kommunerna måste våga satsa på god mat i de offentliga storköken. Ge måltidspersonalen tid och resurser att upphandla och laga mat från bra råvaror. Gör delade upphandlingar så att det lokala näringslivet kan delta. En bra skolmat är en investering i barnens hälsa och utbildning. Miljöpartiet kommer i kommuner och landsting under det kommande året driva kravet på en ökad andel ekologisk mat på landets skolor och sjukhus.

SKOLKÖKSLYFTET
Vi vill genomföra ett skolkökslyft som ger måltidspersonalen kunskaper och verktyg för att höja kvaliteten på skolmaten. Staten och kommunerna bör tillsammans finansiera kompetensutveckling så att de kan gå från att vara kokerskor eller ekonomibiträden till att bli kockar. Man ska genom programmet få möjligheter att lära sig mer om barn, mat och hälsa, ekologisk och rättvisemärkt mat, och få kunskaper kring lagstiftning och rutiner så att man minskar rädslan för att göra fel.

RENSA I TILLSATSDJUNGELN
Begränsa de onödiga tillsatserna i skolmaten. Dåliga råvaror ska inte maskeras med kemiska tillsatser. Tillsatser som är otillåtna i ekologisk mat bör inte heller förekomma i skolmaten. Sverige bör också driva på EU för att få till stånd ett gemensamt stopp för onödiga tillsatser.

Det är också dags att, liksom Danmark, förbjuda transfetter i mat. EU-parlamentets miljöutskott har visat att stopp för transfetter är det mest kostnadseffektiva sättet att minska dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar i EU.

“– Vi fann en mängd olika fibrer och partiklar i vattenmassan. Upp till 10 000 fibrer per kubikmeter. Tidigare studier i andra havsområden har visat på partikelmängder på 1 till 20 partiklar per kubikmeter vatten, säger Sverker Evans, avdelningsdirektör på Naturvårdsverket till Ekot.” ……”En förklaring till att forskarna funnit fler partiklar än väntat kan vara att filtret de använt är 15 gånger tätare än i andra studier. Mätningarna har också gjorts närmare land och på ytvatten.
Därför bör inte alltför långtgående slutsatser dras.”
Aftonbladet
se även GP

När vattenkvalitén i våra bäckar, älvar och sjöar redan vid en partikelmängd av 20-25 per kubikmeter vatten i sig utgjorde ett hot mot fortplantningen av plankton och längre upp i kedjan då en stor del av partikelmängderna redan i de tidiga undersökningarna, 60-talet och 70-talet insamlade av Blå sidan i Östergötland och Kalmar län analyserade på Gamers lab i Norrköping, visade sig innehålla plaster utöver bekämpningsmedel, konserveringsmedel, tensider, fosfater och restprodukter från industrin (innan de flesta av Östergötlands större industrier i samarbete med Vätterns Vattenvårdsförbund och Motala Ströms Vattenvårdsförbund tog fram slutna system för återanvändning av kemikalier). Hur kan man då när vattenkvalitén innehåller upp till 10000 partiklar per kubikmeter säga att det inte går att dra långtgående slutsatser???????

Det är fel. Det kan man. Oavsett filtertäthet (förr tog man vatten insamlat i spec kärl som slöts på bestämda höjder och analyserade det i lab när vattnet torkat bort resp efter att biologiska och kemiska analyser gjorts på delprover som förvarades i spec. flaskor i kyltemperatur för att inte fällningar etc skulle uppstå.

Slutsatserna som kan dras är många. En av dem är att vi redan idag har en så låg vattenkvalité i delar av vårt vatten att de nuvarande reningsanläggningarna svårligen har en chans att rena vattnet till den önskvärda drickbara kvalitén som avsetts. En annan är att när vi i Sverige som har bättre vatten än många har sådana stora problem, då ser vattenkvalitén totalt i världen så illa ut att det redan idag föreligger stor risk för problem upp i näringskedjan på fortplantningen. (Andra uppenbara problem lämnade därhän)

Att leva som rovdjur i Norge är inte hälsosamt, två björnar och en varg ska få dödas i Hedmark, grannlän till Värmland och Dalarna.
Orsaken är flera angrepp på får i norra Österdalen norr om Koppang.
I Hanestadkjølen i Rendalen och i Gammeldalen mellan Tynset och Tolga är det nu björnjakt efter två djur och i Rendalen jakt på en varg.
Samtidigt pågår björnjakt på två håll i norra Gudbrandsdalen runt Ringebu, även där är orsaken dräpta får.

Vad man bör veta om får i Norge är att de flesta fårbönderna har sina får på lösdrift och därmed är fåren i princip omöjliga att bevaka och än mindre sköta om.
Ca 2,2 miljoner får släpps varje år ut i fjälldalarna som i princip får sköta sig själva. Nära 10 procent av dessa får återfinns aldrig och norska staten betalar ut ersättning för ca 150 000 försvunna får.
Fårägarna hävdar att det är rovdjur som orsakar det största tappet medan kritikerna menar att det är bonden själv som är orsaken – han släpper sina får utan tillsyn över hela betessäsongen.

Här följer lite norsk läsövning från den debatt som pågår på nättidningen Nationen mellan företrädare för Norsk Sau- og Geit och allmänheten:

Hvert 10 lam dør før det overhodet kommer i utmarka og ved siden av dette dør ca. 150000 sauer av helt andre grunner enn rovdyrangrep.

Det å motta erstatning for sauer drept av andre årsaker er en lett sak. Sauebonden rapporterer inn hvor mange han “tror ” er tatt av rovdyr , så får han erstatning for saueflokker som bare blir borte, sauer som drukner og dør av manglende tilsyn.

