Socialnomics

”Biblioteket måste finnas där användarna är” är en av slutsatserna i Henrik Syléns och Patrik Walls B/I-magisteruppsats Folkbibliotekets plats i den sociala webbmiljön med undertiteln “En undersökning med fokus på litteraturförmedling och läsfrämjande”.

Författarna har riktat in sig på att diskutera och analysera 2.0-begreppet med speciell tonvikt på “Bibliotek 2.0″ utifrån deltagandet i sociala webbar och i synnerhet på folkbibliotekens litteraturförmedlande arbete.

Sharing, Privacy and Trust
En av källorna för uppsatsen - OCLC-rapporten från 2007 Sharing, Privacy and Trust in Our Networked World - tål att lyftas fram lite extra, eftersom den handlar om attityder till bibliotek och sociala nätverk hos såväl biblioteksansvariga som biblioteksanvändarna.
Rapporten visade på några intressanta saker som författarna till uppsatsen diskuterar närmare:
- Varken användare eller bibliotekschefer såg någon anledning för biblioteken att vara aktiva i de  sociala nätverk som fanns vid tiden för rapporten.
-  Användarna såg ingen mening med att biblioteken skapade egna sociala webbplatser. (De flesta användarna var varken intresserade av att bidra med innehåll eller vara aktiva i nätverket om biblioteket erbjöd sådana tjänster. Det som var av störst intresse var möjligheten att användarna skulle få meddelanden om nya titlar utifrån sina intresseområden samt möjligheten att delta i virtuella bokcirklar. )
- Eftersom användarna såg sociala nätverk främst som individuella och personliga borde biblioteken i sina strategier föra in ett ökat fokus på att få bibliotekspersonalen mer engagerade i den sociala webbmiljön. Bibliotekets varumärke måste förändras från institutionellt till ett mer personligt. Genom att stimulera och inbjuda till deltagande förändras relationerna mellan användare och bibliotek, och därmed även uppfattningarna om biblioteken som förvaringsplats för pappersböcker.
- En social bibliotekswebb skapas inte genom att enbart förse sina nuvarande webbplatser med sociala tjänster och verktyg. Den sociala webben innebär att öppna dörrarna till skapandet av webben, genom förändrade produktionsstrukturer där användarna är med och skapar innehållet.

Jag har fastnat vid några saker att kommentera:
Dels kan man fundera över orsakerna till attityden till närvaron på sociala webbar hos de ansvariga för biblioteken. Man måste vara medveten om att det handlar om amerikanska bibliotek och att undersökningen gjordes 2007.  Jag tror att attityder förändras över tid. Jag är övertygad om att det finns fler biblioteksanställda som t ex bloggar år 2009 än 2007.
Förresten! I januari 2008 skrev John Blyberg en intressant bloggpost “Library 2.0 Debased” om att Bibliotek 2.0 måste förstås i sitt sammanhang; webb 2.0 utvecklades inte primärt för biblioteken, påminner han oss om:
“How and where we interface with our users …  should merit a little more thought then simply thrusting a MySpace page in their face or building a new library in Second Life – a service our users overwhelmingly do not use and, which seems to me, like a creepy post-apocalyptic wasteland. I’ll even turn the tables on myself and admit that I was wrong about local tagging in the OPAC. SOPAC was by-and-large a success, but its use of user-contributed tags is a failure.

Jag tror att Blyberg både har rätt och fel. Jag tror det är oerhört viktigt för biblioteken att testa nya medier och kommunikationssätt och att låta sig misslyckas. Den strategien innefattar en möjlighet för bibliotekspersonalen att vidga sina vyer och att förhålla sig till ny teknik och nya medier. Den innebär att biblioteket stärker sitt varumärke att ligga i den tekniska framkanten. Det är en praktisk lärprocess som påverkar definitionen av “bibliotek”  samtidigt man måste ta lärdom av andra.
Att Blyberg misslyckades (Blyberg är inte vem som helst) med att få folk att tagga ämnesord i OPACen 2007 borde ha fått varningsklockor att ringa på Teknikhuset och Axiell när man utvecklat sina webbportaler.
Det borde ha fått beställarna av Bibliotek 2.0-lösningar på folkbiblioteken att fundera på vad deras brukare verkligen var intresserade av (biblioteket som relationsskapare!) och inte vad man hoppades att de skulle vara intresserade av (skriva recensioner och tagga ämnesord).  Och därmed kan man dra slutsatsen att biblioteken kanske hade haft mer att vinna på att aktivt finnas på sociala webbar och skapa förutsättningar för bibliotekstjänster där (på Facebook har t ex Göteborgs Stadsbibliotek över 1 500 fans, majoriteten jobbar faktiskt inte på bibliotek;  har man tillgång till OPACens APIer kan man skapa applikationer för olika nätverk som man t ex gjort för danska bibliotek.dk på Facebook), än att köpa dyra färdigskräddade system som inte används.

