Läste ett intressant inlägg på Ecogeek som visar på något så självklart som att lägga solceller över parkeringsplatser. Stora ytor som inte har några estetiska värden, bilar som i framtiden behöver laddas och dessutom behöver skugga varma dagar. Varför gör man inte så här på fler ställen?

The Dell installation will provide 130,000 kW/h per year and shades the parking spots of the 56 employees who get to the lot first. Everyone else gets punished for being late by having to park in the sun.

Läs mer:

Dell plants solar trees in the parking lot EcoGeek

/Daniel Eriksson

Förutom att jag gillar miljövänliga saker är jag smått prylgalen också. Tyvärr går dessa intressen sällan ihop eftersom mina prylar allt som oftast kräver energi. Min senaste älskling är min iPhone som i motsats till alla andra moderna mobiler, måste laddas varje natt. En riktigt energitjuv alltså! Men det finns alternativ till vägguttaget. Jag har hittat två solcellsladdare, en bärbar och en stationär variant. Jag kan tänka mig att använda båda; den ena står hemma och lagrar energi under dagen, medan den andra ligger i min väska som backup, om batteriet skulle ta slut.

Den stationära varianten heter ReNu och kommer från Regen. Dockan och laddaren kostar cirka 1 800 kr. Men blir du sugen på den måste du dessvärre vänta till februari 2010, eftersom den inte är i produktion än.

Den bärbara laddaren kommer från NovoThink och finns till både iPhone och iPod Touch. Den finns i flera färger och vill du ha denna får du punga upp med 500 kr, men även för den här får du vänta eftersom den inte skeppas förrän i december. En julklapp till någon du känner kanske?

Läs om miljövänliga iPhone-applikationer i tidigare inlägg här.

Politiken 22. sep 2009.

Et blogindlæg fra Bjørn Lomborg kritiserer et DR-indslag om DKs manglende efterslæb i investering (læs ’subsidiering’) i solceller i forhold til Tyskland.

Her kan der retfærdigvis ikke klart peges på et ‘vinder-synspunkt’: man kan både forfægte at massive subsidier til en pt. umoden teknologi og -industri (ligesom vindmølleindustrien herhjemme i Svend Aukens velmagtsdage), er penge ud af vinduet – penge som er bedre givet ud til målrettet forskning – og man kan hævde at subsidierne er med til at gøde jorden for privat forskning og produktudvikling til alles eventuelle bedste.

Når de positive miljøeffekter af f.eks. vindmøller og solceller pt. er så minimale som tilfældet er, hælder jeg mere til målrettet forskning i stedet for at holde liv i uøkonomiske virksomheder.

Mit indlæg:

Jesper Schultz, den 22. sep kl. 10:39:

Bjørn har altså en pointe med at Tysklands ufatteligt mange mia. i solcelle-subsidier kun helt marginalt vil være med til at reducere det globale CO2-udslip, og dermed den globale opvarmning. (Tysklands bidrag pba. solceller til det totale globale CO2-regnskab er jo negligibelt).

Solceller er en rasende dyr teknologi, og tilmed stadig ikke ret effektiv.

I stedet for at give 120 mia til subsidier til dyr og utilstrækkelig teknologi, for forhåbentlig at få sparket gang i et marked der så selv kan drive grundforskning og udvikling – ville det så ikke være en bedre ide at investere direkte i forskning og udvikling?

Jeg kender ikke den økonomiske model for de tyske universiteter; men med den mulighed for ‘mål-styring’ og offentlig finansiering vi har herhjemme, så synes jeg en saltvandsindsprøjtning på xx mia. kr og opgaven ‘få solceller gjort billige, robuste og effektive’, lyder anderles lovende og effektiv.

Nu är det klart med fördelningen av solcellsstöd. I Kalmar län får vi dela på 617 000. Men eftersom stödet började gälla redan 1 juli så har det redan kommit in många ansökningar. Därför är risken stor att stödet inte räcker till alla.

Sammanlagt finns det 47 miljoner för stöd till installation av solceller men det finns redan ansökningar för 150 miljoner inlämnade. En ekvation som inte riktigt går ihop. Synd! Det finns ett stort intresse för både solceller och solfångare men än så länge är det en rätt kostsam investering. Därför kan olika stöd vara bra för att få fart på marknaden, ungefär som miljöbilspremien gjorde med miljöbilsförsäljningen.

