På väg hem från ICA pratade jag med min fru. Jag hade en tanke om en statlig minnesbank. Poängen var att jag som förälder kan ladda upp bilder, videoklipp och texter med mer. Man väljer sedan fritt för att minnesbanken skall bränna allt på skiva och skicka till den anhörig man valt. Eller om jag som far skulle dö. Då har jag fört över hela min historia till mitt barn på skiva. När min far dog som hemlös i Tampa fick jag ingen respons från amerikanska myndigheter. Det kallar jag brist på information särskilt i ett land som jagar terrorister. Fast USA har ingen moral, de började tidigt slakta indianer. Jag får en känsla av att människan instinktivt vet att det vi håller på med idag leder till undergång. Människan saknar en framtid. Om känslan vore tvärtom skulle år 2009 var en tid med magiska teknikframgångar. Istället föder svenskarna allt fler barn trots enorm arbetslöshet. Vi vet att undergången är nära och garderar oss med många barn, någon måste ju överleva.

Det är ett negativt kretslopp:

- Människor föder mer barn än någonsin. Hur ska jorden klara av sopbergen som växer?

- Det dör människor i svält och sjukdomar. Märkligt, det är 2009 och jag trodde vi kommit längre med dessa problem!

- Företagen förbrukar jordens resurser. Trots att vi alla fått rapporter om jordens globala uppvärmning. Och även om det inte skulle stämma så skadas inte jorden av att vi försöker!

- Genom den samlade fattigdomen minskar kunskapen om saker å ting såsom biologi, teknik, kemi, matematik och fysik!

Jag har bara radat upp enstaka problem som känns misströstande och ger en mörk framtidstro.  Vi måste ta bort kapitalismen helt. Företag skall förbjudas tjäna pengar på jordens resurser som verkligen tillhör oss alla. Alla stora industrier måste stängas helt. Importer av mat skall avslutas. Varje land skall producera sitt eget upphälle. Handel med andra länder skall enbart handla om statliga byten. Med stål får man apelsiner., med mjölk får man bomull, etc. Vapenindustrin skall skrotas totalt och varje land skall ha sina förbundsförvanter vid en attack, inget enskilt land skall känna sig försvarslöst. Ingen människa föds ond och för att minimera möjligheter att snedvridna människor formas skall det läras ut etik och moral i skolorna. Alla jordens religioner skall inte ha någon somhelst politisk koppling. Religion skall vara en hobby som skänker glädje och kärlek. Inte användas för att rättfärdiga mord på andra. Som mål är att religioner helt skall suddas ut och ersättas av att livet är underbart att leva.

Det är denna framtid jag ser, men är väldigt ensam. Frågan är om du fortfarande vill leva ditt liv där banken och kapitalism styr ditt liv.  Snart är det 2010. Vissa skildringar i sci-fi filmer har kommit längre i utveckling. Jag vill inte få folk som läser att vi ska leva som i stenåldern. Det jag menar att vi måste åsidosätta våran obekväma livsstil som faktiskt inte är så bekväm med att ständigt leva i skuld till banker och oseriösa företag som producerar skit, cyklar som går sönder efter några år, mat med onödiga tillsatser. Lägenheter som ombildas till bostadsrätter och till slutligen ägs av banken, mycket smart drag av någon ekonomprelle. Han måste ha tänkt, jag vill äga många fastigheter, hur ska jag göra då. Jo låta folk ta lån och tvinga dem betala ränta på en lägenhet som varit deras sedan barndomen. Framtiden är cash, och människan kan inte med kärlek i sin hjärtan tro på pengar. Människan är mer än så, vi människor måste tro på en framtid utan våld, krig och svält. Jag tror samhället måste rannsakas, alla alternativa miljösäkra återgärder måste vidtas direkt från och med nu. Annars kanske det är försent om det nu redan inte är det.