Bibliotekets plats och funktion i den sociala webbmiljön
Åter till Sylén och Wall och till några av deras slutsatser om folkbiblioteken och de sociala webbarna:

• Biblioteken måste finnas där användarna är
• Biblioteket bör ha ett tydligt mål med vad man vill uppnå med sin användning av den sociala webben
• Den sociala webben är en av flera kanaler och arenor för att bedriva biblioteksverksamhet och litteraturförmedling
• Den sociala webben leder till en ökad demokratisering av biblioteket
• Den sociala webben är användbar för bibliotekets litteraturförmedlande och läsfrämjande arbete, eftersom den möjliggör dialog och en ökad gemensam kunskap
• Det är därför relevant/motiverat att folkbibliotek har en blogg för boktips

Vart tog twitter vägen?
Jag tycker att det är lite synd att författarna inte kommenterat eller analyserat mikrobloggning som socialt verktyg för bibliotek. Jag tror nämligen att Twitter - än så länge – är ett alldeles utmärkt redakap för bibliotek för att skapa intresse för läsning. Det finns några intressanta exempel som man kan följa. Här är tilltalet än mer personligt – helt annorlunda än den statiska portalen eller webbplatsen.
Twitter är också ett intressant exempel på hur 2.0-verktygen förändras och därmed en förskjutning i definitionen av 2.0.
(För min del tror jag nämligen inte på att man kan göra en vettig definition och kalla nästa del i utvecklingen “webb 3.0″. Däremot kommer allt fler att använda begrepp som “semantiska webben” och “mobila webben” parallellt med det interaktiva 2.0-tänkandet.)
 För bara något år sedan  handlade webb 2.0 om en interkativ tvåvägskommunikation. 
2009 handlar 2.0 snarare om kommunikation “många-till-många”, som t ex twitter.  
Samtidigt finns trenden att folk vill använda sig av allt mer individualiserade lösningar som t ex Netvibes och iGoogle. Google Wave kommer att innehålla rubbet. Man kommer att använda sig av semantiska sökmaskiner som kan anpassas efter de egna, individuella behoven, osv.

Bibliotek 2.0?  Bibliotekarie 2.0!
Det finns många uppfattningar om vad Bibliotek 2.0 är och vad det inte är. Några presenteras i uppsatsen.
Själv tror jag inte längre att en blogg nödvändigtvis är 2.0, inte heller en biblioteksportal.
2.0 handlar mer om ett förhållningssätt. Ett förhållningssätt som enligt min uppfattning  bör finnas bl a hos de som arbetar på folkbiblioteken, men också hos deras uppdragsgivare och användare.
En klok person (jag kommer inte ihåg just nu vem) sa lite provocerande att Bibliotek 2.0 har aldrig funnits – däremot finns “Bibliotekarie 2.0″!

I vilket fall: uppsatsen fyller delar av det tomrum som finns för att beskriva webb 2.0 för de svenska folkbiblioteken och borde vara av intresse för den som vill ha en bild av hur biblioteken kan förhålla sig till sociala nätverk och de som planerar aktiviteter på sådana.

Sökandet efter förståelse av sammanhang är viktigare än individens behov av bekräftelse när det gäller sociala nätverk oavsett de är IRL eller virtuella.

Jag var på konferensen Opac blir Sopac som kollegorna i Västmanland arrangerade. Det var som vanligt kul att träffa folk från bibliobloggosfären som man inte träffat IRL förut.
Bl a var Erik med och presenterade hur man arbetar för att hotta upp Höganäs Libra-OPAC. Från Botkyrka kom ett gäng dom presenterade webb (24-timmarsbiblioteket), bloggar och opac.
Sen blev det lite Arena och CS Library också. Båda är bra och långt framme internationellt. Lite intressant om V8-konstellationen i Västerbotten. Ska kolla upp den vid tillfälle.

