Ja, vad säger man? Förutom sol och bad har dagen bjudit på en timmes tennis…eller vad man skall kalla det.

Har i alla fall sprungit efter en boll och försökt att slå den över ett litet nät, med varierat resultat. Kul är det hur som helst.

Har nu på kvällen tagit en promenad till den lokala lilla butiken/restauranten/puben (bild ovan) för att inhandla lite att dricka. Dom rekommenderar oss att inte dricka vattnen här, eftersom de har en annan bakterie flora.

Det blev en mysig liten promenad på ca 20 minuter. Fick sällskap av en pappa med son som också behövde vatten. Pratsam liten kille, som påminde lite om min stora dotter där hemma.

Imorgon blir det kryssning med diverse aktiviteter, bland annat snorkling och bad i vulkankälla. Har därför tränat på att snorkla i poolen, de senaste dagarna.

Nu är det dags för middag…mannen står och trampar så det här blir allt för idag.
Vi ses imorgon.

Snälla Djurgården!
Ge mig en vinst i present idag på födelsedagen…..

Den “erfarne” handläggaren tycker jag inte kom med så mycket positivt. Jag förstår att vår situation gör saken lite mer krånglig. Jag förstår att vara tacksam för vårt föräldraförsäkringssystem. Enligt henne var så skulle inte vår situation gå att lösa.

Har precis pratat med en fjärde handläggare på FK angående vårt “ärende”. Nu ser det ut som det kan gå att lösa en dagisplacering för Lillasyster utifrån FK:s regler. Det är bara så otroligt krångligt att förstå sig på. Lillasyster ska ju inte bli “bortlämnad”. Hon skulle bara behöva vara där några timmar för lek med jämnåriga. Men dessa några timmar skulle nog gå att få ihop i den krångliga matematiken nu. MEN, varför kan man inte få lite mer tips från FK om hur man kan göra för att lösa det?

Och nu när Storasyster hamnat i skolsystemet så måste man ju verkligen tänka på att utnyttja FP så att de inte brinner inne. Dessa kan ju bara utnyttjas när hon har skollov el dyl. Nu kan vi ju använda de dagarna på Lillasyster (eftersom de ju är “tvillingar”) FK tom uttryckte det så “den ena tvillingen och den andra tvillingen”. Jaja projektet fortsätter…..

Eigentlich hate ich gestern abend das Gefühl, ich könnte noch ein paar Tage Extra-Urlaub einschieben. Semester, wie man so schön sagt. Irgendetwas sagte mir, das es nicht die schlechteste Idee wäre.  Ein extralanges Wochenende. Eigentlich. Der Tag war textlastig wie nichts anderes und stressig.

Blogposts hier und da, längere Mails, die letztlich auch eher (oder ganz bestimmt)  in die Kategorie Papierkorb/ Spam gehören, etc.. Mein Mailfach hat aber leider nur die Bereiche Posteingang, Gesendet, Papierkorb, Spam und Entwürfe. Der Märchen wär ja noch mal ne Innovation. Dürfte auch Unsinn heissen, falls das mit den Umlauten nicht klappt.

Langes Wochenende. Könnte man. Man kann sich auch schon mal Busse oder Züge raussuchen, Tasche packen, Blumen gießen etc.  Muss man aber nicht.

Macht man deswegen auch nicht.

Also wieder ran an den Schreibtisch.

Schönen Donnerstag.

Bilder und Videos gelöscht

Comments closed

Irgendwie hab ich im 7. Absatz hier deutlich geschrieben. Wer lesen kann ist klar im Vorteil. Aber lesen alleine reicht machnal wohl nicht. Verstehen kommt gleich danach.

Nachtrag: Ich hab eben erst den Trick mit der Telefonnummer geschnallt. Prima.

Så var vi då äntligen framme, efter 10 timmars flygning.
Resan gick bra. Tyvärr kom dock inte allt bagage fram till Guadeloupe, Joakim saknar sitt fiskespö. Blir nog till att köpa ett nytt här nere.

Tempraturen ligger runt 30 grader och vattnet ligger strax under, ca 27 grader.

Vi har varit här ett par timmar och hunnit avnjuta en underbar buffé och flera goda drycker. Det enda som saknas är mina två tjejer…mamma saknar er så!!!!!!

Ovan ser ni bilder från vår Bungalow. Då det blir mörkt fort här han jag inte ta någon bild ute…det kommer i ett senare inlägg.

