Helt otroligt! Nu har jag jobbat i två veckor. Första veckan gick jag bara jämte, och lärde mig förstås massor. Den här veckan skulle den andra underläkaren vara ledig två dagar, så då fick jag hoppa in för henne på avdelningen. Och just mina två dagar fick vi överbeläggningar och massor att göra, så jag har jobbat som en gnu. Och det är ju hur kul som helst! Hysteriskt rörigt från och till, och helt plötsligt är man själv, det vill säga, ingen dubbelkollar varje steg man tar. Överläkaren leder ronden och avgör vad som ska göras först, men när det kommer till kritan så får jag lita till mitt eget omdöme, ingen kollar igenom remisser och journalanteckningar, det hänger på mig att det blir rätt. En självklarhet, jovisst, men efter 3 års praktik där allt man gjort dubbelkollas är det en helt ny känsla. En bra känsla, när man känner att man faktiskt kan nånting.

I vilket fall har jag inte hunnit blogga, vilket är trist, för jag borde kunna ta fem minuter om dagen till bloggen iaf. Ska försöka bättre mig.

För tillfället är jag sur på Spotify. Jag har letat efter låten i apollo-reklamen, och nu hittade jag den, det är club8 “Jesus, walk with me”. Lyssna här:

Men icke att den finns på Spotify. Bajs. Jag får helt enkelt köpa skivan, men det suger att man inte kan hitta allt på spotify. Uppenbarligen har jag fel musiksmak, för det har hänt mig ett par gånger nu.

Nåja, Oh Laura fanns iaf.

Skön dag idag. Vi bestämde oss för att utflykta lite och åkte till Öströö Fårfarm. Tyvärr hade de ingen fårsafari idag, men vi fikade gott hembakt och köpte fårkorv, fårfeta och Havtornssylt i deras butik. Mysigt! Sedan åkte vi ut till havet och doppade fötterna. Ganska kallt, men när man stod med fötterna i ett kallt hav så kändes plötsligt den 16-gradiga luften mycket skönare. Efter detta blev det besök i en kvarn och sist men inte minst Italiensk glass på World of Riccardo vid Möllegård – kan varmt rekomenderas. När vi kom hem körde vi till Eurostop för att köpa frallor, och då passade jag på att impulsshoppa ett par kanonsnygga sandaler från Vagabond. Gött, mina sandaler från förra året är så utslitna efter två säsonger att det är hål i skinnet i innersulan. Synd, för de var kanonsköna och helt tidslösa.

Nu har bröderna med familj varit här och vi har ätit frallor till kvällsmat och rabarberpaj med glass. Kul att man hinner ses trots att det ju är mitt i veckan och de egentligen har fullt upp. Nu är det nog dags för ett glas vin och en karamell!

Det är ju lustigt. Fredrik håller på med en examinationsuppgift i Grafisk Design och jag agerar korrekturläsare och allmän tyckare om språket när han skriver. Så när han satt uppe till 0:30 i natt och skrev färdigt satt jag oxå uppe eftersom han ville ha kommentarer efterhand som han skrev. Men när vi väl ska sova, ja, då somnade han gott medans jag låg och vred mig med huvudet fullt av mystisk designbegrepp som jag knappt förstår. Bisarrt…. Så jag la mig på soffan en stund och sov faktiskt där fram till kl 4:15 när jag kröp ner i sängen igen.

Jag tror förresten att jag får ställa diagnosen migrän på mig själv nu, fast jag vill inte. Igår fick jag en ögonmigrän för första gången sedan typ gymnasiet! Och det var konstigt, för vad jag kom ihåg brukade de mest gå över och sedan var det bra, men igår mådde jag skit efteråt och ca 20 minuter efter att flimrandet försvunnit började jag få huvudvärk. Dock inte värre än att en Ipren och en halvtimmes sömn motade bort det värsta, så det är ju ingen hejdundrande supermigrän vi pratar om, men det känns ändå lite jobbigt. För jag har aldrig haft aura+migrän förut, det har alltid varit antingen eller. Suck.

