(Video: Konserten från Sivan Perwers YouTube konto, i klippet ser ni även prinsessan Diana)

Inlägget saknar aktualitet, jag vet! Anledningen till inlägget är att filmklippet ovan från konserten är sällsynt material som tidigare inte publicerats på nätet.

En av konsekvenserna från Gulfkriget blev att massor av kurder kurder sattes i flykt, i London år 1991 satte man då upp ett fem timmar långt telethon vid namn “The Simple Truth: A Concert for Kurdish Refugees” som sändes i 36 länder och totalt samlade ihop 15 miljoner dollar till flyktingarna.

Cirka 2 miljoner kurder från södra Kurdistan flydde mot andra delar av Kurdistan (över den turkiska och iranska gränsen). Tusentals dog av kyla och hunger.

Stjärnor som uppträdde på konserten var bland annat Sting, Paul Simon, Peter Gabriel, Sinnead O’Connor, New Kids på Block, MC Hammer, Rod Stewart, Chris de Burgh och Gloria Estefan.

Andra artister visade sitt stöd på andra sätt än att uppträda, nedan ser ni Madonna som ber folket att bidra med en slant:

Jag förstod att Twitter skulle bli stort redan 1997.

Jag har ett svagt minne av en lång rödhårig viking som reste sig från det plundrade liket av en uråldrig isdrake och skrek att prinsessan var död. Prinsessor dog som flugor och jag var upptagen med att slå ihjäl en ovanligt stor och bitsk kanin, så jag brydde mig inte om att lyssna.

Men sen, när någon annan skrek att prinsessan hade dött i en trafikolycka, då lyfte jag händerna från tangentbordet.

Den enda trafik som fanns i den Tolkien-inspirerade sagovärld som jag prövade online, skedde till fots eller till häst. När Englands ros blev ihjälkörd av en berusad chaufför hörde jag det som ett digitalt skrik.

Nu är det tolv år senare och det digitala vrålandet har blivit allas egendom. Twitter är som cc funktionen på din mejl. Du kan cc:a dina 140 tecken till hela världen på en och samma gång.

I alla tider har våra berättelser styrts av det medium som berättelsen måste underkasta sig. För några tusen år sedan var det versmåtten som hjälpte oss att komma ihåg berättelsen. Gutenberg släppte lös de långa böckernas massproduktion med boktryckarkonsten.

Spelfilmernas akter har styrts av hur mycket film som ryms på en rulle. TV-seriernas format har styrts av reklampauserna. Under senare år har genren flash fiction fått mycket utrymme på Internet, eftersom den korta berättelsen, ofta några hundra ord, ryms utmärkt på en sida.

Nu ser en ny litterär genre dagens ljus: Twitter. Flera jämför Haikun med Twitter, och visst finns det likheter – Haikun är också kort och det är också många som twittrar om vädret vilket ju påminner om betydelsen av årstidsord i Haiku.

En av gästbloggarna på debutantbloggen, Emma Ångström,  publicerar nu sin roman i Twitter-version.

Genren har redan fått lingo – “Tweet” är det du skickar iväg; “Twoosh” är när din text är exakt 140 tecken; “Bittertwittra” är när du bara twittrar om sjuka barn och jobbiga chefer.

Den vanligaste tanken människor verkar få när de börjar twittra är: ”Vad ska jag med det här till?” och deras nästa tanke är: ”Jag tror jag twittrar om det”. Det är en ständig flod av nykomlingar som yrvaket landar i den digitala världen och sedan säger till hela planeten: ”Vad ska jag med det här till?”

I det gamla online-spelet där jag hörde om prinsessan Dianas död var mängden skrik du kunde leverera avhängigt av hur lång tid du hade tillbringat i spelet. Det var för att nykomlingar inte skulle ägna hela dagarna med att skrika ”kul spel!!!” och ”hur använder man den här skrikfunktionen?” till varandra, trots att alla andra hört det många, många gånger. 

Jag undrar vad som skulle hända om den funktionen las till på Twitter.

/Augustin

Idag kom en riktigt bra biografi om prinsessan Diana ut, skriven av Tina Brown och den heter rätt och slätt Diana, biografin. Rosa omslag, som ni ser. Guldigt.