Takket være en sløv forvaltning soper sauebøndene inn erstatning, bortsett fra de som virkelig bryr seg om dyra sine og passer på at de ikke lider. De mottar ingenting i støtte.

Hva skal dere skylde på når dere har utryddet rovdyra.

Sauebonden er selv skyld i den største andelen av sauer som dør i utmarka uten tilsyn.

Norsk sau og geit har nå kastet seg inn i hylekoret sammen med FNR og resten av rovdyrhaterne.

Hvorfor fokuseres det aldri på at mesteparten av sauene dør som følge av driftsformen og manglende tilsyn. Når dere serverer sauene deres på gullfat, ville det være merkelig om sultne rovdyr snur og går en annen vei.

Gjet sauene eller finn ett annet yrke.

Tidningen Nationen är Norges motsvarighet till Land.

Tidningen Miljöaktuellt, klicka här för att se hela listan, som ges ut av Naturvårdsverket har rankat Sveriges miljöbästa kommuner. Kalmar hamnar på plats 15 av 290 kommuner. Det är bra! Men det kan bli bättre och nästa år kommer till exempel fjärrvärmeverket ute på Moskogen i drift. Vi får se om det kan lyfta oss lite till.

Jag väntar med spänning på att Miljöaktuellt ska göra samma rankning av landstingen. Här i Landstinget i Kalmar län har vi i MP drivit igenom många miljöreformer och jag förväntar mig att landstinget ska hamna högt i en sådan rankning.

Förra helgen dödades och skadades får i Sörsjön i norra Malungs kommun. Sörsjön är en liten by som ligger mitt i det vargrevir som går under namnet Fulufjällsreviret.
Efter vargattacken på fåren kunde man summera totalt 40 som dödats direkt eller som avlivats.
Nu kräver Sörsjöborna skyddsjakt på varg.
Visst kan det synas vara oacceptabelt att vargen ställer till med masslakt på får, men detta är en enskild händelse och med tanke på att reviret har nyligen födda valpar torde det bli svårt ur djurskyddssynpunkt att ge tillstånd på vargjakt.
Fårattacken förra helgen behöver heller inte betyda att fårattackerna fortsätter. Det finns flera exempel på hur varg attackerat får vid ett enda tillfälle, särskilt under den här tiden i slutet av juni då vargarna väljer lätta byten, och sedan aldrig mer någonsin under alla år reviret får vara intakt med de ursprungliga föräldradjuren.
Givetvis får man se till att direkt få upp ett enklare elstängsel för att snabbt lära vargarna att hålla sig borta från fåren. Hagen där fåren gick var visserligen elstängslat, men bara på tre håll, den fjärde sidan vätter mot Fuluälven och där kunde vargarna lätt ta sig in. Troligen simmade de över älven.
Vilka motåtgärder man satt in i Sörsjön vet vi inte, men några fler attacker på får har det inte varit.
Sen kan man ju ängsligt fråga sig hur man kan låta 40 får gå helt oskyddade, öppet mot älven, i ett område där man vet att det finns en vargfamilj. Både länsstyrelsen och jägareförbundet känner väl till riskerna. Att vargar går in från älvsidan är inte första gången och borde ingå i som 1A i manualen för hur man sätter upp ett rovdjursstängsel på bästa sätt.

Här en länk till Dalarnas Tidningars nätupplaga:

http://tinyurl.com/lasjtr

Nu är dom i farten igen, örebroarna. I höstas fick de tillstånd på skyddsjakt för en varg som i december resulterade i en dödad varg. Den här gången vill dom döda ytterligare två vargar i Hasseforsreviret.

Orsaken till den ansökan som nu lämnats in till Naturvårdsverket är att “vargarna åter börjat attackera hundar inne på gårdar och tomter”.

Denna nya situation har inneburit att acceptansen för varg i området minskat heter det vidare.

Har åter börjat… skriver man i sin ansökan. Sanningen är att det handlar om en (1) händelse vid gården Skagersholm då en jack russel skadades. På vilket sätt och hur vet man inte säkert eftersom det inte finns några vittnen.

Hur man kan få en enda händelse som dessutom är osäker till att bli “åter börjat” är inte trovärdigt. Hade vi sett fem sex attacker på hundar inne på gårdar hade vi förstått resonemanget. Jägareförbundet fortsätter att göra bort sig.

Att denna enskilda händelse ska ha fått befolkningen i hela Hasselforsområdet att plötsligt börja vilja döda vargar håller vi för osannolikt.

Snarare är det jägarna som vill få till jakt på varg. Och drar sig som vanligt inte för att använda övrig befolkning som gisslan för sina syften.

Bakom ansökan står LRF, Jägarorganisationerna, Kennelklubben samt Sveaskog, de två senare ser vi mer som gisslan i ansökan. Kennelklubbens syfte är att rädda hundar från vargattacker och Sveaskogs baktanke är väl att hålla uppe dyra jaktarranden med färre vargar.

När jägarna vill ha sin jakt framgår inte, men vi utgår från att de inte har den dåliga smaken och begära skyddsjakt nu mitt under valpsäsongen. Man får nog se det mer som en förberedande vargjakt längre fram under höstvintern.

Till Nya Wermlands-Tidningens nättidning säger Tomas Andersson, ordf i Jägareförbundet i Örebro län, att han tror att den varg från Hasseforsreviret som dödades i december lärt upp några av de andra individerna i flocken.

Och det har ju sina poänger, även om den eventuella lärdomen utförs väldigt väldigt sparsamt, en gång.

