Alex Epstein från Ayn Rand centrumet för individens rättigheter har skrivit en bra artikel om varför vi bör fira att det nu är 150 år sedan oljeindustrin föddes:

Thursday marked the 150th anniversary of a seminal event in history: the birth of the oil industry. On that day in 1859, Edwin Drake struck black gold with the first commercial oil well — creating an industry that would provide the lifeblood for modern civilization.

And yet no one seems to care.

In previous generations, the birth of the oil industry was celebrated, and deservedly so. Oil has sustained and enhanced billions of lives for more than 150 years by providing superior, affordable, ultraconvenient energy — and is as vital today as ever.

Ta reda på varför du också bör uppskatta oljan. Läs “Let’s Celebrate Oil’s 150th Birthday And The Value It Adds To Our Lives”. Besök också Ayn Rand centrumets nya hemsida In defense of oil.

Trött på alla tråkigheter du ständigt läser om i nyheterna? Trött på den svenska socialdemokratiska mentaliteten? Trött på jantelagen? Trött på slätstrukna individer som inte orkar bry sig? Alla ödmjuka människor som vägrar ta plats? Låt mig då bjuda på denna mycket upplyftande och inspirerande videon från ett så kallat “town hall”-möte i USA där man diskuterar och debatterar Obamaadministrationens planer på att socialisera den amerikanska sjukvården. Detta är så bra att håret reser sig i nacken på en!

Alex Epstein var nyligen gäst på The Big Biz Show. Ämnet är dels oljans värde och dels klimatförändringarna. Som vanligt när företrädare för Ayn Rand centrumet för individens rättigheter dyker upp på sådana här radioprogram är det imponerande hur bra de är på att argumentera för sin radikala ståndpunkt. Så lyssna och lär. Och njut.

En ny episod av The Leonard Peikoff Show finns nu på AynRand.org. Ämnet är “What Is Art?” Gäst är konsthistorikern Mary Ann Sures. (Mary Ann Sures är också medförfattare till boken The Facets of Ayn Rand.)

Idag fick jag min artikel om intellektuell egendom publicerad på Newsmill.se. Om ni uppskattar den, då skulle jag uppskatta om ni kunde kommentera den på Newsmill. Jag skulle även uppskatta att ni sprider länken vidare till andra som kan tänkas vara intresserade av den.

Nu kan du prova på The Harry Binswanger List helt gratis fram till den 20 augusti. Du kan även gratis läsa de senaste tre veckornas diskussioner. På The Harry Binswangers List är det alltid full aktivitet med intressanta diskussioner. På sistone har de diskuterat vilken betydelse kulturen har för det fundamentala valet att fokusera. Är det så att en rationell kultur hjälper dig att fokusera?

Jag kom tillbaka till Sverige i söndags. Helt plötsligt känns Sverige som en liten lugn konservativ by. (Tänk er byn i filmen Chocolat.) Det är skönt med lite paus, lite avslappning…

Vi hade fem mer eller mindre framgångsrika spelningar i Hamburg. Vi blev omskrivna på Internet (hamburg.de), i tidningar (Prinz.de) och omnämnda på Radio Hamburg.

Överallt blev vi behandlade som kungar: gratis boende, mat och sprit. Vi fick, med andra ord, en glimps av hur livet som rockmusiker kan och bör vara!

Vi såg så mycket och träffade så många roliga, bisarra och intressanta människor. Det var så roligt!

Vi återkommer till Hamburg i höst. Vi jobbar även på att fixa spelningar i Berlin. På fredag åker vi upp för att spela i Uppsala. Sedan måste jag skynda mig hem igen för jag kom precis på att jag ska se på Metallica i Köpenhamn den 20 juli.

Jag vill dock, innan jag sticker, tipsa om två mycket bra artiklar av Jean Moroney.