Allt fler talar om att det finns risk för att en bobubbla är på väg att uppstå. I praktiken handlar det om risken för att hushållen med dagens extremt låga räntor belånar sina bostäder och förköper sig, eller lånar på huset eller lägenheten till konsumtion av resor, bilar och annat gott å dyrt.
Kom ihåg att det inte var mer än drygt ett år sedan som låneräntorna låg över sex procent. Riksbankschefen Stefan Ingves säger sig inte se någon risk för en stor bubbla. Men det gäller att lyssna noga.
Så här säger Ingves till TT, här i SvD: “Samtidigt ser vi att räntorna på några års sikt kommer att ligga på en helt annan nivå. Penningpolitiken är inte specialdesignad för att hantera bostadsprisutvecklingen.”
Med andra ord: bostadsmarknaden är inget som Riksbanken bryr sig särskilt mycket om. Det är just detta som flera kritiker av Riksbankens generösa räntepolitik varnar för.
Läs även andra bloggares åsikter om boräntor, bostadsmarknad

Tidigare i veckan presenterade Länsförsäkringar en undersökning om svenskarnas inställning till kommande räntehöjningar. Endast 14 procent har förberett sig för kärvare tider och högre lånekostnader, enligt undersökningen. Samtidigt tog Riksbanken igår ett räntebeslut som pekar mot att den historiskt låga räntan kommer att ligga kvar ca ett år till.

Men det är inte säkert att den som sitter med stora bostadslån kan andas ut helt för den skull. På presskonferensen igår eftermiddag sa riksbankchefen Sven Ingves enligt DN att en överhettad bostadsmarknad skulle kunna leda till en höjning av reporäntan tidigare än nästa höst:

“Bostadspriserna är inget bekymmer i dagsläget. Men man kan inte utesluta att det kan bli det, någon gång bortom vår prognoshorisont. Det är något som behöver bevakas. Men det syns ju också tydligt i vår prognos att räntorna kommer att bli högre längre fram.”

DN:s Johan Schuck tolkar Riksbankens besked som att boräntorna kommer att höjas snabbt, när det väl vänder. Därför är hans råd att börja förbereda sig för högre boendekostnader och ett eventuellt bakslag under 2011.

Kritisera den svenska ekonomijournalistiken har kloka människor gjort i många år. Den har gång efter annan sjungit med änglarna i uppgångar och ständigt missat tecknen på nedgångar i ekonomin. Man hade kunnat hoppas att den senaste ekonomiska krisen skulle ha nyktrat till rapporteringen.

Men det verkar vara för mycket att hoppas på. Istället handlar det om kursökningar på Börsen, låga räntenivåer och höjda bostadspriser som om det vore tecken på att ekonomin återhämtat sig. Det är det inte.

Istället handlar ökade aktiekurser om en effekt av regeringens jobbskatteavdrag och låga räntenivåer i kombination med ett försämrat skyddsnät. Det privata sparandet har helt enkelt ökat bland de som fortfarande har arbete. Helt rationellt för privatpersonen som har fått mer pengar i plånboken men fortfarande är orolig för vad som händer om denne förlorar jobbet. Det är det ökande sparandet – det vill säga investeringar i olika aktiefonder – som lett till att börskurserna stuckit iväg uppåt. Det innebär inte att företagen i vars aktier det spekuleras i får tillgång till mer kapital.

Jobbskatteavdrag och räntenivåer i kombination med lågt bostadsbyggande har också lett till att bostadspriserna har ökat. Inte heller det här är något som bidrar till den reella ekonomin. Det är istället början på det som riskerar att bli en spekulationsbubbla. En låg tillgång på bostäder i kombination med en hög efterfrågan är det som driver på bubblan.

Inget av det här skapar arbetstillfällen. Tvärtom är det direkt skadligt för skapandet av nya arbetstillfällen. Det styr kapital bort från de låg- och medelstora företag som hade behövt lån för att investera sig genom krisen. Bankerna har i sant samhällsautistisk anda misslyckats med att förstå var de ska styra kapital för att skapa förutsättningarna för en mer hållbar ekonomi.

Men att uppmärksamma detta gör inte ekonomijournalistiken, spekulationsekonomins nyttiga idioter.

Intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om ekonomijournalistik, spekulationsekonomi, jobbskatteavdrag, krisen, ekonomikris, finanskris, banker, räntor, bostadsbrist, bostadsbubbla, arbetslöshet,

I går var sambo på banken och ordna det sista inför det kommande husköpet. Lyckligtvis behöver vi inte plocka ut pantbrev då det redan fanns så att det täckte upp. Räntorna sänktes igår med 0.1% och det är i sig inte mycket, men det är aldrig dåligt att räntorna sänks. Vi är införstådda med räntehöjningar, det måste man vara när man köper hus. Det är alldeles för många som skyndar på husköp utifrån de räntor som är och glömmer bort att räntan kan höjas och därmed deras månadskostnad. Det vill inte vi så även jag har fått lära mig vad räntor innebär för oss.  Jag kan ärligt tala om att jag hade noll koll på räntelägen och innebörden av dem. Anledningen till det är att jag tycker att det är tråkigt,  men ett nödvändigt kunnande för en husägare.