Då är det inte bra att besluta om ett stöd och sedan dröja långt efter införandet med att fördela pengarna. Det gör ju många väldigt besvikna som kalkylerat med stöd och nu kanske inte kan få något.

Solarbulb är den ultimata LED-lampan som du själv laddar upp via dess inbyggda solceller och uppladdningsbara batteri. Solarbulb fästes enkelt på 99% av alla PET-flaskor genom vilket den sedan sprider sitt sparade solljus genom hela natten lång. En fantastisk stämningsbelysning för hemmet, båten eller när på campingturen.

Solarbulben är tillverkad och paketerad på så vis att den gör så lite inverkan på miljön som bara är möjligt. Plasten är så kallad bioplast och innehåller inga gifter eller olja för den delen.

3-4 timmars solljus räcker till över 5 timmars belysning. Pris: 199:- inkl frakt på vår webbshop

Jag fick ett mail från vår ekonomichef Gunnar där han undrade om det inte var dags för nya tjänstemobiler på TEM. Påpassligt länkade han till denna mobil från Samsung och som både tekniknörd och miljönörd är det klart att man blir intresserad. Mobilen är bland annat gjord av återvunnen plast.

Men det häftigaste är att baksidan på telefonen är täckt av solceller, en solig dag kan du alltså ladda batteriet utan batteriladdaren. Helt klart ett steg i rätt riktning, både när det gäller att utnyttja naturresurserna och för att göra användaren mindre beroende av ett eluttag. Det kan ju vara praktiskt att kunna ladda telefonen på fjällvandringen eller ute i båten. /mobil.se

Naturligtvis är mobilen, som många andra intressanta miljösmarta tekniknyheter endast på prototypstadiet, men den som väntar på något gott!

Läs mer:

• Mobil.se
• Samsungs hemsida

/Daniel Eriksson

Solkraft  är inte det första man tänker på under  en regning midsommar i skåne. Men eftersom jag ändå sitter och räknar på ett nytt plåttak av gigantiska dimensioner så har tanken ändå slagit  mig. Det borde vara ett hyfsat bra tillfälle att investera i denna kanske mest miljövänliga energiform.  Jag behövde dock inte fundera så länge för att komma fram till att en solenergianläggning är ett kostsamt nöje trots det bidrag man nu kan få. solpaneler blir därför ännu ett av de alla de fritidsprojekt som får läggas på hyllan i brist på tid, ork och pengar. Där finns redan dammen med koifiskar, galleri i det gamla stallet och kullerstensgård. Hur kan det vara så att alla dessa projekt ter sig så förnuftiga och överkomliga när man sitter invirad i en filt hemma i sin soffa i stan medan januari vindarna blåser kring fönstret? Väl på plats på det sk sommarnöjet framstår de som omöjliga och rent av onyttiga. Allt medan häckar och gräsmattor växer sig kämpahöga och traktens samlade kråkkolloni gapskrattande bara väntar på att få sätta i sig de svenska krusbär bara Sverige har.

Vi har mött upp med LEIF GUSTAFSSON, fastighetsförvaltare åt Karlstads Kommun för att diskutera lite om hans jobb och vilka utmaningar som står framför dem i takt med att staden växer.
Vad innebär ditt jobb som fastighetsförvaltare? Det är ett väldigt komplext jobb. Det som vi skall utföra på förvaltningsenheten är att tillhandahålla ändamålsenliga lokaler för den kommunala verksamheten samt utveckla och förvalta kommunens byggnader. Det låter lite högtravande men det är faktiskt det som är vår uppgift. Vi är ansvariga för drift och underhåll i respektive fastighet och vi är också ekonomiskt ansvariga. Vi ska se till att det finns fungerande hyresavtal och vara kontaktperson för hyresgästerna.  Det innebär inte att vi personligen åker ut till en fastighet och skruvar om något reparationsjobb anmäls till oss utan vi skickar en intern underhållstekniker (vaktmästare).