Men sen kommer hans ologiska funderingar:

“Skulle man få tillstånd att skjuta två vargar hoppas han att de som är kvar kommer att känna respekt för människor, hundar och andra tamdjur utan att man äventyrar vargens existens i trakten”.

Den varg som sköts i december kan omöjligen ha lärt upp årets valpkull, om det nu finns en sådan. Om en ny kull inte finns finns det heller inte så många fjolårsungar kvar eftersom de flesta av dessa lämnade hemreviret redan i våras.

Dessutom: Hur ska vargar som dödas under helt andra omständigheter, alltså under regelrätt jakt med ett stort uppbåd, än under attack på en tamhund kunna “berätta” för övriga vargar att tamhundar ska ni låta bli.

För att ge effekt hos övriga vargar måste dessa vara med och på åskådarplats se hur det går för den varg som angriper en hund.

Det borde även jägare begripa.

Vi håller med Jägareförbundet att angrepp på hundar inne på en gårdsplan inte är acceptabelt beteende, men en (1) sådan händelse är inget beteende, det är en enstaka händelse som mycket väl kan vara iscensatt av en liten hetsig jack russel när vargarna, det påstås varit två, råkade passera förbi.

Men vi har lärt oss, Jägarförbundet tar varje chans att få till en vargjakt.

Att skjuta två vargar i ett revir ökar också risken att fel varg dödas. Kanske man dödar den varg som lär sina valpar att hålla sig så långt från människor som möjligt.

När vi ändå är inne på ämnet skyddsjakt…

I Vitsand i norra Värmland har en s k närgången varg fått jägarna att vädra skyddsjakt.

Vargen, sannolikt en ungvarg – och inte en skabbvarg som letar mat som jägarna vill ha den till – har under senaste veckorna besökt byn som ligger inne i ett vargrevir.

Häromdagen filmades vargen inifrån en bil med en mobilkamera.

Vargen står stilla mitt på vägen och verkar mest nyfiken tycker vi. När filmarna börjar vissla åt den smyger den iväg och försvinner.

Är vi inte helt fel ute kommer vargen snart att tröttna på vitsandsborna och sluta med sitt “märkliga sätt” som Jägareförbundet ordförande i Värmland Lennart Johannesson beskriver vargens beteende.

Och vi blir alltid lika förvånade att dessa jägare vet så väl vad som är ett märkligt vargbeteende.

Vi tycker nog att det mer är Lennart Johannesson som gör märkliga uttalanden. För en nyfiken ungvarg är det nog mer ett spännande beteende att besöka en nordvärmländsk by snarare än märkligt.

Länsstyrelsens rovdjursman har varit på plats i Vitsand och gett klart besked: Det är inte aktuellt med skyddsjakt på vargen.

Vill du se filmen finns den här:

http://tinyurl.com/kjzny9

En liten men ändå majoritet av värmlänningarna vill att vargen fortsatt skall vara fridlyst. Det visar en enkätundersökning som Radio Värmland låtit göra i Värmland. Värmland är det län i landet som kanske berörs av flest vargar och vargrevir. Det var här som den första svenska moderna vargfamiljen fick sina första valpar 1983.
Så här skiver radions webbsida:
http://tinyurl.com/m5oupg

Av samma undersökning framgår att det framför allt är det unga Värmland som vill ha levande varg i skogarna.

http://tinyurl.com/kpssba

I dag torsdag gav Naturvårdverket klartecken till jakt på den varg som i Södermanland dödat får under senare tid.
Här ett klipp från Södermanlands Nyheter:
http://tinyurl.com/mmjlmo

Vad är det som ger landets jägare rätt att skjuta våra rovdjur?
Den frågan har vi ställt här på Vargens tid flera gånger, och nu finns det anledning att ställa den igen.
Jägarna har fått igenom i princip alla sina krav på rovdjursjakt i det förslag till ny rovdjursförvaltning som regeringen nästa vecka presenterar för riksdagen. Det enda som inte gått deras väg är att regeringen kan tänka sig en regelrätt inplantering av varg om inte den spontana naturliga invandringen skulle fungera, hur den nu skulle kunna göra det med urskiljningslös licensjakt.
Man kan verkligen fråga sig hur jägarna har kunnat få så stort inflytande på en så viktig fråga vilka arter som ska få jagas. Jägarens främsta intresse, att döda djur, går inte ihop med god förvaltning av t ex varg.
Svaret finns i det ständiga tjatet från Jägareförbundet, att glesbygdens människor lider under rovdjurtrycket. Regeringen har tagit ett felaktigt beslut på en bluff. Visst kan den jagande delen av glesbygdsbefolkningen ha vissa störningar på grund av vargen, men det är enbart när de jagar. I den normala vardagen får de vara glada om de någonsin får se en varg.
Myten om glesbygdsbefolkningens lidande har Jägareförbundet byggt upp under 25 år för att få gehör för sina outtalade krav att kunna skjuta bort vargen som tar deras älgar och hindrar dem från att jaga med löshund.
Ni politiker som går jägarnas intressen, åk ut i de skogar där vargen etablerat sina revir och ni kommer att upptäcka att där finns varken jägare eller glesbygdsbor. Det är skog så långt ögat når. Problemet är inte vargen, problemet är jägarna som klampar in i deras revir med hundar, vapen och suvar när det drar ihop sig till jakt.
Kanske det är dags att reglera jakten istället för att utöka tillstånden att döda fler arter. Förbjud jakt i de områden där det finns kända vargrevir, vilka är väl kartlagda av Grimsö. Och framför allt förbjud löshundsjakt. Då är alla de problem som jägarna pekar på ur världen.
Självklart ska vi inte ha vargar som inte håller sig i skogen, men dessa individer ska skyddsjagas och riktas mot rätt individer.
Med en licensjakt som nu planeras kommer jägarna att kunna rikta in sig på föräldraparen i reviren och därmed stoppa vidare föryngring i just det reviret. Blir det licens på låt oss säga 50 vargar i vinter kan jägarna halvera antalet revirmarkerande par bara under en säsong.
Sveriges jägare har tagit sig för stor plats i vår natur och i de politiska korridorerna, det är dags att ändra på det.
Vargens tid

