Apropå att parisare klär sig snyggt, kolla in bloggen Style and the City och inspireras.

En annan sak som jag både diskuterat här hemma med mamman i familjen och på franskakursen i fredags, är hur barnen är klädda i Frankrike. Själv har jag alltid fått välja helt själv vad jag velat ha på mig om dagarna, även om det varit kläder som inte alls passat ihop. Samma sak var det för de andra på kursen (från Tyskland och Österrike) och läraren förvånades över det – för henne var det ofattbart. Här i Frankrike får barnen nämligen inte förrän i sen ålder välja kläder själva. Föräldrarna klär dem fint och elegant, nästan som små kopior av vuxna. Detta gäller i och för sig inte för alla. Barnen som jag tar hand om får delvis bestämma själva, men de klär sig fortfarande i mer enfärgade kläder utan tryck än barnen i Sverige med sina Hello Kitty-klänningar (vilket i och för sig är jättegulligt).

Så, det var allt. Nu ska jag kolla på Gossip Girl.

Ha en fortsatt bra första advent!

Vilken härlig dag! När solen strålar spelar det ingen roll om det blåser och är iskallt (ungefär 9 grader – säkert inget mot Sverige men i alla fall). Kom hem från dagens franskakurs för en timme sen. Det var inga problem att jag inte haft ork att göra läxan, för vi diskuterade helt andra saker idag. Och vad lätt det går att prata, det bara flyter på. Jämför jag med hur dåligt jag pratade innan jag kom hit och hur lätt det går nu så är det verkligen skillnad.

Ikväll måste jag vara barnvakt och missar därmed kvällens firande av Jule och Anne som båda fyller 20 nu i helgen. Men imorrn blir det en tidig tripp till Paris, följt av födelsedagsfika hos Jule (fick en jättefin handskriven inbjudan imorse på franskakursen, som hon hade skrivit tillsammans med ett av “sina” barn). Et je pense aussi que ce sera super cool d’y venir !

Kolonilotter på andra sidan muren runt Senlis

… han har? Ja, jo, det stämmer nog. Jag har nog aldrig varit lika sparsam som de senaste dagarna… Lite bio, lite fika och att undvika att åka in till Paris (svårt men nödvändigt) var helt klart lösningen. Men sen blir det kul! Vi au pairer här i Senlis har planerat in många saker att göra de närmsta veckorna innan jul (och efter). Så det är bara att spara spara spara…

Tänkte i alla fall berätta om min lördag, som var riktigt lugn. Efter en (som sagt) lugn morgon, blev det långlunch med familjen och gästerna för dagen. Vi åt choucroute garnie för andra gången här och det var utsökt, trots att det kanske inte är världens vackraste syn. Sedan, när klockan började närma sig halv fem var alla, inklusive jag, lite stressade över att inte ha gjort något vettigt under hela dan. Så vi åkte iväg till en Marché de Noël (julmarknad) i grannstaden Abbaye de Chaalis. Vi kom fram när solen började gå ner och det var väldigt fint.  Det fanns marknadsstånd både utomhus och inne i flera små lokaler med en massa fina handarbenen och vin-, ost-, champagne- och marmeladprovningar. Och man kunde köpa crêpes och vin chaud ute i kylan. Hittade många små fiffiga idéer lite här och var, bland annat en anteckningsbok klädd i tyg och med en ficka för en penna på framsidan (perfekt att göra själv) och ett litet skåp för förvaring av ägg.

Jag beställde förresten biljetter idag till mig och två till senlisiennes för att gå och se ett av luciatågen i Svenska Kyrkan i Paris. Bara för att man är i Frankrike kan man ju inte missa Lucia, eller hur?

Och sen är det jul. Längtar!

…vid namn L’amant-ami. Det verkar vara en hel del jobb med denna kaka, men resultatet kan nog inte bli annat än bra. För mer info om boken ur vilken receptet är plockat, se mitt förra inlägg. 

Förberedelser: 30 min. Tillagning: 40 min. Väntetid efter: 1 timme.

Ingredienser för 8 personer

Till smeten

• 100 g mörk choklad
• 100 g vit choklad
• 85 g rumsvarmt smör
• 100 g socker
• 2 stora ägg
• 80 g crème fraîche (40% fett)
• 120 g yoghurt, kärn- eller filmjölk
• 150 g mjöl
• 7 g bakpulver
• 2 g vaniljsocker
• finrivet skal av en halv apelsin
• en matsked starkt kaffe
• 1 liten burk nutella
• 2 g salt

Till dekoration

• 100 g mörk choklad
• 30 g vit choklad
• 40 g krossade Kellog’s Frosties

Bra att ha

• En köksvåg (ingredienserna mäts tyvärr inte i dl, msk och tsk här i Frankrike)
• Lite tjockare plastfolie
• Äppelurkärnare
• En spritspåse
• Avlång brödform

Hur gör man?

Börja med att förbereda dekorationen. Smält den mörka chokladen, blanda den med Frosties-flingorna och bred ut blandningen på en liten bricka täckt med plastfolie. Täck chokladen med plastfolie och låt stelna i kylen en timme. Ta sedan av den övre plasten. Smält den vita chokladen, doppa en gaffel i denna och gör fina mönster på den mörka chokladen. Ställ tillbaka i kylen ett tag och knäck sedan chokladen i bitar.

