Hot-, kränknings- och frihetsbrott

Här ingår samtliga brott enligt BrB 4-5 kap samt hot eller förgripelse mot tjänsteman, olaga diskriminering, hets mot folkgrupp, överträdelse av besöksförbud, våldsamt motstånd, egenmäktighet med barn, utpressning och ocker.

Prognosen 2009 för dessa brott baserad på de tre kvartal som finns är 145,063. En siffra som inte säger så mycket om man inte har något att jämföra med. Man kan t ex jämföra det med sju andra år.

Eller man kan titta på bara det senaste kvartalet som innehar kvartalsrekordet. På dessa tre månader anmäldes nästan lika många brott som under 1975 och 1976 sammantaget.

1975-1976 = 37,090
Juli,Aug,Sept 2009 = 37,059

Borg spår massarbetslöshet inför de kommande åren, och då väljer han att sitta still i båten..

Prognoser med en arbetslöshet på uppåt 12 procent visas upp nu i diverse nyhetstidningar. SEB anser att man måste få upp konsumtionskraften för att dämpa krisen. Men Reinfeldt är kritiskt mot sådana åtgärder. Istället ska man “ta ansvar” eftersom krisen inte går att hejda med några paketer. Vi kan inte ens utesluta förslag på ytterligare nedskärningar (ta ansvar var det?)

Arbetsförmedlingens prognoschef säger följande: “Vi ser nu en kollaps i världsekonomin och nu krävs en offensiv svensk arbetsmarknadspolitik och en offensiv ekonomisk politik”.

Kollaps i världsekonomin. Så sant. kapitalismen har inträtt i en djup kris. Eftersom alla länder är beroende av varandra i ett sådant system leder krisen i världens största land till att alla andra dras med. Vissa länder drabbas hårdare än andra. Oftast är det de länder som fört en politik som knappast gått ut på att ta vara på det specifika landets intressen.

Bara i Sverige kommer drygt 250.000 jobb att försvinna till 2010. På DN kunde vi läsa om att den “normala” (det vi ska vänja oss vid) siffran för arbetslöshet är 6%. Om vi struntar i det “normala” i att ett system ska ha en arbetslöshet på 6% så är naturligtvis krisen ett faktum när man prognostiserar med siffror upp mot 12%. Den “normala” siffran fördubblas.

Siffror, prognoser och statistik i all ära. Men bakom varje siffra finns människor. Människor som kommer att få det sämre och som får betala med sin livssituation för de siffror som uppvisas. Osäkrare anställningar, varsel, sämre ekonomi, tuffare arbetsklimat och så vidare är exempel på vad som kommer att ske. Om vi även lägger till vad detta i sin tur brukar leda till både i samhället och innanför husets väggar är det alarmerande siffror för att som enda åtgärd föreslå att “man ska sitta still i båten”.

Under kapitalismens kris har människorna inte samma intressen. När Borg förut sade att vi  “ska sitta still i båten” borde vi göra tvärtom. Vi vill inte sitta i hans båt eftersom vi aldrig fått styra den och än mindre bestämt var man ska. I en ekonomisk kris borde man inte sitta still utan tvärtom få båten att gunga ännu mer.

Tips: Läs den alltid intressanta bloggen Ett hjärta rött. Den här gången bl.a. om regeringens passivitet.

Jag flyttade ju till ön för att den toppade solligan!

Och så ser det ut så här, dag efter dag! Grr…!
Inget snack om saken; vädret har en avgörande inverkan på humöret!
(Och-medan jag ändå gnäller- Var fan ligger Gotland, Gotland? )

Läs även andra kverulerande (?) bloggares åsikter om Vädret, Prognoser, Gnäll, Meteorologi, Gotland, Gråväder, Molnighet, Kverulans, Deprimerande

Det snackas om att det kommer att behövas 2500 nya bussförare…
Ja jag vet inte varifrån dessa glädjekalkyler kommer från för:

Jag tycker det låter konstigt, med tanke på att ca 75 % av de busschaffisar som redan finns ute på alla garage verkar vara timanställda.
Oviljan att låta dessa förare få fast heltidsanställning är som den har varit de sista 13 åren = väldigt svårt att få…

Jag är inte helt säker på de där 75 % – det kan vara mera å det kan vara mindre, men det konstiga är att trots alla dessa timmisar så har jag bara varit med om att de har sökt heltidare 2 – 3 ggr på snart ett år!

Däremot så anställs det och utbildas det NYA chaffisar hela tiden – som också blir timanställda…

Vad skönt med en helt vanlig lördag med melodikrysset på hemmaplan som sig bör. Nu var vi åter samlade, trion med melodikryssnördar, och tog oss an Melodikrysset nr 4. I stort sett gick det utan problem, men så körde vi helt fast på L4 och V12 som var musik ur en fransk film som skulle vara både speciell och omtyckt. Ingen av oss kände igen det som spelades och ingen klocka ringde för någon titel. Inte hjälpte det med att rådfråga herr Google heller. Lyckligtvis finns ju livlinor här och var ute i landet och den här gången fick vi hjälp från Stockholmstrakten. Enligt uppgifter ska svaren vara AMELIE och FRÅN och när jag sen med hjälp av dessa uppgifter kollade så visst hittade jag Jean-Pierre Jeunet och Amelie från Montmartre. Även på V1 fick vi lov att rådfråga herr Google och fann då en grupp som var helt okänd för mig, men tydligen väldigt välkänd ute i stora världen: COLDPLAY. Övriga svar kommer här: L1 CARDIGANS, L2 LINGONRÖDA, L3 PASS, V5 RÄNNSTENSUNGAR, L6 SIN, V7 IGOR, L8 ALF, V 9 ELDAR, L10, LENA, V11 APRIL, V12 FRÅN, V13, SIDA. Som vanligt med reservation för om det är rätt, men det här är vad vi kom fram till.