Den första artikeln, “Jump-Start Your Thinking”, handlar om hur du på ett snabbt sätt kommer igång med ditt tänkande genom att ställa rätt sorts frågor. Jag har själv använt mig av dessa frågor och jag har funnit att de väldigt användbara. De hjälper mig verkligen att komma igång. I synnerhet är det mycket bra grundläggande frågor att ställa sig om man ska göra lite research inför en artikel.

Den andra artikeln, “How to Study Ayn Rand’s Writings”, handlar om hur man på det mest effektiva sättet kan reducera och integrera Ayn Rands essäer genom att ställa lämpliga frågor. Det handlar om att ställa frågor som hjälper dig att reducera tillbaka materialet till verkligheten och att integrera materialet med all din övriga kunskap.

Jag har nyligen börjat läsa om The Romantic Manifesto. Jag har inte läst den på flera år. Eftersom jag har lärt mig så mycket annat sedan sist, lade jag den här gången märke till en massa otroligt intressanta saker som jag förra gången missade eftersom jag helt enkelt inte förstod. Men denna gång gick jag också systematiskt in för att pröva den här typen av frågor och trots att jag anser att jag har en ganska bra förståelse för materialet fann jag dessa frågor mycket användbara. Därför rekommenderar jag verkligen alla som tänker läsa Ayn Rands böcker i sommar att ta till sig tipsen i denna artikel.

Avslutningsvis en generell kommentar om dessa artiklar. I båda artiklarna finns det frågor som verkar “självklara”. Många av dessa “självklara” frågor ställer vi oss under tiden vi tänker och läser, men vi gör det inte explicit. Och enligt min erfarenhet gör det verkligen skillnad. Jag har upptäckt att bara om jag medvetet och explicit ställer dessa “självklara” frågor vet jag vad jag gör och var jag är på väg. Av samma anledning som det är bra att ha en “outline” när man ska skriva är det bra att ha en “outline” när man ska tänka och läsa.

Klimatrealisterna börjar vinna mark. Kimberley Strassel skriver om utvecklingen i Wall Street Journal:

The number of skeptics, far from shrinking, is swelling. Oklahoma Sen. Jim Inhofe now counts more than 700 scientists who disagree with the U.N. — 13 times the number who authored the U.N.’s 2007 climate summary for policymakers. Joanne Simpson, the world’s first woman to receive a Ph.D. in meteorology, expressed relief upon her retirement last year that she was finally free to speak “frankly” of her nonbelief. Dr. Kiminori Itoh, a Japanese environmental physical chemist who contributed to a U.N. climate report, dubs man-made warming “the worst scientific scandal in history.” Norway’s Ivar Giaever, Nobel Prize winner for physics, decries it as the “new religion.” A group of 54 noted physicists, led by Princeton’s Will Happer, is demanding the American Physical Society revise its position that the science is settled. (Both Nature and Science magazines have refused to run the physicists’ open letter.)

The collapse of the “consensus” has been driven by reality. The inconvenient truth is that the earth’s temperatures have flat-lined since 2001, despite growing concentrations of C02. Peer-reviewed research has debunked doomsday scenarios about the polar ice caps, hurricanes, malaria, extinctions, rising oceans. A global financial crisis has politicians taking a harder look at the science that would require them to hamstring their economies to rein in carbon.

Läs hela artikeln här. (Via Per Nilsson.)

Om och om igen får man höra att på en fri marknad för utbildning, skulle de fattiga inte ha råd att gå i skolan. Detta är förstås inget annat än uttryck för okunskap och fördomar från okunniga och anti-kapitalister. Varför skulle utbildning skilja sig från andra varor och tjänster som marknaden utan problem har gjort tillgängligt för massorna?

I kapitalistiska länder går ju knappast majoriteten av de “fattiga” utan mat eller skor eller kläder eller bostad. Tvärtom har de det ganska bra för att vara “fattiga”. (Se Heritages rapport “Understanding Poverty in America”.)

