Givetvis måste vi ju fira Felix sexmånadersdag på något sätt. Jag stoppade in huvudet i frysen och hittade en påse med kräftstjärtar. Perfekt, tänkte jag och tömde ner dom i en kastrull med lite vatten och tinade dom på vedspisen.

Alla utom Findus va nyfikna på vad det va som luktade så gott på den där vita, platta saken mamma hade i handen…
Findus äter varken kräftor eller räkor. Han är lite kräsen och tycker bäst om torrfoder, blötmat, skinka, ost, kebab och pizza…

“Födelsedagsbarnet” nosade lite på de där rödvita havsinsekterna… och gick därifrån! Ingen av mina killekatter gillar med andra ord kräftor. Undrar om han gillar räkor?

Damerna i huset va desto gladare över att vi idag hade något att fira!
Dom åt tills dom inte orkade mer. Nemi gick upp en sväng och kom sen ner och mumsade lite.
När kattflickorna va mätta och belåtna kallade jag fram bästaste traschcanen som låg under trappen och lurade. Slurp sa det så va kräftorna borta!

Senare på kvällen gav vi oss ut på en liten promenad. Nemi ville stanna inne och smälta maten så det va “bara” Jag, Nicki, Minna, Findus och Felix som gick ut.

Just nu ligger en kelsjuk Mims(Nemi) i min famn och spinner på sitt eget, mycket speciella, sätt.
Jag tror jag ska gå upp och lägga mig nu…

Sov så gott godingar!

Lise Myhre est une illustratrice norvégienne de 34 ans qui a débuté sa carrière en illustrant des pochettes de CDs et des t-shirts après avoir suivi des études de graphisme au Etats-Unis. Elle a également illustré des poèmes d’Edgar Allan Poe et d’André Bjerke. Son personnage de Nemi existe depuis plus de 10 ans et remporte un vif succès dans son pays depuis 2000 et elle est également présente dans la presse de nombreux pays (Grande-Bretagne, Espagne, Irlande, Finlande, Australie, Suède, Danemark, Allemagne, Japon, États-Unis, Italie, Bulgarie…). Elle arrive enfin en France chez Milady Graphics, faisons connaissance avec elle.

Nemi est une jeune fille sexy au teint pâle, les cheveux noirs, qui aime la musique, les sorties au pub avec ses amis et surtout qui n’a pas la langue dans sa poche ! Dans ce recueil de 150 pages, elle nous fait partager ses vues sur le monde, les relations amoureuses, ou la vie quotidienne avec toujours beaucoup d’humour. Parfois cynique, souvent sarcastique, Nemi est souvent très drôle et nous fait passer un très bon moment.

Une lecture que je recommande pour vous remettre un peu de bonne humeur par une après-midi pluvieuse comme aujourd’hui. Il y a d’ailleurs un chapitre sur Noël tout à fait de circonstance en ce moment

Collection Milady Graphics, septembre 2009

Mitt sovrumsfönster fick lite nya tillskott i växtform igår.
Två ampelväxter som jag verkligen gillar och två “omplaceringsväxter”(såna som inte gått att sälja).
Hade någon sagt till mig för några år sen att jag idag skulle ha en hela massa växter, så de knappt får plats i fönstrena, skulle jag nog bara skrattat. Jag trodde förut att jag inte kunde ta hand om blommor. Jag hade fel =)

Efter frukost och lite datapyssel dök Lenita upp hemma hos oss och vi traskade ut på en mysig promenad i skogen. Jag behövde verkligen en långpromenad idag. Det känns som det va länge sen… Nicki va också glad förstås!

Väl hemma igen fick jag ett litet städryck. Gjorde bland annat fint i katternas mathörna på köksbänken. Felix ville också va med =)

Jag tände upp i vedspisen och njöt av sprakandet. Kom då på att jag kunde passa på att utnyttja värmen till att göra kvällens middag på vedspisen också =) Spagetti med köttfärssås, enkelt och gott!

Det blev lite kvar efter jag gjort en matdosa så Nicki och Nemi fick dela på det som blev över. Nemi va stormförtjust och slukade hela skålen. Hon satt sen en lång stund på köksbänken och såg nöjd ut *hihi*

Om ni undrar varför katterna äter på köksbänken så beror det på att min matglada vovva skulle käka upp kattmaten också om den skulle stå på golvet.
Det skulle inte va bra varken för henne, katterna eller min plånbok.
Apropå kattmat så är det dags att köpa en ny femtonkilossäck igen. Matvrak till katter har jag också!

