Hér er 3 spørgsmål til dig:
1. Synes du at den tidl. statsministerfrue er en celebrity?
2. synes du at Sidney Lee er en stjerne?
3. synes du at Lars Hjortshøj er sjov?
Men hvorfor bliver de så anvendt som kendte?

Interesant med Dan Brown affæren. Hvornår sker det samme for publikum, anmeldere og Quentin Tarantino?

Ærlig undren og sure miner over fjer og høns

Fick en fråga om man kan tjäna pengar på att blogga, och som den nyfikna person jag är så måste jag ju kolla runt lite! Metrobloggen har ju som bekant lagt ner sina betalningar, hur kan man göra då?

Man kan nog, om man vill, tjäna några kronor på att blogga. Några större summor ska man kanske inte räkna med, men är man en duktig skribent så kan man nog dra in en och annan krona. Själv har jag för tillfället valt att inte försöka med detta, men det gör man ju alldeles som man vill med. Och nu när jag rotat runt här bland allt som finns att välja på kanske jag ändrar mig på den punkten!

Det finns olika sätt att göra detta på, alla går ju så klart mer eller mindre ut på att göra reklam för en eller annan produkt. Så, i de flesta fall gäller det att se till att ha en blogg som man får lägga reklam på själv.

Canis och Boubleroom är exempel på företag som “köper” egen reklam från oss bloggare eller dom som har en hemsida. Funkar i stort sett som ovanstående reklamförmedlare men av naturliga skäl gör man enbart reklam för ett företag då. Det finns säkerligen många, många fler sådana företag att ansluta sig till.

Blogvertiser är näst intill en kombination av en blogglista och ett reklamförmedlande företag. En väsentlig skillnad är att här väljer företagen ut en blogg från “blogglistan” som de vill ska skriva ett inlägg om en produkt. Bloggaren styr själv vad han eller hon skriver och får för det en summa pengar.

Buzzador har nu också börjat med BuzzadorBLOG där man kan få prova nya produkter gratis och skriva om dem i sin blogg. Det ryktas om att man eventuellt också så småningom kommer att kunna få betalt för detta, men att testa nya produkter gratis är så klart inte fy skam det heller.

Detta är några exempel på sätt att tjäna pengar på sin blogg, det finns säkert många fler sätt – tipsa mig gärna!

Och som ni ser… frågar man så får man svar. Jag är oförbätterligt nyfiken av mig!

Fasen vad roligt det hade varit att få frilansa för någon tidning/blogg på nätet eller i pappersform, med ett givet mål adressera sina texter till läsarna på ett tillfredsställande sätt och kanske även ta en del bilder. Jobbar i och för sig redan med webdesign åt ett företag när helst jag har tid, men det är ändå inte samma sak att skriva mängder med rader av kod enligt en förutbestämd mall jämfört med att uttrycka sig fritt efter eget huvud i ett öppet media.
Alternativen är att antingen hitta någon redaktion som tror sig ha nytta av någon som mig, eller fortsätta studera ett antal år till och få en fin titel som visar att jag minsann vet vad jag pysslar med – eller så fortsätter jag att skriva i denna blogg och hoppas att någon betydelsefull person läser den, inser min enorma potential och därefter höjer mig till skyarna.

Ja, det kommer att hända.

[det grymma fotot är saxat från im.mick]

Dagarna flyter framåt och så sakteliga har den varma sensommaren bytts ut mot lite mer höstaktiga vindar vilket för mig är välkommet.
Jag är glad att berätta att jag nu under ett par månader framåt kommer husera på Copyfabriken i Stockholm som internetmarknadsförare och skribent. Uppdragen och kunderna är väldigt varierande och kreativa så jag känner mig verkligen positivt utmanad. Att lägga upp en social mediestrategi är också på agendan och planer smids kring det.
Copyfabriken finns också på twitter

Det er med glæde at jeg kan præsentere “traktordreng” som skribent for Supporter Club’en. Han er “adopteret” Town-fan. Egentlig er Ulrik nemlig passioneret Spurs-fan, men han har i de seneste år fuldt Town på tæt hold med en dyb sympati liggende bag.