Det är faktiskt så att i världens fattigaste slumområden kan man finna massor med privata skolor som undervisar de fattiga barnen, från de fattiga familjerna. Och de föredrar att betala för denna undervisning istället för att skicka barnen till de offentliga “gratis”skolorna. Vilket inte är särskilt konstigt eftersom de privata skolorna presterar bättre undervisning än de offentliga.

I City Journal finns det en upplysande recension av James Tooleys bok The Beautiful Tree: A Personal Journey Into How the World’s Poorest People Are Educating Themselves:

In slums around the world, from Lagos, Nigeria and Nairobi, Kenya to rural villages in Ghana and China and places in between, Tooley has discovered poor people opening small private schools that offer alternatives to dismal or inaccessible public education. The schools charge only pennies a day, and most also provide scholarships to orphans or children of the indigent. One in five students in the Hyderabad slums, for example, attends a private school on some kind of need-based scholarship. Whether in Kibera (Kenya) or Gansu (China), these schools all seem to boast committed and punctual teachers, efficient and attentive owners, and satisfied parents.

Läs recensionen här.

Det sägs att schimpanser och andra djur är väldigt intelligenta, att de har (nästan) samma intelligens som små barn, och att det därför bara är irrationell, orättvis “specieism” att inte erkänna och respektera djurs rättigheter. Men i verkligheten finns det få eller inga vetenskapliga bevis för att schimpanser, eller några andra djur, har någonting som ens liknar mänsklig intelligens.

Essensen av mänsklig intelligens är förmågan att tänka begreppsligt. Att göra vissa tricks som att “prata” teckenspråk eller utföra andra sysslor som endast kräver förmågan att fungera på den varseblivningsmässiga nivån är inga tecken på en förmåga att tänka begreppsligt.

Premissen att djur kan tänka begreppsligt är en av många falska premisser i alla resonemang om djurens intelligens. Denna falska premiss är nämligen vad som ligger bakom vanföreställningen att det bara är en fråga om “grader” mellan djur och människors intelligens. Men det är det alltså inte. Det är en fråga om förmågan att tänka begreppsligt eller inte – en förmåga som djur till synes saknar helt och hållet.

Jag citerar professor Edwin A Locke:

Animals have rights, goes another argument, because animals possess the same capacity for rational thought as humans. There is no scientific evidence for this claim. Consider the most fundamental fact that contradicts it: chimpanzees, the most advanced of the primates, have been on earth for about four million years. During that entire period they have not produced even the rudiments of a primitive culture. If chimpanzees could reason even at a primitive level, this would give them such a competitive advantage in the struggle for survival that the earth would be overrun with chimpanzees. Attempts to teach sign language to chimpanzees revealed that they did not grasp the actual concepts taught at all, rather they used signs virtually at random to signal for things that they wanted. Here is a simple test that would prove once and for all whether chimps really grasp concepts. Place a pile of objects varying in size, shape and color in front of a chimp and sign: Bring me ten green triangles. Such a test would require that chimps count above seven (seven objects can be directly perceived without counting) and that they abstract the attributes of color and shape, as well as of number, from objects. No chimp has ever come close to such a feat.

Helene Guldberg har skrivit bra artiklar i ämnet. Hennes artiklar är inte filosofiskt felfria. Hennes grundläggande brist är att hon inte heller har en klar uppfattning om vad det innebär att tänka begreppsligt och att det är detta som är essensen av mänsklig intelligens. Så hennes förklaring av vad som skiljer djur från människa är ibland tvivelaktig och ibland felaktig. Men då hon definitivt har gjort sin läxa när det kommer till schimpansernas intelligens, är de ändå upplysande.

