Då så. Då var det klart. Att namedroppa bloggkändisar är inte bara fånigt. Det leder inte ens till att man automatiskt får massa besökare på studs. Det håller inte sig i längden heller. Utfallet mitt ovetenskapliga experiment blev precis som jag hoppades. Den irrelevanta postningen med rubriken “Blondinbella, Alex Schulman och Silverfisken” har givit 50, 22, 5, 2 och idag hittills 3 besök. Sammantaget ger detta 82 besök under de fem dagar postningen varit uppe. För att få lite perspektiv kan denna siffra jämföras med de 499 besök “Fredrik Härén” gett under motsvarande tid. 

Vad kan man då lära sig av detta? Möjligen att det går att lura folk en gång och att de troligen inte kommer tillbaka. Kanske är de t o m sura på mig för att jag lurade dem, slösade med deras dyrbara tid utan att ge något tillbaka. Låter detta bekant kanske? Grundläggande reklamprinciper, anyone?

Rubriksättning är sin egen vetenskap. Bra rubriker är intresseväckande, fångande, kanske provocerande och leder läsaren vidare till brödet och bla bla osv. Detta är branschöverskridande och gäller både reklam och journalistik. Lika självklart är att rubriken håller vad den lovar. Det går inte att skriva en klatchig rubbe och sedan inte leverera innehåll därefter. Eller, jo det går väl. En gång. Sen är du nog bränd. Då har du förlorat den läsarens förtroende och du kommer förmodligen inte att få det tillbaka.

Stort tack till dig som lät dig luras i vetenskapens namn.