ASP Bladet träffade Bibbi Ahlzén-Norberg för ett samtal om Yttergruppen. Yttergruppen bildades den 1 februari 2008. Yttergruppen är en sammanslagning av de två tidigare boende-stödteamen “Kronhöjden” och “Hemvägen”. “Gamla Hemvägen” firade 10-års jubileum 2008. Yttergruppen utgår i dag från Hemvägen 13 B, som även är adress för trapphusboende för 7 personer.

Gruppen har gemensamhetslokal på Frödingshöjd,  där även ett trapphusboende finns i anslutning. Dessa båda lokaler erbjuder de boende samt övriga brukare husmöten, fika samt aktiviteter på helgerna tillsammans med personal.

Förutom detta hjälper/stöder personalen personer som bor i egna lägenheter på områdena: Kronoparken, Våxnäs samt Gruvlyckan. Det rör sig omkring 40 personer som har beslut enligt Socialtjänslagen fattade av handläggaren.

Personalen hjälper personer med insatser som är frivilliga och som ska utgå från personens önskemål, där personen själv ska delta aktivt i insatserna. Stödet ska planeras så att det ger ökad självständighet, aktivitet och livskvalitet.  Det kan exempelvis handla om att hjälpa/stödja en person med en sund mathållning genom att gemensamt skriva en inköpslista , åka och handla tillsammans, att städa och tvätta tillsammans, sociala besök i syfte att hjälpa en person ut i social samvaro med mera.

Handläggarens uppgifter:
1) Genom mottagningteamet på ASP/ANA får handläggaren ta emot de flesta ny ansökningar, i stort sett är dessa områdesindelat på respektive handläggares område. Handläggaren inleder utredning enligt Socialtjänstlagen enligt  kap 4:1 och har därmed en mydighetsutövningsbefattnig.

Under utredningstiden gör handläggaren hembesök tillsammans med sjuksköterska/och ibland med arbetsterapeut.

Detta för att med flera olika professioners kompetens säkerställa ett beslut.
När handläggaren kommer fram till att det blir att boendestöd, träffas boendestödpersonal tillsammans med handläggare och den enskilde för att planera insatsens utformning.

2) Handläggaren skriver en stödplan till personalen med vilka mål stödet skall innehålla.

3) Personalen skriver en  genomförandeplan med brukaren för hur målen ska se ut i vardagsarbetet.

4) Vi har därefter uppföljningar regelbundet för att följa upp hur boendestödet fungerar, med alla berörda parter närvarande. Vi har ett anhörigperpektiv vilket innebär att anhöriga ofta deltar på möten, bara samtycke har getts av den enskilde.

I mina uppgifter som handläggare är jag även ansvarig  för gruppboendet Allén samt gruppboendet Frödingshöjd I och II. I min tjänst ingår desutom att vara LSS-handläggare (LSS= Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade)

Mina förväntningar på Yttergruppen, liksom på mig själv , är att vi tillsammans i ett team verkar för att ge den enskildde det stöd/hjälp personen har sökt om.

Med all vår kompetens, kunskap och proffessionalitet kan vi ge den enskilde möjligheter till öka självständighet och livskvalieten. Förhoppningsvis kan det innebära förmågan  att kunna stå på egna fötter och återfå självkänsla och självförtoende.

En strävan som för övrigt  de allra flesta människor delar.

En pratstund med personal från Yttergruppen

Personalen tycker att det har blivit bättre nu, att det blivit mer kontinuitet i verksamheten och de har inte fått några klagomål från brukarna efter omorganisationen.

Det är tio personer som arbetar på Hemvägen. Där har de fått mer att göra, medan det är ungefär som förut på Kronoparken. De åker till Kronoparken två gånger per dag. Man har öppet alla dagar i veckan, även lördag och söndag, och nattpatrullen har hand om  övriga tider. Yttergruppen har ungefär 40 pesoner som de stödjer i boendet.

Deras verksamhet bygger på självständighet , det vill säga att brukarna skall klara sig själva i så stor utsträckning som möjligt. De hjälper till med att klara av de dagliga behoven, vilka kan variera mycket. Exempelvis medicinutlämning,  läkarbesök och promenader. För vissa kan det räcka med att veta att hjälp finns. Men de har ingen fysisk omvårdnad.

Fördelen med arbetet är att det är väldigt fritt och man arbetar mycket självständigt inom den insatsplan varje brukare har. Det som kan ställa till problem är när inte resurserna finns för brukarna. Man har kvällsöppet varje vardagkväll, och husmöte en gång per månad. Dessa protokollförs, och då kan brukarna till exempel få information om förändringar i verksamheten.