Ställ ugnen på 200 grader. Smält den mörka och den vita chokladen i separata kärl (i vattenbad eller i mikron).  

Mosa smöret i en bunke och tillsätt sockret och äggen samtidigt som du vispar. Tillsätt även crème fraîchen och filmjölken. Häll hälften av denna blandning i en annan bunke.

Blanda mjölet, bakpulvret och saltet. Rör ner hälften av mjölblandningen i ena delen av smörblandningen och den andra hälften i den andra.

Tillsätt vaniljsockret, apelsinskalen och den smälta vita chokladen till den ena delen. Till den andra delen tillsätter du kaffet och den smälta mörka chokladen. Häll ned de två blandningarna samtidigt/omlott i en smörad och mjölad bakform för en marmoreffekt.

Sänk temperaturen till 180 grader och sätt in kakan i ugnen. Ta  ut den efter 40 minuter och låt den svalna, utan sin form, på ett ugnsgaller. Gör små tunnlar i kakan med hjälp av en äppelurkärnare och spritsa ned Nutella i dessa. Till sist, dekorera lite fint med chokladbitarna.

Délicieux !

I novembers upplaga av tidningen Biba hittade jag en artikel med rubriken 4 desserts qui font craquer (tous) les mecs (översättning i rubriken). Inte för att jag tror att en enkel efterrätt kan göra sådana underverk, men de såg helt klart smaskiga ut.

Pour attraper un chaud lapin

Pour faire rougir un dur à cuire

Pour cueillir un mec pas tarte

Pour épater un mec craquant

Recepten kommer från boken Délices et coeur brûlé av Vanessa K. Den innehåller ungefär hundra recept, blandat med dagboksliknande texter och lite annat. Om man ska baka något riktigt gott verkar det som att det är där man ska leta. Tänkte översätta receptet på chokladtårtan i nästa inlägg och så länge kan ni ju alltid njuta av bilderna.

À tout à l’heure !

Sådär ja, nu sitter lite bilder uppe på väggen.

Vilken skillnad det blev! Nu känns det liite lite bättre med hemlängtan och allt. Trots att det inte blir mörkt lika sent här som i Sverige vid det här laget, så känns det nog lika grått och trist här ändå. Värmeljus, Spotify och att hela tiden hitta på saker kommer nog bli räddningen (och är det redan).

Så, åter till bilderna. Familjefotona på dörren skickade pappa och Anna till mig på min födelsedag. I samma paket återfann jag även en Veckorevyn och en påse Ahlgrens bilar. Mycket uppskattat kan jag lova! Vykorten ovanför hyllan köpte jag i Montmartre i Paris för lite mer än en månad sen. När skrivaren har matats med nytt bläck ska jag sätta upp fler bilder. Jag längtar redan!

Vaknade klockan 11:11 imorse och missade med andra ord att åka iväg till havet med familjen. Dumt av mig att inte ställa klockan, samtidigt som det var väldigt skönt att få sova ut. Igår kväll cyklade jag iväg till J för en liten filmkväll. Vi såg Nos 18 ans, en riktig tonårsfilm med allt vad det innebär. Den utspelar sig år 1990 men är inspelad för bara några år sen, och de har verkligen valt ut de bästa kläderna – och de sämsta – från den tiden. Verkligen sevärd med en rätt gullig historia.

Vi gjorde även chailatte och snaskade på lite pepparkakor sådär några veckor innan jul. Perfekt tröst nu när min hemlängtan är så stor som den bara kan bli. Längtar efter familjen, syskonen, närheten till vännerna, alla middagar, helgfrukostar, alla mysiga kaféer. Och tänk vad enkelt livet är i Stockholm när man med hjälp av SL-systemet kan ta sig vartsomhelst nästan närsomhelst. Här slutar bussarna till Chantilly gå strax efter 20:00 (19:00 på söndagar och helgdagar). Och kommunikationerna inom Senlis ska vi inte tala om… Utan tillgång till bil (och utan körkort) är livet hårt. Men jag ska inte klaga – jag har ju i alla fall tillgång till en cykel. Alltid något.

Nu blev jag riktigt sugen på att göra någonting. Först och främst blir det nog att göra klart franskaläxan. Sen borde jag kanske ta tag i att få det lite hemtrevligt i mitt rum, där väggarna fortfarande är vita och kala. Det blir nog till att fästa upp lite inspirationsbilder och bilder på familjen. Sådär, nu har jag något att göra fram tills ikväll, då jag ska iväg till S för en au pair-kväll. Vet inte hur många vi blir, men hon har huset för sig själv och vi köpte dryck, snacks och cappucino igår så det kan inte bli annat än bra.

Senlis

Livet i Senlis rullar verkligen på. Att plugga franska, fortfarande förundras över husets tystnad och kalhet under dagarna, hämta barn, rita tuschteckningar med treåringen som i eftermiddags, och som nu cykla iväg i kylan och mörkret till veckans körrepetition, ja det är sådant som händer här borta. Imorrn är alla som jobbar lediga, och även jag. Vad ska man hitta på månn tro?