Felix har varit jättegullig ikväll och legat på rygg i min famn när jag kollat på “Halv åtta hos mig” och “Mammas pojkar”. Han kändes som en liten bäbis som sov i mammas famn och jag blev alldeles hög på kärlek… Tänk att närhet kan göra så mycket… Jag älskar dig Felix!

Jag känner mig ganska nöjd med min dag och ska nu göra sängen sällskap…

Sov så gott sötnosar!

• En iPod nano. Typ lila. Typ 16 GB. Typ dyr.
• Slippa vara olämplig för ofta.
• Massa kärlek till svenska folket. Hela året och inte bara på midsommar som här.
• Städat. Åtminstone för en dag.
• TID.

►HOMELIFE – Along The Verge
►REGINA SPEKTOR – Field Below

tröttsam och trött/Jenny

Hallå världen!

Trots min myskväll igår mår jag fortfarande inte bra. Det börjar bli väldigt tråkigt och lesamt nu. Jag vill ju va frisk!
Hemma från jobbet idag med alltså, och troligen imorgon också.
Mamse tyckte att jag kanske borde ha legat hemma i sängen i helgen istället för att ränt runt. Fast egentligen har jag ju inte gjort något som varit ansträngande. Bara kört och åkt bil, varit hos mamse, fikat och förvisso kollat på när Ronny spelat innebandy.
Visst e det mer påfrestande än att ligga hemma i sängen men jag hade nog dött av tristess om jag legat i sängen hela helgen.

Denna dagen ska jag ägna åt att tillfriskna… Läsa bok och förhoppningsvis ta mig ut på åtminstone en liten promenad med frivilliga fyrbeningar..

Bjuder på lite bilder från igårkväll, strax innan vi somnade…

Nemi va jättegosig…

Om ni tänker er att jag innan jag tog det här kortet låg vid datorn kan ni kanske förstå hur gosiga katterna va som verkligen låg nära, nära mig…
Minna, Findus och Nemi…

Minna, Findus, Nemi och Felix!
Jag provade att försiktigt flytta Felix till dom andra katterna… Det funkade en liten stund, tills Nemi blev less och ville gå ut…
Stora “pappa Findus” med småttingarna bakom sig.
Minna kommer nog vara den ständiga kattungen i den här familjen eftersom hon är så liten. Felix blir 6 månader på söndag och har snart växt om Minna som är 2,5 år.

Findus och Felix ville också gå ut så då gick Minna och la sig hos Nicki istället… Jag minns inte hur eller när Findus kom in igen men han låg i sängen när jag vaknade imorse. Konstigt det där…

Idag

Dinosarie-plantans blomma växer och växer…

Nämen titta! Det kommer ju en knopp till! Wihii!

Nu ska jag nog läsa en stund innan vi ska masa oss ut och få lite frisk jämtlandsluft i lungorna…

Hoppas ni har en fin måndag, en bra start på den nya veckan…

Hugs and pugs! För er som inte vet vad pugs är så kan ni ju kolla upp det…

Kvinnan: – Jag fick den i julklapp. Ser du vad det är?  Nemi:  – En rysk horuniform?

Serien Nemi av Lise Myhre är en favorit; jag gillar även Sara Granér.

Stora lugna Findus och lilla spralliga Felix.
Två coola grabbar som verkligen har stulit mitt hjärta.
Två kärlekstörstande, otroligt keliga och väldigt personliga killar.

Varje kväll jag somnar med dom vid min sida och vaknar upp tillsammans med dessa underbara varelser gör mig lycklig. Dessa päsbollar är en så stor de av mitt liv, de ger mig så mycket glädje genom att bara vara sig själva, bara genom att krypa tätt intill, bara genom att sakta somna spinnande i min famn.
Mina flickor är förstås minst lika viktiga…

Att ha förmånen att få leva med djur i allmänhet och mina djur i synnerhet får mitt liv att kännas så fantastiskt oc lyxigt.

Det finns inte ord för den kärlek jag får och känner…

Idag går all min kärlek och alla mina pussar och kramar till Findus, Felix, Nicki, Nemi och Minna!