Här får man veta allt man vill och behöver: hur Diana föddes som tredje dottern när alla längtade efter en son=arvinge, hur hon de enda böcker hon läste var av Barbara Cartland, hur hon fick lära sig sköta hushåll och sköta barn men ingen riktig utbildning, och hur hon vid 19 års ålder fick Prinsen i ett sagobröllop – och levde olycklig i alla sina dagar. Ungefär.

Ni kan storyn om Drottningens kyla och Charles älskarinna och så där, antar jag. Engelsmännen kan detaljerna så oändligt mycket bättre: vilken tv-intervju som betydde vad, vem som avlyssnade vem. Men den här boken är perfekt för att förstå inte bara det dödsdömda äktenskapet, utan också hur tiderna – och medierna – förändras. Som symbol för det förändrade medielandskapet är Diana perfekt.  Och hon lärde sig att hantera det. Det är väldigt intressant läsning.

Tina Brown skriver bra och medryckande. Och initierat, hon lär ha intervjuat 250 personer för boken. Intressantaste analysen gör hon av Dianas olika älskare som tagna ur Cartlands romaner: förutom Prinsen har vi Hjärtläkaren, Den tappre kavalleristen och till sist Den arabiske shejken (Dodi). En ironi i det hela är att Dianas far gifter om sig med Cartlands dotter, som Diana hatar.

Englas begravning kan på förfrågan av familjen komma att sändas i TV.Tro nu inte att stödet för detta påfund är särskilt stort bland männen och kvinnorna på gatan.Nejdå.Det är nog många,jag också,som tycker att det är lite märkligt.Men å andra sidan har vi inte varit i Englas mammas situation.

Nu börjar det bubbla av oro här och var för att familjen gått och blivit mediaberoende,kanske rent av lite girig.Usch.Vet hut och sörj utan åthävor!
Man kan få lite uppmärksamhet i extrema situationer i Sverige,men det får aldrig övergå i något som någon kan missuppfatta som törst efter uppmärksamhet,eller ve och fasa,att man tror att man är något!

Ja,jag tycker att familjen kanske fattat ett oövertänkt beslut som bett om detta,det finns säkert risk att de kommer tycka att det känns fel efteråt att släppa in kreti och pleti i en privat ceremoni.

Nej,jag kommer inte sitta och titta om den sänds.Men jag är så trött på folks åsikter om hur sorg ska få yttra sig.
Jag har själv råkat ut för “proffs på sorg”(dvs diakonissor,psykologer och liknande)som talat om för mig hur man sörjer på ett korrekt vis.Jag har sörjt på mitt eget de gånger det behövts,inte alltid enligt regelboken,men det har funkat för mig.

Att sända Astrid Lindgrens eller prinsessan Dianas begravning tycker däremot de flesta tydligen till och med här i Sverige,är okej.Det faktumet kan man ju analysera om man vill,varför sådana personers begravningar anses vara okej för hela världen att dela.Kan man inte resonera så att eftersom dessa människor levt större delen av sina liv i rampljuset så kan de anhöriga få ha begravningen ifred?
Det finns många sätt att se på saker och ting.

Vet ni vad jag tror?Jag tror att familjen upplevt stor tröst och smärtlindring i att få stöd av media och allmänhet.Så stor att det nu kanske känns plågsamt att inse att media och Folket en dag kommer tappa intresset.Det har inget med girighet eller uppmärksamhetssuktande att göra.Bara en rädsla för att smärtan kanske ska göra sig ännu mer påmind när man lämnas ensam med den.
En TV-sänd begravning kanske känns som ett sätt att dels hedra dottern(på ett sätt som känns övermaga för svenskar tyngda av jantekomplex,men fullt förståeligt för den som drabbats av svår sorg och tänker utifrån sin egen situation,i det här fallet en situation som inkluderar en extrem mediabevakning),dels skjuta på den dagen när media inte bryr sig längre,för att den kanske just nu känns plågsam för familjen.
Jag tror inte heller att SVT kommer gå med på förfrågan.De förstår förhoppningsvis att det förmodligen är ett stadium i familjens sörjande som de behöver sina anhöriga och vänner till,någon gång måste ju media släppa taget om dem.