Vädret är inte av det trevligaste slaget idag, det är snöyra och åtskilliga cm har kommit och flera lär väl komma innan det slutar. Enligt prognoser ska det snöa både i dag och i morgon.

På vårt bibliotek har jag lånat en cdbok, Selma Lagerlöfs Jerusalem och just nu vill jag mest bara lyssna på den och inte göra så mycket annat, men det är ju det som är så bra att man kan lyssna och samtidigt pyssla med andra saker under tiden. T ex är det ju jättebra att kunna lyssna på  böcker samtidigt som man kör bil, ett bra sätt att  utnyttja tiden och för min del har jag märkt att jag kör betydligt lugnare då också.

Dagens Industri skrev i fredags om hur de stigande räntorna kommer att påverka bostadsrättsägare. Boreda levererade statistik som underlag till artikeln. Läs hela artikeln på:
http://di.se/Avdelningar/Artikel.aspx?ArticleID=2008%5C10%5C03%5C304113&sectionid=Dinapengar&o=expressen

Citat från lördagens Dagens Industri (4 okt 2008): “I dagsläget ter sig den optimism som spred sig om USA ekonomin i somras efter ett överraskande starkt andra kvartal som lättsinnig och smått dåraktig.”

Jaha, och var finner vi den klädsamma självkritiken hos DI, vars princip är att tuta och köra med  krigsrubriker åt vilket håll det än barkar.

Den bistra verkligheten är att alla journalister och nästan alla ekonomiska experter bara kan förklara det som hänt men intet vet om det som kommer att hända.    En vecka före “den största finanskrisen sedan 1929″ såg man ingenting. Men såg inte ens ljuset i tunneln och ännu mindre att det kom från ett mötande tåg.

Man hade INGEN prognos om någon bankkris!  Men NU vet man besked, minsann. Grattis!!!

På första parkett sitter allmänheten och åser detta sensationella race. “Titta, alla förarna kör ju med backspegeln!!”, skriker publiken.

Javisst och då brukar man hamna i diket, när vägen svänger! Kanske lika bra det, ty skulle de titta framåt skulle de antagligen bländas av sin  självlysande briljans!

Under tiden letar Dagens Industri efter ännu större rubriker och ännu djärvare layout!

Må citeres med fuld kildeangivelse: Fremskridt nr. 5 / Maj 1990 / 18. årgang

Farvel til vismændene

Den 4. december 1973 udløb de skatteyderbetalte bureaukraters fredningstid.

Jagten gælder især de mange teknokratudtænkte offentlige vederverdigheder, som kom til verden i de gale 1960´ere. Herunder også Det økonomiske Råd fra 1962. Siden har gammelpartierne gjort så pågående PR for det, at man må tro, at Rådet ledes af reklamebranchefagmænd.

Navnlig kælenavnet “vismændene”, har som et sloganscoop imponeret store dele af befolkningen. Den gemene hob skulle indoktrineres til at tro, at her havde deres politikere velsignet dem med en piedestal med en nyttig klogskab.

I det omfang, den populariseringskampagne er lykkedes, er det vrangindtryk, der er tilvejebragt, falsk nimbus (anseelse). De herrer rådsmedlemmer har aldrig været andet end offentligt ansatte, der har opnået velbetalte ben og en skatteyderbetalt skrivepult. Herfra har de propaganderet for, at den offentlige sektor skulle svulme, og de private til gengæld betalte med øgede skatter og forbrugstilbageholdelser.

Det er regeringen, der udnævner de tre, og ingen af de regeringer, vi har haft de sidste 27 år har haft vidsyn til at udnævne selvstændigt tænkende individer. Gammelpartierne tør ikke tage de dygtige på markedet. De udpeger derfor folk, om hvem man ved, at de spytslikkerisk vil tiradebekræfte regeringens egne fallitbommerter i stedet for nådesløst, at sandhedskritisere de uduelige egocentrister, der gennem de 27 år har afløst hverandre på de ministertaburetter, hvor der er så desperat behov for at få dem remplaceret med mennesker, der modigt tør slagte hellige offentligudgiftskøer, så danskernes økonomi igen kan komme på fode.

Der er næppe født én eneste selvstændig begavethedstanke hos nogen af de skiftende vismænd. Skulle nogen af dem nogensinde i deres beskyttede kuvøser komme undervejs med noget som helst, som kunne forbedre Nationens Tilstand, kunne de jo blot i læserbreve, kronikker eller bogudgivelser have fremført deres synspunkter. Ganske, som der naturligvis skal gælde fuld ytringsfrihed for alle andre. De tre statsautoriserede medicinmænd fortjener ikke, at skatteydernes tegnebøger skal plyndres for at publicere deres Pinaforceadmiralagtigt udgydelser, der stedse holdes indenfor rammerne af, hvad der behager Their Masters Voice. Til at udfylde behovet for sligt kan man købe kanariepiphanse hos fuglehandlerne og behøver ikke dyrt betalte professorlønninger. Ytringsfriheden har i det hele taget ikke godt af, at nogle tildeles privilegier frem for andre. Og det er præcist, hvad der er sket med de essayproduktioner, som gennem de syvogtyve år er udspyet fra Det økonomiske Råd.

Som blandt andet påpeget på side 3 i Fremskridt for 28. oktober 1988, hæver vismandssynspunkterne sig kvalitetsmæssigt sig ikke over de nationaløkonomijeriminader, af hvilke der går syvogtyve på dusinet i det Babelkaos, der overfyldt med analyser og prognoser fra spåmænd og ditto koner i EF, bankcheføkonomsekretariater, industriråd, ministerier, OECD, fagbevægelsen, Nationalbank og Amtsrådsforeningens Forsikringsinstitut, samt hos økonomiske konsulenter og journalister, og hvad der ellers er af meget skrivende nationaløkonomer.