Han vil, sammen med mig selv, holde jer alle sammen opdateret med det nyeste fra Portman Road. I det vi ved at vi aldrig vil være de første med nyhederne fra Suffolk, så er en af ideerne bag sitet her også, at komme med artikler, interviews og input, som ikke findes andre steder.

Skulle du også have lyst til at hjælpe til med at holde vores site up-to-date, så er du mere end velkommen. Er du interesseret så send mig en email på bim@adslhome.dk, og jeg vil sætte en bruger op til sitet.

Min skrivklåda kombinerad med skrivkramp har nu lett till att jag skapade det där diktgalleriet som jag funderade på för ett tag sedan.

Varför jag inte gör det enkelt för mig och bara har en galleri för dikter i den här bloggen är för att jag gärna vill ha den “ren” – dessutom kommer den inte att fungera  enbart som mitt personliga diktgalleri.

Den nya bloggen kommer att inrikta sig mot skrift i övrigt också, med bland annat inspiration till andra skribenter och eventuellt kommer där också bli fler författare.

Jag och Theresia drev någonting liknande för något år sedan men det rann ut i sanden. Nu ger jag det en ny chans – med mindre  krav på aktivitetsnivån Färre regler helt enkelt. För tillfället är bloggen anpassad efter min egen hemsida men skulle det bli aktuellt med fler författare kommer sidan att fixas till så att den fungerar som en fristående blogg.  Så det är bara att höra av dig om du känner dig manad!

Kika på min hemsida >> skrivhörna

(under knappen “galleri” finns också en länk till “Diktgalleri” som leder till mitt diktgalleri som är en del av skrivhörnan. Just nu ser sidorna precis likadana ut därför att jag inte hunnit få in så mycket där, men med tiden kommer det att märkas skillnad då diktgalleriet länkar direkt till kategorin med samma namn.)

Givetvis är det samma som gäller med skrivhörnan som med allt annat som rör nanna-maria.com, d.v.s. att i mån om tid och minne kommer jag att meddela er om allt nytt som händer där, så ni behöver inte bli frustrerade över att få ännu en blogg att följa var och varannan dag

Malin Siwe skrev i DN om Vänsterpartiets Hanna Löfqvist urrigning, och antydde att hon skulle skaffa sig en större blus. Jag tycker Malin ska ta på sig tänkarmössan för en gångs skull och gärna innan hon skriver något nästa gång. Jag tycker inte om Malin Siwe överhuvudtaget, den första debattartikel jag läste av henne handlade nämligen om mig och min familj. Hon tyckte det var för mycket gnäll på mig då jag inte ville ha JB 4 minuter från min bostad. sedan skrev hon bland annat att det fanns ju faktiskt människor som hade anledning att vara rädd för vissa personer, men en yxmördare är enligt Malin Siwe inte något att vara rädd för. Nej Siwes expertisråd är att man ska sluta gnälla och sluta se sig som ett offer, har man problem med att någon slaktar ens bror så kan man ju söka psykologhjälp i stället för att se sig som ett offer. Jag var så fly förbannad när jag läste hennes artikel. Jag var förbannad för att hon uttalade sig utan att överhuvudtaget ha någon bakgrundshistoria att gå på, att hon försökte framställa mig som någon patetisk individ som gnällde för att folk skulle tycka synd om mig. Hon jämförde inbrott med våldtäkt och mord. Sedan den dagen har jag blivit riktigt irriterad fort jag läst hennes namn, och jag begriper än idag inte hur DN kunde ta in något dylikt. Att låta en människa totalt såga en massa brottsoffer vid fotknölarna och framställa dom som gnällspikar som borde söka hjälp, för att dom är rädda. Men vi får väl se den dagen Malin själv kanske blir utsatt för ett brott, jag hoppas att jag slipper läsa ett ord om det, och att hon inte sitter och gnäller någonstans utan söker psykologhjälp istället. Lisa Magnusson i Aftonbladet har skrivit om Malin här, och jag håller med henne i varje stavelse…….

Vad ska jag skriva för att framstå såsom ödmjuk?