Bibliotek som letar efter goda exempel på webb 2.0-teknologier för att få allmänheten att bidra med sin krestivitet för att utveckla verksamheten bör titta på hur man gör på radiostationer och museer säger Beth Evans i oktobenumret av Infomation Today.

Som exempel anger hon Brooklyn Museum och radiostation WNYC. Dessa båda använder sig av sociala nätverktyg för att stimulera medskapande hos lyssnare och besökare.
Artikeln Creator as Producer kan laddas ner via Ebsco Host Master File Elite för er som har tillgång till det via ert bibliotek.

Educase ger ut en e-bok om hur man kan använda nätbaserad information och metoder för socialt datoranvändande. Mer info här, eller ladda ner gratis direkt som pdf (2,4 Mb).

“The emergence of the networked information economy is unleashing two powerful forces. On one hand, easy access to high-speed networks is empowering individuals. People can now discover and consume information resources and services globally from their homes. Further, new social computing approaches are inviting people to share in the creation and edification of information on the Internet. Empowerment of the individual-or consumerization-is reducing the individual’s reliance on traditional brick-and-mortar institutions in favor of new and emerging virtual ones. Second, ubiquitous access to high-speed networks along with network standards, open standards and content, and techniques for virtualizing hardware, software, and services is making it possible to leverage scale economies in unprecedented ways. What appears to be emerging is industrial-scale computing-a standardized infrastructure for delivering computing power, network bandwidth, data storage and protection, and services. Consumerization and industrialization beg the question “Is this the end of the middle?”; that is, what will be the role of “enterprise” IT in the future? Indeed, the bigger question is what will become of all of our intermediating institutions? This volume examines the impact of IT on higher education and on the IT organization in higher education.”

Björn Odenbring har skrivit en hyperaktuell magisteruppsats på BHS; Biblioteket, bibliotekarien och framtiden (1,3 Mb, pdf)
Uppsatsen syftar till att undersöka vilken framtida bild av biblioteket som förmedlas i de två bibliotekstidskrifterna Ikoner och Biblioteksbladet.
Författaren vill undersöka vem som skapat dessa framtidsbilder. En central komponent inom är maktbegreppet.

I artiklarna ser författaren att skribenterna förordar att biblioteken fr a uttrycker ett socialt förhållningssätt till sitt uppdrag. Biblioteket ska vara en social aktör och verka som en demokratisk kraft i samhället. Det finns dock en motsättning mellan ett mer populistiskt förhållningssätt och ett mer konservativt.
“… är en stor mängd av de artiklar jag använt mig av författade av en relativt liten mängd skribenter. Således kan man tala om att det förekommer dominerande diskursskapare i mitt material.”
“…det faktum att det i huvudsak är bibliotekarier som intervjuats i tidskrifterna betyda att den bild av det framtida biblioteket och bibliotekarien som framkommer är styrd av bibliotekariernas egna önskningar.”

John  Blyberg som pratade på BibCamp i våras intervjuas nu av Talis. Kolla också in den nya webbplatsen för Darien Library.

Iaf som vi känner det idag. Men för Google-generationen och de digitala infödingarna kanske det är en självklarhet som msn skaffar sig ett förhållningssätt till. Att alla lägger ut bilder på bakfulla människor på Facebook innebär rimligen att framtidens chefer också gör det – det blir en accepterad del i kulturen. Kanske.

Läs artikeln Do Social Networks Bring the End of Privacy? från Scientific American:
“Public sharing of private lives has led to a rethinking of our current conceptions of privacy.”

Ilene Frank skriver om varför bibliotekarier finns på Second Life i senaste First Monday:

Abstract: “Educators and librarians have been exploring Second Life, a 3D virtual world. With more and more users in virtual worlds, educators and librarians need to keep themselves informed about the ways these platforms can be useful. Librarians involved in Second Life are experimenting with services and activities to discover the best way to use virtual worlds. This paper recaps a presentation given at WebWise in Miami, Florida, March 2008.”