De ledande miljöorganisationerna i Sverige uppmanar nu riksdagen att ge regeringen bakläxa på dess rovdjursförslag.
De som skrivit under uppmaningen är:

Lasse Gustavsson, generalsekreterare Världsnaturfonden WWF
Mikael Karlsson, ordförande Naturskyddsföreningen
Ann Dahlerus, generalsekreterare Svenska Rovdjursföreningen
Lars Lindell, ordförande Sveriges Ornitologiska Förening
Sven Stenson, ordförande Djurskyddet Sverige

Du läser deras Öppna brev till riksdagen här: http://tinyurl.com/lkjggo

200 vargar på tok för få säger genetikexpert
Läs artikeln här: http://tinyurl.com/nuhe8o

Pressmeddelande Jägareförbundet:
Svenska Jägareförbundet välkomnar regeringens nya rovdjurspolitik. Rovdjurspropositionen, som miljöminister Andreas Carlgren presenterade idag, speglar en bättre rovdjurspolitik, framför allt med ökat regionalt och lokalt inflytande samt sänkta nivåer för såväl varg- som lodjursstammarna.

- Äntligen kan vi få en långsiktigt hållbar rovdjursförvaltning, säger Torsten Mörner, förbundsordförande i Svenska Jägareförbundet.

Däremot är Jägareförbundet mycket kritiska till att plantera in varg, vilket föreslås i propositionen.

- Vi har endast talat om möljigheten att flytta vargar inom Sverige om den naturliga invandringen inte räcker för att komma till rätta med inaveln och för att kunna hålla en låg vargstam, men inte inplantera, säger Gunnar Glöersen, rovdjursexpert på Svenska Jägareförbundet.
Vad gäller lodjuren välkomnar vi att man gör en mera realistisk bedömning av lodjursstammen som ger större utrymme för jakt på lodjur i mellansverige, tillägger Gunnar Glöersen.

- Till vintern börjar vargjakten, konstaterar Torbjörn Lövbom, ordförande i Jägareförbundets rovdjursråd. Jakten och den regionala förvaltningen kommer att öka möjligheterna till påverkan för de människor som berörs av rovdjur, fortsätter Torbjörn Lövbom.

- Den nya rovdjurspolitiken visar att man i högre grad lyssnat på Jägareförbundet som kan viltförvaltning och övriga som bor på landsbygden i rovdjursområden.
- Nu kan vi börja förvalta våra rovdjursstammar på ett klokare sätt.

Kommentar:
Jägareförbundet kan bara inte sluta använda befolkningen på landsbygden som gisslan för att få decimera Sveriges rovdjursstammar. Denna klyscha återkommer de hela tiden till, istället för att säga som det är: “Vi vill kunna jaga med löshund, och vi vill inte dela med oss av våra älgar till vargen”.

Förbundet avslöjar också hur de på ett till synes otillbörligt sätt påverkat och deltagit i utformningen av förslaget – eftersom de så förvånat reagerar på att regeringen i sitt förslag ger utrymme för inplantering av varg från den finskryska stammen om inte den naturliga invandringen kommer att fungera.

Så här reagerar förbundets rovsjursexpert Gunnar Glöersen: “Vi har aldrig pratat om att plantera in varg, bara flytta redan invandrade”.

Vaddå pratat om, Regeringen är väl inte styrd av vad Jägareförbundet pratat om, eller är den det!? Har ni suttit med när förslaget började ta form. Det ska bli intressant att höra fortsättningen varför Gunnar Glöersen är förvånad.

Torbjörn Lövbom går också ut med hög svansföring.

- Till vintern börjar vargjakten, säger han.

- Det har vi inte sett än, säger vi och tänker på Jägarförbundet i Dalarna som redan har gått ut med buskapet att man nu vill skjuta 100 vargar bara i Dalarna kommande vinter.

Det rimmar illa med Torbjörn Lövboms uttalande:

- Nu kan vi börja förvalta våra rovdjursstammar på ett klokare sätt. Jägareförbundet kan viltförvaltning.

Men då kan han inte syfta på förbundets medlemmar i Dalarna.

Flera av de uttalanden som Jägareförbundets företrädare gjort under fredagen visar klart och tydligt att Jägareförbundet, tvärt emot vad de själva anser, varken har kunskap eller empati för att på ett bra sätt ha inflytande på frågor som rör det vilda i Sverige. Miljöministern har sannolikt redan ångrat att han gått Jägareförbundet till mötes i många av de viktiga frågorna när det gäller våra rovdjur. Han satsade på 200 000 möjliga väljare men glömde bort alla oss andra. Och efter vintern kommer val.
Han måste snart göra klart för Jägareförbundet att det inte kommer att bli den masslakt på Sveriges vargar i vinter som medlemmarna redan har börjat förbereda sig inför.