Gabriella har stöd av Yttergruppen
Hon har bott på Våxnäs i sju år och har under denna tid haft hjälp av boendestöd. De hjälper till med att dela ut mediciner som hon hämtar varje dag. Det är bra att de har tillgång till bil, säger hon, för då kan man göra utflykter. Ibland åker de och handlar, och andra gånger kan de åka och bada. Hon tycker att det är bra som det är.

Det är bra att de finns, för hon har kontakt med dem varje dag, så att de vet var hon är någonstans. Hon trivs bra på Våxnäs, säger hon. Hon gillar att titta på filmer och lyssna på musik, och hon har även en del undulater att  ta hand om. Hennes mamma kommer på besök en gång i veckan. Då  brukar de laga middag tillsammans.

http://www.varldenidag.se/index.php?option=com_content&task=view&id=5350&Itemid=98 ”Familjen hade sålt allt den ägde och skulle flytta till Indien. Men på Arlanda slutade resan tvärt.
Som Världen idag tidigare berättat, stormade polisen planet och omhändertog parets nioårige son.
- Vi bara skakade och tårarna forsade ned för kinderna på oss, säger pappa Christer Johansson.

Det har nu gått tre månader sedan traumat på Arlanda. Men för Christer Johansson, från Gotland, är det långt från slutet av historien.
– Min fru och jag har mått väldigt dåligt, men vår pojke har också lidit, förklarar han.
Pojken är tillfälligt placerad hos en familj på Gotland, men Christer Johansson får inte träffa sin son i den utsträckning som han önskar.
– Det har bara varit ett par gånger i sommar, säger han.

Världen idag har tillsammans med Nick Maitland, vice ordförande i organisationen för familjerätt i Sverige, RFFS och väl insatt i fallet, gått igenom länsrättens dom, där man fastslår socialtjänstens LVU-omhändertagande på Arlanda.
– Det som hände på flygplatsen är inte klokt. Jag har aldrig varit med om något liknade fall, säger Nick Maitland, som även är socionom och har arbetat såväl i Sverige som utomlands.
Länsrätten anser bland annat att föräldrarna ”uppenbarligen brustit i omsorgen gällande pojkens tandvård” och att han inte tagits till ”regelbundna hälsokontroller”.
– Jag tar gärna pojken till tandläkaren, säger Christer Johansson, som uppfattat tandläkarkontrollerna som frivilliga och känner sig missförstådd och motarbetad av myndigheterna.
Som domskäl tar länsrätten även upp att föräldrarna inte vaccinerat pojken innan resan till Indien.
– Rätten skriver ju själv i domen att det inte finns någon skyldighet för vårdnadshavarna att låta vaccinera sitt barn, hur kan man då använda det som argument mot dem? säger han.

Men den stora stöte­stenen för såväl socialtjänst som länsrätt verkar vara föräldrars syn på pojkens skolgång – de önskar nämligen att få hemundervisa honom.
Föräldrarna har sedan pojken var sex år undervisat honom med hjälp av läromedel de beställt på nätet. Detta i väntan på flytten utomlands. Familjen har lyssnat in pojkens egna önskemål, han ville ha skola hemma. Men det har varit nej från kommunen. I december förra året kom ett föreläggande om böter, 250 kronor per dag, om pojken inte inställde sig skolan.

Under våren hölls ett muntligt förhör i länsrätten angående föräldrarnas inställning till hemundervisning. Enligt Christer Jo­hansson slog rätten fast att skolan inte har rätt att använda sig av vite för att tvinga sonen att gå i skolan.
– Vi hade i det här läget sålt allt och beslutat oss för att åka. Vi visste ju, att när vi väl reser i väg så gäller inte skolplikten längre.
På grund av dessa turer bedömde länsrätten att pojken genom att fråntas möjligheten till skolgång har utsatts för ”psykiska omsorgsbrister i form av social isolering från andra barn och kunskapsinlärning”.
– Det betyder att om han gått i skolan, hade de aldrig kunnat omhänderta honom, säger Nick Maitland, som pekar på att de övriga vårdargumenten då troligt vis skulle falla.