Låt mig citera lite ur en av hennes artiklar:

[Cognitive archaeologist Steven] Mithen argues that apes do not have the ability to imitate – and neither are they very good at innovating (13). The fact that some chimp groups do not use sticks to fish for termites does not necessarily tell us anything about cultural transmission, he argues, but instead indicates the limitations of their intelligence. ‘The failure of Tai chimpanzees to use termite sticks is most likely to arise simply from the fact that no individual within the group has ever thought of doing such a thing, or discovered it accidentally, or managed to learn from another chimp before that chimp forgot how to do it, or passed away with his great tool-use secret. This is not cultural behaviour; it is simply not being very good at thinking about making and using physical objects. It is the absence of technical intelligence.’ (14)

His argument is persuasive, especially when one considers that primatologists have not found any technological advances in chimpanzees’ tool-use over more than 40 years of observations in the wild. Instead, ‘each generation of chimpanzees appears to struggle to attain the technical level attained by the previous generation’ (15). In an attempt to understand why, if apes really do have cognitive abilities similar to humans they show so little evidence of using these abilities in the wild, evolutionary psychologist Richard Byrne argues that: ‘[One possibility] is that apes know so very much less than humans that even having the rudiments of human non-linguistic cognition does not produce much that we recognise as intelligent.’ (16)

While apes are still struggling to crack open nuts, or retrieve honey from beehives, humans have made life-changing inventions such as the internal combustion engine, the harnessing of electricity, the creation of life-saving vaccines and x-rays, and much, much more. While apes are still struggling to communicate in the here and now, humans have invented the alphabet and other forms of written symbols and ever-more impressive means to disseminate the written word, from the invention of paper and ink to the typewriter and the internet. While apes are living in groups the same size as the ones they lived in several million years ago, human beings have created cities, nation states, governments and global economic institutions.

I en annan artikel skriver Guldberg:

Take their use of tools. It takes chimps up to four years to acquire the necessary skills to select and adequately use the tools to crack a nut. Given the amount of time and effort the young invest in attempts to crack nuts, this raises serious questions about their ability to reflect on what they are doing and to learn from their ‘experiences’. Nuts are, after all, an important part of their diet.

Jag rekommenderar alla att läsa Guldbergs artiklar så att ni får lite mer kött på benen nästa gång ni har att göra med djurrättsaktivister som påstår att det finns vetenskapliga bevis för att schimpanser uppvisar tecken på mänsklig intelligens.

För kom ihåg att djurrättsaktivister använder sig av påstådda vetenskapliga bevis för djurs intelligens. Kom också ihåg vad som står på spel: de som argumenterar för djurens rättigheter menar att djurförsök, som är viktigt för att kunna utveckla läkemedel som räddar eller förbättrar människors liv, borde förbjudas.

Nu kan du som registrerad besökare på Ayn Rand-institutets hemsida lyssna på det första avsnittet av radioprogrammet The Leonard Peikoff Show som sändes för första gången 1995. Det skulle fortsätta sändas till 1999. Med tiden kommer fler inspelningar att bli tillgängliga på hemsidan.

Avsnittet handlar om själviskhet som en dygd. Som vanligt är Peikoff en fantastisk kommunikatör. Han visar inte bara betydelsen av filosofi i ditt eget liv, han ger också den intelligente, rationelle och ärlige lyssnaren goda skäl att på egen hand undersöka huruvida han har rätt i att själviskhet är en dygd.

Detta fick mig att tänka på en sak: Kanske är podcasting nästa steg för mig? Vi får se hur det blir med den saken.

Ett av filosofihistoriens största misstag begicks av den skotske filosofen David Hume (1711 – 1776). Detta är ganska märkligt, med tanke på att han är en av de främsta moderna europeiska upplysningsfilosoferna, speciellt vad gäller hans naturalistiska granskning av religion och av induktion. Dock har även solen sina fläckar, och Humes största fläck är utan tvekan den så kallade Humes lag — nämligen att man inte kan härleda ett bör från ett är. Detta innebär att om man har ett påstående om att något existerar i världen, eller om hur världen fungerar (det vill säga ett beskrivande eller deskriptivt påstående), så går det inte på något sätt att härleda ett påstående om hur världen bör vara, eller vad som är bra och dåligt (det vill säga ett normativt påstående). För att härleda en bör-sats måste man ha en annan bör-stats som premiss (även om är-satser också kan vara premisser, ifall bör-satsen beror på sådana).