Nu har jag ordnat med kommande månadsskiftes räkningar, diskat upp och nu ska jag bara vika ihop tvätten och packa, sedan åker vi till mamma för två dagar. Ska passa på att hälsa på Farmor oxå, det är verkligen på tiden. Sedan blir det midsommar i Småland, i en kompis stuga. Gött.

Såg den här artikeln på DN.se. Det är ju otroligt, Anne Frank skulle fyllt 80 år i år. Det är ändå inte längre sedan andra världskriget, och ändå har det hänt så mycket sedan dess att det känns som forntid. I varje fall för oss som inte ens levde då.

Nu ska jag springa över till Aner och lämna tillbaka deras kaffekoppar. Vi lånade alla Aner och Teresias kaffekoppar till min examensfest, men igår när vi var där och kollade på film så glömde vi såklart ta med dem…

Oj, det var en lång paus. Men ibland behövs det, och nånstans hann jag bara inte med bloggen ett tag. Sedan var det lite trögt att ta tag i det hela igen. Det var lite för mycket annat som hände, mycket åkande hit och dit till praktik i Jönköping, till Halmstad över påsk. Och så hade vi ju gemensam 25- och 30-årsfest jag och Aner. Det blev sjukt lyckat! Mycket folk, mycket mat och mycket vin. En härlig kväll helt enkelt. Strax efter var det dags för födelsedagsfest igen, den här gången i Halsmtad hos min bror som fyllde 40 år i början av april.

Men nu är jag tillbaka igen. Just idag händer inte så mycket, eller ja, vi har gjort väldigt mycket. Imorse städade vi innan frukost eftersom vi hade kalljäst en deg över natten men den skulle jäsa 45 minuter till innan gräddning på morgonen. Det måste ju finnas bättre kalljästa bröd, såna man bara kan hutta in i ugnen på morgonen. Får helt klart googla detta lite mer.

Sedan har jag bakat snoddas (mockarutor, kärleksmums – ni vet). Tyvärr hade jag ingen kokos hemma så jag fick använda strössel istället. Fast, som det visade sig fanns det inte så mycket strössel heller. Det slutade med att jag hällde på allt jag hade med ett mycket bohemiskt resultat, som ni ser.

Sådär, nu är kvällens efterrätt, en creme caramel, ute ut ugnen oxå. Får se hur det går med den, jag är grymt skeptisk till karamellsåsen som jag tror blev alldeles för stel…..

Det tar lite tid för mig att skriva för tillfället. Men det har varit så mycket annat.  Bland annat håller jag på att planera min 25-årsfest, ihop med Aner som fyller 30. Det blir nog en kanonfest i slutändan, men det har varit en del turer fram och tillbaka. Och samtidigt blev vi tvungna att åka hem till småland hastigt då Fredriks morfar gick bort. Så det var begravning i torsdags. Men nu är vi hemma igen och jag städar idag! Har röjt upp mitt skrivbord en gång för alla. Förstår inte hur jag bär mig åt för att få det så stökigt, men från och med nu flyttar jag inte datorn härifrån, och jag ska försöka sätta in alla papper direkt i pärmar så de inte blir liggande. Fredrik sitter bakom mig och pluggar, det borde nog jag oxå sätta igång med.

Ha det gott så länge!

Så var man hemma i Linköping igen. Skönt, nu är det 4 veckor tills jag måste åka igen, men det har varit bra praktikveckor i Jönköping. Bra undervisning, bra handledare. Och roligt! Igår var vi hos Teresia och Aner på middag och ikväll ska vi till Lina och David. Bra helg, mycket roligt.

När vi läste tidningen imorse insåg vi att det var chokladmässa den här helgen. Det har vi helt missat, får se om vi pallrar oss dit ändå. Fast vi var där förra året, så kanske att vi ska vänta tills nästa år ändå.

Roligt med kronprinsessans förlovning i veckan. Det var allt på tiden att han gick igenom proven, grabben. Men Corren (Linköpings lokala dagstidning) hade ju sitt eget sätt att fira, nämligen i torsdags med rubriken: “Vill du slicka och sätta på Victoria och Daniel?”. Så fullkomligt smaklöst… Det handlar ju självklart om att man kommer göra frimärken på förlovningstemat, men ändå. Var det förresten bara jag som tyckte att förlovningsringen var jäkligt trist? Jag menar, om man ska köpa ring för en halv miljon kan man väl hitta något lite roligare? Men det är klart, en prinsessa måste väl vara stilren även där och då blir det väl tråkring med 3-kilosdiamant. Och varför har inte han någon ring? Fast det svarar Maggan som vanligt bra på, även om jag faktiskt trodde att det var lite mer befäst att man i Sverige har varsin förlovningsring. Men man lär så länge man lever!