Jag tror de flesta som genomgått en förlust och stått inför dagen när familj,vänner och kanske kolleger tycker att nu får han/hon väl fan ta och gå vidare,kan känna lite av vad jag kanske kan ana där så många andra ser mediatörst och uppmärksamhetssökande.Det är bara en gissning,men ändå.

Nej,nu ska jag gå och sova.

Blev lite förvånad när jag läste ‘Sista bilderna på Lady Diana’ i AB. I tidningen finns bildserie på prinsessan Diana, Dodi al-Fayed, hans livvakt Trevor Rees-Jones och Henri Paul vid ratten. Det står även att bilderna släpptes i går. Dessa bilder såg man ju direkt efter olyckan plus en del bilder tagna då läkaren försöker att hålla Diana vaken och vid liv.

Även att det försökte  lura paparazzin och gå ut bakvägen från restaurangen så var det några som stod där och väntade på dom och under hela bilfärden var det flera paparazzin på motorcyklar och i bilar som körde både före, bredvid och efter bilen. Så det har nog blixtran en hel del runtom bilen.

Du kan se bilderna på AB.

Ibland blir man bara så nostagisk eller jag blir det liksom. Det kan vara i form av musik, bilder eller fimer ja, nästan vad som helst. Igår vad det en grytlapp. Då jag såg den så började jag gråta! Först snyfta, och snosa på den…fast jag viste att det inte fanns någon lukt där som kunde ta mig till målet!

Vet ni vad? Grytlappen köpte jag vid Kensington Palace fem veckor efter Prinsessan Dianas död. Har aldrig andvänt den så den luktade ….ja, ny inköpt. Den ska förbli en oandvänd grytlapp. Jag vet , jag är löjlig med mina nostalgier!

Ett bildspel som tar dig igenom Prinsessan Dianas liv. Made by; http://lassetaube.slide.com/

Lady Diana Frances Spencer,
född 1 juli 1961 i York House, Sandringham, Norfolk, England,
Storbritannien, död 31 augusti 1997 i Paris, Frankrike.

Idag är det 10 år sedan den folkkära Prisesan Diana gick bort efter en tragisk bilolycka i Paris, endas 36 år gammal och nykär med ryckten om att ha varit gradvid vid dödsolyckan.

Hennes söner William,25, och Harry,22, har noga valt programmet till minnesstunden. Den ska gå i kärlekens och värmens anda. Musiken är den som Prinsessan Diana mest tyckte om bl a Rachmaninov’s O Virgin Mother of God, Rejoice. Den minns pojkarna att mamman spelade ofta när dom var ute på bilturer. Även en sång, I Vow To Thee My Country, som spelades på hennes bröllop med Prins Charles, 1981, är med. William, Harry och Dianas äldsta syster ska hålla tal.

Hela 500 gäster är inbjudna varav 30 hör till hovet. Bland de icke önskade gästerna finns bl a hennes buttler Paul Burell, livvakt Ken Wharfe och sekreteraren Patric Juephson. De har alla gett ut böcker under sin tid det tjänat för Diana.

Källa

Hade någon tänkt sig att HON skulle var med nu på fredag när det är en minnesstund för Prinsessan Dianas bortgång. Det har gått 10 år, 10 långa år, där det har hänt mycket för alla omkring henne och oss andra.

Jag har ju inlägg sen tidigare av Dianas pojkar och det dom sade i intervjun inför en konsert , den gick ungefär så här ;

‘ Mamma skulle ha varit stålt över hur vi har blivit’  kan man säga något vackrare av sin döde mamma? Dom två pojkarna har ta mig 17 inte haft det lätt så det är helt rätt att ‘rottweilern’ håller sig undan när den mest omtyckte prinsessan i väldren skall hyllas. Att hon fått det smeknamnet är ju en kränkning mot det hundraset!

Snacket går ju att Drottningen har sagt till om att , Camilla Parker Bowles, inte behöver vara med vid tillställningen. Jag tänker att vad i hel-te ska den jävla bitchen vara med där för?? Jag har ALDIGT tyckt om henne och jag ser henne som skyldig till Dianas nergång och depression hon hade under äktenskapet.

Ärligt! Ung vacker flicka gifter sig med en gammal —ok, hon blir ‘tvingad’ att föda några tronföljare medan snuskhummel till make vill vara en tampong i sin älskarinna!