Vi har haft en hantverkare till huset som har kikat på taket. Det var till vår glädje att höra att vi inte behöver lägga om det. Det räcker med att vi målar om det. Det kommer att minst halvera kostnaden för takrenovering vilket är jätte skönt. Då hinner vi spara pengar, betala av blancolån och lägga om bolånen. Det ska vi göra när vi värderat om huset så att när vi måste lägga om taket, har vi bättre förutsättningar. Förutom att måla taket ska vi rusta upp fönster och bygga klart ett uterum som tidigare ägare påbörjat.  Det är göromål vi vet att vi måste göra i närmaste framtid, från och med nu och något år framåt. När dom sakerna är klara önskar vi att dra fibernät till huset, men det är ett senare projekt. Jag är övertygad om att det kommer att dyka upp fler projekt i tiden. Stora som små.

På insidan är det inte så mycket vi kommer att ändra eller göra om. Det är så pass fint och “oss” i det som det är. Dock ska vi fixa till lite skönhetsfel här och var och måla om i något rum och lite så. Även om vi är nöjd med hur det är nu så är det alltid så när man flyttar till något nytt som någon annan gjort, man vill göra det helt till sitt. Det är roligt att ha sådant att göra. Vi har all tid i världen, kostnader för att måla om ett rum till exempel är inte så stort. Det känns bara mysigt

Vi har bestämt oss för att köpa nya soffor och efter velande fram och tillbaka har vi valt att köpa Soffa från IKEA, från Ektorp serie. Tyvärr kan man inte bygga på delar i den serien, men utseendemässigt passar dom mycket bättre in i huset, dom är dessutom riktigt sköna att sitta i. Till att börja med ska vi beställa en tre-sits och en fåtölj. I blekinge vit, till att börja med. Det finns så många klädslar till denna serie och det är också en anledning till varför vi valt IKEA och denna serie.

Vi flyttar in på fredag. Vi ska alla inblandade träffas på banken klockan 13 och skriva de sista papprena, kontrakt och få nycklarna till huset. Direkt efter det går flyttlasset mot Gränsvägen 7.  Vårt nya hem, vår framtid.

Vi hörs!

/Anneli

Johan Norberg skriver idag i DN-debatt om hur strategin mot lågkonjunkturen riskerar att slå bakut. Naturligtvis har han helt rätt och det är lite konstigt att inte fler ser detta.

Det hela är faktiskt ganska enkelt: De flesta är överens om att dagens kris bottnade i att “priset på pengar” (det vill säga kostnaden att låna pengar och därmed kravet på avkastningen på de investeringar som lånen går till) blev alldeles för låga. Kedjan kan enkelt uttryckas så här:

1. Staten prånglar ut pengar till bankerna och tar nästan ingenting betalt av dito.
2. Bankerna som fått (mycket) pengar nästan gratis måste ju hitta på något. I börjar lånar man ut pengarna och investerar i kloka projekt med låg risk och hög avkastning – helt korrekt. (Typ folk med bra ekonomi, fast jobb som vill köpa ett hus de kommer ha råd att betala).
3. Tillslut finns inga kloka investeringar kvar, då börjar bankerna (eftersom de inte behöver ha så mycket avkastning för att göra vinst och eftersom de vet att de kan lämpa över eventuella katastrofförluster på skattebetalarna) investera i (läs: låna ut pengar till) projekt med hög risk och inte alls lika god avkastning. Exemplet: Folk utan fast inkomst som vill ha hus de egentligen inte har råd med.
4. Till slut spricker bubblan och efteråt ser allt så solklart ut – naturligtvis skulle den krascha! Det var ju så uppenbart!

Som Norberg skriver så är det naturligt att staten (centralbanken) initialt sänker räntan för att få igång kreditmarknaden igen. I början ville ju ingen bank låna ut några pengar innan de fått en överblick över situationen.

Men ser man på Sverige undrar jag om man inte kommer säga samma sak som man gör i USA idag om några år – att det ju uppenbart var en bubbla!

