Måndag 7 december tillkommer tre nya årskort på SJ: Årskort Silver Resplustillägg, Årskort Silver Plus Resplustillägg, Årskort Guld Resplus tillägg.

Med dessa kort som kostar ca 10 000 SEK mer än vanliga kort resa med länstrafiken utan biljett. Detta innebär att man kan gå på bussen i Stockholm för att åka två hållplatser. Eller spårvagnen i Göteborg för att åka mellan Centralstationen och Liseberg. Eller Skånetrafikens tåg. Eller nåt annat exempel, finns rätt många.

Dock gäller kortet INTE på Arlanda Express, expressbussar, flygbussarna.

Jag ska helt klart uppgradera mitt silverkort. Det är faktiskt värt pengarna. Egentligen får jag SL-kort av skolan men med årskortet kan man ju åka överallt. Då behöver jag inte tänka på att gå in på Pressbyrån innan jag kliver på bussen till Parken zoo i Eskilstuna. Eller krångla med biljetter och vad som gäller eller inte gäller när jag åker med UL:s bussar. En riktig höjdare alltså!

Toppen SJ!

Yngste sonen var uppe i centrum igår. När han och kompisarna skulle hem så hade 2 av kompisarna JOJO-kort och fick gå på bussen. Min son óch en av kompisarna hade bara sitt Skol JOJO-kort och det gällde inte på lördag kväll. Killarna ville betala kontant med detta förvägrades dem. Skånetrafiken har infört kontanthanteringsstopp på kvällar. Killarna fick gå hem genom staden. Det är tydligen så att 2 ungdomars promenad genom staden en lördagskväll är att föredra framför att låta dem åka med. Dom saknade JOJO.

Jag vet att busschaufförer har blivit rånade och det är skälet till att man införde stopp för hantering av kontanter. Det är väl inget fel i det men det betyder inte att min son inte skulle kunna följa med på bussen. Frågorna hänger engentligen inte ihop rent principiellt. Den ena fråga handlar om kontanter. Den andra handlar om rätten att få åka buss. Att få åka buss i Malmö innebär att man skall erlägga avgiften. Sonen lade upp jämna pengar och ville betala. Det är då som busschauffören säger att han inte tar emot kontanter. Vad som inträffar då är att det finns en resenär som både kan och vill betala med i Sverige godkända betalningsmedel och Skånetrafiken som vägrar ta emot. Skall detta innebära att min som inte skall få åka buss? Nej och åter nej. Det är Skånetrafiken som inte vill ha godkända mynt och det gör Skånetrafiken till den part trilskas och gör fel när man inte vill låta kunder som kan och vill betala åka med.

Skånetrafiken lägger ner mycket pengar på att göra reklam för kollektivtrafiken. Kollektivtrafiken gör med sin blotta existens en bra sak för miljö mm. I ljuset av detta så finner jag det svårt att fatta att man samtidigt arbetar aktivt mot kollektivtrafik.

Jag ringde och pratade med Skånetrafiken idag och då upplystes jag om att Stockholm har kontantstopp. Varför skulle jag se SL’s policy som en förmildrande omständighet för Skånetrafikens stopp att åka buss när man vill betala. Jag frågade kille varför jag skulle titta på lokaltrafiken i en annan del av Sverige när jag kan titta inom alla andra delar av Skånetrafiken i vårt län. Där får man betala kontant. Det är bara i Malmö man inte får betala. Man kan betala men man får inte med kontanter.

Sonen vandrade hem och, tack och lov, missade han rånarna vid Södervärn.

Due to illness, and thus not very much interesting to write about, I’ve been keeping a low profile during the weekend.

Today I’m going to Fp Malmö’s board-meeting and then I’m going to start assembling all my stuff in preparation for the coming trip to the Hague.

Got the new “Jo-jo” card for Skånetrafiken today also. A good thing with direct update with how much money you have to spend on local buses and trains. That is a thing that has been bugging me for two years.

Further, not much news to tell. Have developed a hate/love relationship with the Swedish new Voddler (Spotify but with films), since they do have films for free with great picture and I like the concept. However, three times I’ve watched almost to the end of a film just to be cut off and not being able to even try and see the ending, and I can’t work with other stuff on the comupter while I watch, which is death for a multi-tasker such as myself.