Han är kritisk till hur socialtjänsten agerat i frågan och underkänner argumenteringen.
–  I domen uppger psykiatrikern Monika Bukowska-Jakobsson den 10 juli att det för närvarande inte är möjligt att uttala sig om vilka konsekvenser den sociala isoleringen innebär för pojkens hälsa och utveckling, säger han.
Världen idag har sökt socialtjänsten på Gotland utan framgång.” Citat; Världen Idag

Vadå, kan inte en hemskolad unge ha kompisar? Det var väl inte så att han hölls inspärrad får man väl hoppas och tro. Hade det varit så, så hade det varit en helt annan femma! Det där med utebliven tandvård och regelbundna hälsokontroller; Hur många barn skulle inte behöva omhändertas om detta vore giltiga kriterier för ett beslut om omhändertagande? Eftersom det delvis är en ekonomisk fråga, om man nu ska ursäkta sig med det, så skulle halva Rosengård tömmas på små barn om man skulle följa socialtjänstens reglemente (det är tydligen ett sådant, men det är säkert en fråga om tolkningsföreträde). Det stod också i texten ovan; ”Som domskäl tar länsrätten även upp att föräldrarna inte vaccinerat pojken innan resan till Indien.” Det är i och för sig förkastligt att underlåta att vaccinera sitt barn inför en utlandsflytt, men är det säkert att inte en vaccination kunde äga rum på plats i landet Indien? Det var ju en flytt, inte en semester! Om det nu är så allvarligt (vilket det är också i mina ögon) att underlåta att vaccinera barnet, så kunde ju socialtjänsten sett till att barnet blev vaccinerat om det nu bara var det, det var ju en engångsgrej. Istället drog man igång det byråkratiska stora maskineriet och tvångsomhändertog en liten pojke mot föräldrarnas vilja, och till en kostnad av miljontals kronor (förmodligen) för skattebetalarna dessutom. Det rörde sig om föräldrar som tydligen uppvisat kärlek, empati, ett balanserat temperament, och god ton gentemot myndigheter och domstol; ”- Vi bara skakade och tårarna forsade ned för kinderna på oss, säger pappa Christer Johansson.”, ”– Jag tar gärna pojken till tandläkaren, säger Christer Johansson” Uppenbarligen förekommer det inget våld i familjen heller. Familjen är inte splittrad utan verkar snarare vara sammansvetsad, att döma av de uppgifter som framkommer i tidningsartikeln; ”– Min fru och jag har mått väldigt dåligt, men vår pojke har också lidit, förklarar han. Pojken är tillfälligt placerad hos en familj på Gotland, men Christer Johansson får inte träffa sin son i den utsträckning som han önskar.”

Jag vet inte om den nya socialtjänstlagen gått igenom, att ”barnets bästa” skall vara avgörande när man bestämmer sig för att ingripa eller inte ingripa, i motsats till den gamla lagen där man skulle ”ta hänsyn till barnets vilja”. Det var på förslag i juli i år i alla fall. Jag stödde den nya lagen med följande motivering:

”…är anledningen till att jag ändå i alla fall kan tänka mig att se över den nuvarande lagen, eftersom ”barnets vilja” alltid kommer att vara familjebundet oavsett om risk föreligger för barnets liv. Så om den framtida lagen, som ser till barnets bästa istället för som idag barnets vilja, blir vägledande eller begränsad vore det bäst. Denna lag blir viktigare att hålla ögonen på än IPRED-lagen![…]

Sammanfattning: Den springande punkten till att jag kan tänka mig en lagändring är att ett litet barn inte har förmågan att avgöra sitt eget bästa! Den som fattar beslut måste vara en vuxen, och om lagen är formulerad som skrivet; ”I dag säger lagen enbart att hänsyn ska tas till barnets vilja.” så är det lätt hänt att ett sådant beslut i praktiken lämpas över på barnet, eftersom det är ett sådant svårt och ansvarstungt beslut att ta på egen hand för en socialtjänstekvinna/man, vare sig det rör sig om ett ingripande eller ett underlåtande att ingripa.”

Jag skrev också:

”En särpräglad lagtolkning av en socialtjänstchef som anser att ingripanden är berättigade kommer att resultera i flera på varandra följande ingripanden i den tolkningen på den förvaltningen i den kommunen, och det vore lika illa som att låta barnet avgöra när det befinner sig i livsfara genom att fråga barnet vad det anser om att bli bortadopterad alternativt om det vill stanna hos sin mamma eller pappa! I slutänden bör det vara en fråga för domstolarna, och i förlängningen regeringen, när en kommun konsekvent börjar tolka lagen ensidigt! Därför bör det vara rapporteringsplikt till socialdepartementet varje gång (enbart vid sällsynta tillfällen, om lagen får önskad effekt!) som ett barn tas ifrån sin förälder/sina föräldrar. Om vi skriver lagen så, så har vi tre instanser (och detta exklusive media), som har beslutsrätt (jag vill betona att det handlar om att våga ta beslut, i synnerhet för socialdepartementets chef, som idag råkar heta Göran hägglund), eller kanske jag skulle säga ”beslutsskyldighet”. Det är sådana beslut som hör makt till, inte karriärfjäskande! Maktbeslut skall inte överlåtas på barn!”