Ser man på Sverige så har vi ökande arbetslöshet, knappt några räntor över huvudtaget med ökande fastighetspriser som följd och lånekarusellen (åtminstondet bland privatpersoner) fortsätter. Samtidigt ligger den underliggande inflationen på 1,7% sist jag kollade (och räntorna lär ju knappast gå ner mycket mer). Dessutom går staten med förlust – budgetunderskott alltså.

Alltså kan vi se fram emot dels ökad arbetslöshet, höjda skatter och höjd ränta. Den ökade arbetslösheten kommer leda till höjda skatter och de höjda skatterna kommer leda till ökad arbetslöshet. Alla tre kommer leda till sänkta fastighetspriser – antagligen lite kraschaktigt sänkta fastighetspriser. Och efteråt kommer alla förstå-sig-på:are att tycka att allt var självklart och uppenbart.

Grunden till den isländska bankkrisen ligger i företagens ”kreditfrossa”. Isländska börskungarna och deras bolag, har byggt mycket av sin framgång på att köpa mycket, sälja lite och inte minst byta tillgångar med varandra. [1]

Om lån med lång marknadsränta

Föreställ er en barnfamilj. De har tecknat ett avtal med banken Kauphting där det innebär att de har gett er ett lån med en lång amorteringstid, tex 5 år. Det här kallas långa lån med en lång ränta.

 Lång ränta är den marknadsränta som avser lån längre än ett år. Det som påverkar den långa räntan är korta räntan plus marknadens förväntningar på landets inflation.[2]

De här lånen gick även till företag. De isländska bankernas största handelspartners var Storbritannien, Norden och delar norra Europa. Det var även billigt för konsumenter att öppna sparkonton med dessa banker.

Lån med kort marknadsränta

En stor del av bankernas pengar gick till att betala ut i lån; De flesta av deras kunder tecknade lån med lång ränta, något bankerna inte tjänar pengar på särskilt snabbt. De isländska bankerna tyckte framförallt om att köpa upp andra mindre företag eller banker. Hur går det till, när inga pengar finns kvar? Enkelt, de lånar också pengar!

De isländska bankerna tecknade lån med banker oh företag från Storbritannien (och bla Sverige).

Det här var dock lån med kort ränta.

Kort ränta är den marknadsränta som avser lån kortare än ett år. Nivån bestäms i praktiken av ett lands centralbank, dvs i Sverige Riksbanken.[3]

Företag slutar lita varandra = Inga fler lån

Det här systemet med krediter i omlopp fungerade fram till när finanskrisen slog till. När det uppdagas att stora företag och banker utnyttjat systemet, (subprime-lån, höga bonusar) uppstår det en förändrad atmosfär på marknaden. Företag slutar lita på varandra. När marknaden slutar lita på varandra, då lånar inte banker ut nya pengar till andra banker.

Det här drabbade nu de isländska bankerna. Storutlånarna som Storbritannien slutade att låna ut pengar med kort ränta till Kaupting, Islandir, Isledexxx. Plötsligt har de inga pengar kvar själva;

·         Många av lånen har lång ränta och kommer inte helt betalas tillbaka på flera år = ingen inkomst för banken.

·         Bankerna har inte tillräckligt med pengar kvar för att kunna betala ut konsumenternas sparkonton. De kan betala tillbaka de egna lånen med kort ränta. De isländska bankerna förlorade all likviditet.

Likviditet är ett ord som kan användas i flera sammanhang för att illustrera betalningsförmåga eller förmåga att erhålla kontanter. Likviditet är ett mått på en organisations kortsiktiga betalningsförmåga.

Bara i Sverige har Kaupthing Bank Sverige AB en inlåning från allmänheten (hushåll och företag)på cirka 3 miljarder kronor. De har en utlåning på cirka 10 miljarder kronor. Detta enligt Riksbanken till SvD.

Till sist tvingades den isländska regeringen ingripa, och de förstatligade de tre största bankerna. Kaupthing var en av dem.

//Astrid

Livet lunkar på och jag också Jag gör vad jag orkar och känner för just nu. Spelar lite WoW, promenerar och har faktiskt, lyckat spräcka min magiska gräns i vikt. Är nu under 70 kg!