Hvis den danske nationaløkonomis frodighed var blevet udviklet i takt med alle disse skriblerier, ville vi være velstillede. Men netop i vismændenes tre årtier har vi i stedet oplevet verdensrekorder i udlandsgældsættelse, skatteplyndring, statslån og andre bankerotkatastrofekendetegn.

Det brede folketingsflertal af forældede partier er bevidstløst trasket videre med deres forældede økonomiske opfattelser, og har vedvarende bevist i praksis, at herved helbreder man med sikkerhed ikke nogen som helst af de stadigt mere alvorlige danske økonomiske samfundssygdomme.

Blandt de mange dokumentationer for, at man lige så godt kunne bruge kaffegrumsspåkoner, anføres følgende talrækker (de er desværre ikke vist her), hvor kolonne 1 er i milliardunderskuddet på betalingsbalancen, kolonne 2, hvad vismændene spåede det til kort før årets begyndelse, kolonne 3 og 4 de tilsvarende arbejdsløshedstal i tusinder.

Og så må man erindre sig Galbraih-sandheden om, at økonomerne ændrer på virkeligheden, så den fremstilles således, at den bedst muligt er overensstemmende med deres egne prognoser.

Blækspruttens Neuruppinredaktion har fastslået det rammende: “Landet regeres af cand. polit’er, så det hele går skidter og skidter”.

Det er derfor en god sag, Z-folketingsgruppen i øjeblikket beskæftiger sig med i form af et lovforslag betitlet “Afsked med vismændene”.

Mogens Glistrup

WWW.FRP.DK

Læs også: Stor for flere bureaukrater:

http://fremskridtdk.wordpress.com/2008/08/30/stop-for-flere-bureaukrater/

Læs også: Danmarks Statistik har fanden skabt:

http://fremskridtdk.wordpress.com/2009/01/09/danmarks-statistik-har-fanden-skabt/

Hörde på TV-nyheterna lite förstrött hur man kritiserade SD för att köpa den undersökning som nu har visat att de har ett stöd på 5,5 %. Det norska företaget man köpt undersökningen av har specialiserat sig på att genomföra undersökningar som man sedan säljer vidare till dem som gynnas av resultateten. Det gjorde nu SD den här gången.

Samtidigt säger mer seriösa prognosinstitut att de exempelvis aldrig skulle genomföra en liknande undersökning under semestertiden för att resultatet bli missvisande. Om man läste mellan raderna kunde man höra att det man inom SD förväntade sig av detta uppköp skulle kunna vara att man bars fram av vågorna som skapats av den.

Så innan SD ropar hej och viftar med den svenska flaggan kanske man bör invänta resultaten från våra mer tillförlitliga prognosinstitut som inte säljer undersökningar till högstbjudande eller genomför dem på ett sådant sätt att resultaten kan förväntas bli missvisande.

Och så vår vi hoppas att SD misslyckas med att “rida på vågen” som grundats på tvivelaktiga mätmetoder.

Den fungerer lidt ligesom Joakim Von Ands pengetank. En masse penge flyder ind, men der bliver ikke spyttet noget værdifuldt ud i den anden ende. Der er naturligvis tale om CEPOS. Og jeg har de enkelte medlemmer af CEPOS stærkt mistænkt for at læse for mange jumbobøger… (det vender vi tilbage til). CEPOS beskæftiger sig med prognoser. Men CEPOS leverer også ammunition til et håbløst hylekor af unge neoliberalistiske tågehorn, som uden at tænke én eneste selvstændig tanke blot memorerer alt det værdiløse bavl, som kommer i en lind strøm fra tænketankens ‘kloge’ hoveder. Men hvad ligger egentlig bag?

Lad mig først takke Peter Lerwick Theisen for en glimrende research uden hvilken denne artikel og store dele af teksten ikke ville være blevet til.

Jo altså disse unge løver fra VU, KU og lignende observante fantasi-kuvøser »…Når jeg skriver løver, så er det nok mere relevant at danne det mentale billede af en barberet perserkat…« har det med stolt at henvise til navngivne CEPOS-professorer som eksempelvis David Gress. Det er allerede afsløret, at David Gress pryder sig med lånte fjer, når det kommer til ‘fine titler og stillinger’, som afsløret af mag. art Arno Victor Nielsen i Information (Information 11. april 2007). Det er, hvad CEPOS-folkene selv vil have folk til at tro på. Når det kommer til hylekoret af unge bejlere, står det imidlertid ikke bedre til med troværdigheden, når der skal fortælles om CEPOS’ selvprofilerede litterære meritter. Her er hvad en af de unge løver, som blogger på nettet, vil have folk til at tro. Han titulerer sig selv Anders FoghV:

”I blandt CEPOS stifterne, er der nogle meget dygtige mennesker. Bl.a. David Gress som for nogle måneder siden modtog prisen for bedste bog leveret af en tænketank”. (1).

Bemærk: Det fortælles ikke at ”prisen” er givet af en neoliberal tænketank, der tilhører samme netværk og paraplyorganisation som CEPOS (tværtimod påstår ANDERS på egen blog (1), “at den er givet af et uafhængige bedømmere”).