När det gäller lite större ombyggnader/reparationer, tar vi hjälp antingen av vår egen byggserviceavdelning, eller någon byggfirma vi har avtal med. Vi jobbar även med besiktningar när jobbet är klart, och underhållsbesiktningar där man tittar på ett behov.  Vi ska upprätta underhållsplaner för alla fastigheter. Vi jobbar mycket med avtal med entreprenörer och väldigt mycket fakturahantering. Vi hanterar normalt över hundra fakturor i veckan och det kan innebära en hel del jobb eftersom allting måste kollas upp. Vi är 8 stycken som jobbar med fastighetsförvaltning och har helt nyligen strukturerat om oss i tre grupper. Vi har två förvaltare som jobbar med undervisningslokaler. Sen har vi en för boendemiljöer, i huvudsak vård och omsorg samt arbetsmarknads och socialförvaltningen. Den tredje gruppen kallar vi för ”Teknik, Centrum, Kultur och Fritidsfastigheter” och det är där jag ingår. Jag förvaltar kommunens fastigheter i innerstan, samt kulturfastigheter.

Sen har jag hand om en lite udda fastighet också och det är kommunens semesteranläggning på Tjörn. Karlstad stad köpte in denna redan 1937 och det var tänkt från början som sommarkoloni för barn som inte hade möjlighet till ett sommarlov på landet. Anläggningen fungerade som koloni ända fram till ca. 1970. Sedan gjordes det om till semesteranläggning för kommunanställda, där man kan hyra stuga från Lördag till lördag, sommarmånaderna men även dygnsuthyrning övriga delar av året. Vem som helst får hyra t.ex skolklasser, idrottsföreningar, företag och privatpersoner så det gäller inte bara för Karlstadbor. Den åttonde förvaltaren har ansvar för hamnen, Mariebergsskogen samt diverse utredningar.

Omfattar ditt jobb bara byggnader som kommunen har verksamheter i, eller finns det mer, som KBAB tex där kommunen är delägare? KBAB är ett eget bolag som har ansvar för kommunens bostäder. Teknik –och Fastighets kärnuppdrag är att tillhandahålla lokaler till kommunens verksamheter men sen har vi även några externa hyresgäster. Det kan vara lokaler som är vakanta och som vi hyr ut till annat än kommunal verksamhet. Det kan också vara utåtriktade verksamheter, Tex. Värmlands Operan som hyr Karlstad teater eller Värmlandstrafik som hyr busstationen.  Det är kommunala angelägenheter även om hyresgästerna är externa. Vi har också någon enskild butik samt ett fåtal lägenheter i kulturbyggnader.

Råder det brist på fastigheter i kommunen? Vi har ungefär 420.000 kvm egna fastigheter och det är ganska liten omsättning i förändring. Uppskattningsvis förvaltar vi ca 400 fastigheter. Med inhyrda objekt blir det 550 stycken. Vi hyr alltså in ca 130.000 kvm. Några objekt säljs och sen bygger vi en del nytt, alternativ köper in. I förhållande till hela volymen så är förändringarna inte stora och vi har ju exempel på en del äldreboenden som behöver större ytor nu efter omstruktureringen av dessa. Det är på gång att vi ska bygga ett nytt vårdboende ute vid Zakrisdal. Skolor byggs inte så många nya men är det så att det uppstår ett nytt område, som exempelvis Södra Råtorp som är ett helt nytt bostadsområde, så bygger vi en ny grund-och förskola i anslutning till detta. De kommunala behoven styr hur mycket fastigheter vi äger och förvaltar..

Hur ser det ut gällande brister på dessa fastigheter? Det finns ett litet eftersatt underhåll generellt sett.  Det handlar då om bristen på underhållspengar som gör att vi inte klarar riktigt att hålla efter. Alla kommunens fastigheter är inte i toppskick och vi har ett relativt gammalt fastighetsbestånd rent generellt för de flesta byggnader vi har är äldre än 30 år.  Har man då inte gjort någon större rot-renovering på dom så finns det givetvis ett stort behov. En annan sida av saken är att många av våra fastigheter är energislukare och där jobbar vi just nu med ett stort energiprojekt där vi har inventerat alla fastigheterna som kommunen äger och håller på att ta fram förslag till åtgärder. Något som är bra i sammanhanget är att vi tagit bort i stort sett alla oljepannor så idag är det fjärrvärme till dessa fastigheter i stället. Vi har också provat med pellets på några ställen och testar även solfångare.