ReadWriteWeb hänvisar till en undersökning som säger att kvinnor är mer aktiva på sociala nätverk än män. Undantaget är LinkedIn. (Som är mer relaterat till framgångar inom arbets- och affärslivet än inriktat på social kompetens)
Det känns frestande generaliserande att säga att en del män är 1.0 och många kvinnor 2.0 men som Lina Ydrefelt säger i ett blogginlägg_
“Kanske har feminister alltid varit före sin tid. Beträffande gemensamt 2.0-betonat kunskapsbyggande känns det i alla fall så.”
Eftersom jag menar att 2.0-rörelsen har ett frihetligt maktfördelningsperspektiv så tror jag att hon har rätt.

Den amerikanske kongressledamoten Mark Stephen Kirk föreslår en lag som innebär att barn och ungdomar förbjuds åtkomst till MySpace och Facebook på offentliga bibliotek enligt USA Today.

American Library Association (ALA) menar att lagförslaget är ytterligare ett exempel på hur regeringen blandar sig i bublioteksanvändarnas prvatliv och yttrandefrihet.

Den 14 juli arrangerade Demos ett samtal med Clay Shirky, författare till boken Here Comes Everybody, som handlar om sociala nätverk etc.

Samtalet kan man lyssna på t ex via Internet Archive eller ladda ner mp3-versionen här (30 MB)

Clay Shirkey höll ett lysande anförande på Web 2.0 Expo i våras:

Senaste numret av Scandinavian Public Library Quarterly finns nu att ladda ner (600 kB, pdf). Det är ett temanummer om sociala teknologier – dvs mycket Bibliotek 2.0.

Själv har jag bidragit med en artikel om interaktion (102 Kb, pdf) och bibliotek (tack till alla er som gett input! Ni vet själva vilka jag menar) och Anna-Stina har skrivit om Facebook.

Vad har Pliktverket och Umeå Fritid som inte biblioteket.se har?
Jo en Guldlänk 
Västerbottens samarbete kring mina bibliotek fick ju också fint pris från FN tidigare i vår.

“Max Kiesler “an award-winning strategic designer and co-founderand principal of Ideacodes.com, a web consultancy in San Francisco” maintains a Most Excellent Compendium of Open Source social bookmarking, filesharing, search and social networking applications”

Hela listan på OS-mjukvara finns på Friends-bloggen

Patrik Öhman är utvecklingssekreterare i Bromölla kommun. Han har på kommunchefens uppdrag beskrivit hur “andra kommunala aktörer förhåller sig till vistelse på sociala forum på Internet.”
Bakgrunden är Bromölla folkbiblioteks vilja att använda sig av nätkulturer och digitala samfälligheter (communities) som metod för att nå de biblioteksanvändare i kommunen som inte kommer till det fysiska biblioteket.
En bakgrund finns här.

I sin analys utgår Öhman från fyra perspektiv:

• juridiskt och formellt perspektiv - sådant som berör det formella ansvaret och lagkrav
• informationsperspektiv – hur kommunens kommunikationspolicy relateras till sociala webbar
• verksamhets- och klientperspektiv – dvs effekterna för verksamheten och dess klienter av att kommunen vistas på ”sociala forum”.
• styrningsperspektiv – i vilken mån närvaron på ”sociala forum” har en koppling till kommunens målsättningar, vision, grundvärden eller styrdokument

Eller, analys och analys. Rapporten redovisar en intervjuenkät med representanter från några kommunbibliotek som finns på MySpace. De beskriver varför man finns på sociala webbar:

Man når dem som man inte når genom andra kommunikationskanaler. Finns man inte på Myspace eller andra sociala nätverk så finns man inte. (Eksjö)

Myspace är en kompletterande kommunikationskanal. Den egna sidan är prioriterad som kommunikationskanal. (Nässjö)

Koppling till Botkyrkas kärnvärden: Öppen, orädd och energisk.  Motto: “Långt ifrån lagom”  De är en uppmaning till förvaltningen. Ligger i linje med den nya föreslagna kommunikationsstrategin. (Botkyrka)

Här undrar man var Öhmans analys är någonstans. Vilka slutsatser drar han?

Mina slutsatser är

• att om biblioteket har ett uppdrag att finnas där folk är, så måste det ges resurser och möjligheter att genomföra uppdraget.
• att det självklart nödvändigt att om kommunala bibliotek, fritidsgårdar, skolor eller vad det nu kan vara – ska få finnas på communities så ska närvaron förankras i organisationen
• därav följer att kommunala kommunikationsplaner måste ständigt uppdateras i förhållande till nya tekniska lösningar och förändrade kommunikationsmönster hos allmänheten
• det måste vara tydligt vem som är ansvarig för närvaron på sociala webbar, speciellt för de communities som biblioteket själv bygger upp för sina användare (bibliotekswebbar  som Axiell Arena eller Teknikhusets Content Studio) bloggar eller wikis.