Måndag eftermiddag på väg hem från skolan

Vilken lugn dag!

Jag vaknade strax efter halv elva av att det var knäpptyst i hela huset, eftersom familjen fömodligen hade gått iväg till kyrkan. Och visst var det så, fick jag sedan veta av en handskriven lapp på köksbordet. Så jag tog en lång dusch, värmde mjölk och fixade en stor skål med Ricoré-kaffe och satte mig framför TVn och zappade fram ett trevligt matlagningsprogram. Vilken frihet det är när man plötsligt kan se på TV på ett annat språk utan att bli det minsta uttröttad. Jag förstår verkligen mer och mer för varje dag. Under tiden passade jag även på att smida lite planer inför eftermiddagens lilla återträff med au pair-gänget.

Lite efter ett kom familjen tillbaka och började duka fram lunchen. Jag hälsade på denna veckas söndagsgäster, ett par med tre helt bedårande flickor i åldrarna 2, 4 och 6 år. Tvååringen ville absolut sitta bredvid mig vid bordet och visade mig hela tiden hur duktig hon var på att äta. Precis som min lille tvåårige lillebror i Sverige kunde hon inte riktigt prata, men det var verkligen inget problem – man förstod precis vad hon menade.

Flera skivor rosmarinkryddad lammstek med ugnsvärmda grönsaker, många bitar god ost, en kopp kaffe med mjölk, chokladtårta och en bit nougat (och många komplicerade diskussioner om bland annat olika skolor och klasstillhörigheter i Frankrike)  senare drog jag mig tillbaka till mitt rum och tog det lite lugnt. Kom på att jag ju faktiskt har FM-radio i min Samsung Touchwiz, så jag lyssnade lite på franskt prat medan jag filade på en liten fransk översättning på en matlista till familjen. Började redan två veckor innan jag åkte till Sverige att äta lite mer hälsosamt (läs: enligt LCHF). Så jag tänkte att det ju är bra om de får en lista på lite saker som kan vara bra att ha hemma så att jag kan fixa mättande frukostar (ägg och bacon) och kanske en och annan lunch när mamman inte är hemma, eller äter något jag inte kan äta. Det tar ett tag att ställa om sig till att endast äta enligt LCHF, men efter ett tag försvinner allt sötsug och det räcker att äta en 70-procentig chokladbit eller en frukt när suget kommer (men ibland tycker man att även det är för sött).

Vid fem-tiden travade jag iväg till Senlis egna lilla tésalong, där man kan välja mellan uppåt 30 olika tesorter. Där mötte jag upp S och B och efter att inte ha träffat dem på nästan två veckor var det verkligen skönt att vara tillbaka och sitta och skvallra. Jag älskar verkligen franska.

Och nu sitter jag här, efter lite pumpa- och morotssoppa,  ett gäng ostbitar och en naturell yoghurt till middag (lyssnande på jazzradio) och veckans lön i plånboken och är sjukt taggad för en ny vecka här i trevliga Frankrike. Med klackskorna uppackade ur resväskan. Yes!

Salon du Thé. Men ingen av oss drack té denna gång, det blev en espresso för mig, choklad för B och cappucino för S.

I torsdags kväll på flyget, satt jag bredvid två franska killar i 18-årsåldern. Jag satt längst in mot gången och läste svenska Cosmopolitan varvat med lite texter ur min kursbok i franska. Han som satt vid fönstret verkade ta tillfället i akt att sova, medan han i mittensätet lyssnade på någonting på sin iPod. Lite då och då sneglade han på vad jag läste, och väldigt ofta utbrast han i lite dämpade skrattanfall. Jag satt verkligen och började fundera över vad det var han skrattade åt, för inte var det väl åt det jag läste…

Efter sisådär en timme kunde jag inte släppa min nyfikenhet längre, utan frågade (naturligtvis på franska) vad det var han lyssnade på. Det visade sig att det var någon slags fransk humorserie, skulle tro att det var lite som Hem till Midgård. Han lät mig till och med lyssna på första avsnittet på hans iPod. Jag förstod inte riktigt allt, men det verkade sjukt kul om man sätter sig in i den så jag frågade efter namnet och hur man kunde hitta den. Tydligen hette serien JBX och skulle vara lätt att hitta på nätet. Men han sa att det fanns en lite enklare serie också som hette Donjon de Naheulbeuk. Spännande! Får se om jag har samma humor som honom. Donjon var lätt att hitta, men JBX var faktiskt lite svårfunnen.

Idag kom förresten två vänner till familjen hit med deras två söner för att äta lunch. Mamman i den familjen går samma franskakurs som jag och är verkligen jättetrevlig. Hon kommer från Korea men pratar franska riktigt bra. Och deras 6-årige son påminner jättemycket om min lillebror Joel när han var i samma ålder – supersöt. Pappan är fransman och var jättetrevlig han med, så lunchen blev riktigt bra. Vi åt chocroute garnie och det var väldigt gott och mättande.

Nu lyssnar jag lite på jazz/blues-radio på Spotify i mitt rum och ska nog ta en liten promenad in till Senlis innan jag sitter barnvakt ikväll. Det ser ut som att solen kommer stanna på himlen ett bra tag trots att klockan är över fyra. Det gillar jag.