Efter viss tvekan tog jag tåget in till Malmö idag. Visade sig att det förbannade jojo – kortet inte gick att använda på Svedala station så jag gick på tåget och väntade på att behöva förklara varför jag inte hade någon biljett. När konduktören kom så blev jag tillsagd att vänta på honom framme vid tåget när vi kom till Malmö C för han kunde inte ta betalt på tåget. Relativt stressad (fantastisk för blodtrycket) gick vi tillsammans och skrev ut en biljett som han kunde riva. Skånetrafikens j-vla biljettautomater har fortfarande det där irriterande Windows-ljudet så fort man gör något och där stod vi och skulle fixa en biljett för en resa jag redan rest. Konduktören förstod inte varför jag inte köpte barnbiljett och något ställd fick jag förklara att jag faktiskt var vuxen… Fem minuter senare var min Svedala – Malmö – biljett köpt (i Malmö), jag fick ut den och han tog och rev sönder den. Helt fantastisk vilken nitiskhet och förkärlek till jobbet… Strålande jobbat Skånetrafiken, bravo!

Var väldigt tveksam till att gå på kursavslutningen, kände på mig att det inte skulle ge något i samma anda som i princip all annan så kallad “utbildning” hittills den här terminen. Det visade sig att jag hade rätt för även om det stod på schemat att vi skulle ha någon form av kursavslutning så när jag tog mig till lärarhögskolan uppdagades det att det trots allt inte var någon föreläsning, surprise!

Min stilla undran är om lärarhögskolan i Malmö lika gärna kunde skriva ut ett papper om min preliminära lärarbehörighet så kan jag gå ut och jobba med någon form av lärlingslön tills januari 2012 då jag får riktig lärarbehörighet. Det bedrivs ju ingen undervisning på lärarhögskolan i Malmö och då hade det kanske varit bättre att få mer av den undervisning som vi (tack gode gud) får på praktiken.

Malmö högskola visar på en oerhörd brist på respekt i sitt sätt att agera mot oss studenter.

Vilken dag!

Nu har jag varit en sväng nere på stan, jag tänkte jag skulle passa på att byta ut mitt rabbatkort på skånetrafiken till det nya JoJo kortet. Det nya kortet har ingen magnetremsa så man slipper att stoppa ner det i biljettautomaten, nu behöver man bara hålla det mot apparaten som registrerar kortet och vips så lyser det grönt, vilket betyder att man får stiga ombord enligt informationen man fick med sig. Tur att dom skrev det annars hade jag nog stått kvar där och väntat fortfarande. (Sarkasm). När jag fortsatte mot stortorget fick jag till min stora förvåning se ett stort pariserhjul uppmonterat på torget. Nu kan man ju undra varför i all sin dar sätter man upp ett pariserhjul på torget. Jag undrar vem som tänker: Ska vi inte dra ner på stortorget och åka i pariserhjulet. Jag undrar vem det är som har bestämt att det ska stå där och framförallt varför. Det ser visserligen ganska så häftigt ut men det passar inte in i stadsbilden. Jag antar att det bara är under en kort tid det ska stå där. Om man jämför med The London Eye, så är The Malmö Eye som pupillen i The London Eye. Jag passade i alla fall på att fotografera underverket. Nu så tänker jag bara att ta det lugnt och ha en skön kväll, antar att det blir att sätta sig framför tv:n och titta på Idol ikväll.

.

.

.

Ha de!

Regionfullmäktige har redan tagit beslut om att köpa Landskronas trådbussar och under hösten kommer förhoppningsvis beslutet tas av kommunfullmäktige att sälja desamma.

Landskrona stad ska absolut inte syssla med busstrafik. De ska överlämna det till dem som kan det bättre. Dessvärre är jag inte säker på att Skånetrafiken är bästa lösningen, då Region Skåne inte heller borde syssla med busstrafik. Det absolut bästa skulle vara att sälja trådbussarna och driften av dem till ett seriöst privat företag, som skulle kunna utveckla möjligheterna. Tyvärr är detta inte ett alternativ för närvarande och alltså är kanske att sälja bussarna till Skånetrafiken det minst dåliga.

This morning I was in a hurry. Not only did I have to get to my train on time, I also had to refill my train pass with another 30 days, before I got on the train. And of course I wasn’t the only one in the same situation when I came to the ticket office, so I had to wait for my turn.

As always when facing these kind of obstacles in my way, the natural thing for me is to find a better solution. This time I had to get a quicker way to refill my card. Looking at the small vending machine, where you normally buy ordinary tickets for a cheaper price with a card filled with money, I saw a sticker that I have never seen before. Apparently they upgraded the machine to be able to refill my kind of card as well with credit cards. YAYE! The last time I remember this machine getting an upgrade was when you started to be able to refill the money cards with money from credit cards.