Vargens tid

Regeringen öppnar för inplantering av varg. Det framgår av det förslag till ny rovdjursförvaltning som regeringen i dag fredag presenterade. Andra kontroverisiella förlag är att förvaltningen skall ges ökat regionalt ansvar och lokalt inflytande.
Men framför allt vill regeringen ha en begränsning av tillväxten av varg och att jakt tillåts redan i vinter. Men samtidigt skall det som blir kvar av vargstammen få en stärkt genetiska status.

I dag fredag presenterades huvuddragen i den proposition om ny rovdjursförvaltning som regeringen lägger fram till riksdagen nästa vecka.

- Vi presenterar nu en ny trovärdig rovdjurspolitik som tar hänsyn till både naturvårdsintressen och intressen från djurägare och andra berörda i områden med rovdjur. Vi vill lägga besluten närmare människorna som är berörda. Jaktbesluten ska inte tas vare sig i Bryssel eller i Stockholm utan ute i länen, säger miljöminister Andreas Carlgren.

- Sverige ska ha livskraftiga rovdjursstammar där respektive art finns inom sina naturliga utbredningsområden. Men vi måste genomföra åtgärder som ökar acceptansen för rovdjuren och därmed stärker förtroendet för rovdjurspolitiken, säger jordbruksminister Eskil Erlandsson.

Tillväxten av främst varg och lodjur har inneburit problem i synnerhet för tamdjursägare i Svealand och nedre Norrland där det är tätast mellan reviren. Ökningen av rovdjuren antal i kombination med brist på medborgarinflytande har lett både till misstroende för politiken och lägre acceptans för rovdjursfrågorna. Det ändrar regeringen på med de nya förslagen.

Propositionen innehåller bland annat:

Varje länsstyrelse inrättar en viltförvaltnings¬delegation för rovdjursbeslut med landshövdingen som ordförande. Regeringens avsikt är att viltförvaltnings¬delegationerna ska vara sammansatta av politiska företrädare och representanter från olika samhällsintressen, exempelvis naturvårdsorganisationer, samhällsföreningar, byalag, markägarorganisationer och näringsföreträdare. Befogenheter, sammansättning och arbetsuppgifter för viltförvaltningsdelegationerna regleras i länsstyrelseinstruktionen.

Sverige delas in i tre rovdjursförvaltningsområden. Dessa ska avspegla de skilda förutsättningarna i rovdjursförvaltningen och fungera som samverkansorgan. Länsstyrelsernas beslut om inventeringsverksamhet samt förvaltning och jakt ska samordnas mellan länen i rovdjursförvaltningsområdena.

Tillväxten av varg begränsas och licensjakt tillåts redan kommande vinter. Vargstammen hålls på en nivå som långsiktigt skapar en större acceptans för vargen i vår fauna. Riksdagens etappmål (som motsvarar 20 föryngringar, dvs antalet kullar med valpar, och totalt cirka 200 vargar) förlängs fram till dess att konsekvenserna för boende och berörda i rovdjurstäta områden och vargstammens långsiktigt gynnsamma bevarandestatus har utvärderats. Tillväxten hålls på en lägre nivå genom beslut om begränsad licensjakt kompletterad med skyddsjakt av skadegörande individer. Jakt ska kunna påbörjas under vintern 2010. Jakten i vinter riktas mot de vargrevir med vargar som har inavelsproblem.

Naturvårdsverkets delegationsbeslut ska ta hänsyn till naturliga variationer, exempelvis att antalet föryngringar varierar från år till år, och därmed utgå från en populationsstorlek som inte överstiger 210 vargar.

Vargens genetiska status och förutsättningarna för en livskraftig stam stärks. Högst 20 vargar som ökar den genetiska variationen införlivas i den svenska populationen under de närmaste fem åren. I första hand kommer åtgärder för att underlätta naturlig invandring av varg att vidtas. Vidare avser regeringen skapa förutsättningar för flytt av naturligt invandrade vargar till området söder om renskötselområdet. Slutligen kommer även vargar med östligt ursprung, opåverkade av inavel, föras in i landet. För att åtgärderna mot en förbättrad genetisk situation i vargstammen ska vara framgångsrika bör licensjakt inte ske på genetiskt värdefulla vargar och deras avkomma.

Utvärdering med anledning av att etappmålet för varg och järv har uppnåtts. Konsekvenserna för boende och berörda i rovdjurstäta områden, stammarnas långsiktigt gynnsam bevarandestatus och åtgärderna för att stärka främst vargens genetiska status ska utvärderas. Utvärderingen sker genom tillsättandet av en grupp med bred representation av olika samhällsintressen och ska överlämnas till regeringen senast den 1 juli 2012.

Den nya förvaltning som regeringen föreslår är i linje med de riktlinjer om förvaltning av stora rovdjur på populationsnivå som Europeiska kommissionen fastställde under 2008.

Här kan du hämta ett informationsblad:
http://www.regeringen.se/sb/d/11450/a/127177

Vid ett möte med miljöminister Andreas Carlgren nyligen informerades Svenska Rovdjursföreningen och en rad andra organisationer kortfattat de förslag som regeringen tänker lägga i den rovdjursproposition som kommer i början av juni.

Förslagets viktigaste punkter:

Så här kommenterar Ann Dahlerus, generalsekreterare i Svenska Rovdjursföreningen mötet:

“Av miljöminister Andreas Carlgrens påstådda ambition ”att föra de olika legitima intressena i rovdjurs debatten närmare varandra” är det svårt att se några spår i förslagen. Under mötet blev det klart att regeringen till 100% går på de uttalade krav som framförts av jägarorganisationerna och andra organisationer som vill ha mer rovdjursjakt och minska rovdjursstammarna.