Jag kom på att jag ju faktiskt inte, sedan jag började jobba här i Frankrike, berättat hur en typisk vecka ser ut för mig.

Måndag

8:00 – 8:50 Stiger upp, äter frukost, gör mig iordning

9:00 – 9:15 Hoppar in i Sarahs bil och vi åker den 9 km långa sträckan till grannstaden för att ha vår kurs i franska

9:30 – 11:00 Franskakursen pågår. Vissa dagar går vi igenom grammatik och användbara ord, andra dagar blir det någon diskussion om något intressant ämne, och så kanske vi ser något litet filmklipp på TVn.

11:30 – 16:00 Lagar lunch och äter i köket antingen själv eller, om mamman är hemma, tillsammans med henne. Sedan ledigt.

16:00 – 17:00 Tar med mig lite mellanmål i väskan (oftast ger mamman mig en halv baguette och en mjölkchokladkaka som barnen sedan får dela på) och en flaska vatten om barnen är törstiga, tar fram sittvagnen och går iväg till skolan. Oftast följer mamman också med eftersom Beryl, 3 år, går i en annan del av skolan än de två andra flickorna och slutar nästan samtidigt. Då kan man dela upp så att en går och hämtar Beryl och den andra väntar på de andra två. Att gå till skolan tar ungefär 15 min i lugnt tempo och tillbakavägen med barnen tar kanske 30 min.

17:00 - 17:30 Jag hjälper lilla Beryl att hänga upp sina kläder och ställa skorna snyggt. Sedan tar vi det lite lugnt, Solène och Armelle gör sina läxor.

17:30 – 18:30 Jag har lite svenskaläsning med Solène, pratar lite om vad vi läser, kanske gör lite övningar i hennes svenskabok från förra året i skolan i Sverige. Ibland, när det är svårt med koncentrationen, spelar vi något spel på nätet.

18:30 – 20:00 Vi hjälps åt att duka fram tallrikar, bestick och glas på bordet i matsalen. Solène brukar sätta på musik i stereon och det blir lite hoppande och dansande innan det är dags för middagen. Och efter middagen följer jag med flickorna in i badrummet för att borsta tänderna.

20:00 – 00:00 Ledigt.

Tisdag

8:00 – 9:00 Äter frukost, fixar en kopp chaïlatte och sitter och ser på lite morgon-TV.

9:00 – 10:30 Tar sedan på mig joggingskorna och sticker ut och springer 30-40 minuter. Ibland möter jag upp B, en au pair som bor i närheten, och vi gör sällskap och passar på att prata lite under tiden. Efteråt blir det lite situps, armhävningar och stretch och en dusch.

10:30 – 12:00 Här brukar det bli lite franskaplugg eller något annat spännande.

12:00 – 16:00 Lunch och sedan ledigt.

16:00 – 20:00 Samma schema som måndagen, bara det att svenskalektionen är med Armelle i stället och vi anpassar läsning och sådant efter vad hon är intresserad av.

20:00 – 23:00 Går/cyklar iväg till repetitionslokalen där kören övar. Vi repar i två timmar och eftersom alla stämmor behöver öva var för sig, blir det mycket dödtid som jag brukar ägna åt att läsa någon tidning eller rita krumelurer. Får sedan skjuts hem av en annan andrasopran.

23:00 – 00:00 Brygger en kopp té, tar det lite lugnt och går sedan och lägger mig.

Onsdag

8:30-9:30 Äter frukost i lugn och ro, gör mig iordning och ser vad flickorna har för sig.

9:30 – 12:00 Eftersom flickorna är lediga varje onsdag, har vi börjat ägna onsdagsförmiddagarna åt att fixa iordning i deras rum. När det är klart går jag ett varv med dammsugaren, vilket är ganska jobbigt eftersom golven är täckta av heltäckningsmatta som dammet lätt fastnar i.

12:00 – 13:00 Dukning av bordet och långlunch med alla tre barnen och mamman. Ibland är det jättelivat och ibland lugnt och trevligt.

13:00 – 20:00 Mamman går iväg med Solène och Armelle till deras aktiviteter (Solène har bild och Armelle pingis) och jag är själv med Béryl och vi kan prata svenska hela eftermiddagen. Ibland tar vi en promenad till biblioteket. När resten av barnen är tillbaka sätter vi oftast på någon dvd med engelskt eller svenskt tal som de får se på fram till middagen, som dukas fram vid sju.

20:00 – 01:00 Förberedelser och avfärd till au pair-träffen på Le Sylvia i Chantilly. Där är det alltid lika trevligt, och le chocolat chaud à l’ancien är alltid lika god.

Torsdag

9:00 – 12:00 Frukost, jogging, dusch, franskaplugg (nästan precis som tisdagarna).

12:00 – 13:00 Lunch med mamman, jag passar också ibland på att dubbelkolla med henne om jag förstått franskaläxan rätt.

13:00 – 14:00 Förbereder mig inför kursen och packar ned mellanmål till barnen i väskan eftersom jag inte hinner hem emellan. Går bort till den vanliga mötesplatsen jag och Sarah kommit överens om och vi åker till franskakursen.

