El rey del spam, Robert Soloway, deberá pasar casi cuatro años en prisión. Su empresa usó una red de bots para enviar millones de e-mail no solicitado.

La ley estadounidense antispam CAN-SPAM de 2003, ha sido invocada para castigar severamente a uno de los spammers más notorios. Tribunal de Seattle sentenció al denominado “rey del spam” Robert Alan Soloway, de 28 años de edad, a tres años y once meses de prisión por infracción de la ley CAN-SPAM. Además, fue sentenciado al pago de una indemnización de 700.000 dólares.

La empresa de Soloway, Newport Internet Marketing Corporation (NIM) usó redes de bots para distribuir millones de e-mail no solicitado, vendiendo además su software Dark Mailer a otros spammers. Según cálculos de la autoridad, Soloway habría ganado 120.000 dólares con sus actividades ilícitas solo en 2005.

El marco punitivo es de 26 años de cárcel, pero Soloway se declaró culpable de cuatro de los 40 puntos de la acusación, con lo que obtuvo una rebaja.

La fiscalía había requerido nueve años de cárcel, pero el abogado del spammer consiguió que solo fuese sentenciado a dos años de prisión efectiva en una cárcel de baja seguridad.

Otro renombrado spammer, Eddie Davidson, fue en abril pasado sentenciado a 21 meses de prisión en una denominada cárcel abierta, pero durante el fin de semana tomó sus cosas y se fugó.

Fuente: heise online
Via | Diarioti.com

Spam Originally uploaded by benjidell

In July 2007 Robert Soloway was arrested for sending out massive spam campaigns. Today, the spammer gets a 47-month sentence in prison and a $700,004 in restitution for the profits he made from his spam operation according to an article in Komonews. ”I take full responsibility for this. I sent out a lot of spam,” Soloway said in court.

Some of you know that behind this ‘meek’ chicken sexer and zoo inhabitant lies the watcher of Robert Soloway who i dont normally deem worth blogging about here on account that it never mentions Paris Hilton, or Britney Spears* and so is boring** to your average reader.

I do the Robert Soloway thing elsewhere and when i do it here (my blog) i get some real interesting comments and links.

So with the admission of guilt from Soloway and as we move to sentencing i read vaguely contrasting statements about ‘Das Konig von Spam’ and what might his sentence be.

It varies from the pessimistic (three years) to decades in prison, the fine up to half a million us dollars. The trouble with any fraudster is that things are obsured, the more legit lawyer and the mouthpiece says stuff that might be true but i doubt that even he knows the whole story since the other lawyer seemed to be a ‘family friend’.

The press also seem to have done an 180 on there position, justice is slow, and since they last year where complaining that nothing happened. Admission of guilt saves the Soloway family from further publicity but to call the story over and done with leaves much to be desired.

I am confident that the us and swedish tax collection services and those suing Robert, and defending him will get something for there trouble (eg money) and things will have to cease permanently. What is sad that can-spam us legislation failed to do the job.

For me the job is not over – Soloway (and family) needs watching. I will comment again when sentencing is made (20th June)

* humour ** about four hundred pages of html

Maailman suurimpiin roskapostittajiin kuulunut Robert Soloway myönsi oikeudessa Seattlessa syyllistyneensä petokseen ja veronkiertoon, kertovat päivän uutiset.

Herr och fru Bun dalar ner på The Green Midget café i Bromley – sydost om London. På caféet sitter också ett gäng vikingar som seglat ut från en fjord i närheten av Bergen och  sedan samlats i Trondheim (den 23 maj), varifrån de seglat över Nordsjön till Bromley som de nu intagit.