CEPOS har udsendt en pressemeddelelse, hvoraf det prætentiøst påstås, at ”Gress har fået ’prisen’, som bedste bog udgivet af en tænketank”. Jeg tillader at henvise til Fraser Institute, hvoraf det noget mere ydmygt angives, at de har givet for 5.000$ bistandshjælp til David Gress. Og bistandskategorien hedder blot ’Young Institutes’ – ikke bedste bog fra en tænketank. Og at der er andre bistandsklienter, der også har fået samme beløb. For at ingen skal være i tvivl, linker jeg direkte til siden, der dokumenterer begge dele (2). Men det er langt fra det værste. Den såkaldte ”pris” er givet at et panel af ”dommere” i Atlanta, Georgia. Hvordan, de har båret sig ad med at vurdere makværket, er en gåde, da bogen kun foreligger på dansk (3) og (4) og det er altså ikke et sprog der læses og tales af mange mennesker uden for landets grænser og næppe af en eneste i ”dommerpanelet”. (4) Som det fremgår af linket, er dommerpanelets kendskab til dansk på niveau med mit kendskab til serbo-kroatisk. Havde der eksisteret en udgave på engelsk, var der ALDRIG kommet en dansk udgave. Eftersom der er 700 millioner mennesker, det taler engelsk og kun 6 millioner, der taler dansk, er afsætningspotentialet i en engelsk-udgave mindst 115 gange større.

Tilbage til den unge løveblogger fra VU, som kommer med følgende både indsigtsfulde og så vældigt intelligente udsagn:

”Kunne det tænkes, selv af dig at tænketankene har fået den på engelsk, men den ikke er i boghandlene på engelsk??????”

og en sand genistreg:

”Det skulle være underligt, at de ikke har læst den når de ligefrem kan skrive rosende kommentarer til den” (komiteen).

Havde vores ungdommelige VU-løve ulejliget sig med lidt research, ville han have opdaget, at det ikke er noget krav, at kandidater til bistandshjælp hos Anthony Fisher indsender bogudgivelser på engelsk. Hvorfor også ulejlige ’husets venner’ med det. Derimod beder de selvfølgelig om et kort resume på engelsk. Ellers kan man jo ikke skrive alle de floromvundne floskler, som ledsager bistandshjælpen. Her er, hvad der står om Anthony Fisher subsidierne på hjemmesiden:

”Each application must consist of (a) a letter of nomination from the research institute’s director explaining why the publication deserves to win a Fisher Award (note: the nominating letter must be submitted in English, even if the entry is produced in another language), (b) two copies of the nominated publication, and (c) up to 20 pages of supporting material, such as letters, press coverage, etc. (can be in any language)”.

Så mon der ikke snarere er tale om en ”vennepris” til en af menighedens disciple. For hvis det ikke er tilfældet, bliver det rigtig, rigtig, rigtig slemt. Fraser Institute har også nogle tilknyttede, nationale støttecensorer (adjunct judges), placeret rundt om på verdenskortet. Og minsandten. Også en i Danmark. (se ovenstående link 4, nederst). Han hedder Peter Kurrild-Klitgaard. Hvem søren er han? Jo, han står da anført som medarbejder. På CEPOS’ hjemmeside! Gad vide om han ligefrem deler kontor med David Gress? I virkelighedens verden er det vel nærmest er at betragte som religiøs/ideologisk netværks-incest!  Det er jo ikke så svært at kommunikere med sin egen repræsentant i Danmark (Klitgaard), som sjovt nok også sidder i CEPOS (en interessekonflikt, som ville være fyringsgrundlag i eksempelvis sundhedssektoren).

Peter Lerwick Theisen slutter af med at skrive: “Faktisk er Kurrild-Klitgaard slet ikke dum. Ren fagligt går han for at være en rigtig god underviser på Kbhs. Universitet. Og jeg har hørt ham som kommentator af amerikansk politik. Her er han kvalitativt milevidt over TV-stationernes metervare af kommentatorer. Selvom hans tilknytning til landet ‘overthere’ er senere end mit, kan jeg – på de områder hvor jeg har en vis indsigt tilbage – godt se, at hans politiske, sociale og kulturelle indsigt er meget høj.”

Alligevel undrer det mig meget, at han så lader sig trække ned i den mudderpøl som efterhånden udgør den højt besungne tænketank CEPOS, men hver mand sin smag. Jeg tror hverken at CEPOS eller den amerikanske moderorganisation er specielt glade for den publicity de får af fåreflokken og det brægende hylekor. Specielt ikke når det medfører, at nogle mennesker sætter sig ind i, hvor uredeligt CEPOS omgås sandheden.

”Der er ingen tvivl om at CEPOS består af nogle meget kloge mennesker. Det vil I bare ikke indrømme….” (ANDERS).

Og så er vi tilbage ved Jumbobøgerne… Er David Gress’ værk i virkeligheden en hidtil ukendt kopi af Grønspættebogen, som han har udstyret med en anden titel og nu forsøger at tage æren for? CEPOS er lidt som de tyske skræddere i ‘Kejserens Nye Klæder’ (eventyret af H.C. Andersen). Man pryder sig med lånte fjer og foregiver at levere en vare, som i bedste fald er baseret på løgn og latin.

You spin me right ’round baby right ’round like a record baby right ’round right ’round…

I serien af boganmeldelser kan du også læse om Richard Dawkins og The Selfish Gene.

Citat: “Gennem vores analyser har vi set, at CEPOS producerer to typer tekster. Den ene type er præget af etos- og patosappellerne og karakteriseret ved, at der er arbejdet med sproget, så det bliver levende, letlæseligt og nærværende. Med andre ord: tekster der kan læses mellem to S-togsstationer eller i ministerbilen, som Elbjørn formulerede målsætningen. Et generelt træk er, at pointer fremsættes som kategoriske modaliteter og slås fast ved gentagelser. Dette er en tendens vi kan se også i tekster, som vi ikke har underkastet en tekstnær lingvistisk analyse. I de to tekster, vi har analyseret i kapitel 5, har vi derudover konstateret, at der fremsættes påstande, hvis hjemmel står uden rygdækning. Der er naturligvis ikke basis for at generalisere ud fra to tekster, men vi finder det bemærkelsesværdigt og problematisk, specielt fordi påstandene fremsættes med høj affinitet. Disse tekster er præget af kreativ diskursiv praksis, og det er gennem dem, at CEPOS søger at skabe diskursiv og sociokulturel forandring.” (5)

Så vi har altså mindst to tekster, én fra hver af de herrer Ågerup og Klitgaard, hvor det er konstateret, at der fremsættes påstande, hvis hjemmel står uden rygdækning, og hvor man finder det bemærkelsesværdigt og problematisk, specielt fordi påstandene fremsættes med høj affinitet. Tankevækkende…

Og jeg vil godt sige til jer små unge lømler fra VU:

“The Origins of Wealth has become a national bestseller, praised in reviews as a bold and innovative intellectual approach to controversial issues. Since its launch in May 2007, it has been republished in a second edition to meet public demand.