*hög på kärlek*

Ibland får jag något som Jag och Mamma kallar för “dille”. Att få dille på något är att vilja äta eller göra något väldigt ofta under en period. Mamma har till exempel haft dille på sharon-frukter en period nu.
Igår fick jag dille på att mata småfåglarna. Massa småfåglar kom det. Det va talgoxar, domherrar, gråsparvar, nötskrikor och två skator och frossade loss på buffén jag dukat upp.
Jag fick en släng av storhetsvansinne och la ut lite allt möjligt. Gammalt bröd, gojibär, kokosflingor, hasselnötter och massa solrosfrön.
Jag konstaterade då att domherrarna föredrog solrosfrön, talgoxarna och skatorna va väldigt förtjustna i hasselnötterna och gojibären va ingen särskilt förtjust i.
Idag har jag hamstrat fågelmat. Talgbollar, Vildfågelblandning, Hampfrön och Jordnötter till våra små vänner.

Haha, jag känner mig som en gammal tant just nu… *haha*

Den elaka baksidan av detta är att jag också tycker det är roligt när katterna lyckas ta en liten fågel. Inte för att det är kul att fågeln dör men att det är roligt att katterna är så duktiga jägare. Mestadels jagar dom dock möss och sork…

Känner mig lite upp och ner idag… Ska nog krypa ner i sängen nu och försvinna in i en bra bok.

Bjuder på några bilder från dagen först…

Vackra Findus på promenad…

Felix gjorde “en Felix”…

Katterna, och Nicki, fick blötmat efter promenaden. Från vänster Nemi(Queen af Kull’n), Findus(Sex kilo kärlek), Minna(Lilla Sessan) och Felix(Klas Klättermus)…

Sov så gott godingar! *kramsjuk*

Tydelig at det er flere som er opptatt av vampyrer for tiden.

Go morgon gosproppar!

Solen skiner från klarblå himmel, ute e det kallt men här under täcket e det varmt och skönt. Det e skönt att va ledig också för den delen.
Det blev en riktig mysnatt och mysmorgon. Alla pälsbollarna har turats om att ligga och gosa hos mig. Nemi i soffan igår, Minna och Felix turades om att ligga under täcket igår innan jag somnade och nu på morgonen har en nyvädrad Findus legat här och myst.
Just nu är det alltså Nicki som ligger och sussar sött på våran ullfilt som ligger över mitt täcke.

Men det va ju inte det jag skulle berätta om =)
Jag pratade med älskade Mamsalene igår och hon berättade då att hon funderade på att göra en tatuering. Jättekul!
Vad som e ännu mer roligt är att hon vill att alla vi syskon, Jag, Malin och Ronny, ska rita varsitt förslag!
Tanken är att tatueringen ska sitta på Mammas axel och att våra tre namn ska finnas med.
Sen får vi se vem som gör den snyggaste designen, eller den som fallar mamma mest i smaken…
Malin hade tydligen gjort en jättefin sa mamma, själv har jag inte börjat på den än. Men när jag väl kommit på hur jag ska göra ska de bli jättekul!

Idag har jag tänkt spendera min lediga dag på Storsjöbadet tillsammans med världens bästa Lars-Erik!
Tänk va underbart att man kan ha en så fin relation med sitt ex.
Lars-Erik är en av de finaste personerna i mitt liv och kommer alltid ha en mycket speciell plats i mitt hjärta.
Jag tycker så mycket om dig vännen och önskar dig allt gott på alla plan! *kastar lyckostoft över dig och ditt liv*

Dags att släppa ut Minna…

Ha en kanondag!

Etter tre år som føljetong i Nemi-bladet er det omsider klart for det første Fabler-albumet. Etter en småtreg start tar konseptet kjapt av, og serien er blitt Vertigos største fantasysuksess siden Sandman. Her er mine anmeldelser.

Bill Willingham, Lan Medina m.fl.
Fables 1: Legends In Exile
Vertigo/DC Comics 2004
4/6

Vertigo har gitt oss blinkskudd som Sandman, Preacher, 100 Bullets og The Invisibles, og flere nye serier viser at forlaget ikke mister grepet – selv om seriene ikke er helt på toppnivå foreløbig. Veteran Bill Willingham gir en frisk vri på fantasygenren med Fables, der klassiske eventyrfigurer er tvunget i eksil fra Eventyrland og strever i dagens New York.