Detta är nonsens. Som Ayn Rand så förtjänstfullt visat följer ett visst fundamentalt bör från ett är, nämligen själva livets existens och dess berättigande. Vad är det som karaktäriserar levande varelser? Vad är det som utgör deras essens? Jo, att de lever och strävar efter att leva. De börjar plötsligt inte dö. Allt de gör, gör de för att fortsätta sitt liv. De existerar, och i deras existens ligger det inbyggt att de ska fortsätta existera. Annars skulle det inte fortsätta finnas något liv. Det ligger alltså ett bör inbyggt i deras vara. Jag vill i detta sammanhang tipsa om svensk objektivisms grå eminens, nämligen POS, som förtjänstfullt har gått igenom, visat och tillämpat denna sanning inom andra områden.

Men varför gå över ån efter vatten? Vi bör alltid välja det mest effektiva sättet att nå ett visst mål (givet att målen ser likadana ut och själva metoderna inte skiljer sig åt moraliskt), och det finns ett enklare sätt att nå denna sanning. Jag skulle nästan också säga att det är ett säkrare sätt, men eftersom Ayn Rand själv formulerat det första avstår jag från detta påstående.

För det första, är och bör är ytligt sett två (2) olika saker. Vidare gäller också identitetslagen: A ≡ A.

A ≡ A  =>  x = x = 1₁ + 1₂ + 1₃ + … + 1_x (x stycken 1:or)

Multiplikation med x ger: x² = x₁ + x₂ + x₃ + … + x_x (x stycken x)

Derivering med avseende på x ger: 2x = 1₁ + 1₂ + 1₃ + … + 1_x = x  =>  2x = x  =>  2 = 1

Från A ≡ A följer alltså att 2 = 1, eller rättare sagt att två saker är en sak. Men som jag skrev ovan är är och bör två olika saker, av vilket följer att de alltså är en sak, det vill säga samma sak!

Härnäst kommer jag skicka in ett manuskript av detta nya bevis till Impact för att föra objektivismen framåt! I detta manuskript kommer även ingå en generalisering av satsen ovan.

Ayn Rand centrumet för individens rättigheter har nu startat en ny blogg, ARCTV, där de samlar och tillgängliggör alla sina föreläsningar, tv- och radio-framträdanden på ett mycket smidigt sätt. Man kan även få uppdateringar via e-mail. Jag tycker att detta är mycket trevligt eftersom jag ibland tycker att ARCs hemsida är lite rörig. Besök ARCTV.

The Heartland Institute har gjort många bra saker för att argumentera mot teorin om global antropogen uppvärmning. De arrangerade i våras en konferens där 800 klimatrealistiska vetenskapsmän, akademiker och intellektuella kunde mötas och diskutera. Bland annat fick Yaron Brook tala.

Nyligen publicerade de också en mycket bra pamflett som heter The Skeptic’s Handbook av Joanne Nova. Det som är så bra med denna pamflett är hur den behandlar ämnet. Det är en essentialiserad redogörelse av de viktigaste och vanligaste vetenskapliga argumenten. Många pamfletter som syftar till att ge en överblickande diskussion dränker ändå ofta oss i en ohanterlig mängd av, mer eller mindre, oväsentliga detaljer. Joanne Nova håller sig till saken, stannar där, och kommer direkt till poängen.

Så läs och sprid denna pamflett till alla ni känner.

Amit Ghates artikel “Questioning the Value of Regulation” är publicerad på PajamasMedia. Utdrag:

But if ceding our minds to the government isn’t the way to protect ourselves against ignorance, what is?  The free market. For here, knowledge is efficiently shared, and authorities and standards naturally emerge. Yet everyone retains the freedom to follow their own ideas if they so choose. Looking once more to the computer industry, we see that there are computer magazines (PC Mag, Macworld), computer rating and standards groups (CNET, IEEE), and countless online message boards and forums where experts, aficionados, and neophytes alike congregate and share information. Knowledge is valued, but it’s not forced on anyone. This makes disagreement, dissension, and often breakthrough innovations possible.