Ann Dahlerus

Propositionen kommer att bli ett kraftigt bakslag för naturvården i Sverige och det mödosamma arbete som pågått under många år för att bygga upp livskraftiga rovdjurs stammar i landet. Förslagen för vargstammen är i det närmaste katastrofala och direkt oförenliga med kraven i EUs naturvårdslagstiftning som ska vara införlivad i den svenska lagstiftningen.

I korthet är förslagen att ett ”nytt” (?) etappmål införs för vargstammen som, enligt uppgift från miljöministern, förefaller vara detsamma som nuvarande etappmål. Vargstammens tillväxt ska stoppas – helt i enlighet med Jägareförbundets krav – och det ”överskott” av vargar som föds varje år ska skjutas bort genom licensjakt, vilket kommer att leda till snar och omfattande vargjakt i Sverige. För att legitimera detta ska man flytta redan invandrade vargar som en åtgärd för att förbättra den genetiska situationen, samt öppna för åtgärder för inplantering av vargar från andra områden. Det förra ska ske snarast, medan man avvaktar med att verkställa det senare, om jag uppfattat saken rätt. Miljöministern tycks fortfarande leva i tron att någon inflyttad varg i ett huj ordnar upp den genetiska situationen, och några andra skäl till att ha fler än ynka 200 vargar i landet tycks han inte vara förmögen att se.

Utöver detta ska lodjursstammen decimeras i renskötselområdet utan att motsvarande ökning ska behöva ske i övriga landet, vilket torde innebära att miniminivån underskrids.

Regionalt beslutsfattande om jakt på rovdjur (samtliga arter) införs och går längre än det förslag Naturvårdsverket presenterade i februari.”

I går kväll lördag sköts en björnhona som befann sig inne i en kohage i Hillersboda – se nästa artikel nedan. Detta trots att man i byn sedan i fredags visste att honan hade en unge vid sin sida.
I Jakt & Jägares nätupplaga från fredagen görs gällande att det rörde som två vuxna björnar varav en med unge som befann sig i området. Om det var så, att det samtidigt fanns två vuxna djur i byn är det helt oförsvarligt att skjuta ett av dessa utan att först ta reda på om just det djuret var det med ungen.
Björnmordet i lördags kan alltså betyda att det nu går en moderlös unge i området som kommer att svälta ihjäl.
Det här är §28 i alla sin nakenhet. Normala djurskyddsregler sätts åt sidan.

Här ett utdrag från fredagens Jakt & Jägare

Hela artikeln hittar du här: http://www.jaktojagare.se/

“Ska ha skett enligt §28…” säger polisen i Dalarna med anledning av att en björn sköts i en kohage i Hillersboda utanför Falun i sent på lördagskvällen.
Den skjutna björnen är en hona.
– Det finns ingen brottsmisstanke, men vi gör en undersökning av platsen och kontrollerar de uppgifter skytten har lämnat, säger Kent Lind till Jakt & Jägares nättidning.

Klipp från Jakt & Jägare

Det är alltid roligt med mycket respons på det man skriver. Det jag skrev igår om att vi äntligen gavs en prislapp på plakatpolitiken är ett exempel (länk här).

Dock, de invändningar mot mitt resonemang som har kommit har missat vissa av mina poänger – något som föranleder mig till detta korta inlägg om vissa aspekter av det i mitt tycke väldigt platta och ihåliga försvaret som man byggt upp för den förda plakatpolitiken…

Etanol växer inte i regnskogen… Det hävdades att jag var osaklig då jag i mitt inlägg gjorde en koppling mellan spritdrivna fordon och nedhuggen regnskog. Tyvärr är saken sådan att sockerrörsodlingar mycket väl kan vara den gröda som får människor att vilja hugga ned den regnskog som annars på ett utomordentligt effektivt sätt binder koldioxiden… Se t.ex. detta exempel från Uganda…

Etanol är inte sämre än bensin… Vissa anonyma kommentatorer ville ge sitt stöd för den förda plakatpolitiken genom att länka till Naturvårdsverket där myndigheten försvarar sitt stöd till etanolen med att den inte är sämre än bensin… Min poäng med gårdagens inlägg var dock att det vore bättre att stödja verksamheter som de facto minskade utsläppen av koldioxid än att ge miljardbelopp i subventioner till en verksamhet där man i efterhand måste argumentera för att satsningen åtminstone inte var negativ för klimatet…

Sist men inte minst så är det faktiskt ingen av kommentatorerna som på allvar försökt bemöta min huvudinvändning mot etanol – nämligen att det finns en bättre alternativ användning av den areal som de facto åtgår för att driva fordon på sprit.

Huvudfrågan är alltså enligt mitt förmenande huruvida vi inte med en annan användning av marken istället för att generera utsläpp av koldioxid (vilket vi gör om vi eldar upp växtligheten) snarare kunde minska den i atmosfären fritt tillgängliga mängden koldioxid (vilket vi gör om vi ökar mängden skog på rot eller volymen trä i byggnader)?

Visby 17 maj (Grattis Norge!), 2009
Mikael Olsson, FD

Media: DN, Lasse Swärd i DN, Intervju med Per Kågeson i DN

Iden härliga vårsolens glans står världen inför en katastrof av modell aldrig tidigare skådad och vars görare som straff skulle skaka galler i flera generationer. Men vad händer, ja inte är det tillräckligt i alla fall. För hur kan annars hel och halvskurkiga klimatbovar fortsätta tjäna pengar.