Inte vill jag se denna ‘blodsugare kvinna’ vid Prinsessan Dianas grav eller minnesstund!!

Idag skulle  Prinsessan Diana fyll 46 år men ödet ville annat och hon omkom för 10 år sedan i en mycket omtalad trafikolycka i Paris. I olyckan omkom även Dodi Fayed och chauffören Henri Paul. Fayeds livvakt Trevor Rees-Jones blev allvarligt skadad men överlevde.

Närmaste tiden efter Prinsessan Dianas död var lite tumult aktigt i England. Folket, för vilket Diana är en ikon , såg inte med gott öga på att Drottningen och hennes familj och hov är samtidigt bortresta till sitt sommarställe i Scottland där Dianas söner får ägna sig åt jakt för att inte behöva konfronteras med deras mammas plötsliga död. Från början motsäger Drottningen även en statsbegravning. Diana är begraven vid hennes barndomshem på Althorp i Northampton.

Denna dag till ära, på hennes födelsedag, har Dianas söner arrangerat en enorm konsert till hennes minne. Listan på världsartister som framträder är lång och konserten sänds i drygt 200 olika länder men INTE i Sverige!

Lady Diana Frances Spencer, född 1 juli 1961 i York House, Sandringham, Norfolk, England, Storbritannien. Död 31 augusti 1997 i Paris, Frankrike. Hon kom från en adelssläkt i Northamptonshire, där hon växte upp på släktgodset Althorp House som dotter till Earl Spencer. 20 år gammal gifte hon sig med den brittiske tronföljaren prins Charles 29 juli 1981. De fick sönerna prins William ( 21 juni 1982) och prins Harry (15 september 1984).

Hennes liv efter bröllopet beskrivs som stormigt och kaotiskt. Hon förekom i praktiskt taget varje nummer av Europas skvallertidningar och blev även världens mest fotograferade person. Äktenskapet med Charles sades vara väldigt olyckligt och uppgifter om självmordsförsök förekom i skvallertidningarna. Det slutade med en uppmärksammad skilsmässa, något som får sägas höra till ovanligheterna bland kungligheter. Hon separerade från Charles i december 1992 men skilsmässan var inte helt klar förrän 28 augusti 1996.

Efter skilsmässan började Diana synas på skvallertidningarnas omslag nästan dagligen. Men hon använde också pressen till sin fördel och gav både intervjuer och material till en saftig bok om hennes och Charles äktenskap. Samtidigt jagades hon hänsynslöst av paparazzifotografer som följde henne överallt. Det blev också de som först fick bära skulden för hennes död. Senare skulle angklagelserna börja riktas mot självaste Buckingham Palace.

Efter skilsmässan inledde hon en kärleksaffär med Dodi Al Fayed, son till den stenrike affärsmannen och ägaren till Harrods Mohammed Al Fayed. Hon och Dodi omkom 31 augusti 1997, när deras Mercedes fick sladd och körde in i en tunnelvägg i centrala Paris. Föraren, som var rattfull, omkom också och en livvakt skadades svårt. Efteråt anklagades s.k. paparazzifotografer för att ha jagat bilen på Paris gator och därmed orsakat olyckan.

Diana Spencers livsöde blev en modern prinsessaga för många runt om världen. Under 90-talet var hon en av världens mest fotograferade kvinnor. Efter sin död 1997 blev hon om möjligt ännu mer berömd.

Den TV-sända begravningen 6 september 1997 slog rekord i antalet tittare världen över. Poplegendaren Elton John sjöng sin sång Candle in the Wind, ursprungligen skriven om Marilyn Monroe men nu med texten omskriven för Diana. Begravningsakten ägde rum i Westminster Abbey, London. Än i dag diskuteras hennes död och den ena konspirationsteorin efter den andra dyker upp. Faktum är att olyckan fortfarande utreds.

Diana vilar nu på en ö på hennes familjegods Althorp några mil norr om London.

Foto Stella

Prins William, som är nummer två i tronföljden, får ränta och annan ackumulerad inkomst från de sex och en halv miljon engelska pund som hans mor lämnade efter sig när hon dog i en bilkrasch i Paris 1997. Det rör sig om mellan 250 000 – 300 000 pund om året.