A Fisher Award judge remarked, “The Origins of Wealth is a very well-written, original, accessible and stimulating book with a wide potential audience in Denmark as well as in other countries. It explains the origins of wealth in terms of the historical evolution of culture, norms and institutions, in particular private property rights, free trade and state pluralism. A very good winner.”

Denne tekst er typisk for, hvad der medsendes som det obligatoriske resumé på engelsk af ansøgere. At det nok også er tilfældet, røbes af reklamebrølet – den er en ‘national bestseller’. Dokumenter dét. Kom med tal for solgte eksemplarer.

(1) ”Velstandens kilder”. Bogen har fået flotte priser fra uafhængige og liberale institutter”.

(2) Fischer Awards. Best Think Tank Publications.

(3) ” CEPOS overvejer nu at udgive en engelsk udgave af bogen”. Fra CEPOS hjemmeside.

(4) Dommerpanelet.

(5) Kilde: Roskilde Universitetscenter
Master i Professionel Kommunikation, modul 2
Et par borgerlige ord fra CEPOS
– diskursanalyse af politisk kommunikation
af: Anne Gregersen • Erwin Næs • Lisbeth Moliin • Michael Vitell • Trine Boe Christensen
maj 2006.

“Vi har udvalgt to tekster til analyse, som begge er skrevet af personer, der står
bag CEPOS:
• Tekst 1, “Ti sunde principper for god politik”, er en kronik skrevet af Peter
Kurrild-Klitgaard i anledning af CEPOS’ officielle åbning (Berlingske Ti-
dende, 9. marts 2005). Peter Kurrild-Klitgaard er bestyrelsesmedlem og
medstifter af CEPOS.
• Tekst 2, “Fællesskabet bygger på individets ansvar”, er en kronik af
CEPOS’ direktør, Martin Ågerup, ligeledes skrevet i anledning af den offi-
cielle åbning af CEPOS (Jyllands-Posten, 10. marts 2005).”

http://www.mpk.ruc.dk/tekster/2006_modul2_diskursanalyse.pdf

Credit till Tomas Pousette för den självkritiska insikten i DI att ekonomiska prognoser är väldigt vanskliga:

“Ränteprognoser är osäkra eftersom de beror på ränte- och inflationsutvecklingen där överraskningarna ofta är stora”, säger Tomas Pousette, som har jämfört prognoser med utfall sedan 2002.

(Den största prognosmissen var sommaren 2003, då den korta räntan dök hela två procentenheter under den prognos som analytikerkåren hade gett tolv månader tidigare.)

Granne med artikeln om “proffsens räntemiss” finns undersökningen som visar att nio av tio bostadsägare inte tänker ta nya lån under det kommande året.

Sorry bilhandlare, sorry K-rauta, sorry Ballingslöv…

Ordningen är nu återställd på bostadsmarknaden, priserna har stabiliserats, efterfrågan är åter högre än utbudet och räntan kommer inte att höjas något särskilt mer. Alla orosmoln är nu utredda som mäklarna och deras samfund proklamerar.

Är det verkligen så? I ärlighetens namn tror jag inte att det stämmer helt, jag tror att vi även under en fortsättning kommer att se en svajig marknad för bostadsrätter i en försiktigt nedgående trend från toppnoteringarna under sommaren 2007. Anledningen? Fortsatt oro i den finansiella världen, då främst i USA, smittar i viss utsträckning Europa och marknaden blir något fegare och mindre positiv.

Men oavsett konjunkturens och marknadsprisernas rörelser, så ser jag inte att ordningen är återställd på marknaden för bostadsrätter. Den allra största obalansen finns fortfarande kvar.

Idag köps och säljs bostadsrätter som om det vore lägenheten det handlas med, där planlösningen och skicket på köket prioriteras högst. Detta är inte riktigt, det som man handlar med är en bostadsrätt och inte en lägenhet. En bostadsrätt är en andel i en förening som äger en byggnad som i byggnaden upplåter lägenheter till sina medlemmar. Skillnaden kan verka hårfin men är i själva verket enorm. Andelens värde är alltså till stor del baserat på föreningens ekonomi. I dagens handel med bostadsrätter tas inte förenigen och dess ekonomi med i beräkningarna i tillräckligt stor utsträckning, vilket leder till att bostadsrätter får skeva marknadsvärden.

Denna obalans kommer tids nog att utjämnas. För att se till att du köper en bostadsrätt till dess rätta värde måste du granska föreningens ekonomi. Vi hjälper dig med detta med vår produkt Brf Insikt. Läs mer på www.boreda.se.

Riksbanken höjde idag som väntat reporäntan, som styr bolåneräntan, med 25 punkter till 4,25%.

Flertalet hade hoppats på en räntesänkning, då med USA och recessionsrisken i åtanke, men Riksbanken håller fast vid sin inflationsdämpande politik. Inflationen är för närvarande 3,5% i Sverige, en bra bit över Riksbankens mål på 2%. Det är en minst sagt intressant ekonomisk situation just nu med rekordlåg arbetslöshet, stark inflation, låga räntor och en lågkonjunktur väntades runt hörnet. Priserna på bostadsrätter fortsätter dessutom att falla enligt ny statistik från Mäklarstatistik.