Nu ska jag göra nåt annat.

Stackars Fredrik. Igår när jag sa att jag blivit snuvig svarade han med att jag inte fick komma hem sjuk ännu en helg. Så nu vet jag inte vart jag ska ta vägen i helgen . Nä, skämt åsido, så kan man ju undra. Först migrän under körhelgen, sedan influensavärk och feber förra helgen, och nu när jag äntligen trodde jag blivit frisk så har jag istället åkt på en gamma hederlig förkylning. Usch.

När jag kom hem från barnmottagningen idag gick jag raka vägen in i duschen, och fann INGET VARMVATTEN…. Frusen som jag är blev jag lite småsur och ringde vårt akutnummer här i huset. Så nu har jag dragit på mig mina kläder igen och sitter och väntar på att kunna ta en värmande dusch innan kvällsmat. Blä.

Men veckan har varit otroligt givande. På öppenvården där jag är nu får jag känna mig som en riktigt doktor, o det är jag ju snart. Idag har jag haft en jämn ström av “egna” patienter, jätteroligt! Mest är det febriga och hostande barn, men jag fick faktiskt titta på två som kom på remiss oxå. Det är jätteroligt med barn, en riktigt överraskning för mig som inte trott mig vara någon barnperson.

Nä, nu sprang en man med ficklampa ner i vår källare, så snart kan jag nog duscha. Ska gå o bevaka min handduk.

Barn är söta. Även när de är sjuka. Även när de skriker. Till och med när de pruttar, kissar, bajsar och kräks.

Det är slutsatsen hittills, efter tre dagar på Barnmedicin. Jag åkte på att ta jour första kvällen, och dessutom imorgon, så det blev en intensiv startvecka. Men roligt är det!

Nu sitter jag alltså i studentboendet i Jönköping. Jag ska som sagt vara här hela terminen. 10 veckor totalt, det är här är den första 4-veckorsplaceringen. I huset bor två blivande brudar! De är såna där lycklig människor som redan satt datum. Den ena gifter sig på lördag, den andra till sommaren. Jag vill oxå bestämma ett datum! Jag vill oxå börja planera! Fast jag har börjat, i smyg. Jag har köpt en söt skrivbok där jag skriver ner alla idéer och tips jag får. Känns roligt!

I måndags var det Fredriks och min årsdag. Vi har varit ihop i 7 år nu. Hysteriskt lång tid, eller hur? På fredag ska vi fira med att äta ute, vi tänkte passa på att använda presentkortet vi fick av kompisar när vi förlovade oss. Jag har bokat bord, ska bara ringa F och säga det också.

Nu ska jag försöka plugga en stund innan kvällsmat. Hade tänkt springa idag, men det är redan mörkt, och dessutom skitkallt. Jag får satsa på träning i helgen istället.

Tjo, vad skönt att vara lite ledig. Tenta-resultaten från bildtentan kom på torsdagen och de från fredagens terminstenta kom i onsdags. Båda tentorna gick bra, hurra!! Kändes skönt, för då kn man njuta av ledigheten lite extra.

Igår var en spännande dag. Jag cyklade hem till Lina och David på eftermiddagen för att lära mig spela Magic av David. Vi var båda lediga och med Lina i Sthlm och Fredrik lutad över böckerna var ju både David och jag något uttråkade, ledighet till trots. Men vilket roligt spel! Varför har jag aldrig testat det förut? Det kan varm rekomenderas till alla med livlig fantasi.

Idag sitter jag och lusläser Magdalena Ribbing. Jag försöker lära mig alla eventuella fallgropar vad gäller bröllopsetikett. Hittills har jag lärt mig en del om det mesta, men jag måste ta reda på allt om klädkoder så det blir korrekt den dagen inbjudningskort ska skickas ut. Placeringen vid honnörsbordet är oxå lite knivig, men det ska nog ge sig. Jag vet liksom inte riktigt vem som ska ta pappas plats. Min äldste bror kanske?