Herr och fru Bun är hungriga – och servitrisen läser upp menyn:

• Egg and bacon
• Egg, sausage and bacon
• Egg and spam
• Egg, bacon and spam
• Egg, bacon, sausage and spam
• Spam, bacon, sausage and spam
• Spam, egg, spam, spam, bacon and spam
• Spam, spam, spam, egg, and spam
• Spam, spam, spam, spam, spam, spam, baked beans, spam, spam, spam and spam
• Lobster thermidor aux crevettes with a Mornay sauce garnished with truffle pâté, brandy and with a fried egg on top and spam

Fru Bun är inte sugen på spam – vilket servitrisen har svårt att förstå. Fru Bun hade kunnat välja någon av de första rätterna – de innehåller inte spam, men av någon anledning tänker ingen av dem på det.

Hon spelas av Monty Python-medlemmen Graham Chapman - vilket är ovanligt – han ville aldrig spela kvinna. Inte för att han hade något emot transvestiter eller andra s.k. sexuella minoriteter – men för att det var extra känsligt för honom. Han var homosexuell och väntade länge med att “komma ut”. I mitten av 1970-talet berättade han det på TV. Han och hans vän David Sherlock hade bott ihop sedan 1966 och de hade uppfostrat sonen John Tomiczek ihop.

När nyheten kom ut skrev en kvinnlig tittare till TV att hon hört att en av medlemmarna var homosexuell och hon citerade bibeln – där det står att homosexuella ska stenas. Eric Idle svarade henne med ett brev där han skrev: “Vi har listat ut vem den homosexuelle är – och vi har plockat ut honom och nu är han stenad” (med reservation för felöversättning).

Vad är då spam? På vetenskapsradion Tekno idag (man kan lyssna på programmet på hemsidan) berättade de att spam var en slags konserverad skinka – som var det enda kött som inte subventionerades under andra världskriget. Britterna blev efter ett tag ganska trötta på spam.

Vem är inte trött på spam?

Frågan är vad det är bra för? Vem tjänar på spam? Finns det verkligen någon som köper Viagra och förstorare av manliga könsorgan via korkade mail idag?

Vet inte de flesta datoranvändare att man inte ska öppna mail från osäkra användare?

Det amerikanska läkemedelsföretaget Pfizer – som är de som tillverkar bland annat Viagra – har nyligen drabbats av en spam-attack – från någon som påstår sig sälja just Viagra. Man kan ju se det som ett lite studentikost practical joke, eller som en protest och en revolution mot multinationella företag.

Men oftast är det enskilda användare som drabbas. Inte jätteföretag – de har råd med dyra virusfilter.

Allvarligt talat – tjänar skaparna av spambottar något på sin verksamhet?

Jag har haft denna blog i ca ett halvår – men mitt spamfilter – Aksimet har redan rensat bort hundratals misstänkta spam – tack aksimet för det.

Precis nu hittade jag dessa tre adresser i spamfiltret;

• Kollinasa | sawer@zuzanna.cn | today-free-movies.orkeor.cn/bdsm | IP: 199.126.160.115
• Feiiolanis | powebt@zuzanna.cn | today-free-movies.orkeor.cn/nylon | IP: 88.32.162.19
• Reeopaset | vertus@zuzanna.cn | today-free-movies.orkeor.cn/amateur | IP: 89.228.44.231

Alla med en e-postadress och en hemsida som slutar cn. Det är Kina. Ip-adressen säger inte så mycket – den kan ju vara dynamisk – dvs ändras varje gång datorn skickar information. Avsändaren är uppenbart en enda, suzanna.cn och today-free-movies.orkeor.cn finns med där.

Kommentarerna är otroligt långa, har en text som är skriven lite hur som helst om bröst och tonåringar och musikaler och annat som troligen attraherar en och annan Internet-missbrukare. Men vem skulle seriöst tro att detta är kommentarer som platsar på en blogg?

Hur många “de-spammar” en sån kommentar? Har man någonsin sett en sådan kommentar på en seriös blogg med en aktiv bloggare som författare?

Vem vinner på dessa spam? Aksimet vinner, Norton vinner – alla producenter av spamfilter vinner.

Kan det vara så illa att det i själva verket är våra beskyddare som attackerar oss? Detta har ju hänt förr.