14:00 – 15:30 Kursen pågår.

16:00 – 20:00 Hämtar barnen, svenskakurs med Solène, middagsdukning, middag.

20:00 – 00:00 Ledig tid.

Fredag

8:30 – 10:00 Frukost, gör mig iordning, går bort till kursen Conversation Francais som ligger här i Senlis.

10:00 – 11:30 Kursen pågår. Här är det pratet som står i fokus.

11:30 – 13:00 Brukar kika förbi marknaden i Senlis tillsammans med Sarah. Alltid kul att se om man hittar något.

13:00 – 16:00 Lunch och sedan lite ledig tid.

16:00 – 20:00 Hämtar barnen, svenskakurs med Armelle, middagsdukning, middag.

20:00 – 00:00 Ledigt. De två tidigare fredagskvällarna har J kommit över och vi har hittat på något kul tillsammans, eftersom det äntligen varit helg.

Lördag

Oftast ledig, men som till exempel ikväll så är föräldrarna bjudna till några släktingar inne i Paris och jag är tvungen att barnvakta mellan sju och efter midnatt. Det blir alltså inget dansande hela natten lång i Paris tillsammans med de andra au pair-tjejerna för mig ikväll. Men varför inte nästa helg.

Söndag

Ledig. Brukar starta med frukost och sedan en joggingrunda antingen själv eller med B. Le jardin ecologique här i Senlis är en favoritplats. På eftermiddagen/kvällen kan det bli en kopp té på tésalongen här i stan, en macaron från konditoriet, efterföljt av en film på stadens biograf. Senaste filmen vi såg var Fame dubbad till franska.

Kvällsmiddagen på söndagarna är oftast väldigt lätta, till exempel soppa eller flingor med mjölk, och familjen brukar gå och lägga sig tidigare än vanligt för att orka upp på måndagsmorgonen.

Ja, så ser alltså en typisk vecka ut här i Senlis. Lugnt och trevligt med andra ord. Det enda jag saknar är att ha ännu närmare till Paris. För trots att det bara tar en timme att ta sig dit från Senlis, så kostar bara själva resan tur och retur 17,50 Euro om man räknar med bussen Senlis-Chantilly, tåget Chantilly-Paris och en dagsbiljett för Métron.

Det här var min utsikt från övernattningslägenheten i Paris. Farbrodern och hans fru bodde på fem minuters gångavstånd från Metro-stationen Bastille i en riktigt stor och fin lägenhet. När jag klockan halv elva igår kväll stod utanför dörren hörde jag vinglas och skedar klinkandes mot assietter på andra sidan. Jag möttes av ett fullt middagsbord med uppåt tio personer, alla i min ålder varav några kom från USA och var i Paris för någon slags trainee-tjänst. Farbrodern, som för övrigt var riktigt riktigt gästvänlig och snäll, presenterade mig för alla, visade mig var jag kunde sova och förklarade att de precis skulle börja med desserten. Men jag som inte ens ätit middag fick en bit baguette och ostbrickan serverad först, och ett glas riktigt gott Bordeaux-vin. Det blev en sjukt trevlig kväll och många skratt. Men eftersom jag kom lite sent dit så hann jag aldrig riktigt lära känna någon, så jag hoppas att det blir fler middagar hemma hos dem.

Vad härligt det var att vakna upp mitt i Paris i morse. Efter lite te-drickande och frukost-ätande i lägenheten, sade jag hejdå och tack till familjen och promenerade ner till Bastilles i solskenet. Där köpte jag tidningen L’Officiel och gick sedan ner till metron för att åka till Gare du Nord och vidare till Senlis. Och nu är jag äntligen här. Blev en riktigt lång resa, men jag är riktigt nöjd.

Igår kom lite släktingar hem hit till villan för att fira Isaks, brorsans, 18-årsdag som var i måndags och litegrann för att fira min födelsedag som var för några veckor sen. Italiensk buffé blev det med Staffans hemgjorda salladsdressing, mozzarellaost, olivolja från Kreta i somras, salami, proschiutto, pappas spenatpajer och fransk chokladtårta till efterrätt. Det blev sjukt kul. Våra låtsassläktingar (mammas bästa väninna, hennes man och deras två barn som är i min och Isaks ålder, plus dotterns pojkvän) körde på temat lila både i klädväg och i presentväg, så jag fick en sjukt snygg lila vattenkokare – en sån som visslar när vattnet är varmt – och Isak fick en lika lila mockabryggare. Senare på kvällen blev det musikspelande i vardagsrummet såklart, musiken i stora villan slutar aldrig att strömma från alla håll och kanter.

Hann även med att besöka min gamla skola, KTH på Valhallavägen, igår och kika in hur mina klasskompisar från förra året hade det. Det blev mycket kramar och nostalgi och tro’t eller ej så längtade jag tillbaka en aning till alla sena kvällar i datasalen skrivandes på någon 50-sidig inlämningsuppgift. Så nästa höst blir det förmodligen en återkomst, till år två av fem.