Något som slår mig när jag läser Ribbings spalt är att folk verkar vara så rättframa idag. Och inte på det bra sättet. Jag läser så många insändare som berättar om hur folk tränger sig på med kommentarer och är helt oavledbara. Jösses! Jag tycker ibland att jag stöter på jobbiga kommentarer men jag har aldrig varit med om att folk vägrar släppa ämnet. Ett exempel var här, en mamma som får veta att hon måste lära sina barn svenska, trots att de är adopterade och familjen bor utomlands. Jösses, det ska väl omgivning ge blanka fasen i?

Nu när jag tänker efter har jag faktiskt sett en människa upprepat ge råd som inte var välkomna, men det var inte till mig, det var till en kompis, och det var som vatten på en gås att försöka pusha ovälkomna råd på henne. Hmhm… nu ska jag spela sims en stund tror jag.

Jag har svaret! Efter att i flera veckor ha försökt få det till att han sjunger CopaCabana, till min sambos stora förtret, har vi nu enats om att han sjunger – håll i er – La Bamba!! Fundera på det en stund. Det funkar. Tror jag. Den här reklamen och Fredriks ochmin jakt på vad han egentligen sjunger på börjar likna syrrans och mitt “gissa-låten-när-jag-knackar-takten-i-bordsskivan”-spel. Det är helt hopplöst oftast!

Nu har jag tentat idag, resultaten kommer nästa vecka är det sagt. Och resultaten av förra tentan, den ökända bildtentan kom igår. Jag klarade den!!! Hipp hurra, och jag hade hyfsad marginal. Hela min tentagrupp klarade sig så det känns underbart.

Praktik-placeringen för nästa termin kom idag, jag är placerad i Jönköping 10 veckor av 12 möjliga. Men det brukar vara bra i Jönköping, man har mycket tid att plugga, och där finns riktigt bra löpspår i närheten av sjukhuset. Dessutom tror jag man kan ta buss från Jönköping till Halmstad så nu kan jag ev hälsa på mamma och bröderna hyfsat lätt. Och jag kan träffa Marie som bor i Nässjö då och då oxå.

Nu ska jag se vad Fredrik har för sig igen.

Så var Julen över. Och nu ska man alltså åka hem till sin lägenhet och plugga som en gnu inför tentan. Puh. Nåja, det har varit en helt fantastisk julhelg i varje fall! Här hos Fredriks familj har vi firat mycket traditionellt, med Julbön på Morföräldrarnas hem, jullunch, Kalle, klappar, Karl-Bertil…. Hela grejen alltså! Och Lutfisk på juldagen, hu. Det var första gången jag åt lutfisk, och det lär ju inte bli någon mer gång. Något mer poänglöst i matväg har jag nog aldrig smakat. Det var juinte ens äckligt! Det var bara totalt utan smak och lite gummiaktigt.  Men såsen var ju god.

På juldagen åkte vi sedan till Halmstad och hälsade på hos min ena bror. På kvällen var vi hos mamma i hennes nya hem och åt middag och hade lite julklapps utdelning med alla syskonbarnen. Det var himla trevligt, och mamma har fått det jättefint redan, trots att hon bara bott där i 4 veckor.

Men nu bär det alltså hemåt igen, till Linköping. Det har varit en härlig jul. Och vi har fått otroligt fina julklappar! Kan inte räkna upp dem alla här, eftersom vi blibit ordentligt botrskämda i år, men allt har varit jätteroligt att få, det har inte blivit några besvikelser.

Nu ska jag dricka upp kaffet och se om någon vill gå med ut i solskenet på en skogspromenad.