Første historiesyklus er en klassisk ”whodunnit”-krim, der vi møter Snøhvit (som har skilt seg fra sin prins), Jack (han med bønnestengelen) og Skjønnheten og Udyret (som går i ekteskapsrådgivning). Den store stygge ulven er loslitt privatdetektiv, men det er eventyrfigurene som underholder mest – ikke krimintrigen.

2009-kommentar: Nå viste deg seg kjapt at Fables var mer gjennomtenkt og finurlig enn første bok ga inntrykk av, så da serien startet som biserie i Nemi to år senere var det på tide å oppgradere til en høyst fortjent 5-er.

Bill Willingham, Lan Medina og Steve Leialoha
Fabler i Nemi nr. 7
Egmont Serieforlaget 2006
5/6

Snøhvit og Den store stygge ulven i nye klær.
Da punktum ble satt for Sandman og Preacher mistet DC Comics’ Vertigo-etikett mye framdrift, men etter hvert tok nye og glitrende serier innen krim, science fiction og dark fantasy over tronen: 100 Bullets, Y: The Last Man, Lucifer og Fables.

Nå blir sistnevnte fast inventar i Nemi-bladet, og Nemi og denne oppfinnsomme og mørke oppdateringen av eventyrenes mest kjente figurer er en perfekt match. Ideen er like enkel som god. Snøhvit, Jack (han med bønnestengelen) og Den store stygge ulven er fordrevet fra sine verdener av en mystisk fiende, og lever nå i skjul i dagens New York.

Forfatter Bill Willingham spiller ballen elegant opp for en lang rekke underholdende eventyr i Sandman-ånden, og serien gjør det allerede svært gode Nemi-bladet til det beste og mest gjennomførte månedsbladet i Norge. På tross av noe blasse farger og skjelven håndteksting.

2009-kommentar: Fables er til nå samlet i hittil 12 bøker, og det er også kommet flere spinoffs, som heftet Jack of Fables, som også er samlet i minst fire bøker.

Bill Willingham, Matthew Sturges, Tony Akins og Andrew Pepoy
Jack of Fables 1: The (Nearly) Great Escape
Vertigo/DC Comics 2007
5/6

Vellykket spinoff-serie av Fables-suksessen.
Da de prestisjetunge Eisner-prisene ble delt ut i juli, stakk Bill Willinghams Fables av med seks stykker. Her hjemme går serien fast i Nemi-bladet, og i USA er den med hittil ni boksamlinger oppe blant de største suksessene til Vertigo-etiketten, sammen med Sandman og Preacher. Konseptet er like enkelt som genialt, den oppdaterer våre mest kjente eventyrfigurer og samler dem i et felles nåtidsunivers i beste superheltånd.

Slik suksess fører selvsagt til spinoffprodukter, og etter den luksuriøse boken 1001 Nights of Snowfall følger månedsheftet Jack of Fables, med en av de mektigste og  amoralske eventyrheltene i hovedrollen. Jack (han med bønnestengelen) har spilt en viktig rolle i Fables, og hans rastløse natur og evne til å stadig havne i trøbbel er perfekt for en soloserie.

Serien er middelmådig tegnet, men så lenge Bill Willingham har en finger på rattet er underholdningen sikret for alle Fables-fans.

Sjekk også min minianmeldelse av Fables 10 her.

Idag är jag kär i livet! Underbara älskade alla!
Har haft en toppendag på jobbet och jag mår så gott av att jobba med underbara människor som sprider glädje och kärlek omkring sig! Extra många kramar till Cleo och Sofia idag! *wiiiiiiiiiiiiiiiiiie*

Har gjort en fin fruktkorg idag =)

På promenad med Nicki och ….

… Nemi!
Det blev ungefär en timmes promenad, eller för er som vet… “runt kyrkan”…

Jag har lite att pyssla med ikväll, ska röja lite här, diska lite.
Imorgon kommer nämligen Hobbe hit =) Då blir det plåtning, promenad och middag. En bra ledig måndag med andra ord =)

Nu ska jag åka och få mina ögonbryn fixade. Underbara Lillnita(moster Lenita) är superduktig på att få till snygga ögonbryn och hon e så snäll och hjälper mig! Puss på dig!
Kanske får ni en före- och efterbild senare ikväll

Puss, Kram & All min kärlek till er!