Ekonomin följer jag noga och ringde till min Banktant idag. Flyttade räntan från rörlig till 3 månaders. Det börjar ju talas om räntehöjningar nu eftersom Obama gick ut med ett så kraftigt paket. Det gjorde i alla fall 0.6 procent idag. Ska binda den, men vill avvakta Riksbankens besked först. Annars så kostar bara ettårsräntan 2.99. Redan det är ju historiskt lågt!

Sonen har det fortfarande jobbigt och vi träffas flera dagar i veckan. Vi fikar eller äter ihop. Han har helt klart blivit lite bättre men är så vansinnigt trött och håglös!
Tänk om man alltid hade kunnat bredda vägen för dem Jag vet att de måste gå sina egna vägar, men det är ändå svårt när ens barn inte mår bra. Allt bara för att han inte får ett arbete för han har inte fullständigt gymnasiebetyg. Men han har flera andra betyg inom IT men det hjälper inte!!

Det är tuffa tider för många nu och jag försökte peppa honom med det, men det hjälper ju inte mig om andra också mår dåligt, fick jag till svar.
Det är en klok man, som många gånger gör mig svarslös med sina tankar.

Hoppas ni alla längtar efter våren liksom jag gör. Vintergäcken har gula fina knoppar och jag hittade en snödroppe i en hörna på tomten!

Så jo vi går mot ljuvligare, ljusare och varmare  tider.

Andra bloggar intressant om: gullviva, vår, ekonomi, räntor, Riksbanken, Kvinnotankar, vikt, bantning, promenader, Obama, USA

Jag jobbade min sista dag på mitt gamla jobb idag. Den 5 januari började jag på mitt nya. Och de sa så mycket fina ord på fikat att jag var tvungen att stänga av mina känslor. Annars hade jag störtbölat. Och det kom så mycket folk! Det hade jag inte räknat med – men tur att chefen beställde tårtor så det räckte. 

En massa bra och fina presenter fick jag också. 

- Champagne 

- En minijulgran i kruka

- Chokladask 

- Ett träd! 

- Presentkort på en plantskola 

- En Black & Decker handborrmaskin 

- En bok som hette “Hemmafixarn – för henne” eller nåt liknande  

Så mycket välbehövliga saker, speciellt nu när vi flyttar till hus. 

Chefen sa också något väldigt fyndigt i sitt långa fina tal som han höll :

- Nu när du slipper Gotlandspressen hoppas vi att du inte drabbas av trisstessen. HA HA HA HA! Fattar ni … ? 

Jag slutar på Gotlandspress och börjar på Svenska Spel … Triss … HA HA. Mycket roligt!  

Att bero på hus så lade vi upp våra lån idag. Mest rörligt. Vi tror på nedgång. Det är lite som att spela på lotto.

Det enda som gnager just nu är att vi inte får nycklarna till huset förrän 15.00 på eftermiddagen på måndag. Hade varit trevligt att kunna åka dit på morgonen. Och att mina spel från Play.com inte kommit. Får ta och kolla upp det!

Margareta Eriksson-Liljedal och hennes man Robert Eriksson har haft huslån i 14 år. Med på bilden är barnen Charlie, William och Nathalie. Foto: JENNY LEYMAN

Bankerna tjänar storkovan på sina kunder. Sedan förra finanskraschen har de fyra storbankerna dragit in

1453 miljarder kronor – bara på räntor och avgifter.

Beloppet motsvarar statens utgifter för barnbidrag i 62 år, föräldraförsäkring till alla småbarnsföräldrar i 49 år eller kostnader för flyktingmottagning i 248 år.

När de svenska bankerna krisade för femton år sedan ryckte staten ut och garanterade banksystemet. Sedan dess har de fyra storbankerna. Nordea, Handelsbanken, Swedbank och SEB tjänat stora pengar på sina kunder.

Margareta Eriksson-Liljedal, tryckare i Helsingborg, är en av dem. Hon är upprörd över bankernas vinster och hur de tjänar stora pengar på hennes familjs och andras huslån.
– Vi är som en guldtacka för bankerna, säger hon.

Den viktigaste inkomstkällan för en bank är räntan. Inkomsterna från räntorna har ökat dramatiskt under de senaste femton åren, visar Dagens Arbetes sammanställning.
Bankerna har också utvecklat en allt viktigare inkomstkälla: provisioner. Alltså de avgifter vi betalar när vi köper fonder, aktier, obligationer med mera.
Tillsammans har ränteinkomster och provisioner stärkt de fyra bankernas kassa med 1 453 miljarder sedan förra bankkrisen. Pengar som kunderna betalat.