Läser i Magdalena Ribbings spalt om en tjej som vägrar förvarna sin sambo om att hon tänker gå framför tv:n när han spelar tv-spel. Hon tycker att han borde märka det ändå. Det är väl typiskt! Folk som inte spelar själva inser inte hur absorberande ett tv- eller dataspel kan vara. Försök föra en dialog med mig när jag spelar och ni lär få fantastiskt enstaviga svar av typen “mm”, “aa” och tio minuter senare “Va? Sa du något?”. Bara för att hon inte ser det fantastiska i att kriga via fjärrkontroll med monster/finedesoldater/utomjordingar etc. Jag slår vad om att tjejen ifråga inte vill bli störd när hon sysslar med sina grejer, typ läser tidning, bok, bloggar, eller vad det nu kan vara. Såna här har vi människor. När någon fullständigt absorberas av något man själv inte finner någon större mening i, då har vi heller inte samma respekt för det hela. Men Gud nåde den som stör när vi själva sitter helt absorberade av en bok eller något annat.

Nu har jag julpyntat Fredriks föräldrahem. Hittills har Ingela bara flyttat två av tomtarna som stod på “fel” plats, så det känns ju lovande . Vi får väl se hur det går för mina utplacerade små tomtar o grejer när Fredrik och hans syster kommer hem. Jag får nog räkna med att fler saker flyttas runt.

Läser i Magdalena Ribbings spalt om en tjej som har problem med hur hon ska skriva adresser på Julkorten. Dels tycker hon det är svårt att veta hur man ska göra om persoenr har olika namn, dels tycker hon det känns förminskande att bara skriva den ena personens namn. Nåväl, jag har lösningen!

Gifta par utan barn: Bådas förnamn + efternamnet

Par, gifta eller ej, med barn: fam + den ena partens för och efternamn, förslagsvis den man känner bäst då, eller den vars efternamn barnen bär.

Ogifta par utan barn: Bådas för- och efternamn.

Singlar: Behöver jag ens säga det? Till singlar med barn kan man ju skriva fam före namnet, så barnen blir inkluderade.

Nu till hur jag råkat förminska Linas pojkvän. Jo, när jag skrev julkort till Lina och Jon så insåg jag att jag inte vet vad han heter i efternamn… Så på deras kuvert står det hela Linas namna, plus bara Jons förnamn. Och hon verkar inte sur över det. Allvarligt talat, om man som frågeställaren känner sig förminskad över att ens namn inte står med på ett julkort som är adresserat till hela familjen, då är man lite fånig. Man är ju en del av familjen oavsett vilket, och om folk vill vara lite gammelmodiga och skriva mannens namn trots att de är släkt med kvinnan, ja då är det väl inte hela världen???

Ämnesbyte! Vårt vatten är nåt konstigt med. Igår stängdes vattnet av här i vårt lilla studenthus under en timmes tid. På kvällen igår började vattnet lukta mystiskt, och det är hur mycket luft som helst i rören, vattnet ser ut som utspädd mjölk när det kommer ur kranen och det tar flera minuter innan det klarnar! Lukten är lite jordig, eller nästan som såpvatten. Urkonstigt. Jag har köpt en halvliter vatten på flaska för säkerhetsskull, och så har jag en apelsin, för det känns inte helt fräscht att dricka vattnet. Men det är felanmält, så vi får hoppas de gör något åt det snart, jag börjar få lite kaffesug.

Nu ska jag plugga!

Wohoo! Någon har klickat in sig på min blogg, schampo-inlägget, via wordpress post of the day-lista,  där jag legat som nummer 5! Hur kul som helst. Och just nu ligger jag på wordpress huvudsida, under dagens heta inlägg! Få se hur länge det varar.

Idag har jag lärt mig att demens är en bedräglig sjukdom, eller rättare sagt flera, det finns ju olika sorter. Det verkar fruktansvärt att vara dement utan insikt, det verkar nästan ännu värre att vara anhörig, och som vårdpersonal behöver man också en ängels tålamod. Men det har de på geriatriken, och det är skönt att se. Men jag kan till viss del förstå uttrycket att “gå i barndom”, för från och till känns det som det är barn man arbetar med. Och ändå inte. Det är svårt det här, och jag har en helt nyfunnen respekt för geriatriker, det är inget enkelt arbete de har. Hur intressant det än verkar så tror jag inte det är något för mig. Jag vet inte om jag skulle orka med det i längden. Fast det  är inte så mycket död som man kan tro. Min handledare berättade att de har väldigt få dödsfall jämfört med intrenmedicin och kirurgi, eftersom geriatriken i grund och botten är en rehabiliterande gren, och inte har lika mycket akut sjukdom. Typ.