Ja, jeg skammer meg litt.
Det er altfor tidlig. Jeg burde egentlig klart å vente litt til, men fristelsen ble visst for stor.

Jeg sitter og koser meg med julebrus, samtidig som jeg synes det er litt fint å vite at jeg har tre billetter til Kaizers-konserten i Bergen, liggende rett ved siden av meg. Wihu!
Jeg gleder meg som en liten unge!

Så,er det slik,var alt bedre før?Nei klart var det ikke det.Men i nostalgiens navn er det jo mye man kan savne.Sånn vil det være for de fleste generasjoner.Og utgangspunktet for nye erfaringer vil alltid være de gamle erfaringene,de er den malen vi går utifra. Som Lise Myhre viser til i Nemi (se under) ,snakket vi kanskje mer sammen før, ihvertfall var det flere fysiske møter.I dag er vi avsondret fra det fysiske og komuniserer gjennom digitale nettverk.Vi ytrer oss kanskje om mye,men er der noen dialog?Det er vel snarere flest monologer. Og så kan man jo på sin side si at monolog kan og være nyttig,man får dekket sitt behov om å bli hørt,bli sett, ihvertfall tilsynelatende – man ytrer i håp om at noen der ute ser en. Så er det kanskje en illusjon. Og så blir du kanskje en dag lei av å aldri få svar fra universet,hva da. Vi trenger menneskene og vi trenger de gode samtalene,vi trenger tid sammen. Hva om strømverket en dag ble lagt øde,det fantes ikke lenger.Ville vi visst hvor vi skulle finne hverandre?En interessant tanke.

Alla quinta prova su sei del Campionato Regionale Marathon Lazio 2009, ancora si deve decidere tutto per la categoria M3 dell’attuale leader e capitano della formazione Seipa Corse Gianluca Bonifazi. Dopo le ottime performance espresse alla Marathon dei Colli Albani , alla Marathon di Farfa e Montefogliano , nonostante un po’ di sfortuna che lo ha visto subire la foratura del pneumatico posteriore in quasi tutte le gare, Bonifazi si conferma leader di categoria, conquistando la relativa maglia, anche alla Marathon di Fiuggi “Quota Mille”. L’esperto capitano della formazione Seipa Corse è riuscito a giungere 16° assoluto al traguardo, conservando un po’ di energie per gli appuntamenti a venire, e mantenendo il giusto distacco sui diretti avversari nella lotta per la leadership di Campionato.

Diverso è invece lo spirito con cui Giorgio Mottironi , esordiente Master Sport, ha affrontato quest’ultimo durissimo appuntamento di Campionato : oramai la leadership è compromessa a causa di un fatale ritiro per foratura durante la Marathon di Montefogliano, proprio mentre era tra i primi , ma rimane da agguantare un piazzamento tra il 2° ed il 3° gradino finale del podio, che al primo anno di corse è comunque un importantissimo risultato , in un campionato dove partecipano diversi Campioni Italiani, fortissimi elite (semi professionisti), a volte professionisti, e soprattutto il Campione del Mondo Massimo Folcarelli.

Domenica 20 Settembre, gli atleti della ” Seipa Corse ” sono attesi per l’ultima importante gara, la Marathon di Fondi, dove si decideranno le sorti del Campionato , più che mai , come quest’anno, di dubbio finale.

Una nota di merito anche agli atleti Mercanti Giovanni, Iacobini Gianfranco, Iacobini Valter, e Valter Di Cesare, che hanno affrontato , in un anno di transizione il difficilissimo campionato laziale.

Giorgio Mottironi, atleta di punta della Squadra Corse Bici del Gruppo ” Seipa – Quattro A ” , conquista una fantastica seconda posizione nella Top Class di Nemi , valida per le qualificazioni ai Campionati Italiani XC Cross Country. In sella alla sua SCOTT SPARK 10 , l’atleta romano, al suo anno di esordio nelle corse in Mountain Bike è riuscito ad inserirsi tra i primissimi , giungendo al traguardo a soli 2 minuti da Stefano Capponi , del PRO Bike Riding Team, attuale Campione Italiano di categoria ( Master Sport ). Una gara condotta per i primi 2 giri in sordina nel tentativo di comprendere il tortuoso e spettacolare tracciato di Nemi, per poi portarsi all’attacco negli ultimi 2 giri (4° e 5° giro) recuperando un numero consistente di posizioni. La gara è stata vinta da Massimo Folcarelli, attuale Campione del Mondo, ma il distacco subito da Mottironi fa davvero ben sperare per la parte finale della stagione in cui si prevedono le ultime difficilissime Marathon del Campionato Regionale Lazio e le 5 prove del Campionato Cross Country Regionale.