– Javisst, det är alltid kunderna som betalar, säger Mats Larsson, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet.
Att de svenska bankerna hittills klarat sig så bra beror enligt Mats Larsson på att förra finanskrisen lärde dem en läxa. De har inte tagit lika stora risker som de amerikanska. Och de har sett till att tjäna bra med pengar på räntor och provisioner.
– Ränteinkomsterna är oerhört viktiga för en bank. Det är räntorna som ger den största inkomsten.

Den bank som i fjol tjänade mest på att utlåningsräntan är högre än inlåningsräntan är Nordea. Räntenettot på 39 miljarder kronor kompletterades med ett provisionsnetto på nära 11 miljarder.
– Det som gör svenska banker stabila är att vi har bra balans mellan in- och utlåning, säger Helena Östman, presschef på Nordea.

Skillnaden mellan in- och utlåningsräntan är inte anmärkningsvärt stor, säger hon. Utan tvärtom.
– Den är historiskt rekordlåg och låg i internationell jämförelse.

Vad ska man då göra? Kontakta din bank. Kräv lägre räntor och bättre villkor. Funkar inte det. Byt bank. Gör som Citibank säger i sin reklam. Var otrogen mot din vanliga, ställ dom mot väggen, varje dag.

Läs också Dagens Arbetes granskning av vad bankerna tjänat sedan bankkrisen.

Reporter: HARALD GATU

Källa:www.dagensarbete.se

Idag hörde jag på radion att börsen känner panik och att politiker nu måste lugna markanden.
Sen sitter samma finasvalpar i radio och TV och säger att regeringen måste agera, att förtroendet måste återskapas.
Det enda förtroendet, som jag ser det som måste återskapas, är för aktiemarkanden, de pallar ju inget.
Men sådan är kapitalismen, de leker med våra pengar,(t ex pensionspengar) sen ska vi rycka ut och hjälpa.

Vore det inte för att det drabbade vanliga människor, som riskerar sina jobb eller sitt boende, vore det bra om hela systemet rasade samman.

För när det går bra, då klappar sig finansvalpar och direktörer för bröstet och blir geniförklarade och alla sjunger kapitalismens lov och vi ska se upp till dessa slipsnissar med beundran och avund.

Men när det spricker, när krisen kommer, då drar det fortare än tåget och så ska vi vanliga människor drabbas och gå in med våra skattepengar för att rädda det som räddas kan, eller tvingas gå från hus och hem p.g.a höjda räntor.

Jag har aldrig haft förtroende för marknaden, den är bara ute efter att lura av oss våra pengar så är det något förtroende som ska återskapas, så är det för marknaden.

Appropå finanskris, det har jag haft i 30 år och inte blir jag byxis för det,  så ni på aktiemarknaden, det är genant och se hur ni reagerar, väx upp nu, please.

Vill göra reklam för JAK-Medlemsbank, en bank utan räntor, det är framtidens melodi
                    Bojkotta alla räntebanker-NU

Ja inte min, ännu Utan börsen tänker jag på.

Något jag funderade över var att, banken och finansmarknaden har ju egentligen inte mindre reda pengar idag än för 1 månad sedan. Alltså är det den värderade summan som åker rakt ner i ingenting. Det är bara siffror på ett papper och det som man aldrig haft , kan man förlora det??
Rykten och spekulationer, sätter dag för dag fart på oron hos alla investerare som placerar om, eller tar ut sina pengar.
Avskeden duggar tätt senast idag så varslar Volvo 3000 personer till, flertalet i Göteborg! Det är en enorm bubbla som nu spruckit över hela världen.
Vad hände?

Här finns ett tydligt bildspel om vad som hände, för Dummies

För mer ett år sedan började det gunga på grund av USA:s bankers stora utlåning av pengar till husköpare! Pengarna tog slut, banken såldes snabbt för att undvika konkurs men det var flera banker inblandade, över hela världen. Banker som lånat ut pengar till den första. De fick inte sina pengar tillbaka, utan fick i sin tur låna av andra som i sin tur fick låna av…

Katten på råttan råttan på repet… vem har inte hört den gamla ramsan.
Räntorna stiger, för eftersom nu bankerna har mindre pengar, så blir de så klart dyrare att få låna dem. Självklart scenario egentligen.