Nåja, nu är det väl läge att sätta sig med böckerna igen.

Japp, jag sov mig igenom jordskalvet…. Jag vet att jag vaknade på sennatten någon gång, innan klockan ringt, men om det berodde på skalvet vet jag inte. När jag gick upp i morse berättade Andreas och Freja att de vaknat båda två av att det small och skallrade i rutorna. Typiskt, jag missar såklart en händelse som inte lär inträffa igen under min livsstid.

Nåja, nu ska jag plugga lite innan jag ska iväg till sjukhuset. Fick sovmorgon idag, det var välbehövt ska jag säga, jag känner mig som en ny människa!

Här kan ni läsa om skalvet: Dn.se, smp.se, HP, Expressen.

Ha en bra dag!

I jönköping alltså. Idag har jag påbörjat min 4 dagar långa geriatrik-placering. Det känns alldeles för kort, speciellt som den här kliniken verkar väldigt lovande. Det är väl förberett med introduktion av alla olika möjligheter man har till mottagning, avdelnngsarbete och annat smått o gott. Trist att den blivit förminskad till 4 dagar, men så är det i slutet på terminen. Nästa vecka går ju bort eftersom det är julveckan. Och på fredag har vi den numera ökända Bild-tentan (CRE). Jag ska faktiskt försöka plugga ordentligt nu när jag ändå bara sitter här på Ryhov om kvällarna.

Messias gick bra igår, men det var trist att jag blev tvungen att springa ifrån konserten efteråt för att hinna åka till Jönköping i någorlunda vettig tid. Men men, man kan inte få allt här i världen…

Läser på DN en recension av en konsert med Lykke Li. Hade varit kul att gå på. Det är en sak jag glömt önska mig i julklapp, hennes skiva. Attans. Men jag kan ju faktiskt köpa den själv efter helgerna.

Nu ska jag få i mig lite kvällsmat innan jag sätter mig med böckerna.

Ha det gott så länge!

Den här tjejen är ju otrolig! Tänk att få chansen att sjunga en stor musikalroll i London, och sedan bli kvar där och faktiskt få chans till en hel karriär av det. Det är verkligen en dröm. Och att bara våga ge sig iväg och satsa allt. Jag får hålla utkik efter sångtävlingar av den här sorten, det hade nog varit roligt att vara med i. Såg inte mycket av programmet, kommer ni ihåg det, “West End Star”? Ett gäng tjejer tävlade om en roll i musikalen Spamelot. Men det lilla jag såg verkdae roligt.

Nä, nu ska jag börja fundera på det där med mat till kvällen. Vet inte riktigt vad jag ska göra, men jag har tagit upp två bitar Hoki-filé till oss. Har gjort en jättecheesecake också, jag har varit glasssugen hela dagen och då tyckte jag Cheesecake var det mest ekonomiska alternativet!

Ha det gott så länge!

November blev ingen bloggtät månad för mig direkt. Jag har fastnat i Betapet-träsket, så de små pauser i pluggande o annt jag brukat använda till bloggen har gått åt till ivrigt spelande. Nåväl, ska försöka bättra mig nu, även om december är en hektisk månad.

Just nu är jag på neurologen och praktiserar. Idag har jag haft en kanondag på mottagningen, har fått gå med riktigt bra läkare som var duktiga på att handleda. Även om jag inte fick se så många patienter så känns det som jag fick mycket ny kunskap med mig hem. Nu ska jag ta en snabb kaffepaus innan jag dyker ner i böckerna igen.

Nästa vecka har vi konsert med kören. Vi sjunger Messias i Domkyrkan på söndagkväll (14/12). Det ska bli jätteroligt, solisterna är otroligt duktiga och det är mäktig musik. Roligt att få vara med om. Veckan därpå är det dags för Carols-konsert på torsdagskvällen (18/12). Det passar bra, dagen före vår numera ökända CRE-tenta. Jag har fått en solovers att sjunga, roligt!! Det känns skönt att få sjunga och tänka på nåt helt annat kvällen före tentan, det tar ju bort mycket av stressen.