Prins Williams bror, 22-årige Prins Harry, får tillgång till en liknande summa när han fyller 25. Huvudsumman får bröderna ta hand om först när de fyller 30, enligt Dianas testamente.
William och Harry är båda löjtnanter i den brittiska armén, där de tjänar runt 22 000 pund var om året. De får också pengar för boende och andra utgifter av sin far prins Charles.
Nu när han fyllt 25, kan William också gifta sig utan att be sin farmor, drottning Elizabeth, om lov. Men ett giftermål verkar inte bli verklighet den närmaste framtiden, skriver AP. Prinsen och hans förra flickvän Kate Middleton gjorde slut i april. Fast dom har ju sets tillsammans den sista tiden på olika fester och tillställningar. Tiden visar…

På onsdag kommer TV 4 att visa intevjun med Prinssarna William, 25år,  ochHarry,22 år. En bit från intervjun kan du kolla in här. Bröderna pratar om hur deras relationer med kompisar och flickvänner har påverkats av median, samt om deras mor Prinsessan Diana som omkom i en mycket omdiskuterad bilolycka i Paris för 10 år sedan. Hon skulle ha blivit 46 år den 1 juni.

Jag tror som pojkarna säger att deras mamma skulle ha varit stol över hur dom skött sina liv i rampljuset, vilket inte alltid är lätt. Diana uppfostrade ju pojkarna så ‘vanligt’ som möjligt och har säkert överfört samma öppenhet och värme som hon hade, till sina söner.

En intervju med prinssarna William och Harry som gjorts i samband med den kommande konseren till minnet för Prinsessan Diana där berättar dom om sina tankar runt saknan och minnen av sin mor.

Att dom just valt att ha en konser istället för en vanlig kyrklig seremoni bottnar på att Diana älskade musik och just dessa artister som ska uppträda. Prinssarna vill att folket skall minnas allt det Diana stog för och att hon var en rolig, bubblande kvinna med ett stort hjärta. Det hon tog sig an gjorde hon med hela sitt hjärta och att hon verkligen brydde sig.

Prins William berättar om minnen då dom ertappat sin mamma dansande omkring i sitt rum och hur pinsamt dom tyckte det var för dom, att ens egen mamma dansar och sjunger för sig själv känner igen detta från min dotter. Men nu efteråt så vet prinsarna att det var Dianas sätt att slappna av och bara vara sig själv. Pojkarna säger att det inte går en dag utan att dom tänker på sin mamma och att dom är lyckligt lottade att ha haft just Diana som mamma. Hon  gjorde alltid klart för sönerna att dom var det viktigaste i hennes liv.

Intervjun sänds den 29 juni på BBC.

Prinsessan Dianas hemlighet i en ny bok. Där kan man läsa bl a om att hon strippat för prins Charles. Vem har inte gjort det för sin man? Om det nu var ett desperat försök att lappa äktenskapet tror inte jag på.

Boken kommer nog inte med något nytt, som vi inte redan vet. Utan nu när den ges ut lagom till tioårsdagen efter prinsessan Dianas död kommer den nog att sälja bra.

Författaren Tina Brown vill lyfta upp en annan bild av folkets prinsessa i boken. Ja, den som läser få se hur annorlunda hon var.

Har ni hört det senaste om prins Charles??

Jo nu när han inte behöver längre vara en tampong i Camilla lär han fantisera om han att vara hennes inkontinensskydd…

En minneskonsert kommer att hållas för den bortgångne Prisessan Diana söndagen den 1 juli. Hon skulle då ha fyllt 46 år.  Konseren eger rum på Wembley Stadium, i North West London.  Bland artisterna finn bl a; Bryan Ferry, Elton John, Duran Duran, James Morris, Joss Stone, Kanye West, Lily Allen, Nelly Furtado, P Daddy, Tom Jones, Rod Stewart,  Take That, Status Quo, Pharell Williams plus många fler….

Tror ni som jag ?? Att dom som inte är närvarande på Webley Stadium sitter vid TV och ser konseren?

Lyssna på en intervju med prinssarna gjord i maj inför konseren och om deras tankar kring mamma Diana.