Vad har du för svårigheter i ditt jobb? Vi förvaltar ju rätt så speciella byggnader som exempelvis Bibliotekshuset och likaså Badhuset och en hel del idrottsplatser. Ett annat område är offentliga toaletter som har sin egen speciella problematik. Vi har också mycket projekt i olika former, tex byggprojekt och liknande som kommunen driver. Det kan handla om innerstan, eller om hur man ska utveckla processer inom teknik och fastighetsförvaltning. Vi sysslar mycket med tillgänglighetsarbete och det blir mycket diskussioner mellan olika förvaltningar. Utredningar av olika slag, ekonomisk uppföljning, budgetarbete och prognoser. Vi får en viss budget varje år och det är en 0-budget.  Kostnaderna för hyresgästerna ska balansera utgifterna avseende drift och underhåll och löner. Det gäller att hålla sej inom budget och ändå få saker och ting gjorda. Det största bekymret idag är nog att vi inte får så mycket underhållspengar tilldelade från kommunen så att det motsvarar det egentliga behovet.  Jag kan ju inte trolla utan istället får jag prioritera vad som ska göras, ganska hårt.

Vilka utmaningar finns det? Det finns en tydlig ambition i den här kommunen att vara ledande i miljöfrågor. Vi prioriterar energisparande i kommunen och det är viktigt att vi arbetar som föregångare i dessa frågor, visar att vi gör bra saker och tänker på miljön.  Vi testar mycket ny utrustning och ny teknik. Alla offentliga organisationer har en viktig roll i det utvecklingsarbetet. Stadshuset är ett lysande exempel där vi provar en teknik med solceller i kombination med solskydd.  Jag hittade den här idén, som ursprungligen kommer från Tyskland och hade provats en tid av Malmö stad, och tog hem den till Karlstad och vi sökte och fick bygglov för det.  Sådana här projekt är oerhört intressanta och det ger ju också Karlstad en bra och miljömedveten framtoning. Kommuner och över-huvudtaget offentliga institutioner måste vara ledande och prova den nya tekniken och se om det fungerar i praktiken.

Tror du att vi i framtiden t.ex kommer att kunna värma Badhuset med solvärme? Det tror jag inte är praktiskt möjligt under vinterhalvåret men på sommaren går det nog att genomföra.  Tyvärr går det ju inte att lagra energi från solvärmen men visst vore det ett drömscenario! Vi har solfångare idag i innebandyhallarna till exempel som försörjer anläggningen med varmvatten, men problemet är att när det är sommar och sol, så är det heller ingen verksamhet i dessa hallar. Då blir det ju att anläggningen kokar i stället.  Vi har redan nu problem att göra av med den överskottsvärme som produceras där men jag är övertygad om att vi kommer på en lösning på det problemet också!

Text & Foto: Robert Olsson

Läser med intresse att Vatikanstaten i Rom skall bli helt självförsörjande på el genom ett solcellsprojekt på tre kvadratkilometer. Det är 6 gånger större än landet självt. Anläggningen kommer alltså inte att ligga i Vatikanstaten utan i närheten av byn Santa Maria di Galeria utanför Rom. Det visar att vill man så går det. Lite mer ”nu kör vi”-anda behövs i världens regeringar vad gäller miljöfrågor, och andra frågor också för den delen. Kanske något Sverige borde tänka på i EU-ordförandeskapet. Det visar också på behovet av ny energiteknik men framför allt av att spara energi. 6 gånger större yta solceller än landet självt blir ju lätt ogörligt om fler länder skulle köra igång liknande projekt. Nu är ju i o f det viktiga antalet invånare och energiåtgång per invånare. Vatikanstaten har faktiskt en befolkningstäthet på 1877 människor per km2. Energikonsumtionen har jag inte hittat några uppgifter på men om vi antar att den är densamma som övriga Italien ligger den på ca 5441 kWh / person / år, vilket ger ca 4.5 miljoner kWh / år för Vatikanstaten. Sverige har en befolkningstäthet på ca 20 personer per km2. Elkonsumtionen ligger på ca 14746 kWh/person /år vilket ger ca 133,6 miljarder kWh/år . Vi skulle behöva ett område på ca 89000 km2 för att täcka detta behov med solceller likt Vatikanstaten. Nu finns det ju andra möjligheter som sagt och detta är ju inget argument för att inte satsa på solenergi eller vindkraft etc. Vi behöver alla bra förslag vi kan för att producera energi. Därför är det tråkigt att debatten så ofta handlar om vilket som är bäst, kärnkraft eller olja, som har följt nu i spåren av klimatdebatten. Det hävdas då att vi måste satsa på kärnkraft för att slippa ifrån oljeberoendet. Detta är en teknik som brukar kallas ”de två hornen” i debattsammanhang. Man försöker göra gällande att det bara finns två alternativ där det ena är det allmänt accepterade dåliga, oljan, och det andra är det alternativ man själv vill få igenom, kärnkraften. Detta för att effektivt föra ut bilden av att vi måste satsa på kärnkraft och att det är det miljövänligaste alternativet. Varken kärnkraft eller olja är hållbara eller miljövänliga och vi måste satsa allt vi kan för att hitta andra lösningar. Många finns redan men behöver utvecklas, andra är på gång, ytterligare några ligger på idéstadiet och behöver mer resurser för forskning och utveckling för att de skall kunna realiseras. Framförallt måste vi dra ner på energikonsumtionen och det kan vi säkert göra. Naturskyddsföreningen lät SWECO utföra en undersökning om energieffektivisering där man kom fram till att Sverige nästan skulle kunna halvera sin energiåtgång till 2030¹. Det gäller inte bara privatpersoner men man kan göra mycket själv.