Efter tentan är det jullov för min del. Ska bli skönt. I år behöver jag inte vara tillbaka i Linköping förrän den 29:e, vi har första tentagruppsträffen den 30:e på morgonen.

Oj, det blev lite av ett meddelande det här. Nåväl, kaffet är klart så jag går och fikar.

Ha det gott så länge!

Tjoho! Jag och Fredrik har förlovat oss! Den 8/11 hände detta, och det känns jätteroligt! Men vi fick vara hemliga en hel vecka, eftersom vi ville berätta det för våra föräldrar helgen efter då vi ändå skulle hem o fira Fredriks systers 13:årsdag. Men nu vet alla. Så roligt! Jag trodde inte det skulle kännas så annorlunda, men det gör det. Det känns lite som en lättnad, som att vi faktiskt bestämt oss nu. Men vi har inte satt nåt datum för bröllop än, det är för mycket annat som ska klaras av först. Nästa år har vi både 25-årsdag, Examen x 2 och 30-årsdag. Men efter det så…

Läste nyss på Dn.se om en helt otrolig operation. Får nog pallra mig iväg till Biblioteket imon och se om de har det numret av Lancet så jag kan läsa lite mer om det. En tjej har fått sina luftrör bytta mot ett transplantat från en annan människa som man klätt med tjejens egna stamceller, vilket gör att hon inte ens behöver äta mediciner mot avstötning! Stort, vetenskapen går verkligen framåt.

Nu ska jag plugga vidare.

Ha det gott så länge!

Usch. Jag fick huvudvärk redan efter frukost idag, o det har hållit i sig. Jag var iväg på en utbildningsdag för proffspatienter som vi får öva samtalsmetodik på i utbildnignen. Det gick väldigt bra, men huvudvärken ökade efterhand som. Så när jag kom hem tog jag en ipren och sov en timme. Det hjälpte inte. Sedan rusade jag iväg till ett möte jag skulle på kl 15, fast jag trodde det var kl 16. Ren tur gjorde att jag dubbelkollade tiden och hann iväg typ 1 minute i tre, så jag blev “bara” en kvart sen. Pinsamt värre. När jag kom hem efter att dessutom ha handlat till Fredriks tårta imorgon så hade jag fortfarande huvudvärk och var dessutom blöt. Så då sjukskrev jag mig från kören, för det finns inget läskigare än att sjunga för full hals med huvudvärk. Sedan la jag mig i soffan, och där har jag spenderat de sista tre timmarna. Pinsamt men sant. Jag planerar att åtrevända oxå, eftersom jag ändå inte pallar att göra något vettigt.

Imorgon ska jag till Motala igen. Tre dagar kvar på praktiken bara. Känns rätt skönt, jag börjar sakna att träffa kompisarna. Imorgon fyller Fredrik år, så det ska vi fira rejält. Fast jag tänker inte sjunga för honom på morgonen, jag måste ju iväg redan vid 7 så det verkar vettigare att ge honom sovmorgon.

Ha det gott så länge!

Läser i Magdalena Ribbings spalt om en tjej som jobbar som ensam kvinna på en arbetsplats med i övrigt män. Hon har problem med att det diskas dåligt, toaletterna är skitiga och att folk inte spolar efter sig. Tyvärr tror jag inte problemet ligger i mansdominansen på hennes arbetsplats, jag har haft liknande bekymmer på damtoaletter, och oxå upptäckt läppavtryck på glas som jag vet att någon tjejkompis diskat. Problemet ligger i att vissa av oss dels är känsligare än andra, men även i att alla faktiskt inte kollar hur bra resultatet blev. Jag kollar alltid att glaset blev ordentligt rent på arbetsplatsen, liksom att jag kollar att det inte blev “bromsspår” i toaletten om jag måste göra nummer 2 på en offentlig toalett. Det är klart, ibland finns det faktiskt ingen borste, och då kan man väl förlåta om någon lämnat spår, men finns det borste så kan jag inte förstå varför folk inte bara använder den. Det tar typ 3 sekunder! Det är ju skitäckligt att hitta någon annans efterlämningar i toaletten. Men tyvärr tror jag ibland att folk inte bryr sig för att de vet att det kommer en städare så småningom. Sen finns det ju faktiskt folk som inte har det så rent hemma heller. Jag har faktiskt varit hemma hos några enstaka bekanta där jag inte velat sätta mig på toasitsen, utan “ståkissat”… Isch….