Det här menar jag är rena teknikaliteter. Hinder som borde kunna överbryggas om bara viljan finns.
Det måste vara bättre att ha kontroll över det egna varumärket på communities på t ex Facebook än att riskera att någon annan gör anspråk på det. Hade det blivit enliknande diskussion om Lina Ydrefeldt, som tog initiativet till Bromölla bibliotek på Facebook, i stället gjort en Facebook-grupp? Hade det gjort någon skillnad om någon Bromöllabo hade tagit initiativet privat?

Eller för att citera Hanna Högberg i Bromölla-gruppen på Facebook (nej, den är säkert inte sanktionerad av kommunen): “Här var det lika dött som i byhålan det handlar om.”
Vad gör kommunen med den kunskapen om och bilden av Bromölla? Arbetar man aktivt? Bevakar man hur kommun beskrivs på bloggar och webbar?
Har man råd att inte förhålla sig till sprängkraften i den nya generationen av webblösningar, eller kommer det att bli som med motorvägen – de flesta åker förbi utan att stanna? Var finns visionerna för Bromölla i framtiden? Det kan väl inte vara så illa att de som har idéer och vill dela med sig skräms bort från kommunen?

Fler kommentarer via BBL.
Artiklar i Kristianstadsbladet: Nej till Bromölla biblioteks plats på Facebook
Elza Dunkels: “Det är hög tid att vara innovativa”

D-Lib Magazine’s mars/april-nummer finns ute nu: Iaf en intressant artikel:

Using Open Source Social Software as Digital Library Interface

“This article investigates the use of social software applications in digital library environments. It examines the use of blogging software as an interface to digital library content stored in a separate repository. The article begins with a definition of digital library approaches and features, examines ways in which open source and social software applications can serve to fill digital library roles, and presents a case study of the use of blogging software as a public interface to a project called Digital Forsyth, a grant-funded project involving three institutions in Forsyth County, NC. The article concludes with a review of positive and negative outcomes from this approach and makes recommendations for further research. “

Enligt Internetworld är Stockhoms Stadsbiblioteks satsning biblioteket.se nominerat till Guldlänken.
Priset delas ut på konferensen Offentliga Rummet 2-4 juni i Västerås.

 
Att läsa mer för att reflektera över förhållandet mellan bibliotek och Facebook:

Case Study 5: Libraries and Facebook by Jane Secker
London School of Economics and Political Science (pdf, 69 kB)

——————————————————

Jag fick en fråga av en kollega om varför ett länsbibliotek ska finnas med på Facebook eller inte.

Jag tror inte att rätt svar är att man ska vara med bara för att det är kul, eller att man inte ska vara med därför att det tar så mycket tid.

Jag tror jag ska göra frågan svårare och utvidga den:
Varför ska offentligt finansierade public service-verksamheter som t ex radio, teve eller folkbibliotek finnas på internet?
1) Internet är ett nätverk som används av en väldigt stor del av befolkningen. Public service ska finnas där folk är, också på nätet.
2) Man kan skaffa sig kunskap om (förändrade) kulturmöster och intressen hos befolkningen.
3) Man kan skaffa sig kunskap om bästa möjliga tekniska lösningar för att uppfylla brukarnas behov och önskemål.
4) Man kan testa den kunskapen, experimentera och leka
5) Man kan skapa förutsättningar för en kommunikation med kollegor om fackfrågor

Vi smalnar av frågan lite:
Varför ska bibliotek finnas på sociala webbar?
1) Sociala webbar är nätverk som används av en väldigt stor del av befolkningen. Biblioteket ska finnas där folk är, på sociala webbar också.
2) Man kan skaffa sig kunskap om (förändrade) kulturmöster och intressen hos befolkningen.
3) Man kan skaffa sig kunskap om bästa möjliga tekniska lösningar för att uppfylla brukarnas behov och önskemål.
4) Man kan testa den kunskapen, experimentera och leka
5) Man kan skapa förutsättningar för en kommunikation med kollegor om fackfrågor