Som om det svenska näringslivet inte hade bekymmer med sin image ändå. Och Maud Olofsson också, för den delen. Men hon ser förstås pengavinster på utsläppsrätter som nått självklart och företagsamt, som en käck variant av lön efter prestation.

Spelet med utsläppsrätter är inget vanligt spel och inte heller alls så populärt som andra lotton, dom flesta köper inga alls. Även om dom säljs också till vanligt folk. Folk som flyger till exempel. Inte alldeles vanligt folk visserligen, men ändå folk. Som, om dom vill, kan köpa sig utsläppsrätt att dra till var dom nu får ut mest och bäst för minsta egna insats. Om inte en tsunami slår till. Eller en pandemi. Och dom med mage stor nog att göra det, kan klimatneutralisera sig genom att kvitta sin skuld för stora bilen genom att köpa in sig i en regnskog.

Trots att handeln med utsläppsrätter redan gått åt skogen. När regeringar hade skänkt ut dom i stället för att sälja dom. När dom blev så billiga att dom var värdelösa. När utsläppsskurkarna köpte sig många fler rättigheter än den skit dom uppgett (för det senare var ju bara smått förstås) och sålde dom vidare.
Med god förtjänst, javisst, och som med det mesta som börjar på marknad och slutar med ekonomi och där resultat ska vara vinst. Alltså pengar.

I det här fallet till dom som släpper ut. Inte till klimatet eller för miljön. Men nån måste förlora? Och det är strunt samma vem eller vad? Och att spelet gäller liv och död på riktigt? Ja tydligen.

Alltså har sju svenska stora företag med stora utsläpp av koldioxid tjänat stora pengar. Hela 440 miljoner kronor tillsammans förra året,varav SSAB plockade hem 240 av dom oförtjänade miljonerna. På utsläppsrätter dom inte betalat för. På utsläppsrätter som Naturvårdsverket delat ut. På prognoser som dom stora företagen med dom stora utsläppen själva tog fram.

I den härliga vårsolen glans dör isbjörnen ut medan världen snackar runt. Och i december ska det pratas fram ett nytt Kyotoavtal.
Blir inte det bättre är det väl Obama det är fel på. Eller Sahlin, kanske.

Såg ni filmen i går kväll – Vargen som förändrade USA – baserad på Ernest Thompson Setons bok Wild Animals I Have Known.

Lobo fångad i fällan fotograferad av Seton

Boken må vara romantiserad och i delar överdriven, men fakta kvarstår, den fick de federala myndigheterna i USA att i början av 1900-talet ta över vilt- och naturvården, inte minst i jaktliga frågor, från de delstatliga myndigheterna som inte hade kraft att vårda och bevara den amerikanska vildmarken.

Setons bok fick myndigheterna att inse att hela den amerikanska vildmarken var på väga att ödeläggas. Bland annat vargen var på väg att helt utrotas.

Men även vargens främsta bytesdjur bisonoxen var så gott som utrotat när Amerika vaknade.
Bisonoxen på den amerikanska prärien uppskattas till att år 1860 ha varit ca 60 miljoner djur men vid slutet av 1800-talet var arten nästan utdöd. De jagades till nära nog utrotning och. 1894 fanns bara 800 individer kvar. 800..!

Det som hände efter Setons bok var alltså som att vi här i Sverige skulle skapa ett statens Naturvårdsverk för att ta ifrån Länsstyrelserna deras inflytande på den regionala förvaltningen av det vilda. Detta sedan länsstyrelserna visat att de inte orkar eller vill stå emot jägarnas särintresse att skjuta fler rovdjur som varg och lo.

…?

Javisst ja, vi har ju redan ett Naturvårdsverk.

Och nu vill röstfiskande politiker återgå till regional rovdjursförvaltning med länsstyrelserna som ansvariga, samma länsstyrelser där Jägareförbundet har ett osunt inflytande, för att inte säga ett odemokratiskt inflytande. Jägareförbundet för hela tiden fram hur vargen blivit ett ok för människor i glesbygd. Vi frågade för ett tag sedan “med vilken rätt jägarna skjuter våra lodjur” i det här sammahanget kan man korrigera frågan och fråga “med vilken rätt för jägarna glesbygdsbefolkningens talan”.
Ingen vågar stå emot när jägarna tar sig brösttoner i vargdebatten, eller lägger ut uppropslistor mot vargen i lanthandeln.

Låt Naturvårdsverket behålla de övergripande och avgörande besluten i rovdjursfrågor, annars har vi snart vår egen Seton i markerna.

Den Seton som skjuter den sista vargen.

Vt

I lördags tog en ungvarg sällskap med 14-åriga Sandra Kristoffers i Nås Dalarna när hon promenerade hem från en kompis vid 23-tiden på lördagen.

Det skulle den aldrig har gjort. I dag onsdag är vargen död. Skjuten.

Tillståndet att döda vargen gavs av Naturvårdsverket som snabbehandlade ansökan om skyddsjakt på vargen från Jägarnas riksförbund.

Vargen i Nås sågs av flera personer under helgen och fotograferades också

Verket anser att vargens beteende inte var acceptabelt. Lite konstigt känns det att behöva bli dödad för att man har ett ungdomligt och sannolikt tillfälligt oacceptabelt beteende.

Vargen sköts vid 16-tiden på onsdagen bara några timmar efter att Naturvårdsverket gett klartecken att döda den.

Visst kan det finnas anledning att ifrågasätta ungvargens beteende. Att det handlar om en ungvarg som var på väg att lämna sitt familjerevir kan vi vara ganska säkra på. Det talar dess beteende i lördags för.
Ofta hamnar ungvargar i situationer eller gör saker som man normalt inte förväntar sig av en varg. Det är då man får höra kommentarer som “vargen var tam”, “vargen uppförde sig inte som en varg” och så vidare.