1: Sweco, www.sweco.se

Miljöaktuellt, Newsdesk, Klotet-P1

digi.no

Zephyr

Drömmen om självförsörjning med el är nog stark hos många men börjar man sätta sig in i de tekniska möjligheterna framstår det som ganska kostsamt och komplicerat. Men Johan Ehrenberg på ETC har startat bolaget Egen El där han säljer färdiga paket för solcellsel och vindel. En liten växelriktare omvandlar laddströmmen så att den kan matas in i ditt egna elsystem via ett vanligt eluttag. Ingen behörig elektriker behöver anlitas. Den el som tillförs får elmätaren att gå motsvarande saktare så man kan tillgodoräkna sig ett rejält högt kWh-pris. När man inte producerar nåt förbrukar man som vanligt via nätet.

Man kan se en omedelbar förbättringspotential med en batteribank så att man kan lagra eventuellt överskott till natt eller när det inte blåser istället för att dumpa utan ersättning ut på nätet. Personligen tycker jag priserna är i saftigaste laget. Runt 90.000:-/installerad 1000W solel och 70.000:-/installerad 1000W vindel. Jag ser fram mot IKEAs lansering.

När kommer solkraftverken och miljöbilen? Och förresten, skulle vi inte sluta hugga ner en massa skog och digitalisera istället för att slösa med papper så förbenat? All denna reklam i brevlådan…hur många skogar är det om året?

Om solkraftverk kan du läsa här.

Förnuftigt utbyggd blir väl vindkraften också en oerhört mycket mer miljövänligt producerad och billigare energi än kärnkraften vars outplånligt giftiga avfall aldrig går att oskadliggöra med mindre än att man skickar det långt ut i rymden. Kärnkraftverk är också sårbara både för sabotage och naturkatastrofer, absolut dyrast att bygga och driva, innebär också stora hälsorisker för kringboende.

Läs SVD, DN, Aftonbladet, Ett hjärta RÖTT,

I DN slår man upp stort att Konstfack ska få Sveriges största solcellsanläggning. Jag anser att detta är oansvarigt användande av skattepengar! Varför? Jo, om man tar och tittar på siffrorna så ser man att denna anläggning kostar 5 miljoner kronor. Anläggningen ska kunna producera 66000 kWh/år. Vi får anta att detta inte är en glädjekalkyl. Det innebär att med ett elpris på 1 kr/kWh så sparar konstfack 66000 kr per år på elräkningen. Detta ger en avbetalningtid för anläggningen på 76 år och då har vi ändå inte räknat in underhållskostnaderna på anläggningen! Frågan är vilken livstid anläggningen har…

Bloggar om energi, solkraft, solceller, el, elproduktion.

Det lyder for godt til at være sandt, men måske står vi overfor en revolution indenfor opvarmning og elektricitet.  I hvert fald hvis det står til VELFAC gruppen, som er i gang med at udvikle et nul energi hus. Faktisk et hus hvor det er muligt at elmåleren kører bagud.

Forklaringen
Forklaringen ligger i den måde huset generer energi på. For det første er der et jordvarmeanlæg. Et sådan anlæg laver varme, ved så at sige at suge varme ud af jorden, og et sådan anlæg skal kun bruge meget meget lidt strøm til at fungere. Denne strøm kommer fra solceller, men der er også solceller som genererer varme. Derudover er der genvekslingsanlæg og et meget effektivt varme genvindingsanlæg.