Nu får vi se om regeringen har tagit mitt råd och givit domstolarna och socialdepartementet slutgiltig och avgörande beslutsrätt över socialtjänsterna?

Roger Klang, Lund den 24/9/2009

Under 2009 satsar Regeringen 900 miljoner kronor på psykiatrins område. I denna artikel följer vi upp med att berätta om hur tankarna går i Karlstad.

Regeringen anslår 100 miljoner till kompetensförstärkning – hur tänker man om det? Inger Olsson, verksamhetsutvecklare inom ASP-ANA, berättar:  ”Den första möjligheten som gavs till att ansöka om medel för baspersonalens kompetensutveckling var redan förra hösten, då anslogs 130 miljoner. Värmlands läns landsting och samtliga 16 kommuner ansökte tillsammans om projektmedel och erhöll då 3,8 miljoner för projektet ”Integrerad psykiatri i Värmland”.

Projektet har en projektgrupp och Psykiatrisamordning Värmland inom Region Värmland är styrgrupp. Just nu pågår arbetet med att planera innehållet i utbildningssatsningen, tanken är att den ska genomföras med hjälp av länets folkhögskolor med KPS i Kristinehamn som bas. Totalt skall åtta utbildningsgrupper startas med ca 25 deltagare i varje och varje utbildning omfattar 10 dagar fördelat över ca ett år. Deltagarna skall komma både från kommunerna och landstinget och syftet är att skapa samverkansgrupper.

I vår har Regeringen anslagit ytterligare 100 miljoner och en ansökan kommer att lämnas in till Socialstyrelsen för fortsättningsprojekt. Diskussioner runt ansökan och innehållet förs just nu och den skall vara inlämnad för bedömning senast den 15 september i år.”

Hur går tankarna kring möjligheten att få bidrag från Socialstyrelsen när det gäller att ge personer med psykisk funktionsnedsättning sysselsättning hos externa aktörer? Jassin Nasr, verksamhetsutvecklare inom Verksamheten för sammanhållen rehabilitering, svarar: ”Vi har haft kontakt med Socialstyrelsen och är till viss del involverade i processen att utforma bidragssystemet du talar om. Vi är definitivt intresserade av möjligheten men kommer antagligen att behöva göra om dagens system något.”

I lagrådsremissen som vi tidigare skrivit om, föreslår Regeringen följande om individuella planer:
I HSL (Hälso- och sjukvårdslagen) och SoL (Socialtjänstlagen) införs bestämmelser om att landsting och kommun tillsammans ska upprätta en individuell plan när den enskilde har behov av insatser från både socialtjänsten och från hälso- och sjukvården.

En plan ska upprättas när ett landsting eller en kommun anser att det behövs för att den enskilde ska få sina behov av hälso- och sjukvård och socialtjänst tillgodosedda och om den enskilde samtycker till att en sådan plan upprättas.

Kommunen och landstinget ska påbörja arbetet med planen utan dröjsmål. Av planen ska framgå uppgifter om vilka insatser som behövs och vilka insatser respektive huvudman ska ansvara för. I planen ska också redovisas åtgärder som vidtas av andra än kommunen och landstinget. Av planen ska framgå vem av huvudmännen som har det övergripande ansvaret för planen. Planen ska när det är möjligt upprättas tillsammans med den enskilde. Om det är lämpligt ska närstående ges möjlighet att delta i arbetet med planen, om inte den enskilde motsätter sig det.

Vilka konsekvenser har Regeringens förslag? När det gäller individuella planer, så är det helt i enlighet med tidigare krav på vårdplaner, genomförandeplaner och gemensam vårdplanering. Skillnaden är att en lag gör det tvingande med individuella planer. Det kommer inte att ha några ekonomiska konsekvenser.

Text: Karl-Peter Johansson

varken på det sätt som Ronja Edlund berättar eller så som bröderna i Skräckhuset råkade ut för. Expressen
Barn är det viktigaste vi har. De är vår framtid. Hur i hela fridens namn någon ansvarig åklagare kan lägga ner ärendet som Ronja Edlund anmälde fosterhemsföräldrarna för, övergår mitt förstånd. Säkerligen Ditt som läser också.