Vi tror på en fortsatt korrigering av bostadsmarknaden under 2008 och att Riksbanken gör rätt som vågar dämpa tillväxttakten i detta läge.

Ett nytt år har precis inletts. Det kommer garanterat att bli ett mer spännande år än vanligt på bostadsmarknaden! År 2007 avslutades med dystra siffror på både prisutveckling och förhållande mellan köpare och säljare (det var betydligt färre köpare per säljare än tidigare). Det finns många som tror att en stor del av den starka prisutveckling som har skett de senaste 10 åren inte har varit helt befogad, de tror därför att priserna på bostadsrätter kommer att sjunka under 2008. Frågan är vad som kommer hända? Vad är det egentligen som talar för en nedgång?

Till att börja med finns det argument för att prisutvecklingen kommer att vara fortsatt positiv, dock är dessa argument inte helt enkla att förankra i fakta. De två starkaste argumenten är:

• ”…högkonjunkturen vi befinner oss i kommer att fortsätta och då även priserna på bostadsrätter…”

• ”…efterfrågan på lägenheter i centrala lägen kommer inte att minska…”

Dock är det så att det finns en hel del tung fakta som faktiskt tyder på att utvecklingen på marknaden kommer att bli negativ.
Grundfaktan för en negativ utveckling är ränterörelserna. Bara de senaste åren har räntan fördubblats. Sverige som redan idag är ett utav de länder med högst belåning per person i världen kommer under 2008 att få ta del av den låneoro som spridit sig från USA. För att priserna på bostäder skall kunna stiga måste människor ha tillgång till mer pengar, alltså låna mer, detta kommer att bli svårt då bankerna säkerligen kommer att bli hårdare i sin utlåning om låneoron når Sverige.
Även bostadsrättföreningar är högt belånade som vi tidigare har skrivit om nedan. De ökade räntekostnaderna för föreningarna kommer att leda till ökade avgifter. En högre avgift leder till ett lägre värde på bostadsrätten. Detta beror på att en högre avgift gör att bostadsrättsköparen inte har råd att belåna sin bostadsrätt lika mycket, alltså kan priserna inte drivas upp lika högt.

Det finns med detta som bakgrund en stor risk att priserna på bostadsrätter kommer att sjunka under året. Hur marknaden kommer att påverka priset är dock svårt att säga. Det som är säkert är att ju bättre förvaltad föreningen som bostadsrätten tillhör är, desto tryggare är investeringen! För mer information se www.boreda.se.

En del i vårt arbete är att bevaka bostadsrättsmarknaden genom att simulera förändringar och göra prognoser för hur ekonomin kommer att se ut framöver hos de bostadsrättsföreningar som vi har i vår databas. På så sätt kan vi göra våra kunder uppmärksammade och förberedda på hur vissa omvärldshändelser påverkar verksamheten.

Idag har vi gjort en simulering för att se hur den ökade utlåningsräntan drabbar bostadsrättsföreningars räntekostnader för nästa år, 2008. Genom att lösa upp de lån som föreningarna har bundna och räkna om vad den nya räntekostnaden blir har vi fått en insikt i hur kraftigt detta drabbar föreningarna. Snittet i Göteborgs kommun är att räntekostnaderna ökar med drygt 15%! Vissa föreningar kommer att få uppleva fördubblingar av sina nuvarande kostnader på grund av att de har bundna lån med låga räntor som nu förfaller.

Ifall föreningarna är tvungna att ta ut de ökade räntekostnaderna direkt av medlemmarna genom höjda medlemsavgifter handlar det om en höjning av medlemsavgifterna för nästa år på mellan 5% och 15%. Då medlemmarna ofta har finansierat sina andelar med lån själva kommer denna dubbeleffekt få ett stort genomslag för privatekonomin nästa år. Detta är en av anledningarna till varför vi anser det vara så viktigt att kontrollera föreningens ekonomi innan ett bostadsköp.

Nyfiken på hur det ser ut i din bostadsrättsförening? Ränteprognosen är givetvis något som ingår när du köper en Brf Insikt från oss, en av de analyser som ingår i riskbedömningen. Ladda hem ett beslutsunderlag redan idag!

Två vinterprognoser har nu uppdateras. Den första (obs: länk till aktuell säsongprognos, ej permanent vinter) kommer ifrån danska DMI, som utlovar något varmare än normala vintertemperatur. I snitt för december till februari ligger temperaturavvikelsen på 0,5-1 grader över det normala relativt normalperioden 1981-2005. Jämfört med förra vintern 2007 är det alltså betydligt kallare. Dock är det stor variation i modellensamblen som används, varför överraskningar kan inträffa.

Den uppdaterade prognosen från brittiska MetOffice visar på 60-70% sannolikhet för varmare än normal vinter i Sverige. I vissa områden är sannolikheten högre. NAO verkar enligt prognos ligga i en neutral fas i vinter, men då La Niña är etablerat i Stilla Havet kan det ge långväga kopplingar och främja en positiv NAO under senare delen av vintern (och det betyder mildväder), samtidigt ökar också chanserna för köldböljor i början av vintern. Även om en sådan koppling är existerande är den ganska svag. För nederbörd är chanserna varken högre eller lägre för mer eller mindre nederbörd.

Den intresserade kan också följa med i snödjup och isläget hos SMHI.