Varför måste jag framstå såsom ödmjuk?

Det är svårt när jag har så underbara, givmilda läsare, som berömmer mig såsom ni de facto gör, samt tipsar mig om nytt att skriva om.

Själv ser jag det som väldigt, VÄLDIGT, intressant. Ni, mina läsare, hör allt oftare av sig privat; och man börjar till och med tipsa mig om nya obskyra eller mindre obskyra objekt (läs: främst böcker) att skriva om.

Jag är rörd, upprört sagt rörd!

(är det någon ny läsare som önskar mig privat gör du det på följande adress:

anson@passagen.se )

Idag träffade jag en tjej som ska studera japanska i Tokyo nu i höst, möjligen på Waseda(!!!). Waseda är alltså en av världens högst uppsatta universitet i världen. Nu vet jag två svenskar som jag kommer träffa i Tokyo i höst! Kuuul! Min höst 2009 ser ut att bli den bästa i mitt liv.

Studierna går bra nu. Det är så TOTALT förvirrande att jag har släppt alla mina krav och bara LÅTSAS att jag förstår, precis som de flesta egentligen gör i klassen. 

Talade med en kompis om krönikor idag, en erfaren krönikör. Mycket inspirerande förstås!

Kvinnor och män.
Den och det.
Han och hon.
Vi och dom.
Mars och Venus.

Börjar det inte bli lite löjligt nu. Idag, ja idag, vilket är igår om jag inte lyckas få in detta inlägg inom sju minuter. Så satt jag och läste metro. Inget fel i det, metro är en snabb tidning och summerar nyheter kort som kan behövas ibland för att man skall orka fokusera på en hel nyhet. Visst har dom skrivit en del udda små notiser och artiklar i tidningen det senaste som har fyllts med kraftfulla ord och verkar velat rikta sig åt att folk skall tycka en viss sak. Media kontrol kanske, men tidningar är trots allt där för att på något sätt sälja sig.

I vilket fall så är dom två bästa delarna i tidningen: Elvis (serien), horoskopet, dagens fråga, insändarna. OCH. Skribent spalten som briljerar någonstans i mitten av tidningen. För att förklara så:
Elvis = man behöver ett litet skratt på morgonen, även om det inte alltid blir ett skratt utan att man mer små ler.
Horoskopet = Kul grej.
Insändarna = Idioti på papper i alla dess former.
Skribent spalten = … här blir det intressant.

Varför jag läser detta, denna smala text av känslofyllda, vinklade och ja… intressanta texter. Visst är nyheterna något som går in i en som en spik ibland, men det är dessa små texter som gör att jag kan börja brinna inombords.

Titeln: “Min vardag – därför behövs kvinnodagen.” Var något som jag trodde skulle leda till en: YAY! stund. En text som pratar om den här dagen och vikten bakom den. Men… jag blev lurad och nertryckt.

Att säga att Sverige är jämställt idag, det är till viss mån inte sant, det finns skillnader och murar där. Lönefrågan som ett exempel, men även det allmänt sociala så som vilka färger som är accepterade för kvinnor och män att använda. Dessa brukar dock gå åt båda håll, det finns någon typ av socialmissbildning hos båda könen här, synd, men sant.

Hanna som har skrivit just idag, nämner hennes vardag i några olika moment som jag gärna vill gå igenom. För dom, i sig, gör mig irriterad. Istället för att summera dom här: Gå till sida 6 i tidningen (eller sida 8 om ni kollar pdf sidor) och läs klockslagen själva:
http://www.metro.se/se/misc/pdf/2009/02/24/SEGOT_2009_02_24.pdf 

7.30: Okej. Visst är det något som hon har upplevt stötande här och mannen som har på något sätt rört vid henne, kanske gjorde det med flit. Men vi vet helt enkelt så jag hoppar över det här. Det kan faktiskt varit just trångt?

12.00: Männen… låter… mer än kvinnorna? Ursäkta men här har du försökt ta något ur tomma luften, sen skrivit ner det som: Haha det här är en klar skillnad mellan oss som människor, bemärk den! Vi behöver mindre sådant här… herregud, låt människor låta medans dom tränar. Att hon stör sig på detta säger nog mer om henne om män.