Har nu varit uppe i 23timmar och det är dax att sussa kudden.
Kram på er.

Har under ett bra tag nu varit sugen på att åka iväg en sväng. Känns som en riktigt trist höst behövde få ett bättre slut. Började kolla på resor till Thailand och Vietnam för ett tag sen, hittade biljetter till bra priser för båda resemålen. I vanlig ordning velar man ett tag innan man kan bestämma sig. I går preliminärbokade jag äntligen flygbiljetter till Saigon för att senare inte hitta något boende på platsen jag ville åka till. Vågade inte chansa när jag ska åka med barnen så släppte flygbiljetterna.

I förmiddags skulle jag kolla Vietnambiljetterna igen och det visade sig att det fanns mindre än tre biljetter kvar. Eftersom jag tänkte åka med båda barnen så behövde vi tre biljetter. Kollade snabbt Thailandsbiljetterna jag hade haft koll på, för att konstatera att även de var slut. Typiskt, fan att man ska vela. Samtidigt får man ett SMS från Van Son, “trött på vädret, drar till Vietnam 43 dagar på tisdag”. Det var alltså han som tagit sista biljetten av de jag ville ha. Såg att jag hade fått mail från Apollo baserat på prelbokningen jag gjorde. Där fanns instruktioner om hur man skulle betala. Värt en chansning. Gick igenom processen och verkade ju som att allt fungerade. Var tvungen att ringa Apollo och kolla och mycket riktigt, biljetterna var på väg via mail!!

Så nu är i alla fall flygbiljetter ToR Saigon bokade 1-16 dec. 4300 kr / skalle känns som bra pris. Nu gäller det bara att klura ut vad vi ska göra på plats. Verkar vara regn i större delen av Vietnam idag så vi får hoppas det klarnar upp. Tror det blir att hållas sig till södra delarna, verkar vara regnperiod uppe vid Nha Trang. Är sugen på att kolla in Phu Quoc, kanske kan Phan Thiet vara ett alternativ sen ser Con Dao Öarna bra ut.

Alla tips på vad man ska se och göra i Vietnam är välkomna!

Det är idag bara 9 veckor tills vi åker…eller 63 dagar…och vi längtar! The Land of Smiles…Amazing Thailand…igen!

Video: YouTube.com

När jag ser barn leka på gatorna här i Wellington, eller hur deras föräldrar lyfter ut cykeln från kofferten så de kan cykla på gåvägarna i stan, tackar jag gudarna att jag fick växa upp där jag gjorde. I de värmländska skogarna. Man behövde inte oroa sig för tungt traffikerade vägar. Mamma och pappa behövde ine packa ner cykeln i kofferten och ta mig till ett ställe där jag kunde cykla. Vi behövde inte uppsöka badland eller köra bil i flera timmar för att ta oss till stranden på sommaren. Vi somnade inte till bullret av traffik utanför våra fönster, utan hellre från vindens sus i de stora häng björkarna utanför huset, ugglorna i skogen, rävens skrik, golv som knakade och väggar som susade.

Jag kan tänka tillbaka på min barndom med ett leende på läpparna.

Vår:

Min bror och ag och mina två bästa kompis och deras storasyskon gick in i skogen bakom huset, bort mot en glänta där det var alldeles vitt av vitsippor. De växte överallt! Skogen luktade av varma barrträd efter att den varma vårsolen värmt upp dem. Marken var mjuk igen efter att tjärlen släppt och i bakgrunden hördes små fåglarnas kvitter, bäckar som återigen porlade och någon som klippte gräset för första gången den året. Vi sprang igenom de vita, bländade vitsipporna, skrek våra vårskrik, precis som Ronja och sen började vi plocka famnarna fulla. Varje syskon par plockade så mycket de orkade för att kunna ge sina föräldrar den största bukett med vitsippor de någonsin sett. Detta var det bästa tecknet på att våren kommit. Det och tussilago i dikes kanten.

Efter att ha plockat famnarna fulla med vitsippor och överraskat våra föräldrar var det dags att rita hopp hagor på gatan utanför våra hus och hoppa glatt fram och tillbaka i våra seglar skor. Eller så lekte vi kurragömma med våra basket kängor. Jag minns de där skorna som om det vore igår. Jag hade en grej för mina seglar skor i många år. När backen var fri från snö, åkte seglar skorna på. Några år senare var det basket kängor som var i ropet, och inte kunde jag vara sämre än alla de andra i kvarteret.