Uppdatering 28/11: För skojs skull beräknade jag trolig maximal isutbredning för den kommande vintern enligt min egen artikel. Data baseras på medelvintertemperaturen över Östersjön 1981-2005 samt DMIs prognos som uppskattar temperaturen avvika 0,5-1 grad för Östersjön. Isåfall kommer isen att breda ut sig någonstans mellan 120 000 till 148 000 kvadratkilometer. En normal vinter överstiger 139 000 kvadratkilometer, och förra vintern hade en maximal isutbredning på 134 000 kvadratkilometer. Korrelationen mellan använd ekvation och mätdata är stark på 0,81 (där 1 är max och 0 är minst). Skall bli intressant att se om slutvärdet i vår kommer hamna någonstans där i krokarna.

Den kommande vintern (2007/08) är snart här. Dags att fundera på hur den kommer att bli. Brittiska MetOffices vinterprognos indikerar att den kommande vintern inte blir lika mild som förra vintern, men att chanserna är något mer än inte att temperaturen överstiger det normala. Den nordatlantiska oscillationen (NAO) förutspås vara i ett neutralt läge under vintern, samtidigt som La Niña förstärks ytterligare i Stilla Havet. En sådan kombination gör att chansen för normala temperaturer ökar under första delen av vintern, men att mildare än normala temperaturer kan inträffa under den senare delen. Nederbördsmässigt finns det ännu inga signaler om åt vilket håll det kommer bära. Räkna än så länge med relativt normala nivåer.

NOAA rapporterar att ett förstadie till La Niña nu råder i Stilla Havet, och att det inom ett par månader förmodligen kommer uppstå en fullständig La Niña. En sådan händelse uppträder någong gång var tredje till femte år och definieras av att ytvattentemperaturerna över tre månader varit 0,5 grader Celcius under det normala i ekvatorregionen utanför Sydamerikas kust. Precis som El Niño påverkar La Niña också väder runt om i världen, främst i regionerna runt Stilla Havet – både torka och ökad nederbörd, men också en potentiellt mer intensiv orkansäsong.

Följ utvecklingen via NOAAs Climate Prediction Center.

Både TV4 och E24 har idag rapporterat om Swiss Res bedömning om höjda premier i försäkringar som ett led i fler våldsamma vinterstormar i framtiden. Bilden man får är ganska dyster för framtiden. Men, var står vi med dagens kunskap? Återigen skall vi ta upp BACC-rapporten och vad de kommer fram till (såg att en kommentator redan uppmärksammat den på E24). Först och främst finns det ingen långtgående trend i stormigheten i vår region över de senaste århundradet, även om en viss tendens finns för smått ökad vind på vissa håll sedan 1980-talet. Dock ger det ingen enhetlig bild över området. SMHI har också en liten sammanfattning av vinddata från Sverige från 1881 och framåt. För framtiden är det lite mer troligt än inte att vindstyrkorna kan komma att öka, även om osäkerheten i det är mycket stort på grund av starkt olika modellresultat. Slutsatsen därifrån är alltså att det inte finns någon klar signal för den framtida vindsituationen i Östersjöregionen. Det är vad vi vet idag.

Den brittiska vädertjänste, Metoffice, har idag annonserat en ny prognos för den atlantiska orkansäsongen. Det som är speciellt med denna är att den fullt ut utnyttjar en dynamisk modell för ändamålet och mindre statistiska samband. Britterna själva säger att deras metod är den bästa, bland annat därför att den under teståren 2005 och 2006 gett bättre resultat än andra metoder, men det är väl ganska självklart att man anser om sin egen produkt (själv lägger jag inte värdering i det).

Metoffice:s prognos ger något annorlunda intryck än de redan publicerade från andra källor. Istället för att ge över normal orkanaktivitet denna sommar och höst tipsar britterna om att aktiviteten istället kommer vara normal eller lägre än normal. Med 70% sannolikhet kommer antalet tropiska stormar från juli till och med november att vara mellan 7 till 13. Mest sannolika antal stormar uppges till 10. Medelvärdet mellan 1990 till 2005 är 12,4 tropiska stormar per säsong. Skälet till britternas något lägre uppskattning sägs vara en förväntad avkylning av ytvattentemperaturerna under säsongen.

Prognosen sträcker sig för juli till november, och en månad av orkansäsongen (juni) exkluderas därför. Dessutom har det redan bildats och försvunnit två stormar; Andrea (som var subtropisk) och Barry.

Återigen bör man fundera lite på vilka mekanismer som driver bildningen av tropiska stormar och hur årets säsong kommer att bli satt i ett historiskt kontext.

Den första juni startar officiellt den atlantiska orkansäsongen och pågår därefter till sista november. Säsongen tjuvstartade lite i och med stormen Andrea, som dök upp den nionde maj (vilket i sig inte ger någon indikation för kommande säsong). Andrea var kortlivad och utvecklades aldrig vidare till någon orkan. Prognoserna för den kommande säsongen har duggat tätt och alla verkar peka på över normal aktivitet detta år. Följande lyder prognoserna från tre amerikanska tydare:

• NOAA: 13-17 namngivna stormar varav 7-10 orkaner varav 3-5 stora orkaner (kategori 3 eller högre)
• Colorado State University: 17 namngivna stormar varav 9 orkaner varav fem stora orkaner.
• University of central Florida har gjort en sammanställning över vilka counties, som har stor risk att drabbas av orkanvindar. Många fler counties än normalt riskerar att drabbas av orkanvindar under årets säsong.

Årets säsong liknar i övrigt mycket den revision som skedde mitt under pågående säsong förra året. Den höll dock inte eftersom El Niño trädde in och avbröt orkansäsongen i förtid. Någon sådan risk ser inte ut att föreligga iår. Istället föreligger risk för utveckling av La Niña, vilket om den utvecklas, kan riskera att väsentligt intensifiera orkansäsongen.

