Igår satt jag och Emilia uppe till strax efter 2 på natten och spelade heroes of might and magic III, så himla roligt. Lilla Ylva vaknade två gånger och var med och spelade, hon tyckte det var fruktansvärt roligt. Ylva är definitivt en av de coolaste 1 åringar jag träffat!

Sen fick jag traska hem i snö och kyla. Inte kul.

Ikväll ska jag hem till mamma, jag ska göra bönsallad till oss och sen inatt ska jag sitta uppe och glo på Oscarsgalan.

…….

Blev ett litet stopp i det här inlägget eftersom det kom en massa kunder. Jag har, till min stora glädje, återigen klarat av ett ärende på teckenspråk. Visst är det massa saker som är svåra att förklara gällande korten och så, men det gick bra och jag är glad. Wiha.

Det svenska bidraget till Academy Awards, Troells film om den kvinnliga fotografen i förra sekelskiftets Sverige, kom inte med bland de bidrag som får konkurrera om en Oscar. Det gör faktiskt ingenting. Faktiskt en skittråkig film. “Jävligt långt mellan indianöverfallen” som min gamle styvfar (RIP) hade sagt.

Hade ju varit roligare om de skickat något av Ruben Östlund tillexempel. Inget ont om Jan Troell, som gjort många bra filmer – inte minst filmatiseringen av Mobergs Utvandrarepos. Men någon gång är det läge att sluta hylla gamla idoler och komma med något nytt.

Är även rätt gäspig över svenska – mer eller mindre självutnämnda – experters råd till Obama om vad han bör och inte bör göra. Hafsiga analyser av formella tal har aldrig lett mänskligheten framåt. Det var, medger jag, kanske lite synd att Obama kom av sig när han svor eden, så svor han den ju också en gång till imorse.

Gömda-debatten tänker jag inte ens försöka ge mig in i. Det enda inlägg jag läst som bidragit till min uppfattning i saken är Elisabeth Hermons. I övrigt ser det ut som pajkastning. Till och med den i övrigt initierade Ester Pollack missar den viktigaste punkten.

Nämligen den att journalisterna känner sig hotade. Nämligen den att hela Gömda-debatten är en konsekvens av att ny teknologi gör att gammelmedierna inte längre sitter på “sanningen”. Nämligen den att journalistiken befinner sig i kris. Och slåss nu med näbbar och klor för att rädda vad som räddas kan – viktigast av allt, trovärdigheten. En tapper soldat i sammanhanget är Gunilla Kinn.

Och PS angående Gömda-debatten: i början tyckte jag bara att det var synd att folk inte kunde skilja på fiktion och journalistik. Alltså ungefär samma attityd som medieetablissemanget i allmänhet antar. Se t e x Debatt eller Babel, vilka båda – mitt i Public Service-uppdraget- missade att överhuvudtaget nämna Hermon. Som ju är intressant i sammanhanget, eftersom hela trovärdigheten handlar om just att bistå misshandlade kvinnor (något som anförts som försvar för Marklund – det var ju på grund av hennes politiska engagemang som hon tänjde på sanningen. Då blir det ju väldigt konstigt att hon samtidigt raserade en verksamhet som handlade om just det).

Borde inte Sverige kandidera till att bli USA-s 51:a delstat? Snart kan man inte se andra filmer i tv än amerikanska. Hörde i radio vilka program som har köpts in för året. Kan hända att det har köpts in filmer från andra länder men de nämndes överhuvudtaget inte. Och en viss oro smög sig in över manusförfattarnas strejk, som tydligen kan hålla hur länge som helst. Golden Globe ställdes in, eventuellt ställs in även Oscars-galan
in.  Stackars modedesigner, var ska de visa upp sina kläder, när ingen superskådis glider fram på röda mattan. Hur ska det bli?

Hoppas att de håller ut länge. Så kanske får Sverige en chans att upptäcka att andra länder gör ju filmer också. T.o.m. bra filmer. Ok det visas en och annan utländsk film.  Just nu går filmen om Simone de Beauvoirs och Paul Sartres liv. Men hon föddes för 100 år sen så är det jubileum, och är kvinnan som har lämnat ett stort avtryck efter sig.  Så är det naturligt, men säkert många dissade filmen för att det inte pratas amerikanska i den. Kanske görs en version om henne i Hollywood också, där alla pratar amerikanska med lite brytning åt det franska hållet.

Fast jag tror jag bedrar mig. Inte kommer visas annat än amerikanska filmer, möjligen engelska. Det finns massor av filmer som man kan köra i repris. Det var nog längesen man kunde se Terminator. Eller Rocky. Eller Seinfeldt. Eller Måndag hela veckan. Eller….elller…. Det kör ju redan repriser som i en rullande schema.

Har aldrig förstått varför ska man se en film så många gånger? När faktiskt finns nya att ta till sig. Livet är alldeles för kort för att man sak gräva ner sig i repriser och se om och om igen.

Nu vet jag inte hur mycket en manusförfattare tjänar förstår. Men de bör få en mycket större del av kakan, likaså alla de andra som är inblandade i en filmproduktion. För vad skulle skådespelarna bli utan de.  Manus är grunden, sen tillkommer hitta miljöer, kläder, smink, ljussättning, klippning och gud vet vad mer. Jobbar inte i branschen. Men med så mycket pengar som amerikanska filmer spelar in kan man vara mer generös.

Fast jag skulle nog föredra filmer från Tyskland, Italien, Frankrike, Portugal och alla de andra länder som finns i Europa och för den delen resten av världen. För som tablåerna ser ut idag 20 % svensk, 5 % engelsk, 1 procent  annan utländsk, och resten amerikansk.