På eftermiddagen mötte jag upp S, som jag gått i samma klass som mellan fyran och tredje året på gymnasiet. Vi gick till ett jättemysigt fik på Gamla Brogatan och satt och pratade och skrattade sjukt länge, det är så himla kul med nån som man har så många gemensamma minnen med.

Det var andra dagen med glasögonen igår och det är precis som optikern sa, att jag skulle börja ha på mig dem mest hela tiden. För vilken upptäckt det är att plötsligt kunna se saker sjukt långt bort ifrån en. Det måste vara därför jag inte känt igen folk jag mött på gatan förrän det varit försent. De måste ha tyckt att jag ignorerat dem rejält. Förlåt!

Sen var jag ju tvungen att se hur glasögonen passar till lite olika kläder också, så det blev lite löjliga bilder både i förrgår på Gina Tricot och igår i provrummet på Åhléns City innan fikat.

Köpte faktiskt den fina västen och jeansleggingsen på Gina Tricot. När man hatar att prova jeans verkar faktiskt leggings vara ett rätt bra alternativ.

Nej, nu måste jag börja packa inför resan tillbaka till Paris. Flyget går ikväll och jag ska övernatta hos några släktingar till pappan i min värdfamilj. De bor nämligen inne i Paris och jag stannar där eftersom det är rätt farligt att åka tåg till Chantilly ensam efter sju på kvällarna. Men imorrn åker jag tillbaka till familjen och mitt hem fram till juni nästa år.

À demain Senlis.

Imorrn sitter jag på planet mot Sverige för en lång och efterlängtad ledighet. Ska nog börja packa lite redan idag… Det har hänt ganska mycket sen jag skrev sist. Förra torsdagen hade jag födelsedagsfirande här i huset med (delvis) svensk mat. Eller mat som jag åt ofta i Sverige när jag var mindre, typ Korv Stroganoff, hemlagda köttbullar, pannbiff, potatismos, rårörda lingon (hittade en burk importerad från the U.S. i Paris för 5,70 Euro, men det var det värt) och pannkakor stekta i rikligt med smör. Sen blev det kladdkaka och pannkakstårta (som jag fick i present av J och B). En riktigt toppenkväll helt enkelt!

På den stora dagen kopplade jag upp mig på Skype och fick höra skönsång från familjen i Sverige, då de samlats i stora villan för att äta födelsedagsmiddag och fira mammas och min kusins födelsedagar. Efter det blev det middag med familjen här i Senlis, korv stroganoff och spaghetti bolognese med efterföljande noissettepaj och Joyeux anniversaire-sång. Och lite senare kom J förbi och vi gjorde Chaï-thé och såg filmen Changeling. En lugn födelsedag efter mycket firande dagen innan.

Helgen blev lugn med mycket sömn och en trevlig söndagsmiddag med Sarah och Sarah på en nästintill tom men trevlig och billig restaurang i Senlis. En riktigt bra avslutning på veckan helt enkelt.

Och denna vecka blev det körsång som vanligt på tisdagskvällen, babysitting på onsdagen, Le Sylvia på torsdagen och babysitting på fredagen. Dessutom, när barnen nästan hade somnat igår kväll, kom J förbi och vi satte igång med kanelbullsbakning. Som alltid när man börjar med ett sånt projekt, drar det ut lite mer på tiden än väntat. Men halv två natten till idag hade vi 36 nybakta, varma och goa bullar – vilken lycka! Och köket doftade precis som i stugan på landet efter mammas kanelbulls-infall. Blev inte så många i somras dock, men det var nog bara bra. De är ju farligt goda så man får vara lite försiktig…

En bild från gårdagen, plus några bilder från en liten höstpromenad i Senlis för två veckor sen.

Idag fyller mamma år. Och om tre dagar är det min tur. Då lämnar jag tonåren bakom mig för alltid. Har precis skrivit klart en inköpslista inför torsdagens buffet à la Suède, då jag har bjudit in au pairerna i området för en kväll med riktigt svensk mat. Det är en glädje bara att sitta med inköpslistan och översätta potatismos och rårörda lingon (purée de pommes de terre och airelles au sucre), vattnas redan i munnen. Nu när jag inte har behövt laga så mycket mat, då det inte ingår i mina arbetsuppgifter här i huset, så längtar jag ibland efter att stå i köket som en riktig husmor med tre stekpannor, en massa smör och sjukt mycket pannkakssmet.

Förra årets besök i Burträsk, Västerbottensostens hemtrakter

Under hela förra året, då jag flyttat hemifrån och skulle laga middag, så blev det alltid som godast när jag lagade till maten från grunden, med grönsaker, kött, smör, röd mjölk, grädde osv. Så ska det förhoppningsvis bli nu också. Kallare tider kräver mättande mat.

… sitter jag på bussen tillsammans med Jule-Marie på väg till Chantilly, och sedan på tåget mot Paris. Idag ska vi fokusera på butikerna lite mer. Ska äntligen hitta några tjocka strumpbyxor eller leggings, nu börjar det ju bli riktigt kallt här. Och dessutom verkar det som att man inte kan klä sig med kjol som slutar ovanför knäna utan att få höra visslingar och tutande från förbipasserande bilar. Helt sjukt! Men i alla fall, ska nog titta in på H&M. Där känner man sig lite hemma i strumpsortimentet i alla fall.