So, happy with my new knowledge, I followed the instructions for refilling.
“Press refill”
“Swipe credit card”
“Insert train card”
Observing the fact that the machine understands what kind of card it is
“Press Ticket”
WÄHHH!
*Machine spits out card*
“Your purchase exceeds 850 kr” (Yes, of course it does, this card costs 1060 kr.)

Not so happy anymore, I have to try it again, to see if it was actually happening what I saw.

I start to think about how this could happen in an upgrade of software. From before when these machines were new, you were only able to buy tickets for a train ride. You could buy family tickets etc, but the fact is that a regular one-way/one-person ticket never exceeded 78 kr (or something), which used to be the maximum price for in-region travel, pretty much did not get you above 850 kr. One question would be, when did they put this limit? Was it when they started to take credit cards, or was it in there from the beginning, not allowing you to use the refill cards for more than the limit?

Some other relevant questions would be:
Who decided on the limit 850 kr? Legal issue?
And why this amount?
Wouldn’t it have been easier to have 1000? This would of course also have been a wrong amount for my monthly card, but at least it would have made sense as a maximum value.

Then we got the business value when they realized that the customers could refill their monthly cards in these machines. The cost of having employed people doing this must be soo much higher than doing the development for upgrading the machines. But did it cost too much to test it properly? Did noone even consider old business rules (ex 850 kr limit) as a risk when implementing new business rules for the refills?

I returned to another machine to take a photo of it later today. Since I was not in the same hurry, I realized the sign above it stating the obvious bug as a technical malfunction. But the thing is that this sign was not present at the first machine where I was this morning. If I would have seen it this morning, I would probably not have gotten frustrated like I did.

So I guess they realized the bug in production by the customers, but they could have the documentation for the bug at all machines. Like the company needs worse reputation than they already have.

Jag åt en väldigt god (och rätt sen) lunch på Burger King idag. Det tog emot lite först, för jag har glassat rätt hårt under helgen hemma i Jönköping, så jag var osäker på om jag ville lägga ut så mycket pengar på mer mat. Men jag tyckte jag var värd det. Kostnad 72 kr.

Nästa ärende var att skaffa ett studerandekort till bussen. Till detta vill Skånetrafiken av någon anledning att man har ett foto på sig själv, alltså begav jag mig till en fotoautomat för att fixa detta. Automaten ville ha 70 kr i mynt. Jag tänkte att det får väl vara värt det för att spara 150 kr i månaden jämfört med ett vanligt pendlarkort. När jag matat in alla tior och femmor jag hade var jag uppe i 65 kr, och då visade det sig att maskinen inte ville ha mina enkronor. Jag tryckte på den vita knapp som brukar betyda myntretur, men det enda som hände var att displayen började räkna ner sekunder. När räknaren var på 0 stod det att jag förlorat den erlagda summan. 65 spänn rakt i sjön, alltså ungefär lika mycket som jag just lagt på lunchen… Nåt busskort har jag alltså inte ännu. Bittert.

Helgen i Jönköping var i vilket fall väldigt fin, så skönt att få träffa vänner och familj igen, och framför allt att få träffa Ellen. Som jag saknat henne! Ni som testat distansförhållanden vet att de där stunderna då man verkligen behöver sin bättre hälft inte sällan inträffar när denna befinner sig som längst bort. Kom tillbaka till Lund igår kväll efter nästan fem dagar i hemstaden.

Imorgon åker jag och resten av kyrkomusikerstudenterna på skolan till Göteborg för att titta på orglar och festa med våra kollegor på musikhögskolan där. Nördigt? Fruktansvärt. Kul? JA!

Frid

Resenärerna vid min busshållplats fick ett obehaglig uppvaknande i morse när vi stod och väntade på bussen. I lugn och ro väntade vi på att bussen skulle köra fram. Vi såg att bussen kom och sen såg vi den köra förbi hållplatsen. Folk blev stirriga och sprang efter bussen som inte stannade utan bara körde förbi. Då plötsligt börjar folk prata med varandra (vilket i och för sig är en intressant företeelse, men det ska inte inläggen handla om) om hur dåligt Skånetrafiken är och så vidare.

Efter ett par minuter kommer det fram en ny buss till hållplatsen. Bussen har trasig destinationsskylt, så det står ingenting på den utan den bara lyser. Ingen reagerar på denna eftersom det kommer och går ganska många bussar från den här hållplatsen under dagen, men jag och en man som pratade med varandra fattar misstankar och går fram och frågar bussföraren i den nya bussen vilken linje han kör. Mycket riktigt så är det min buss och jag går på. Bussföraren visar inget större intresse att få med sig de resenärerna som missade den förra bussen utan kör direkt eftersom han är sen.