Tillbaks till Varför ska länsbiblioteket finnas på Facebook?
1) Facebook är en plattform som används av en väldigt stor del av befolkningen, varav en del jobbar på biblioteken i ditt län och några som är intresserade av regionala biblioteksutvecklingsfrågor. Länsbiblioteket ska finnas där medarbetare och bibliotekspersonal är, också på Facebook.
2) Man kan skaffa sig kunskap om (förändrade) kulturmöster och intressen hos befolkningen. Vilket är en förutsättning om man intresserar sig för omvärldsbevakning.
3) Man kan skaffa sig kunskap om bästa möjliga tekniska lösningar för att uppfylla brukarnas behov och önskemål. T ex marknadsföring av bibliotekens e-tjänster med hjälp av Facebook Flyers.
4) Man kan testa den kunskapen, experimentera och leka
5) Man kan skapa förutsättningar för en kommunikation med kollegor om fackfrågor

Man kan t o m ställa samma fråga och få svar. Hade jag ställt frågan på Biblist så hade jag fått ett par anonyma och oförskämda svar och tio frånvaromeddelanden.
Ursäkta att en del av länkarna går direkt in i Facebook, men de illustrerar några exempel. Har du inte ett Facebook-konto så kan du inte se dem

Självklart kommer Facebook att ersättas av något annat, men i grunden handlar det om ett förhållningssätt till deltagande. Är man nyfiken på människor och det som sker i ens omvärld så kan man gott vara med. Är man inte det så behöver man inte bry sig.
Är man rädd för virus och trojaner så ska man inte använda dator (eller mobiltelefon, inopererad pacemaker eller bil för den delen). Då kan man använda fax eller vanlig snigelpost.
Har man ett problem med att man skapar ett mervärde för kapitalisterna som skapat Facebook, bara för att man är med, så ska man rimligen heller inte använda sig av Google eller Yahoo när man söker information på internet. Man ska förmodligen inte heller använda sig av någon tjänst från Microsoft.
Å andra sidan finns det en grupp för öppen källkod på Facebook.

… och ja, Länsbiblioteket i Örebro län finns på Facebook.

Enligt Tim Berners-Lee kommer semantiska lösningar som social webbar att förhindra oönskad e-post i framtiden!

“With the semantic web, we are building these trust systems so that you can find out if it comes from someone you identify and what their role is in relation to you: if you actually want to receive email from this person,” säger Berners-Lee.

Jessica Hupp på College Degree.com har gjort en 25-i-topp-lista på nätverk och communities som speciellt lämpar sig för bibliotek.

Högst upp ligger MySpace, följd av Facebook och Ning. Men den nyfikne kan göra nya upptäckter som t ex lib.rario.us eller Daft Doggy.

Tipset kom via Allan Cho’s blogg. BTW: Allan är en av världens ledande tänkare kring bibliotek och semantiska webben, kolla gärna något av hans tidigare inlägg, här finns mycket nyttigt och intressant om framtidens webb och bibliotek.

DS, UK Library Systems Vendor and Axiell, Library Systems Vendor in the Nordic countries, have entered into a joint research agreement to “focus on Library 2.0 content management and portal platforms, building next-generation user interfaces to complement each company’s leading-edge library technology“

Källa Panlibus

När jag frågar Boris Zetterlund på Axiell om vad som är på gång, säger han i en kommentar till mig att
man är igång och har träffat dem. “Vi utvecklar t ex Arena  (Webbkatalog med Bibliotek 2.0 och Webb 2.0) tillsammans fr o m nu och förutom till våra system även till deras, totalt 6 system. Vi har varit igång några månader med Arena på vårt Malmökontor och de har besökt oss här och funnit det intressant. Nödvändigt samarbete för att kunna dela på kompetenser och utvecklingskostnader. Även inom andra områden med tiden.”

Danska Bibliotekarforbundet bjuder in svenska och norska kollegor att delta i plattformen BFnet.
Genom att upprätta en användarprofil kan man delta i debatten, dela dokument i kunskpasbanken och samarbeta med andra i mindre grupper för t ex bibliotekshumor eller musik eller barn och unga.

För närvarande finns det 10 svenska medlemmar och fyra från Norge på plattformen. Det känns som om det skulle kunna finnas fler.