Andrew Medworths intervju med Yaron Brook finns nu tillgänglig här. På samma ställe kan ni även se Yaron Brooks anförande Capitalism Without Guilt: The Moral Case for Freedom.

Bill Whittle från PJTV:s Afterburner, fullständigt slaktar vänsterns relativistiska fantasier om USA:s atombombning av Japan. I synnerhet slaktar han Jon Stewarts vidriga nonsens om att Harry S Truman var en krigsförbrytare (som förtjänar att hamna i samma moraliska kategori som Adolf Hitler). Atombombningen av Japan var utan tvekan en av 1900-talets de största moraliska gärningar. Det är inget som USA bör skämmas för eller be om ursäkt för. (Via Craig Biddle.)

Vill du ha ett gratiskonto från Spotify? Skicka då ett e-mail till mig: carl.svanberg@gmail.com. Jag har sju kvar att ge bort. Det är först till kvarn som gäller.

Och apropå musik. Numera kan man köpa The Fallen Empires skiva i MP3-format på vår hemsida. Och det är ju jättebra om man bara vill köpa sina favoriter istället för hela skivan.

Via Rory Hodgson (som fann det via KendallJ) fann jag en rolig hemsida om ett experiment med en mycket gullig, leende robot, en Tweenbot, som skulle ta sig igenom New Yorks gator. Kacie Kinzer som utförde experimentet ville se hur människorna på New Yorks gator skulle relatera till denna gulliga robot.

Till saken hör att roboten behöver människornas hjälp för att ta sig fram, eftersom den inte kan svänga på egen hand. Den har dock en flagga som anger robotens destination. Så om den ska komma fram måste den helt förlita sig på välviljan hos främlingar.

Hur gick det? Kacie berättar:

The results were unexpected. Over the course of the following months, throughout numerous missions, the Tweenbots were successful in rolling from their start point to their far-away destination assisted only by strangers. Every time the robot got caught under a park bench, ground futilely against a curb, or became trapped in a pothole, some passerby would always rescue it and send it toward its goal. Never once was a Tweenbot lost or damaged. Often, people would ignore the instructions to aim the Tweenbot in the “right” direction, if that direction meant sending the robot into a perilous situation. One man turned the robot back in the direction from which it had just come, saying out loud to the Tweenbot, “You can’t go that way, it’s toward the road.”

Jag tyckte att detta var en ganska gullig berättelse som kontrast till allt elände i världen.

Så har ni inget bättre för er råder jag er att besöka hemsidan, se på bilderna och kolla på videon.

Yaron Brook intervjuas återigen på Pajamas TV och Eric Daniels intervjuas på The Mike Rosen Show.

Det finns nu en ny intervju med Yaron Brook från Ayn Rand-institutet på PajamasTV. Temat är Obamaadministrationens beslut att avskeda General Motors VD!

USA finansierar sina gigantiska budgetunderskotten genom att inflatera sönder dollarn. Därför lär dollarns värde dyka rätt snart. Om den inte dyker beror det bara på att alla andra länder låter sina valutor inflateras sönder lika mycket. Förr eller senare lär folk vakna upp och inse att världens regeringar verkligen håller på att inflatera sönder våra värdelösa papperspengar och att det finns ingenstans att fly – förutom till guldet.

För att skydda sina besparingar från inflation har många börjat köpa guld på sistone. Än så länge har det bara varit privatpersoner som har flytt till guldet, men nu finns det saker som talar för att hela länder kommer att fly till guldet. Idag läste jag i The Telegraph (via Paul Hsieh) att Ryssland funderar på att gå tillbaka till en slags guldmyntfot:

Arkady Dvorkevich, the Kremlin’s chief economic adviser, said Russia would favour the inclusion of gold bullion in the basket-weighting of a new world currency based on Special Drawing Rights issued by the International Monetary Fund.