17.00: Här har vi dock något som är lite tråkigt, det finns “tjej-” och “killcycklar”. Designen skiljer väl dock oftast pågrund av fysik, men i följd även andra design val och färgval som.. ja byggs av en förståelse av vad som är manligt och kvinnligt. Att din vän inte ville ha en tjejcyckel… acceptera det? Jag tror finns vissa “kill” saker som du inte vill ha heller, och tror inte någon skulle ta illa upp om du sa det heller.

19.10: Visst detta är förjävligt. Men dra inte ner alla över samma kant. Människor är människor och bland dom finns svin.

21.30: Har kännt samma sak gåendes i mörkret. Dock är det tråkigt att många som går på människor ute på kvällarna, går på just kvinnor. Dock tror jag detta bygger mer på att en man (som är överrepresenterade) faktiskt har ett visst övertag fysiskt mot en annan kvinna. Det är tråkigt.

Jag låter ju som jag på något sätt försöker trycka ner allt här, kanske på sätt och vis för jag tycker drar så mycket slutsaster från ja, en tanke och upplevelse hon har kännt. Minnet och det man upplever kan ibland sudda ut verkligheten av en händelse.

Kvinnodagen är en viktig dag. Alla borde göra något på den dagen för att faktiskt visa att vi är på rätt väg i Svenska samhället. Jag har själv varit där och “demonstrerat” i Göteborg, och det är för en god sak.

Det jag vill undvika, är dock att börja dra små slutsatser av allt. Åter igen… ursäkta då jag säkerligen uttryckt mig klumpigt, fel och ibland kanske inte fått ut… det jag ville. Dom exempel hon gav, visst är det överseende att: Kvinnor borde inte behöva känna så här (förutom med gym delen som jag inte förstod mig på alls), men sanningen är också att, INGEN människa borde behöva känna sådär, kvinna eller man, lång eller kort, Svensk eller Norrman.

Människosläktet måste inse att, vi är alla människor.

/Alex

Jag har med ljus & lykta letat efter en person som skulle kunna hjälpa oss att skriva pressmeddelande om intressanta skyltuppdrag som vi sedan publicerar på newsdesk. Denna person skulle vara duktig på att intervjua våra kunder, hitta nyhetsvärdet i det  aktuella projektet och se till att på korrekt svenska med kunskap samt klurighet få  fram unika, sökoptimerade och intressanta pressmeddelanden med en twist.. som även våra kunder naturligtvis skall uppskatta.

Nu har vi äntligen hittat denna person

Han heter Albin Hasselgren, är skribent och har följande meriter;

Albin har tidigare erfarenheter av arbete som pressansvarig och redaktör på företaget Kreditor. I hans arbetsuppgifter ingick att skriva  ressmeddelanden, skapa journalistkontakter och planera PR-arbetet. Han har under sin tid på Kreditor åstadkommit ett femtiotal artiklar i tryckta medier, däribland DI, DN, Metro och Veckans Affärer. Arbetet innebar också ansvar för företagets kundtidning. Det inbegrep att genomföra intervjuer,
skriva artiklar och att sälja annonser. Han har tidigare studerat medie- och
kommunikationsvetenskap på Handelshögskolan i Stockholm. Där har han varit förtroendevald till chefredaktör och ansvarig utgivare för studentkårens tidning Minimax. Uppdraget innebär att koordinera och leda redaktionens arbete, från planering till en färdigtryckt tidning. Redaktionen består av omkring tio medarbetare som antigen skriver, korrekturläser, säljer annonser, fotar eller arbetar med layout. Albin har även bland annat skrivit en produktkatalog för Hyundai. Syftet med katalogen var
att lansera en ny bil på den svenska marknaden.

Här är exempel på vad han har hjälpt oss med;

Clarex tillverkar skyltar åt Stockholmkonst och Liljevalchs konsthall

Clarex bidrar till det första spadtaget vid bygge av ridhus

Clarex gör Stora Radiopriset ännu snyggare

/ Robert Renz