Medan vi barn tog ut våra cyklar för första gången det året, satte sig granntanterna i varandras trädgårdar eller på balkongerna och drack kaffe och åt nybakade bullar utomhus för första gången det året. Samtidigt droppade det från taken, vinden kylde och barnen skrek av förtjusning.

Sommar:

Jag har gått igenom många skolavslutningar i mitt liv, men den jag minns bäst var nån gång i låg eller mellan stadiet. Min mor jobbade den dagen så det var bara min far, storasyster och storebror som deltog i sommarsånger, hurrarop och musik från barn som precis börjat spela ett instrument. Efter skolavslutningen for vi hem och åt en utmärkt pinoccio tårta som min syster lagat. Jag var så lycklig! Jag älskade när min far kom till skolavslutningar eller konserter som jag deltog i. Jag var så stolt och så lycklig och kände det som att hela världen, just den dagen, var perfekt!

Nästan vart annat år for min mamma, min bror och jag till Norrland för att hälsa på min gammel morbror. Vi for nästan precis efter skolavslutningen och tog tåget till Kalix. Det var ett spännande äventyr. Mamma hade packat med tunnbröd med ost, skinka och sallad och juice i trekantiga tetrapak. Ahlgrens Bilar fick vi till efterrätt och kanske också en choklad boll om vi hade tur. Detta var vår speciella rese mat. Och vi älskade det!

Semester i Kalix var alltid lika underbart. Vi fiskade med metspö, kastspö eller fångade små fisk med håvar. Vi badade i det kalla vattnet, klättrade på hällerna som vattnet finslipat så att de var alldeles lena. Vi hörde om berättelser från förr i tiden, när min gammel morbror ägt renar, när han jobbat på ett stort fartyg, om hur han bara gick i skolan i ett par år, eller hur min mor varit som barn. Det var en härlig uppväxt.

Väl hemma i Värmland igen jag och min bästis ofta ner till badstranden, bara några minuter iväg med cykel. Där badade vi dagarna i ända. Ibland for vi med våra familjer till stränder längre bort, antingen med båt eller bil. Vi sov i tält och åt popcorn och berättade spökhistorier och lyssnade på Ronny & Ragge innan vi somnade i den varma sommar natten. Vi lekte dunken, kurragömma eller vita stenen med kvarterets alla barn. Pappa gjorde en vatten rutshkana i plast i våt trädgård som kvarterets alla barn förtjust for nerför. Vi grillade på kvällarna, vi hade midsommar fest och kräftskivor med grannarna. Vi åt egen odlade grönsaker. Vi for på små äventyr och lekte i den underbara trollskogen brevid vårat hus. Sommrarna var underbara, men alldeles för korta…

Höst:

Skolan började igen. Ofta med spänning. Nya ämnen, kanske en ny lärare, nya saker att lära, nya klasskamrater kanske ellr utflykter att se fram emot.

Vi lekte kurragömma i höstens alla löv eller hoppade i lövhögarna så att grannarna fick göra om sitt ryddings arbete. Vi lekte i regnet, satt inne och spleade spel, filmade oss själva och gjorde små musik videos. Vi såg på shlager festivalen som då hade en orkester oxå, vi diggade Carola och dansade till hennes vinnande låtar.

Hösten var en fin årstid…är en fin årstid, men den kändes alltid som en lång väntan. Väntan till vintern, till julen, och sen till vår och sommar igen…

Vinter:

När snön lagt ett beskydande täcke över vårat landskap, då kom pulkorna, bobben, skärtlapparna, skridskorna, skidorna och sparkarna ut från sina vrår. Vi for med våra pulkor, bobbar och skärtlappar nerför branta backar. Vi strevade uppför backarna och sen skrek av förtjusning nerför backarna igen. Vi gick till hockey rinken eller till den frusna sjön och trevade oss fram på våra ballerina skridskor. Vi åkte långfärds skidor och drack varm choklad och åt prickig korv smörgås på våra turer. Alla barn i området tog på morgonen fram sina sparkar och satte ihop dem till ett långt tåg. Sen for vi tillsammans nerför gatorna till busshållplatsen där vi väntade på att bussen skulle ta oss till skolan. Vi rullade enorma snöbollar upp för backen på vögen hem igen och byggde stora snögubbar i kvarteret.