Maffian söker upp affärsinnehavare och föreslår ett skydd för en liten summa, annars kan det ju hända att man drabbas av något…

Nja – jag kanske bara är konspiratorisk. I USA jagar de spammakare så hårt att många går via Östblocken – eller Kina – som mina “vänner”.

I maj greps “Spam-kungen” Robert Soloway i USA. Han grundade företaget “Strategic Partnership Against Microsoft Illegal Spam” eller SPAMIS – samtidigt som han spammade själv.

Robert Soloway ordnade så att han fick IP-adresser i Kina - och blev därigenom svårare att spåra. Nu riskerar han 65 års fängelse, 250 000 dollar i böter och dessutom kommer 773 000 dollar av hans förmögenhet att frysas då de kommer från illegal verksamhet.

SvD om Spam-kungen

DN om Spam-kungen

Tråkigt att SvD och DN bara citerar TT och inte tillför egna analyser. Detta med spam är ju något som många svenskar berörs av – ett ämne som verkligen engagerar.

Aftonbladet om Spam-kungen

BBC om Spam-kungen

Står lite mer på dessa sidor – men det mest intressanta hör man på Vetenskapsradion Tekno.  

Till höger på sidan kan man klicka om man vill höra hela programmet – eller så laddar men ner ett program så att man kan lyssna på webbradio i sin dator. Tänk på att klicka i Realplayer – Tekno går inte i Windows media.

Där de även rekommenderar en titt på Spamhause.org - alltså inte house – som jag trodde.

Övrigt:

Pfizer och Microsoft går samman för att motarbeta Viagra-spam

Tillägg:

Idag hittade jag ett nytt spam i filtret och jag försökte analysera det. Avsändaren var återigen kinesisk – dvs kinesisk adress – vilken nationalitet administratören av spambotten var av – det framgick inte. Den engelska stavningen är korrekt, med undantag av att inget skrivs med versaler, inte heller orden russian och english – som ju på engelska stavas med stor bokstav.

Kommentaren var uppdelad i fyra partier. Den fösta ganska “oskyldig” – handlar om sex med mogna håriga ryska kvinnor. Den andra mer cynisk, sex med små tonåringar, japanska. Den tredje om sex med latinamerikanska kvinnor och den fjärde delen – som var den mest omfattande – handlade om hård analsex med allt som rör sig.

“Handlade om” – kan man kanske inte säga – då orden kommer lite huller om buller. Ingen meningsbyggnad – bara en hög med ord – men i fjärde delen återkommer orden anal och hard i vart tredje ord ungefär.

Mellan varje parti fanns ett antal klickbara länkar. Alla med en kinesisk adress. De flesta hade namn som antydde gratis film. Är det så att sexmissbrukare trots allt hamnar i spamträsket? Att en sexmissbrukare inte kan låta bli?

Jag vet inte – jag har aldrig pratat med någon som erkänt sig vara sexmissbrukare. Känner många andra missbrukare dock. Alkoholister har ganska svårt att avstå alkohol. Är den dessutom gratis så är det omöjligt. Även om man vet att man kan bli blind.

Om jag jämför det med sexmissbrukare så kanske man har svårt att avstå en gratis film på sin dator - även om man vet att datorn kan få virus.

Hade jag varit språkvetare och kunnat samarbeta med en datortekniker hade detta varit ganska intressant att forska på.

Vilka ord måste abslout med för att väcka intresse?

Har de skapat en ordbok för “snuskiga ord”?

Orden nylon, uniform, ebony och interracial förekommer förhållandevis ofta. Var får de tag i dessa ord? Skannar porrtidningar och manus till porrfilmer? Hur vet man att ett ord är “porrigt” om det inte handlar om kroppen och sånt som länge ansetts som sexigt. Latina och latino förekom 20 gånger i en text på fem rader. Är det något lockande? Är människor från latinamerika sexikoner i porrvärlden?

Vore jag en journalist skulle jag absolut vilja träffa någon av dessa personer bakom spambottarna. Robert Soloway kunde ju vara en liten början.