Både igår och i torsdags kväll var jag barnvakt. Igår blev det Grease dubbad till franska för hela slanten. Men sångerna var så klart på engelska så jag sjöng med för fullt, trots att både Solène och Béryl hyssjade ned mig hela tiden.

Den sista bilden är tagen med familjens webkamera, som jag äntligen hittat. Så nu, mamma, Staffan, pappa, Anna och alla syskon, kan jag sitta med och prata vid middagsborden trots avståndet!

Har fixat två picknick-mackor med tyskt rågbröd nu, och nu ska jag ut på en liten springtur. Sen Paris! Och precis nu tittade solen fram och lyser på de höstfärgade träden utanför. Det här kommer bli en härlig dag.

Efter att ha Skypat med mamma en lång stund igår kväll och med pappa idag på dan, så har jag nu på begäran fotat lite här inne i huset. Tänkte fota lite mer imorrn när det är bättre ljus, men här kommer en liten försmak. Och en stor grattiskram till min lillebror Hjalmar som fyller två år imorgon!

Passade även på att ta bilder på les filles, efter att jag själv blivit fotad av Solène. Oj, nu är klockan mycket! Min kör börjar om fyra minuter (och det tar tio minuter att gå dit). Bäst att jag snabbar på med andra ord.

Från i morse har regnet öst ned här i Senlis. Det var meningen att jag skulle följa med Solènes klass till simhallen idag mellan 14:15 och 15:45, men väl där visar det sig att vi är fem vuxna när det bara skulle vara två.

Så jag gick och handlade tidningar i stället!

Det är en halvtimme kvar tills jag ska gå och hämta barnen i skolan och jag har verkligen för mycket ledig tid för mitt eget bästa känns det som. Lyssnar just nu på Tingseks nya platta, dricker egenmixtrad latte och äter mörk choklad och funderar litegrann på vad jag ska ta med mig tillbaka till Frankrike efter min hemresa under höstlovet.

Mina fyra par klackskor som inte fick plats i resväskan under förra resan är prio ett. Har dock fortfarande problem  med min ena hälsena som smärtar när jag står på tå, men om jag alltid har ett skobyte med mig så ska det nog funka.

Sedan skulle jag gärna vilja ta med mig mina akvarellblock – det kanske kan bli min sysselsättning när jag inte har nåt att göra. Om det inte blir för tungt vill säga.

Kanske ska passa på att klippa mig när jag ändå är hemma. Justdet, min hårtork kan ju behövas nu när det börjar bli kallare.

Förresten så längtar jag sjukt mycket efter att träffa familjen nu, eller familjerna då. Det är en sak att ta hand om andras barn, hur söta och gulliga de än är. Men att umgås med sina egna syskon och se dem utvecklas är så mycket mer värt. Jag blir helt varm i hjärtat när jag tänker på dem!

Ser fram emot ikväll också, vi blir fem pers här hemma hos mig. Sarah fixar crêpepanna och smet, Lisa fixar sylt och jag ordnar med smör till stekningen, typ. Sedan blir det någon film tror jag. En riktigt mysig fredagskväll med andra ord!

Det var riktigt trevligt igår kväll på La Sylvia. Har fortfarande träningsvärk i käkarna efter allt skrattande. Nu är vi sammanlagt fyra svenska au pairer i Chantilly med omnejd, lite kul ju. De andra tre planerade att åka till IKEA idag för att handla lite hemlängte-mat och sånt och jag skulle gärna följt med om jag inte hade bestämt att jag skulle springa med Brigitte i förmiddags… Men jag hoppas att de ska åka dit snart igen för jag börjar sakna knäckebrödet. Och kaviarn. Och… Äsch, det är rätt bra här med, men det är ju alltid kul att åka till IKEA.

Springturen med Brigitte gick förresten bra. Vi sprang rätt långsamt för att kunna prata samtidigt och nu sådär efter en månad med löpturer två/tre gånger i veckan så börjar jag märka skillnaden. Nu räcker inte längre 30 minuter för att bli slutkörd. Ska kanske hitta någon annan runda till nästa gång…

Det här har varit, och kommer att bli en bra vecka känner jag på mig. Just nu är jag trött och seg och hungrig och väntar på middagen, men imorrn kväll planeras det filmkväll och crêpes hemma hos mig och på lördagkvällen blir det antingen Paris eller Chantilly. Ska bli riktigt kul och trevligt och spännande och allt sånt!

… faktiskt. Nu är det onsdag igen, barnen är lediga, och jag borde ha sjukt mycket att göra. Men egentligen så beror ju allt på en själv – vad man har för visioner. Det är en timme och en kvart kvar till lunch och hittills har jag bara lyssnat på musik (artister som ska spela på en festival här i närheten) och lagt pussel med Armelle och Béryl. Lugnt värre.

Ikväll, onsdag som sagt, ska jag åka till Chantilly och La Sylvia.