Men bäst av allt var jullovet. När december gått med alla förberedelser i skolan och i hemmet. När man firat Lucia i alla skolor och kyrkor och knäcken hade kokats, lussekattorna och pepparkakorna bakats och glöggen inhandlats. När fjärde advent närmade sig och julen stod för dörren. Underbar julmat som spred sin doft i varje hus. Ljusen som brann både ute och inne, i ljusstake eller snölykta. Alla tomtar som gick från stuga till stuga och Kalle Anka som spelade på TV:n. Det var jul…

I mellandagarna brukade jag lägga pussel med min mor. Hon fick ofta ett pussel i julklapp. Min far gick runt i nya tofflor som han fick varje jul, min bror spelade nintendo eller tecknade och min syster kom på besök med sin lilla hund.

Sen nyår. Jag vet inte varför, men nyår har alltid känts vemodigt för mig. Man festar med god mat och dryck, umgås, skrattar, pratar minnen… Sen räknar man ner till tolvslaget och så är det plötsligt ett nytt år. Nya förhoppningar, nya drömmar, nya löften som ska uppfyllas… Men jag är alltid lika vemodig. Kanske är det för att man snart är ett år äldre, eller för att barndommen så snabbt for förbi. Eller för att man är rädd för det okända som det nya året har att erbjuda.

En sak är säker… Våren kommer snart igen. Sen sommaren, hösten och ett nytt nyår. Samma sak, varje år…

Det blev inga nya skor.
La 2 timmar av min dyrbara packnings tid till att leta.
Slutade med att jag tog en sväng till mamma i stället och fick tag på ett par glittriga slip in från Esprit.

Nu åker vi om ett par timmar…….så det är tid att lägga det sista i väskan och krypa till kojs.

Nästa inlägg kommer vara postat på Guadeloupe.
Tills dess, ha det så gott.

Vardagen har så sakteliga – äh, vem skojar jag med? Vardagen har kastat sig över mig igen och resan till Teneriffa känns redan avlägsen. Något som däremot inte känns avlägset är alla skratten. Vilken underbar resa det var och vilka minnen!

Tänker på tävlingen om Mr. Sexy Green Garden. Lekledaren skulle annonsera vinnaren och sade fel. Miss Green Garden is… Att min svåger som vann kommer att pikas för det länge gör det lite extra roligt.

Tänker på att jag klappade en orm. Det tog lång tid och jag tvekade många gånger men jag gjorde det! En eloge till ormskötaren som var oerhört rutinerad och lugn. Men jag har nog aldrig mått så fysiskt illa inför att göra något som jag gjorde då.

Tänker på min engelska systerdotter som jag fick tillbringa massor med tid med. Det är alltför sällan vi ses. Hennes svengelska var bara för underbar.

I don’t want hajen to bita me

Mamma, I want to swimma

Can I go see the fågelbirds?

och mycket mycket mer…

Tänker på att jag faktiskt lärt känna min engelske svåger. Vi har aldrig tillbringat så många dagar tillsammans som nu. Lillsyrran i England likaså. Det var säkert 10 år sedan jag var med henne i hel vecka.

Tänker på mina bror och hans familj som jag visserligen träffar ganska ofta men som jag ändå nu kunde tillbringa massor med tid med. Guddottern blev en riktigt litet baddjur och vågade till och med hoppa från kanten. Lillasyster låg bara i sin insats och log, skrattade och mös.

Tänker på hemlisen jag fick veta.

Tänker på att mamma fick ha hela sin familj runt sig och bara vara och bara umgås. Ler vid tanken av hur hon gick omkring och mös hela tiden. Det är hon värd! Vilken födelsedag hon fick!

Tänker på att jag hade alla mina syskon runt mig. Undra hur många år sen det var sist?

Tänker på att hela vår egen familj var samlad. Alla tre döttrarna återförenade under en vecka, tillsammans med oss, sina föräldrar.

Allt inramat av en ljuvlig miljö i ett härligt klimat.

Tack till alla som medverkade till att vi allihop nu har många minnen att leva länge på!

Tänker, minns och ler!

TACK!

Går här och försöker komma på vad jag skall packa med mig på resan.
Har tagit fram lite kläder och kollat över medicinförådet, men har nu stött på ett stort problem….. jag har inga skor!

Slängde nämligen alla mina sommarskor i början av hösten, för att de var så fula och obekväma.
Visste ju inte då att vi skulle resa till varmare breddgrader. Så nu står jag här med ett par så kallade “karibiska gummistövlar” (se ovan) och det är allt. Inte riktigt säsong för att köpa nya skor heller.

Får nog ta en sväng till skoaffären i morgon i alla fall, kanske att de har något.