Lite längre upp längs linjen kliver folk på som vanligt eftersom det är lättare att skilja ut den bussen man ska åka med från mängden även om den inte har fungerande destinationsskylt eftersom det helt enkelt är färre bussar som trafikerar hållplatsen.

Det visar sig sedan att bussen som körde förbi hållplatsen hade tekniska problem och inte kunde köra med full kraft. Den var alltså på väg till garaget medan den bussen som hämtade upp oss var ersättningsbussen. Visst var det bra att bussen gick, hellre att den går än att den ställs in för att skylten inte fungerar. Men föraren i den trasiga bussen hade lätt kunnat skylta om från den linje jag skulle åka med till “Ej i trafik” för att inte orsaka panik när den kör förbi hållplatsen. Hade inte tagit föraren lång tid. Föraren av ersättningsbussen kunde satt en lapp i fönstret eller helt enkelt ropat ut i den utvändiga högtalaren vilken linje det var. Småsaker för föraren och Skånetrafiken, men otroligt kvalitetshöjande för resenärerna. För i ärlighetens namn, vad kommer folk ihåg av sin morgon idag? Att bussen var fyra minuter sen eller att bussen körde förbi hållplatsen?

Hade morgonbussen skyltat om så hade det blivit lite mindre kalabalik på hållplatsen.

En utredning är under färdigställande och skall vara färdig i september. Den kommer peka på ett antal förbättringsåtgärder som har varit kända under många år, men som nu har blivit mogna. Parallellt har handelskammaren gjort en jämförelse mellan Västtrafik och Skånetrafiken. Vår undersökning visar att Västtrafik har en rejäl potential att lyfta. Detta är ett område som vi skall fokusera på under hösten. Västtrafik måste vara i “världsklass”. Detta för att vi skall få en större arbetsmarknad och därmed en regionförstoring.

Sista dagen i Almedalen för handelskammaren. man kan sammanfatta året med ordet succé. Vår sal tog 55 personer och vi hade drygt 70 åhörare varje gång på våra 10 seminarier. Detta i en konkurrens med ca 1040 andra seminarier. Handelskammarens seminarier har handlat mycket om klimat, kapital, transporter och intressanta framtidsfrågor. Det har engagerat stort! Vi ses med stlörsta sannolikhet nästa år!

Nu kommer jag ta semester varför bloggen kommer skrivas sporadiskt under juli månad. Önskar alla en skön sommar!

Bräcker inte SUV:en i Skåne.

Att det inte är lätt att leva som man lär är knappast någon nyhet. Nu bekräftar politikerna i kollektivtrafiknämnden i Region Skåne detta. När de ska förflytta sig i tjänsten är det bilen (och gärna en SUV) som gäller, konstaterar Sydsvenskan i en genomgång av de skånska trafikpolitikernas resande.

Och de väljer bilen, trots att de flesta av dem bor bra till ur pendlingssynpunkt. Men de har ju så mycket att göra. Deras tid är ju så värdefull.

Är inte andra människors tid också värdefull? Tydligen inte. Somliga är mer jämlika än andra. Så jämlika att de inte har tid att vara jämlika med dem vars liv de påverkar.

Ändå har de fria resor i kollektivtrafiken. Men de väljer ändå bilen, och att ta ut bilersättning från sina uppdragsgivare. D v s skattebetalarna. Av det kan man dra slutsatsen att det inte är biljettpriset som styr människors kollektivresande. Låga biljettpriser lockar inte bilister att åka kollektivt. Inte heller det är knappast någon nyhet, men bevisas på nytt av Skånepolitikerna.

Och topparna i kollektivtrafiknämnden i Skåne åker inte påvert. För att ta sig fram i den oländiga terrängen väljer de ofta en SUV, alltså en rejält miljöskadlig bil som dessutom är extra farlig för den som råkar ut för ett omilt möte med den.

Nämndens andre vice ordförande Henrik Fritzon (s) äger således en Land Rover Freelander och en Volvo S80 (fruns shoppingbil, eller…?). Förste vice ordföranden Birte Sandberg (c) kör en Land Rover Discovery.

Och för att inte bli strandsatt vid busshållplatsen kör ordföranden Lars-Ingvar Ljungman (m) en Mercedes SL 500 + tre motorcyklar. Dessutom har han en Volvo Bifuel som tjänstebil från Vellinge kommun…

Sen kan man naturligtvis fråga sig med vilken trovärdighet de står upp för kollektivtrafiken.