I’ve blogged about this strip before: Nemi

Daily Nemi Strip

This one looks pretty run-of-the-mill until you notice the elephant.

“I don’t drink these days. I am allergic to alcohol and narcotics. I break out in handcuffs.”
Robert Downey Junior US Actor (1965- )

I dagens nummer av D2 forteller Mads Eriksen hvorfor han ikke har tegnet noen nye «M»-striper i løpet av det siste halvåret. Han ble rett og slett utbrent av det daglige deadlinemaset. Han er ikke den eneste som har slitt.

FAKSIMILE FRA D2 11/9-2009

– På det verste sto jeg opp klokken fem om morgenen for å tegne, deretter var det på jobb i bokhandelen, fargelegging av stripen i lunsjpausen, mer jobb, hjem for å sove noen timer, kveldsjobb som karateinstruktør og deretter litt tegning, før jeg fikk sove i to-tre timer og klokken ble fem igjen, forklarer Mads Eriksen i saken.

Selve saken må du kjøpe D2 11. september for å lese, men her er litt bonusmateriale som ble liggende igjen på klippebordet. Eriksen er ikke den eneste som sliter med deadlinejaget for å lage avisserier, og her forteller Lise «Nemi» Myhre, Torbjørn «Kollektivet» Lien og Lars «Eon» Lauvik om sine erfaringer med deadlinespøkelset.

Lise Myhre
- Selv har jeg ikke tatt pauser av betydning eller vurdert å slutte på grunn av arbeidspress, men det har vært mange lange perioder uten søvn og fritid, spesielt  de første årene. «M» er en av mine absolutte favorittserier, og Mads er en av de soleklart beste serieskaperne vi har. Men med så mange arbeidstimer bak hver stripe, er det rart han ikke trengte en pause før.

Torbjørn Lien
- Før julen 2008 var jeg fryktelig sliten, og på nyåret i 2009 hadde jeg mistet mye av piffen på grunn av høyt arbeidspress. Tegnebordet ble en truende skygge jeg forsøkte å unngå. Jeg så altså varsellampene blinke, og tok kontakt med forlaget før ting gikk i stå. Jeg reduserte arbeidsmengden til mitt eget blad, og har nå i endel måneder stort sett kun tegnet striper og forside. Tidligere laget jeg opp til åtte ekstra sider til bladet i tillegg. Det var lurt av meg å bremse litt opp kjenner jeg, og nå begynner lysten til å lage mer av dette ekstramaterialet å komme igjen. Enkelte dagerhar jeg hatt lyst til å hive papir og tusj veggimellom, legge alt bak meg, og emigrere til et annet land og starte en bar eller drive haifiske eller noe. Men tipper jeg hadde drevet og tegnet på si uansett, så fornuften har alltid innhentet meg. Det skal mer til enn deadlines og litt manko på ideer for at jeg skal kaste drømmeyrket på båten.

Lars Lauvik
- Jeg jobbet dobbelt opp for Schibsted og Egmont i en tomåneders periode, på grunn av kontrakstuenigheter. To måneder med snittsøvn på fem timer pr. døgn – resten arbeid – gjør noe med deg. Det var en klassisk “møte veggen”-historie; man holder ut til man er i mål og så kommer smellen. Ikke noe psykisk, bare helt, helt fullstendig utslitt. Dagen etter sendte jeg epost til Egmont om at jeg sa opp, og aldri ville ta i en tusj mer. Heldigvis kom redaktør Tormod Løkling til unnsetning, og påla meg å ta fri så lenge jeg ville, til jeg følte lysten på arbeid var der igjen. Og to måneder etter det var jeg i full vigør igjen. Happy ending.

I’ve blogged on Metro cartoon strip Nemi twice before

Nemi1 Nemi2

Daily Nemi Strip

Here is another favourite

My kinda girl.

“Bisexuality doubles your chances of a date on a Saturday night.” Woody Allen Us Film Director (1935 – )