Problemet i ældre boliger er at indeklimaet bliver for fugtigt, hvis ikke man lufter ud. Men ved ofte udluftning eller cirkulation mister der traditionelt meget varme. Derudover har varmen det også med at fise ud af sprækker og revner rundt omkring i huset. Det nye hus har fleksible facader og

Bolig for livet
Navnet på projektet hedder ”bolig for livet” og det er meningen at den første testfamilie skal flytte ind i prototype huset i marts 2009. Lignende koncepter findes også i andre lande, eksempelvis i Spanien og Frankrig, men her er ikke de samme krav til varme.

Jösses vilken blandning av buzz words och forskningsmumbojumbo titeln på detta inlägg höll på att bli. Även efter tre-fyra redigeringar så är man inte särskilt nöjd, men vaddå? Det här är en blogg!

Läste på Green Car Congress om ett nytt skikt framställts genom nanoingenjörskonst som till skillnad mot vanliga kiselsolceller klarar av att få över 96% av instrålad energi, i våglängsområden från UV till IR, att absorberas. Vanliga kiselsolceller kommer typ upp i 67%. Resten reflekteras bort. Sedan är det inte så att all denna energi kan omvandlas till elektricitet, men det är nästa steg. Här pratar vi om hur mycket energi som inte studsar bort.

Vanliga antireflexbehandlingar verkar inom ett specifikt våglängdsområde. Detta nya skikt består av 7 lager, ett för varje visst intervall, som även fångar in våglängder som reflekterats av underliggande lager. Varje lager är mellan 50-100 nm tjockt, dvs 50-100 miljarddels meter (Det går alltså mellan 10-20 miljoner lager på en meter), och består av kiseldioxid och titandioxid i nanotubsformat. Dessa är placerade snett emot varandra för bästa effekt och de sätt fast via deposition av ånga. Skiktet kan appliceras på näst intill vilken typ av solceller som helst.

En tanke slår mig dock. Ang IR… det vill man inte skall absorberas eftersom det gör solcellerna varma, vilket minskar effekten och förkortar livslängden. Givetvis bra för solvärme, men inte för solceller. Behövs det då kylning om detta gör att solceller blir för bra på att absorbera långvågig strålning?

Referens:

Mei-Ling Kuo, David J. Poxson, Yong Sung Kim, Frank W. Mont, Jong Kyu Kim, E. Fred Schubert, and Shawn-Yu Lin (2008) Realization of a near-perfect antireflection coating for silicon solar energy utilization. Optics Letters, Vol. 33, Issue 21, pp. 2527-2529 doi:10.1364/OL.33.002527

En ny typ av solceller har utvecklats vid Rensselaer Polytechnic Institute i USA. Man har lyckats öka effektiviteten med nästan 50% jämfört med “vanliga” solceller, vilket innebär att nästan allt solljus som träffar cellen (96%) fångas in och kan nyttiggöras.

Källa: Rensselaer/Shawn Lin

Tricket är en nanocoating av kiseldioxid och titandioxid som består av sju olika skikt av små stavar som är utformade för att fånga in solljus med olika infallsvinklar och våglängder. Det betyder bland annat att man inte behöver vrida cellen för att följa solens bana och därmed behöver man inte heller slösa någon energi på motordrivna paneler. En annan konsekvens, som observerats av Nature, är att cellen kommer att se väldigt svart ut i och med att så mycket solljus över hela spektrat absorberas. Detta till skillnad från traditionella celler som ser distinkt blåaktiga ut i solljus.

Der er kort sagt to hovedgrunde til at elbiler snart vil blive en del af den danske trafik:

1. Elbiler er meget energieffektive
2. Elbiler kan køre på vedvarende energi

For bilejere betyder det at benzindrevne biler er på vej ud. Det sker ikke lige i morgen, men måske indenfor en tidsramme der gør at man skal overveje grundigt hvilken bil man vil købe næste gang – hvis man overhovedet vil købe en bil.

Lej biler og se markedet an i mellemtiden, kunne være en løsning. I takt med at udviklingen drives fremad med eksplosiv hast kan en benzinbil gå hen og blive en nitte.

Benzin er benzin, vedvarende energi er mange ting
Alle former for vedvarende energi kan konverteres til el. Det kan benzin også. Men det er mere eller mindre umuligt at gå den anden vej. atomkraft, solceller, bio masse, kul, vindmøller, vandkraft og andre snilde energiformer kan let smides lige ned i bilens batteri.