Lösningen för hela välden anses vara att stödköpa dollar, då skulle USA få in pengar så det blir stabilt igen. Men inte vill jag det, så oroligt som de har det.

Nej jag skulle nog gömt mina pengar i madrassen, då hade värdet på dem hoppat upp och ner under en period, men sedeln som sådan, skulle vara värd lika mycket när krisen väl är över.

Lite av mina tidigare tankar om detta, här och här

Nu får man sitta lugn i båten tills stormarna ebbat ut, för viss blir det bättre så småningom. Det är jag övertygad om!

Eller gör vi som Birgith Friggebo och Carl Bildt gjorde 1992, vi sjunger alla tillsammans ” we shall overcome”

UPPDATERING: Riksbanken sänker räntan med 0.5 procent. Heja kanske kan detta hjälpa eftersom alla banker gått ihop och gör detsamma!

Andra bloggar intressant om: kris, pengar, ekonomi, bank, Wall Street, aktier, räntor, Riksbanken, Kvinnotankar, Carl Bildt

För första gången på ungefär två veckor hade jag privilegiet att inte göra någonting. Hela dagen har jag faktiskt tagit det lugnt.

Jag har inte stressat över vare sig skola, eller jobb och jag har inte funderat så mycket över framtiden. Det har varit en fantastiskt trevlig dag, med andra ord.

Anledningen till att min blog har varit så död på den senaste tiden är alltså inte – om du frågar mig – för att jag skulle vara lat.

Nej, jag har varit tvungen att omprioritera tyckande till förmån för mer konstruktiva saker som att memorera periodiska systemet och jobba ihjäl mig.

Banker, räntor och pengastress
Jobba måste vi ju å andra sidan, om vi ska klara nya räntor på 10%.

Ibland undrar jag däremot hur bankerna egentligen ser på situationen.

Sist jag pratade med min bank så sa de att det var ok att jag betalade av mina lån, men absolut inte nödvändigt. Dessutom så fick jag inte göra det på en gång. De var noga med att påpeka att de ville se en långsam amortering. Man blir lite skrämd när man hör sådana tokigheter i en tid då det pratas om internationell bankkris!

Men lyckligtvis för min bank så har jag större problem än för mycket pengar, så dem kommer inte att behöva oroa sig på ett bra tag.

Men det är skönt att ändå få en lugn dag mitt upp i allting. Fri från tankar om jobb och studier, men lite så där ofrivilligt dras man in i orosträsket med höga räntor och amorteringar. Uäck!

Från en sak till en annan med veckans video. En skön norska som heter Ida Maria (myspace) har gjort den här låten, som lite skönt punkpopigt heter “Queen of the World”.

Trots att det blir högre räntor och kärvare ekonomiska tider så lånar svenskar massor.

Jämfört med förra året så har svenskarna lånat 15,8 % mer, vilket blev totalt (för det första halvåret) 6, 25 miljarder kronor.

Men att Sverige är på väg mot sämre tider verkar inte bekymra svenskarna.

Källa: dn.se

“Inflationen är i dag den högsta på femton år.”

Den meningen kan man läsa på UNT:s liberala ledarsida idag. Femton år sedan, 1993. Vilken jävla otur borgarna måste ha som prickar in sina regeringsperioder just när inflationen är som högst. För det kan väl inte ha att göra med vilka som råkar sitter på regeringstaburetterna?

Meningen får mig att minnas valrörelsens sista natt. Socialdemokraterna i Stockholm hade anordnat en sista insats i valrörelsen, trots att vi väl alla visste vart det barkade. Tanken var att varenda trappuppgång skulle märkas med ett lättborttagligt klistermärke som uppmanade stockholmarna att gå och rösta socialdemokratiskt. Vi åkte ut i olika riktningar i minibussar för att slutföra uppdraget. Ända in i kaklet så att säga. Jag kommer ihåg två samtalsämnen från den natten. Dels nyheten att fd utrikesministern och partisekreteraren Sten Andersson hade avlidit, dels diskussionen om räntorna under borgerliga regeringar. J utbrast att hon måste komma ihåg att låsa bolånen på måndag. För om borgarna kom till makten skulle räntorna sticka iväg. Nu är ju ekonomin trots allt så trögrörlig att den borgerliga regeringen fick ungefär ett och ett halvt år att skörda det som såtts av den förra regeringen. Men nu verkar det vara som det brukar när borgarna brukar styra. Arbetslösheten ökar, räntorna stiger och inflationen är idag den högsta på femton år.