Ungt oförstånd och orutin tror vi mer på. En vuxen varg skulle aldrig bete sig så som vargen bakom Sandra gjorde.

Naturvårdsverkets linje har varit att säga ja till skyddsjakt på särskilt besvärliga vargar, och efter incidenten med 14-åriga Sandra kanske det inte fanns så många andra utvägar att ta till.
Försök har tidigare gjorts att skrämma vargar både med gummikulor och knallskott utan större framgång.

Självklart kan vi inte tillåta att människor blir vargens bytesdjur. Och just den här vargen visade ju på ett för vargen som art ohälsosamt intresse för människan.

Vargen i Nås hade enligt uppgifter från helgen också visat intresse för en mopedist i området och sprungit efter denne.

Sannolikt har det inte i något fall handlat om jakt från vargens sida, den verkar mer ha varit bara nyfiket påträngande.

Hade den vetat om att den var det i Nås hade den troligen låtit bli. I Nås finns sedan gammalt ett uppmärksammat motstånd mot varg. I skogarna runt orten har flera etablerade vargfamiljer genom åren upplösts och försvunnit utan naturlig förklaring.

Sandra Kristoffers säger att vargen dök upp bakom henne när hon var på väg hem från en kamrat sent på lördagskvällen. Vargen hade följe med henne hela vägen hem. Enligt Sandra var den bara några meter bakom henne, och hon försökte vid flera tillfällen få den att försvinna genom att skrika mot den. Vid ett tillfälle gick vargen upp bredvid henne. Den visade sig aldrig hotfull mot henne.

Exakt hur många meter vargen befann från Sandra under promenaden har inte angetts i de lokala media som skrivit om saken. Var det två, tre, fem, tio eller tjugo meter?

Det finns anledning att påminna om vad Naturskyddsföreningens ordförande Mikael Karlsson och föreningens senior advisor Klas Hjelm skrev i februari i år som en kommentar till den utvärdering som Naturvårdsverket gjorde i samråd med Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten av försöket med den utökade rätten att skjuta rovdjur som hotar eller angriper tamdjur. Sedan dess har ju regeringen gjort detta tillägg i paragraf 28 permanent.

Alla inblandade i utvärderingen varnade för att den nya skrivningen innebar stora svårigheter att bevisa vad som egentligen hade hänt då ett rovdjur dödats med hänvisning till paragrafen. Fredningen av rovdjur har i princip satts ur spel med den nya paragraf 28 var de tre tunga rättsinstanserna överens om.

Så här formulerade sig Naturskyddsföreningens företrädare i februari i år:
När regeringen för snart ett år sedan underlättade för djurägare att skjuta rovdjur som hotar eller angriper tamdjur varnade Naturskyddsföreningen för att detta även skulle kunna göra det lättare för den som olagligt vill skjuta rovdjur. Särskilt gäller det utanför inhägnade områden för betesdjur, eftersom regeln även gäller för situationer där hundar hotas eller angrips ute i skogen. Föreningen pekade på det uppenbara problemet att bevisa vad som egentligen hänt om en varg dödas vid ett påstått angrepp på en hund.

Nästan omöjligt att utreda dödsskjutningar som hänvisas till paragraf 28

Naturvårdsverkets just redovisade utvärdering, som skett i samråd med Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten, delar föreningens farhågor.

Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten har granskat hur rättstillämpningen påverkas och är överens om att fredningen av rovdjur i praktiken sätts ur spel.

Nerlagda utredningar
Myndigheterna menar att det är en uppenbar risk att förordningen utvecklas till ett verktyg för dem som vill döda rovdjur avsiktligt.

Rikspolisstyrelsen pekar på de stora svårigheterna med att utreda händelser när det bara finns skyttens berättelse som underlag. I ett stort antal fall har förundersökningar därför lagts ned.

Naturskyddsföreningen anser att den relativt korta tid som gått sedan förordningen infördes inte heller har givit Naturvårdsverket rimlig möjlighet att bedöma de verkliga effekterna på rovdjursstammarna avförordningen. Därför bör utvärderingstiden förlängas och samtidigt bör regeringen allvarligt överväga de synpunkter som både Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen framfört. Kan man inte utforma förordningen på ett sådant sätt att det finns rimliga möjligheter för polisen att utreda eventuell olaga användning av regeln bör den ändras.

Trots Naturvårdsverkets, Rikspolisstyrelsens och Åklagarmyndighetens varningar valde alltså regeringen att gå på Jägareförbundets krav att permanenta skrivningen i paragaraf 28.

När beslutet togs gick naturligtvis Jägareförbundet ut och slog sig för bröstet. Inte med ett ord sade man något om att utredningar om misstänkta tjuvskjutningar har lagts ner på grund av svårigheterna att över huvud taget göra en utredning. Tvärtom.

Så här skrev Jägarförbundets i sitt pressmeddelande då paragraf 28 permanentades:
“Sedan försöket med paragraf 28 infördes har endast få djur skjutits och man har inte utnyttjat paragrafen för att dölja illegal jakt på varg, vilket somliga befarade.”

Vt: Sanningen är att sex vargar och en björn sköts med hänvisning till lagen under försöksperioden. Samtliga utredningar lades ner i brist på bevis eller att det inte gick att utreda på vilket sätt vargen dödats.

Här kan du läsa Jägareförbundets hela pressmeddelande, med våra kommentarer:

http://tinyurl.com/dmjh9r