Faktisk kan tank stationer overflødiggøres idet man bare sætter stikket i på arbejde, derhjemme eller hos venner, ude i byen. Kort sagt hvor som helst. Herefter trækkes et beløb på ens konto for opladningen. Med dette i baghovedet virker det nærmest pinligt at vi stadig triller rundt i benzinbiler.

Men mon ikke vi skulle tænke os lidt om inden vi køber en ny benzin bil og måske bare vælge bil leasing i mellemtiden?

Elbiler kan komme om få år
Dong har indgået et samarbejde med Renault om levering af optil 50.000 elbiler. Hvornår de kommer til Danmark er stadig uvist for der er visse forhindringer som skal overvindes. Især indenfor miljø og sikkerhed er der problemer. Men det er alt sammen i småtingsafdelingen, men det tager tid at omstille og ændre et stort system, som benzinbranchen nu er en gang er. Dong mener dog at elbiler kan køre rundt på gaden om få år, men avisen Ingeniøren er dog mere skeptiske i deres leder, som du kan se her.

Kommer elbiler vil prisen benzinbiler falde drastisk
En af hindringerne for elbiler lige nu er afgifter i Danmark. Vi har suverænt EU højeste afgifter med hele 180 %. Dette er et problem, da elbiler så kan blive for dyre.

Det vil nemlig tage en del år før de masse produceres som almindelige benzin biler. Men til den tid vil benzinbiler være usælgelige i et lille land som Danmark, hvor vi har store mængder vindenergi til rådighed.

Alt i alt taler dette for at de næste år i bilbranchen kan blive præget af en del tumult. I takt med at renterne også stiger, kan man hurtigt få brugt en masse penge på gammeldags teknologi. Biludlejning vil spare en for den slags bekymringer.

Årets Solar Power International konferens har just gått av stapeln i San Diego – i Califånja (med Scwarzernegger-brytning). Mr Universe himself öppningstalade vilket ni kan se på deras video-sajt. Den som orkar räkna hur många ggr han säger Califånja i öppningsanförandet vinner

Det finns en hel del nyheter att kika på via deras video-sajt så jag rekommenderar om ni har tid över att titta runt lite. Rekommenderar videon om Enphase Micro Inverter System.

Applied materials har samtidigt fått uppmärksamhet för att man har ställt upp 2,1 MW solceller över deras gigantiska parkering vilket inte bara skuggar alla fordon (vilket man vill i Califånja) utan det producerar en hel del energi. Inte bara så blir energin gratis för deras anställda om de kör elbilar eller plugin-hybrider, utan Applied materials får även reklam och goodwill genom detta. Arnold var där och gratulerade, vilket ger ännu mer publicitet, så frågan är om inte den investeringen lär bli det bästa dom gjort. Detta PR-värde är svårt att uppskatta.

Cleantech Blog skriver mer om detta och mer om solenergi.

Skulle även vilja rekommendera RenewableEnergyWorld.com om man vill läsa nyheter om förnyelsebara energikällor.

Läser idag i Dagens Industri om ett solcellsföretag i Värmland, Scanmodule i Glava som har Nordeuropas största solcellsfabrik, för mig helt okänt förut. Man räknar med att omsätta 2,5 miljarder kronor i år mot 1,3 i fjol. Imponerande! Fabrikschefen berättar att man i princip dubblerar omsättningen varje år.

Man har en produkt, en 1,7 kvadratmeter stor solcellsmodul  som kan generera 230W el med en verkningsgrad på 15-16%. De största kunderna är tyska Conergy och spanska Gamesa.

Man har nyligen gjort en stor utbyggnad i Glava som möjliggör ökad tillverkningskapacitet och man har även expansionsprojekt i Singapore, där man bygger en fabrik med 4 gånger så stor tillverkningskapacitet som i Glava.

Scanmodule ingår i den norska REC-koncernen.

Jag har aktier i REC och Gamesa.
http://www.conergy.de.com
http://www.gamesa.es
http://www.regroup.com

Gizmodo skriver om CherryPal som kommer ut den 4e augusti. Det är en liten dator som drar ca 2W, vilket är att jämföra med vad en ny TV inte drar i standby, utan mindre. Att det sedan tillkommer en skärm är klart, men de behöver inte dra mer än 10W om man väljer en mindre LCD. Detta leder till ett oerhört energisnålt alternativ för människor med lägre krav på sina datorer. Surfar, epostar och ordbehandlar man så räcker det gott. Den skall även klara av en del multimedia, men det är nog begränsat när det kommer till höger upplösningar av video.