Riksbankens räntehöjning var inte oväntad — åtminstone inte efter den senaste tidens inflationsrapporter. Normalt brukar Familjeekonomen tycka att det är bra att Riksbanken håller emot inflationen. I detta fall är det mer tveksamt om en räntehöjning är rätt medicin. Trycket på inflationen kommer till stora delar från internationella prisökningar på mat och energi. Att höja räntan kan visserligen teoretiskt stärka den svenska kronan och därmed göra importen billigare, men normalt är målet med en räntehöjning att dämpa investeringstakten i den inhemska ekonomin — helt enkelt göra det dyrare för företag och hushåll att låna till investeringar och konsumtion. Just det är definitivt fel medicin i början av en lågkonjunktur. Dessutom bidrar räntehöjningen i sig till inflationen genom höjda räntekostnader — vilka räknas in i konsumentprisindex, kpi, som numer är det inflationsmått som Riksbanken tittar mest på.

Som enskild är det nu inte mycket man kan göra åt riksbankens beslut. Familjeekonomen tycker att det är bäst att sprida lånen över olika bindningstider — detta är som vanligt viktigast för den med höga lån. Den som har gjort det tidigare har det lugnare nu än den som valt att ligga helt rörlig, eller bundit allt på en period som går ut just nu.

Riksbanken spår att fortsatta räntehöjningar blir nödvändiga. Men lågkonjunkturens kraft riskerar att överraska Ingves och company. Därför är rörlig ränta förmodligen (ingen VET!) det minst dåliga valet just nu. Använd Skandiabankens räntor (glöm inte att Skandiabanken ger volymrabatt) och SBAB:s räntor (glöm inte att SBAB numer också ger rabatt på större lån och lån där huset är mycket högre värderat än lånet) som utgångspunkt för förhandlingar med din bank.

Och avslutningsvis: AMORTERA!

Läs även andra bloggares åsikter om boräntor, riksbanken, reporäntan

ja idag blir det en salig röra, tror jag, för när jag börjar skriva så vet jag inte alltid hur det ska sluta

Store T , som ni väl alla snart känner här på bloggen, är på ett strålande humör idag. Han mår egentligen inte så mycket bättre, men humöret är på topp.
Han hade lagt sig i ett bad och låtsades att han var i Etiopien?!
- Varför just där, undrade mamma.
- Jo där är varmt och skönt, men jag måste nog ha lite musik också var nästa besked, så då fick han in en radio.
- Kan jag få en drink också, sa han sedan.
- Står det slav i min panna eller, sa mamman med ett leende.
- Ja jag tycker att det syns lite svagt, blev svaret
Humor han han verkligen och den använder han ofta när han mår bra.

Diktbloggboken är uppdaterad med två nya dikter av en Bo från Växjö. Fina kärleksfulla dikter, skrivna av en (tror jag) medelålders man. Klicka bara på fliken ovan.

Det blir allt dyrare att bo, Riksbanken höjde räntan med 0.25 procentenheter idag och mer ska tydligen komma. Inflationen ökar och arbetslösheten ökar även den. Jag trodde inte att de skulle höja efter den info som kom tidigare i veckan. En ekonomiprofessor sa då att det är fel väg ur inflationsfällan eftersom räntehöjningen i sig höjer inflationen direkt.
Jag undrar om vi inte snart har samma situation som för några år sedan då räntan skenade till långt över 100 procentenheter. Då är det många som kommer att gå omkull ekonomiskt. I dagstidningarna ser man relativt ofta nu att folk får sälja sina hus för att klara trycket och få över till mat. Det är borgarnas Sverige det!

Jag har lagt in en bild från solnedgången i Rågeleje sista kvällen vi var i Danmark. Den finns på bildbloggen som ni når genom att klicka högst upp till höger på sidan.

Andra bloggar intressant om: ränta, riksbanken, inflation, ekonomi, räntor, barnbarn, sjuk, sjukdom, barn, dikter, dikt, Växjö, solnedgång, väder, samhälle, Danmark, Kvinnotankar