Sverige har på många sätt och vis blivit en banandemokrati där kvinnor och barn inte alls behandlas på det sätt som Regeringsformens 1 kapitel 2:a § kräver:

2 § Den offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.
Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd skall vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Det skall särskilt åligga det allmänna att trygga rätten till hälsa, arbete, bostad och utbildning samt att verka för social omsorg och trygghet.
Det allmänna skall främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer.
Det allmänna skall verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden samt värna den enskildes privatliv och familjeliv.
Det allmänna skall verka för att alla människor skall kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället. Det allmänna skall motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller annan omständighet som gäller den enskilde som person.
Etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv bör främjas. Lag (2002:903).
Regeringsformen

Det är inte utan att jag undrar HUR STÅR DET TILL MED DE SOM GÅTT I FLUMSKOLAN? Fick dessa ansvariga tjänstemän från socialtjänst till åklagare godkänt i SO-ämnet Samhällskunskap? För en sak är klar – det som ALLA som får godkänt i Samhällskunskap skall ha uppnått i kunskaps och förståelsenivå, saknas helt och hållet!!!

Läste följande artikel i DN: http://www.dn.se/sthlm/terapeut-atalas-for-barnovergrepp-1.849210

I 6 kap 1§ Socialtjänstlagen (SoL) står det att socialnämnden ska sörja för att de som behöver vårdas eller bo i ett annat hem än det egna tas emot i ett familjehem eller i ett hem för vård eller boende. Socialnämnden ansvarar för att den som genom nämndens försorg har tagits emot i ett annat hem än det egna får god vård.

Hur kan då något sånt här hända? Hur ser utredningen av familjehem ut? Och hur ser uppföljningen ut? Att se till att den som placeras i ett annat hem än det egna får bra vård gäller ju inte bara innan man beslutar utan under hela tiden som personen är placerad. Det borde vara omöjligt för en familjehemsförälder att kunna utnyttja ett barn under fyra år utan att det upptäcks! Barnen som är familjehemsplacerade befinner sig ju i en beroendeställning till familjehemsföräldern (som det står i artikeln). På grund av detta så är det tyvärr också lättare att utnyttja barnen. Därför krävs det grundläggande utredningar och uppföljningar av familjehem. Vi får inte låta detta hända igen! Tyvärr så kommer det hända igen, eftersom det tyvärr finns människor som gör sådana saker. Men jag tycker att det är väldigt viktigt för personer som har positioner med inflytande (som socialsekreterare) att verkligen göra det som står i ens makt för att inte sådant här kan hända. Jag tror att om jag gör min del i att skapa en bättre värld för människor runtomkring mig så kommer det inspirera andra att göra likadant…

Ha en underbar dag!!

I read the following article in DN: http://www.dn.se/sthlm/terapeut-atalas-for-barnovergrepp-1.849210

In chapter 6 1§ in the law of social services it is written that the social council shall provide a family home or other home for the one in need of another home than the own. The social council is responsible that the person that has been provided with another home than the own, receives good care.

How can then something like this in the article happen? How does the investigation of family homes look? And how is the follow-up? To make sure that the kids in family homes receive good care doesn’t just apply before the social council takes the decision but during the whole time that the child is placed in a family home. It should be impossible for a family home parent to abuse a child like this for four years without anyone noticing it. Children in a family home is in a dependent position towards the “parent”. Because of this it is unfortunately easier for the adult to abuse the child. That’s why good investigations of family homes are so needed. We can not let this happen again! Unfortunately it will, because there are people that do these kinds of things. But I think it is very important that people with positions of influence (like social workers) do everything in their power to prevent these things from happening. I believe that if i do my part in creating a better world for the people around me I will inspire others to do the same…

Have a great day!!!

“Tystnadsplikt och sekretess

Alla som arbetar inom socialtjänsten har tystnadsplikt. Det gäller också anställda inom verksamhet som bedrivs i enskild regi. Det innebär

att personal och politiker inom socialtjänstens verksamheter inte muntligen får lämna ut uppgifter om dig som är av personlig och ömtålig

karaktär.

Socialtjänsten får inte heller lämna ut skriftliga handlingar som rör dig eller ditt ärende till andra myndigheter eller till enskilda personer.