Processorn är på 400 MHz, vilket är vad de bärbara datorerna låg på 1999, och hårddisken är en Flash-disk på 4Gb. Den levereras med en slimmad version av Debian Linux och väger endast 300 gram. Som ett paket grädde. Sladdarna och transformatorn lär väga lika mycket… Tycker man att hårddisken är liten så kan man ju alltid köpa ett 16Gb USB-minne, på vilken man kanske har all musik.

Den kan enkelt drivas av solceller (t.ex. eSun) och ett litet batteri och passar lysande i off-grid-lösningar.

Btw… nu tar jag semester och eftersom jag inte har ngn strömsnål laptop så blir det få blogginlägg från skogen och havet…

Back in August! Trevlig sommar!

Knappt har Sveriges första passivhus byggts så skruvar Tyskland upp ambitionsnivån ytterligare. Där pratar man nu om plusenergihus, hus som producerar mer energi än de förbrukar, främst med solenergi. En pionjär på området är arkitekten Rolf Disch som byggt detta spektakulära hus som roterar för att följa solen på vintern och skydda sig mot solen på sommaren. Hans arkitektbyrå har en ambitiös hemsida dock på tyska.

För mer bilder klicka här

I Sverige har jag hittat ett projekt som verkar vara under byggnad i Skåne. Företaget Prime Project bygger en villa i Åkarp. Det är svårt att utläsa hur långt det är gånget och på vilket sätt energin skall produceras.

Som jag skrivit i tidigare inlägg skulle man i tätorter med fjärrvärme ganska enkelt kunna åstadkomma plusenergihus.  Men det förutsätter politisk vilja och att fjärrvärmebolagen är beredda att ta emot och betala för överskottsenergin. Om vi sedan adderar möjligheterna med kraftvärmepannor med stirlingmotor, rökgasturbo eller Climate Wells principer för att lagra värme och kyla i salt så öppnar sig enorma möjligheter till energieffektivisering.

Just nu pågår Frisian Solar Challenge, vilket är ett race mellan båtar som endast drivs av solceller. Jag antar att det är ett väldigt tyst race där deltagarna ligger i lätta båtar med katamaranskrov. Man tävlar i 6 dagar genom 11 städer och etapperna är mellan 25 och 45 km, sammanlagt 198 km.

Tänk dig själv att en vacker dag ligga i en båt och guppa makligt framåt med en rev efter båten.

Det roliga är att i kvalet till tävlingen hade många haft problem med starka vindar, så det kanske hade varit smidigare samt billigare med segel, men givetvis inte lika härligt nördigt och spännande tekniskt.

Eftersom det är sol på midsommar (ta i trä) så får det bli en solcellsnyhet. Nanosolar skriver om en ny solcellsprinter som kan producera 1 GW solceller per år. Den kostade ca 10 miljoner SEK och skriver ut solceller med en hastighet av 30 meter per minut. Det handlar om blänk med nanopartiklar och enligt Nanosolar har de en effekt på upp till 14%. Det låter hiskeligt mycket för en tunnfilmssolcell, som desutom är enkel att framställa. Men håller det vad det lovar så är det mycket bra.

Printing is a simple, fast, and robust coating process that in particular eliminates the need for expensive high-vacuum chambers and the kinds of high-vacuum based deposition techniques from industries where there’s a lot more $/sqm available for competitive manufacturing cost.

Väl värt att jämföra är att under 2007 så producerades det 3,8 GW solcellspaneler… totalt…. i hela världen…

Vingården Far Niente i Napa Valley i Kalifornien har en bevattningsdamm som man insåg bara var i vägen för att användas till att t.ex. producera el. Därför har man installerat nästan 1000 solpaneler som ligger och flyter i dammen. Jag antar att man även får ned temperaturen i dammen vilket kanske minskar avdunstningen.

Ytan som används till solpanelerna skulle givetvis ha kunnat stått på land, men då tagit plats för vinrankorna, som på samma yta kan producera vin motsvarande 150000 USD, dvs ca en miljon SEK. Dock har man ytterligare solpaneler på land, ca 1300 stycken, och tillsammans producerar dessa paneler 400 kW som mest, och täcker det totala energibehovet för vingården.

Investeringen har gått på 7 miljoner USD och beräknas kunna räknas in på 12 år efter skatterabatter och stöd. Floatovoltaics är det nya begreppet Läs mer på Wines & Vines.

Undrar bara om vinet är juste?