Fortsättning följer…..

During the last year, I´ve been quite emotional. It´s hard to get trough the daily life. Sometimes you aim for certain things and you reach your goal, but then, you realize that that goal is reachable for a short instance, later goes further and further away from you.

Now I feel weird. I love what I´m doing, it´s not that. I just have so many feelings I don´t know what to do with them. They´re all bugging me at the same time.

It seems like everything is non-reachable right now. I know I´m doing parts of my dreams, yet, they´re so far away. The University is good for me, my program is excellent, it´s one of the best, but the uni itself has a very poor reputation. Something we tried to research before deciding to get here. This university doesn´t participate in yearly rankings. At first I thought it was good, because they don´t want to get involved in stuff, I thought, but now I know that´s it´s the opposite.

It´s getting harder and harder. Again, I love the career I chose and the education is very good, our teachers are teaches at Drama Schools. Everything with the homework, essay, assessments etc, is filling my time up.

Recently, I tried out to be in a 3rd year production and I got it. Since it got delayed, all my things got kind of on top of each other and I can´t put on more responsibility than the ones I already have. Today, I had to write to the director and tell her that I can´t be in her scene. It sucks, because I wanted it, but right now, I´m not strong enough to put on too many things upon what I already have. I need to get into my life and start it over, since I really haven´t done that yet with all the shifting´s in my life – changing countries, schools, chasing dreams etc.

Anyways, I know I´ll work it out. I have to build up a strength for next semester so I can deal with all these thing in a better way. What gives me strength now is that I´m going home to mami for Christmas, I really need her to hug me, give me a kiss and tuck me into bed. Miss you so mamita.

xoxo

Jag håller precis på med projektet Scanning av Gamla Foton och främst då bilder från 80-talet…

Lilla jag Februari 1989, bara barnet…på Finlandsbåten, samma båt som DÅ hette Vasa King, som idag heter Estonia… R.I.P… Jag förundras än idag hur fotot kunde återge min ögonfärg till SÅ BLÅ där på fotot när mina ögon egentligen är GRÖNA…?

Det tar lite tid eftersom ryggen värker så jag orkar bara sitta korta stunder. Jag får vila emellanåt. Det är riktigt roligt att scanna gamla foton, bara min scanner ville samarbeta! Det är något galet med den så det tar extremt lång tid att scanna, bilderna blir inte bra och man får göra om flera gånger… MEN, jag har skrivit till Tomten och önskat mej en ny Scanner/Skrivare/Kopiator – Multimaskin i julklapp! Håller tummarna att Tomten tycker att jag varit SÅ SNÄLL…

Foton: Copyright StudioMaya (Mina Egna Foton) Man får EJ använda mina foton utan mitt tillstånd.

Photos: Copyright StudioMaya (My Own Photos) My photos may NOT be used without my permission.

Avslutningsvis måste jag säga att vi hade en otroligt härlig helg och jag rekommenderar det starkt! Höst i skärgården är magiskt!

Lördagskvällen tillbringade vi på Seglarhotellets brygga. Där har de två vedeldade badtunnor och en bastu. För de som tordes (inte jag) fanns även en stege ner i havet så man kunde kyla ned sig. Det var mycket trevligt att sitta i en badtunna vid havet och titta på alla tusentals stjärnor på himlen.

Varmt i bastun.

Efter lunch gick vi på en promenad runt ön. Vi hade lyckats pricka in den perfekta novemberhelgen för innan dessa soliga dagar hade Stockholm bara haft 4h av sol – på hela månaden!!

Seglarhotellet

En söt liten stuga.

I fredags tog jag och Gustav båten ut till Sandhamn och Seglarhotellet. Vi hade bokat in oss på en spa helg

Fredagskvällen började med en fördrink i relaxavdelningen.

(Ölflaskan är dit placerad av Gustav, jag var inte riktigt sååå törstig... Höll mig till mitt rosé.)

Då vi var klara med mys i relaxen så var det dags för lite Dubbelbubbel Lyx Ett eget bubbelbadkar med mousserande vin, frukt och choklad Mys på högsta nivå! Det var så romantiskt så det nästan sprutade hjärtan ur örorna på oss.

Till och med levande ljus.

Gustav, gentleman som han är, styrde upp det här med bubblet medan jag plaskade runt i allt skum.

Mycke skum!

Vi drack bubbel och bubblade runt i allt skum ett bra tag. Frukten och chokladen blev bara godare och godare. Det spårade nästan ur lite på slutet…