Nu ska jag göra nåt vettigt istället för att skriva avhandlingar om toalettetikett!

Ha det gott så länge!

Så var valet i USA över för denna gång, och det gick som de flesta (jag o de flesta jag frågat iaf) ville, Barack Obama vann! Men hann tillträder alltså inte förrän den 20:e januari. Det hade inte jag koll på. Men när jag läser om det på DN.se så låter det ju ändå logiskt att den avgående presidenten får en stund på sig att “packa ihop”.

Det var ett tag sedan jag skrev nu, jag har inte hunnit med i veckan. I måndags när jag kom hem från mamma insåg jag att helgen inte inneburit någon vila rent psykiskt. Jag var tröttare än någonsin. Så jag har tagit en liten paus från allt jag inte måste den här veckan. Tyvärr har det varit mycket måsten, så bloggen har fått vänta. I måndags gick vi och la oss kl 21:30, då var vi helt slut. I tisdags var det körövning och igår hade vi konsert på kvällen. Det gick jättebra och var ju väldigt roligt, men det känns skönt att det lugnar ner sig lite med kören nu, eftersom det har varit väldigt mycket ett tag.

Läser förresten på Dn.se om Finnairs framtidsvisioner. Det låter ju fantastiskt med ett plan utan utsläpp där man kan resa mer som på en båt än ett plan. Vi får väl se, men om 85 är jag 109 om jag lever, så då flyger jag väl knappast så mycket ändå…

Ha det gott så länge!

Sååååå roligt!!!

Kolla in denna teckenkombination som vägverket inte godkände för den är för snuskig. Jag tror det hade krävts ganska mycket för att jag skulle reagera på det i backspegeln. Problem kan väl dock uppstå om någon ser skylten i spegeln, inte tror sina ögon och tittar en gång till. I värsta fall kan man ju då missa vad som händer framför en och köra på nån eller orsaka en olycka på annat sätt. Men det är kanske lite väl långsökt. Vad jag minst av allt förstår är varför man skulle vilja ha en bil som det stod oralsex på. Riskerar man inte att folk tror att man säljer sex då? Ja jösses.

Nu ska jag hjälpa mamma med maten. Det blev ingen fest i helgen, Fredrik och kag konstaterade att vi behöver vila upp oss istället. Så idag har mamma och jag röjt lite mer i huset, Fredrik har pluggat och vi har varit på alla helgona-gudstjänst. Nu ska vi göra typ tacos, fast med Naan-bröd istället eftersom det är såååååååååå gott!

Ha det gott så länge!

Ja, så går det när man har för mycket att hålla reda på. När däcken väl var bytta och klockan hunnit bli 17:30 kom jag på vad det var jag hade glömt. Hela veckan har det gnagt i bakhuvudet på mig att det är något jag missar. Men med dubbla körrepetitioner och pendling fram och tillbaka till Motala varje dag, och dessutom planering inför helgens hemresa så har jag trott att det nog bara var nerver. Men nej då… Jag skulle befunnit mig på sjukhuset kl 16:30 idag på ett möte inför en utbildning av patient-skådespelare som fungerar som övningspatienter i vår samtalsutbildning. Men detta hade jag som sagt glömt. Pinsamt!!! Men jag ringde Andreas som oxå ska vara med som studentrepresentant och han har lovat att ringa upp och informera mig ikväll. Sedan ringde jag även vår handledare som håller i det hela, och hon var väldigt vänlig och sa att det är sånt som händer. Det kändes väldigt skönt att hon var så förstående, med tanke på att jag stressar alldeles för mycket för tillfället. Jag borde nog ta det lite lugnare, jag har hela tiden något på gång. Och jag har fjärilar i magen och är rastlös, helt utan orsak. Och dessutom sover jag för lite. Nä, jag borde nog tagga ner.

Nåja, nu ska jag försöka sätta mig med böckerna en liten stund till idag innan jag ska gå och träna.

Ha det gott så länge!