Har inte orkat skriva så mycket här på sistone. Men det har inte hänt så mycket intressant sen sist. Jag blev förkyld i torsdags kväll, så hela fredagen låg jag i sängen och varvade avsnitt av Sex and the City med att sova. Vaknade till för att äta lunch och middag, men det var allt. Föräldrarna var lite fundersamma på om jag skulle klara att åka med till Versailles på lördagen för att passa Beryl medan föräldrarna var på en soaré och Armelle och Solène var på crêpeparty. Men jag hann bättra på mig till lördag förmiddag, tack vare sömnen och lite influensamedicin. Missade ju ioförsej konversations-kursen på fredagsmorgonen, men den här veckan ska det gå bättre. För säkerhets skull så struntade jag att springa idag, jobbigt att bli förkyld igen liksom.

Förresten, i söndags kväll mötte jag upp Lisa och Brigitte, en au pair från Österrike, för att snacka lite. Kanske det kommer bli en ny tradition, att träffas på söndagkvällar. Den kväll då nästan inga ställen har öppet. Men vi hittade ett i alla fall, en hotellrestaurang, som lyckligtvis hade öppet till 23.

Idag är jag riktigt seg, seg i huvudet och kroppen. Men jag gillar läget. Har orkat med att se två avsnitt Sex and the City (de sista två som utspelar sig i Paris) dubbade till franska. Trots att Carries röst var mycket mörkare i den franska versionen så var avsnitten minst lika bra. Och jag förstod allt! Längtar efter nästa gång jag ska åka till Paris… Då blir det nog mer shopping än förra gången. Ska komma ihåg att köpa tjocka strumpbyxor, för nu börjar det märkas att det börjar bli höst.

Här kommer lite fler foton från helgen, några är från i lördags när jag, Sarah och Jule-Marie gick runt i Senlis och tittade in i två kyrkor (varav den ena hade en konstutställning) och sedan såg ett slags skådespel på Place des Arènes. Den platsen har tydligen varit ett ställe för gladiator-spel förr i tiden. På lördagskvällen firades Armelles födelsedag och hon hade kvällen till ära fått bestämma huvudrätten – köttfärssås och spaghetti.

På söndagen, efter körrepetitionen, frågade Jule-Marie och Sarah mig om jag ville följa med till Chantilly och kolla på slottet där lite snabbt. Vi gick en liten runda, men tog en paus under några sagolika träd för en liten fika. Några bilder från Chantilly finns i förra inlägget, men här kommer några till. Senare på söndagskvällen mötte jag upp Lisa inne i Senlis för en sen kaffe/fika. Hon hade varit ensam med “sina” barn nästan hela helgen, så det var enda tillfället att ses. Det var dock ovanligt få ställen som var öppna. Men vi hittade en restaurang till slut, där vi satt och pratade ett bra tag.

Ikväll ska jag möta upp Lisa, Sarah och Jule-Marie för en tripp till ett café i Chantilly. Det ska bli riktigt kul! Men först ska jag ta en liten promenad till biblioteket och lämna tillbaka förra veckans dvd-filmer. Och kanske fortsätta med lite franska-pluggande.

Var på en liten minitripp till Chantilly i förrgår. Vi gick omkring i den stora trädgården bredvid slottet, var lite som att kliva in i en saga. Man kan hyra in sig i de små gamla husen för att anordna fest eller bröllop. Kanske inte syns så tydligt på bilderna, men fönstrena satt lite hipp som happ. Såg jättegulligt ut!

Idag har jag hunnit med en springtur, franskapluggande (försökte förstå den svåra texten jag har i läxa genom att översätta den till engelska med babelfish - gick sådär), musiklyssnande och så hämtade jag såklart barnen på eftermiddan. Vagnen, la poussette, hade gått sönder och drog snett, så Beryl fick gå hela vägen tillbaka. Promenaden tog med andra ord lite längre tid än vanligt. Eftersom det var Solènes tur att ha lite svenska-lektion idag bestämde jag mig för att bara prata svenska på hemvägen. Men hon vägrade att svara på mina frågor. Och när jag frågade om hon förstod vad jag sa, så sa hon på klockren svenska “Nej, det gör jag inte”. Tror hon förstod det mesta, så jag pratade på ändå.

Nu är jag själv med Solène och Beryl ett tag, eftersom Virginie följde med Armelle till hennes första katekism-lektion (Bibel-läsning tror jag). Och senare ikväll ska jag iväg till veckans körrepetition. Hade ett extra körrep i söndags där man skulle ha med picknick. Och alla hade med sig mat för minst fyra personer. Snacka om överkonsumtion, haha! Någon hade med sig quinoasallad med kräftstjärtar, någon en supergod potatissallad. Sedan smakade jag en bit smakrik Camembert och hembakt fullkornsbröd. Sedan paj gjord på mirabeller (små plommon) och ricottaost, chokladbrownies, crème caramel, mörk choklad och kaffe. Och lite smakprov av vin på det… Och alla är fortfarande jättetrevliga, även om det känns lite märkligt att umgås med folk i 50-årsåldern och uppåt. Men det blir ju lite som släktträffar kan man säga. Rätt kul med andra ord! Sen funderar Lisa, en tjej som också är au pair här, på att börja också. Då blir det säkert ännu roligare.

Nu måste jag tillbaka till jobbet. Beryl behöver badas.