Undantag från denna bestämmelse är om du själv går med på att uppgifter om dig får lämnas ut eller om det finns en skyldighet för socialtjänsten att lämna ut uppgifter om dig.”

http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/5C7CC05F-53FD-4EE6-9976-79AEBE67CFB5/8027/20021143_rev.pdf sid 7

SEKRETESSLAG (1980:100)

1 Kapitlet:

“1 § Denna lag innehåller bestämmelser om tystnadsplikt i det allmännas verksamhet och om förbud att lämna ut allmänna handlingar. I sistnämnda hänseende innefattar bestämmelserna begränsning i den i tryckrihetsförordnigen stadgade rätten att ta del av allmänna handlingar.
   Bestämmelserna avser förbud att röja uppgift, vare sig det sker muntligen eller genom att allmän handling lämnas ut eller det sker på annat sätt (sekretess).
   Lagen innehåller även andra föreskrifter om allmänna handlingar.
   I denna lag finns också bestämmelser om begränsning av den rätt att lämna meddelande för offentliggörande i tryckt eller därmed jämställd skrift eller i radioprogram, film, ljudupptagningar eller därmed jämställt medium varom grundläggande bestämmelser ges i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen Lag (1991:1565).”

“2 § Uppgift för vilken sekretess gäller enligt denna lag får inte röjas för enskild i andra fall än som anges i denna lag eller i lag eller förordning till vilken denna lag hänvisar.”

7:e Kapitlet:

“4 § Sekretess gäller inom socialtjänsten för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom eller henne närstående lider men…….”

…

“9 § Sekretess gäller i förskoleklassen, grundskolan, gymnasieskolan, särskolan, specialskolan och sameskolan samt i en kommunal riksinternatskola för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift om enskilds personliga förhållanden hos psykolog eller kurator, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon honom eller henne närstående lider men……….I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år. “

“22 § Sekretess gäller hos domstol i brottmål samt i annat mål eller ärende, i fråga om vilket bestämmelserna om förundersökning i brottmål är tillämpliga, för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden som framkommer vid särskild personutredning, rättspsykiatrisk undersökning eller annan sådan utredning, om det av särskild anledning kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Motsvarande sekretess gäller i annan myndighets verksamhet för att gå domstol till handa med utredning som nu har nämnts.
   I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år. Lag (1991:2042).”

“38 § Sekretess gäller i förskoleverksamheten för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men.
   I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år. Lag (1997:1213).”

källa: http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19800100.htm

En dag i Göteborg påminde mig mer än väl om trafiken som jag numera slipper bekymra mig om. Jag satt i bilkön och njöt av vetskapen att detta behöver inte jag uthärda mer än 1 gång i månaden numera. Så skönt.

Efteråt åkte jag till Knalleland för att fynda bäbiskläder och presenter. Jag kikade lite på damkläder också. Det finns ett och annat som jag skulle kunna tänka mig men inte just nu. Till sommaren, när jag är mitt gamla vanliga smala jag. Jag inhandlade lite GI mat samt yoghurt och mjölk till glina.

Hemma ringde telefonen. Bosse som är en fena på gas skulle kika förbi. Vår frys har nämligen lagt av igen. Jodå, det var en trasig slang. Han bytte ut den så förhoppningsvis ska eländet nu fungera utan vidare problem.

Jag körde en runda på Orbitreken men fick ont i bröstet så jag fick vackert lägga av. Sen kom lillen hem och behövde ha hjälp med läxan. Jag hjälpte till med urtidskunskap så gott jag kunde medan jag lagade blomkålsmos efter Lenas recept och stekte biffar till. Man kan aldrig ha för många matlådor i frysen, nu när den äntligen fungerar igen.

När jag har kommit hem från Norrland så har jag jobbat halva tiden jag har på mig att bestämma mig på min nya arbetsplats. Jag har varit sjuk, VABat, varit på utbildningar och haft semester. Allt som allt har jag varit där i typ 3 veckor. Jag har fortfarande inte lyckats ställa om min hjärna från Socialtjänstlagen till LSS. Kommer jag kunna göra det? Det är så vitt skilt tänk så det är helt ofattbart. Jag har svårt att sortera vad vi är skyldiga att göra och vad vi inte är det. Vilka insatser finns i kommunen och vilka vi måste köpa. Hur man ser på behov av ledsagare. Var går gränsen för utvecklingsstörning…Det känns som om marken glider under mina fötter. Visst är jag bildbar men jag börjar undra om jag verkligen hamnade på rätt plats.

Nåväl, jag har 1½ månad kvar innan jag måste lämna besked. Men det är ju så gott att vara hemma redan klockan halv fem och slippa göteborgstrafiken.