Den danska vädertjänsten, DMI, har presenterat sin sommarprognos för juni till och med augusti. Enligt deras utsago kommer sommaren vara lite varmare än normalt. För Danmarks del kommer temperaturen vara 0,5-1 grad varmare än normalt medan den för Sydsveriges del kommer vara mellan 0-0,5 grader varmare än normalt. Normalt i detta avseende är perioden 1987-2001. Förra året blev den danska sommaren 2,1 grader varmare än normalt, men direkt jämförbart med årets prognos är det inte då förra årets sommar istället jämförs med normalperioden 1961-1990. För Sverige var förra årets sommar också mycket varm, men endast rekordvarm i de absolut sydligaste delarna av landet samt Öland.

Den brittiska vädertjänsten, MetOffice, har tidigare släppt sin sommarprognos, vilken också pekar på en varmare än normal sommar. För Storbritannien och stora delar av Västeuropa är chansen 70% för varmare än normalt, jämfört med normalperioden 1971-2000 (det gäller att hålla tungan rätt i mun med alla dessa olika definierade normalperioder). I det Förenade kungadömet är risken för ovanligt varm sommar, likt den förra året, uppskattad till 12,5%. Inga direkta signifikanta utslag kan ses för kommande nederbörd ännu. Chansen är alltså lika att det blir torrare, som blötare än normalt (även om det finns en mycket svag tendens till en smått torrare sommar iår).

Snart vet vi… sommaren, som den är fast definierad, är bara 10 dagar bort. 

Det är mycket damm på orkanfronten. Inte nog med att det är dags för en ny säsong från och med den 1:a juni, lite ny spännande orkanlitteratur har i dagarna också hittat ut i tidskrifterna (iallafall till Geophysical Research Letters). Det har bollats mycket fram och tillbaka om det är ytvattentemperaturer, atlantic multidecadal oscillation, aerosoler, vindstresser, ENSO eller något annat som i stort driver orkaner – speciellt de perioder med många eller färre orkaner. Nu kan vi lägga till lite extra till den högen.

I mitten av april kom det en artikel om hur vindens shear kan komma att utvecklas i framtiden. Det har föreslagits att om denna parameter ökar (minskar) blir orkansäsongen lindrigare (svårare). Författarna fann stöd för denna hypotes i en rad modellkörningar, där nästan alla modeller svarade entydigt med att öka vindens shear under en uppvärmande värld. Den största anledningen är att walkercirkulationen i Stilla Havet under dessa förhållande avtar. En liknande händelse inträffade så sent som orkansäsongen 2006, som “snöpligt” avslutades då El Niño växte sig starkare utanför Sydamerikas kust. Författarna föreslår alltså att framförallt Atlanten och östra Stilla Havet inte kommer få särskilt mycket ökad orkanaktivitet fram till 2100, men att det finns andra områden som kan få det (exempelvis indiska oceanen). De understryker att vi vet ganska lite om hur shear påverkar orkaner, och att vi bara på ett generellt plan har förståelse för denna process. Därför är detta ett område som bör studeras närmre. Osäkerheter finns alltså och det är inte uteslutet att modellerna är för dåliga på dessa beskrivningar, men eftersom de är state-of-the-art-modeller, som använts till bland annat IPCCs sammanställningar, får vi anta dem vara relativt okej fram till vi kan förbättra dem - och där hjälper detta pappret till.

Författarna får också ökat stöd i en helt ny artikel, som utforskar hur orkaners maximala intensitet och Sahels klimat hänger ihop. Denna författaren argumenterar att ytvattentemperaturen i Atlanten, vilket är en älskling för många orkanforskare, faktiskt är ganska dålig korrelerad med orkanintensiteter i förhållande till andra parametrar – faktiskt inte statistiskt korrelerad alls. Istället finner författaren att bland annat nederbörden i Sahelregionen är nära relaterad till orkanaktiviteten i Atlanten. Starka orkaner (kategori 3-5) blir vanligare de år som Sahel har mer än normal nederbörd, och färre när det omvända sker. Genom att kombinera relativt fuktighet och vindshear till ett index, SEI, går det att få fram en bra korrelation med orkaners maximala intensitet (korrelation på 0,85) och att det kan vara denna mekanism som driver långtidstrenden. Att författaren inte finner någon statistisk korrelation mellan orkanernas maximala intensitet och ytvattentemperaturer skrev jag ovan, däremot är atlantic multidecadal oscillation (amo) korrelerad, även om det är lägre (ca 0,46). Trenderna i ytvattentemperatur och amo är högre än intensitetökningen, vilken snarare avspeglar SEI. Det betyder dock inte att man kan avstyrka vattentemperaturer och amo som drivande faktorer, istället kanske de är en del av SEI och att de därmed skulle kunna påverka intensiteten indirekt – det säger ju inte data något om. Generellt kan man i vart fall säga att mer (mindre) nederbörd i Sahel ger starkare (svagare) orkaner i Atlanten. Så skedde exempelvis under 1980-talet då intensiteten minskade samtidigt som Sahel upplevde torrare förhållanden och ökad vindshear och det idag istället är blötare, mindre vindshear och högre maximal intensitet. Intressant att tänka på.

Dessutom fortsätter diskussionen om huruvida tillgängliga dataserier över orkaner i framförallt Atlanten är tillräckligt tillförlitliga lång tid tillbaka. Christopher Landsea skriver om det i senaste numret av EOS (AGUs medlemstidning), vilket kan vara värt att läsa (via Prometheus).

Den brittiska vädertjänsten MetOffice har i dagarna redogjort för sitt utkast till en sommarprognos. Prognosen gäller för Västeuropa och pekar åt en varmare än normal (referensperiod 1971-2000) sommar (70% sannolikhet). En exceptionellt varm sommar likt 2003 och 2006 inträffar med 12,5% sannolikhet (värdet gäller för Storbritannien och inte Västeuropa som helhet, även om deras och vårt sommarväder är relativt välkorrelerat). För nederbörd finns ännu inga tendenser till överdrivet torr eller blöt sommar.

Prognosen finns att läsa här.