Chinese and Russian leaders both plan to open debate on an SDR-based reserve currency as an alternative to the US dollar at the G20 summit in London this week, although the world may not yet be ready for such a radical proposal.

Mr Dvorkevich said it was “logical” that the new currency should include the rouble and the yuan, adding that “we could also think about more effective use of gold in this system”.

Vem vet? Det kanske blir så här. Men jag är inte alltför optimistisk. De flesta “ekonomer” idag har en till synes mycket dålig förståelse för guldmyntfotens natur och värde. De flesta “ekonomer” vet nästan inget om hur ekonomin fungerar; de kan bara räkna ut korrelationer. De riktiga ekonomer som faktiskt vet bättre har ändå inget inflytande över våra politiker. Våra politiker skulle ändå inte lyssna på dem av “praktiska skäl”. Med “praktiska” menar de egentligen ideologiska: guldmyntfoten är nämligen en fiende till den stora staten.

På tiden när Alan Greenspan visste bättre skrev han en essä som heter “Gold and Economic Freedom” som publicerades i Ayn Rands bok Capitalism: The Unknown Ideal. Alan Greenspan skrev:

[T]he opposition to the gold standard in any form-from a growing number of welfare-state advocates-was prompted by a much subtler insight: the realization that the gold standard is incompatible with chronic deficit spending (the hallmark of the welfare state). Stripped of its academic jargon, the welfare state is nothing more than a mechanism by which governments confiscate the wealth of the productive members of a society to support a wide variety of welfare schemes. A substantial part of the confiscation is effected by taxation. But the welfare statists were quick to recognize that if they wished to retain political power, the amount of taxation had to be limited and they had to resort to programs of massive deficit spending, i.e., they had to borrow money, by issuing government bonds, to finance welfare expenditures on a large scale.

Under a gold standard, the amount of credit that an economy can support is determined by the economy’s tangible assets, since every credit instrument is ultimately a claim on some tangible asset. But government bonds are not backed by tangible wealth, only by the government’s promise to pay out of future tax revenues, and cannot easily be absorbed by the financial markets. A large volume of new government bonds can be sold to the public only at progressively higher interest rates. Thus, government deficit spending under a gold standard is severely limited. The abandonment of the gold standard made it possible for the welfare statists to use the banking system as a means to an unlimited expansion of credit.

Det är inte bara ett lustigt sammanträffande att dollarn har tappat enormt i värde sedan man övergav guldet helt och hållet i början av 1970-talet. Det är inte heller bara ett lustigt sammanträffande att man blev tvungen att överge Bretton Woods-systemet eftersom USA under efterkrigstiden förde en keynesiansk politik. Mellan de goda och dåliga tiderna lät man budgetunderskotten, finansierade med sedelpressarna, gå från stora till ännu större.

Keynes som var en svuren fiende till guldmyntfoten, fick till slut som han ville. Vad har hänt med världsekonomin sedan dess? The Telegraph:

The world’s fiat paper currencies have lacked any external anchor ever since. It is widely argued that the financial excesses and extreme debt leverage of the last quarter century would have been impossible – or less likely – under the discipline of gold. (Min kursivering.)

De som argumenterar för detta har rätt. Dagens ekonomiska kris är på sätt och vis bara en förlängning av de problem som Keynes ekonomiska teorier förorsakade USA under efterkrigstiden.

Att Ryssland idag överhuvudtaget överväger att fly till guldet är ett sundhetstecken. Det är ett tecken på att åtminstone några inser att vi inte har råd med välfärdsstaten och keynesianismen.

Per-Olof Samuelsson påminner: “Glöm inte att fira minnet av Thomas Edison ikväll kl. 20.00 genom att tända vartenda eletriskt lyse du har! Har du strålkastare – tänd dem också!”